E.ON Värme Sverige AB Miljöriskanalys för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

Transkript

1 Bilaga A8 Handläggare Ulf Liljequist Tel Mobil Fax Rapport 1 (25) Datum Uppdragsnr P816 E.ON Värme Sverige AB Miljöriskanalys för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla Postadress R-S M, Ragn-Sells Miljökonsult AB, Box 744, Sollentuna. Besöksadress Hammarbacken 4A Telefon Telefax Org nr

2 Bilaga A8 2 (25) Innehåll 0 SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING 6 2 BAKGRUND 6 3 SYFTE OCH UTFÖRANDE 6 4 METODIK 7 5 ANLÄGGNINGENS LÄGE OCH OMGIVNING Anläggningens läge Anläggningens omgivning 10 6 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET Allmän beskrivning Bränslen Pannor Ångturbin, generator och rökgaskondensering Dagvatten och avloppsvatten Hantering av avfall och restprodukter Kemikalier Transporter 18 7 RISK FÖR MILJÖOLYCKOR VID ANSÖKT VERKSAMHET Skada på 3:e man Skada på miljö 22 8 DOMINOEFFEKTER 24 9 RISK FÖR MILJÖOLYCKOR - RESULTAT 24 Bilagor: Bilaga A8.1 Analysprotokoll

3 Bilaga A8 3 (25) 0 Sammanfattning E.ON Värme Sverige AB planerar att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på förnyelsebara och återvunna bränslen. Föreliggande rapport utgör en miljöriskanalys för den planerade verksamheten. Syftet med analysen har varit att identifiera ur miljörisksynpunkt kritiska anläggningsdelar, processer, transporter m.m. vid anläggningen. Syftet har också varit att så långt möjligt bedöma risken för miljöolyckor i den framtida ansökta verksamheten. Med olyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. I detta sammanhang beaktas alltså inte primärt risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de också medför en yttre fara. Utredningen bygger dels på den information som redovisas i teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning, dels på förutsättningen att anläggningen byggs på ett ur miljörisksynpunkt säkert sätt med invallningar runt tankar, möjlighet till omhändertagande av spill, hantering av avloppsvatten, beredskapsplan etc. Resultatet av utredningen pekar på att inga skadehändelser med så hög risknivå att ytterligare åtgärder omgående måste planeras har kunnat identifieras. Det är viktigt att påpeka att någon detaljerad identifiering av risker inte har kunnat göras då anläggningen ännu är på planeringsstadiet. Successivt kommer dock detaljeringsgraden att kunna öka. Identifierade risker har nedtecknats i ett analysprotokoll. Riskerna har sedan förts in i en riskmatris för påverkan på 3:e man och en för påverkan på miljön. I figurerna nedan visas dessa riskmatriser. De riskkriterier som E.ON Värme utnyttjar för bedömning av om riskerna är tolerabla är följande: Blå. Föredöme att ta efter inom bolaget Grön. Acceptabel risk, uppfyller lagar och andra krav Gul. Viss risk som bör åtgärdas Röd. Oacceptabel risk som måste åtgärdas

4 Bilaga A8 4 (25) Nedan visas riskmatrisen för skador på 3:e person. Riskmatris Riskklass Katastrofal 3 Allvarlig 2 Lindrig , 9, 15, 18, 20, 22 10, 19 Konsekvens Osannolik 1 Mindre sannolik 2 Riskmatrisen för skador på 3:e person. Sannolik 3 Riskmatris Riskklass Katastrofal 3 Allvarlig 2 Lindrig 1 8, 9, 15, 21, 4, 5, 6, 12, 13, 16, 22 1, 2, 3, 7, 11, 14, 17, 19 Konsekvens Osannolik Sannolikhet 1 Riskmatrisen för miljöskador. Mindre sannolik 2 Sannolik 3 Anläggningen kommer inte att beröras av Lagen om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen).

5 Bilaga A8 5 (25) Det finns inga andra verksamheter i närområdet som skulle kunna innebära risker för Dominoeffekter. Verksamheten bedöms inte heller kunna orsaka skadehändelser av sådan karaktär att Dominoeffekter gentemot passerande trafik på Rotebroleden kan uppkomma.

6 Bilaga A8 6 (25) 1 Inledning På uppdrag av E.ON Värme Sverige AB (nedan benämnt E.ON), har Ragn- Sells Miljökonsult AB (nedan benämnt R-S M) upprättat föreliggande miljöriskanalys avseende den planerade verksamheten i Järfälla. Rapporten ingår som en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen som upprättats som en del av ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för planerad verksamhet. Kontaktperson på R-S M i detta ärende är Ulf Liljequist, tfn Bakgrund E.ON planerar att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på förnyelsebara och återvunna bränslen. Syftet med det planerade projektet är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme i Järfälla och att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i Järfälla. Dessutom erbjuder fjärrvärmeunderlaget möjlighet att samtidigt även producera el. 3 Syfte och utförande Syftet med analysen har varit att identifiera ur miljörisksynpunkt kritiska anläggningsdelar, processer, transporter m.m. Så långt som möjligt har en kvantifierad bedömning av miljökonsekvenserna vid en olycka gjorts. Syftet har också varit att översiktligt bedöma risken för miljöolyckor i den ansökta verksamheten. Med olyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. I detta sammanhang beaktas alltså inte primärt risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de också medför en yttre fara. Arbetet har utförts genom att R-S M har granskat underlag från E.ON.

7 Bilaga A8 7 (25) 4 Metodik Miljögranskningen har utförts med tonvikt på de anläggningsdelar där potentiellt miljöstörande material hanteras eller lagras. Översiktligt har för varje sådan position en bedömning gjorts av risken för att genom en olycka det miljöstörande materialet skall kunna frigöras och påverka området utanför anläggningen. Riskerna har värderats genom att skadehändelsens konsekvens och sannolikhet i de flesta fall bedömts. För bedömningen har information, statistik och eventuell referensgrupps erfarenhet av liknande förhållanden legat till grund. Skadehändelsernas konsekvens och sannolikhet har bedömts enligt E.ON:s riskrutin, se nedan. Rutinen bygger på att risktalet erhålles genom att multiplicera sannolikhet med konsekvens. Tabell 4-1 Konsekvensklasser för bedömning av miljöaspekter Konsekvensklass Konsekvenser Lindriga Allvarliga Katastrofala Omfattning av miljöeffekt (ME) Ingen eller liten effekt på miljön Måttlig effekt på miljön Okänd (ej utredd) eller stor miljöeffekt eller kan utgöra ett akut hot mot miljön/hälsan Omfattning av påverkansområde Lokal Regional Nationell/ (PO) Global Bedömd miljöbelastning i förhållande Ingen eller liten Måttlig Stor till omgivningen (MB) Högsta värdet av ME, PO och MB gäller. Tabell 4-2 Konsekvensklasser för bedömning av 3:e person Konsekvensklass Konsekvenser Lindriga Allvarliga Katastrofala Omfattning av skada Övergående Lindriga obehag Enstaka skadade, svåra obehag Dödsfall, 10-tals svårt skadade

8 Bilaga A8 8 (25) Tabell 4-3 Sannolikhetsklasser Sannolikhetsklass Sannolikhet Osannolikt Mindre sannolikt Sannolikt Frekvens 1 gång per 100 år 1 gång per 10 år 1 gång per år Vid värdering av identifierade händelser klassas de olika skadehändelserna in i riskmatrisen med hjälp av bedömda sannolikhets- och konsekvensklasser. De skadehändelser som finns i matrisens övre högra hörn, dvs. de händelser som har hög sannolikhet och allvarliga konsekvenser, utgör stora risker som bör reduceras omedelbart. De skadehändelser som återfinns i matrisens nedre vänstra hörn utgör mindre allvarliga eller obetydliga risker som troligen inte behöver åtgärdas. Det är viktigt att beakta sambandet mellan sannolikhet och konsekvens. En händelse kan vara relativt frekvent medan en allvarlig konsekvens endast uppstår under mycket speciella omständigheter. Figur 4-1 Riskmatris E.ONs Riskmatris Katastrofal 3 Riskklass Allvarlig 2 Lindrig Konsekvens Sannolikhet Osannolik 1 Mindre sannolik 2 Sannolik 3

9 Bilaga A8 9 (25) Verksamhetens kriterier för förebyggande åtgärder mot risker vid skadehändelser ser ut som nedan: Blå. Föredöme att ta efter inom bolaget Grön. Acceptabel risk, uppfyller lagar och andra krav Gul. Viss risk som bör åtgärdas Röd. Oacceptabel risk som måste åtgärdas 5 Anläggningens läge och omgivning 5.1 Anläggningens läge Området är beläget söder om Rotebroleden intill Stäkets trafikplats och öster om E18. Området är relativt nära tre andra kommuner, Upplands-Bro åt väster, Upplands Väsby i sydost och Sollentuna åt öster. Figur 5-1 visar ett flygfoto med den tänkta placeringen av kraftvärmeanläggningen söder om Rotebroleden. Flygfoto med planerad placering av kraftvärmeanläggningen vid trafik- Figur 5-1 plats Stäket

10 Bilaga A8 10 (25) 5.2 Anläggningens omgivning Skyddsobjekt De närmaste bostäderna kommer att vara det område som för närvarande byggs, Stäketshöjden, som är på andra sidan E18 och tvärs över en trafikplats, sydväst om den planerade anläggningen. Avståndet från tomtgränsen till de bostäder som planeras närmast E18 är cirka 300 meter. Dessa fastigheter planeras som bullerskydd mot E18 för de bostäder som byggs innanför. Det finns ett bostadsområde sydöst om den planerade anläggningen där de närmaste bostäderna är cirka 650 meter från anläggningen. Nordost om anläggningen är några fastigheter, i Sollentuna kommun, där avståndet till den närmaste är cirka 700 meter. Väster om den planerade anläggningen, på andra sidan Rotebroleden, är den närmaste bostäderna cirka 450 meter från anläggningen. Geologi Marken kan inte sägas ha ett högt skyddsvärde. Området bedöms inte innehålla någon förorenad mark. Vattenrecipient Ytvattenavrinning från fastigheten och ytor runt denna sker mot Stäket, Mälaren. Stäket utgör ett sund mellan Skarven och Görväln i den östra delen av Mälaren. Genom Stäket avvattnas en ansenlig del av Uppland genom vattendragen Fyrisån, Örsundaån, Märstaån m.fl. Vattenområdet är recipient för Uppsala och Uppsalaslättens jordbruk. Vattnet har en väsentligt sämre vattenkvalitet än det som tillförs Görväln från västra Mälaren. Görväln har inga från vattensynpunkt speciella biologiska skyddsvärden. Görväln är en vattentäkt. Vattenverket i Görväln tar sitt vatten på sådant djup att endast en mindre mängd av vattnet som passerar Stäket utnyttjas för dricksvattenproduktion. Något skyddsområde mer än närmast vattenverket finns inte men ett skyddsområde som inkluderar vattenområdet nedströms Stäket är under utarbetande. Vattenverkets rädsla är katastrofutsläpp av ämnen som är giftiga alternativt ger smak eller lukt. Därför är det viktigt att dammen vid kraftvärmeanläggningen förses med läns och att utloppet kan stängas. Stäket har en medelvattenföring enligt SMHI av m 3 /s. Utsläppspunkten för dagvattenledningen ligger vid stranden i Stäket. Här har man direkt utspädning i Stäketsundets vattenföring i medel ca 7000 gånger. Utöver detta sker en utspädning med dagvatten innan vattnet når Stäket/Gärväln.

11 Bilaga A8 11 (25) Vindförhållanden Dominerande vindriktning är mellan nordost till sydost. Infrastruktur Det är goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via stora vägar, via E4 eller E18 och sedan Rotebroleden. Det saknas dock idag av- och påfarter från Rotebroleden. Förslag till nya av- och påfarter har tagits fram av kommunen. I Vägverkets länsplan ingår en utbyggnad av Rotebroleden till fyra körfält med start Beskrivning av planerad verksamhet 6.1 Allmän beskrivning Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Biobränslen kommer att utnyttjas för produktionen. I Tabell 6-1 redovisas planerad produktion med den nya kraftvärmeanläggningen för etapp 1 och efter etapp 2. Tabell 6-1 Planerad produktion i det nya kraftvärmeverket, GWh per år Etapp 1 Etapp 1 + Etapp 2 Fjärrvärme El Den planerade anläggningen kommer i huvudsak att bestå av mottagning, beredning och lagring av bränslen, panna, turbin, rökgasrening, rökgaskondensering och en skorsten. Figur 6-1 visar möjlig anläggningsutformning av etapp 1.

12 Bilaga A8 12 (25) Figur 6-1 Möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggningen Fastbränsle kommer att tippas direkt i en mottagningsficka (markbränsleficka). Från markbränslefickan transporteras bränslet via en sikt och magnetavskiljare i ett slutet system till pannsilon som är placerad i pannhuset. Pannsilon rymmer cirka 100 m Bränslen Samtliga bränslen transporteras till anläggningen med bil, tankbil för flytande bränslen och lastbil för dels fasta bränslen, dels flytande bränslen i mindre förpackningar. Lagring av fasta bränslen kommer att ske på asfalterade bränsleplaner och kommer i huvudsak att ske öppet. Lagring kommer av säkerhetsskäl att ske i form av limpor. Bränslen som kräver sluten hantering kommer att lagras i tält anpassade för ändamålet. Våta biobränslen Från skogsbruket hämtas grenar och toppas (GROT), stubbar, gallringsved, rötved mm som faller efter skoggallringar och avverkningar. Från träindustrin hämtas biprodukter som spån, bark och flis. Från jordbruket kommer energigrö-

13 Bilaga A8 13 (25) dor som flisad salix, hampa, hybridrasp eller andra energigrödor. Dessa bränslen går under samlingsbegreppet våta bränslen. Drank, fiberslam och lignin Drank är en restprodukt från produktion av biodrivmedel (rapsdiesel och etanol), Det används idag till djurfoder, men med ökad produktion kommer överskottet att kunna användas som bränsle. Fiberslam är en restprodukt från massatillverkning. Det består av uttjänta fibrer i blandning med papperets filler. Stycketorv Stycketorv kommer att utnyttjas som inblandningsbränsle (även 100 %). Eldningsolja Eo1 som är ett lättare destillat som kan lagras vid lägre temperaturer, förväntas användas vid uppstart och störningar i anläggningen. Oljan tas in via tankbil som lossar på en speciell lossningsplats där lossningen sker övervakat. Oljan planeras att lagras utomhus i en 100 m 3 tank. Tanken kommer att vara antingen invallad med tak över eller dubbelmantlad med påkörningsskydd. Bioolja Bioolja kan användas i stället för Eo1 som bränsle vid uppstart eller störningar. Hantering och lagring sker på motsvarande sätt som för Eo1. Biooljorna utgör generellt en mindre miljörisk än de petroleumbaserade oljorna då de inte är klassade som miljöfarliga. Biooljorna kräver i de flesta fall uppvärmning för att kunna pumpas. Kreosotflis Kreosotimpregnerad slipersflis utnyttjas för inblandning i bränslet. Flisen transporteras in med lastbil. Vid öppen lagring kommer flisen att täckas med eller blandas med annan flis för att minska risken för lukt. Returträ (RT-flis) RT-flis är en, från industriell verksamhet återvunnen träfraktion. Det kan t ex vara sorterat rivningsvirke, pall-, emballage virke. Gummi Uttjänta bildäck är ett deponeringsproblem. I Storstockholmsområdet blir det cirka ton uttjänta däck per år. Däcken huggs normalt upp i bitar, cirka 5x5 cm. Bearbetat, återvunnet industriavfall Återvunnet industriavfall är en från industriell verksamhet återvunnen blandad fraktion som inte innehåller organiskt material från hushåll. Det kan t ex. vara

14 Bilaga A8 14 (25) trä, papper, plast, textilier, gummi mm där mixen kan beställas inför leverans. Det återvunna avfall som kan komma att användas vid anläggningen kommer att levereras i briketterad form. Bränslemängder för respektive panna I nedanstående tabell anges en tänkt bränsleanvändning som utgör underlag för räkneexempel i den Tekniska beskrivningen och i Miljökonsekvensbeskrivningen. Tabell 6-2 Bränslen som räkneexempel för planerad verksamhet etapp 1 år 2011 och etapp1 + 2 år 2018 Bränslen GWh/år kton/år GWh/år kton/år Övriga trädbränslen, t ex salix och energigrödor Torv Drank, fiberslam och lignin Eldningsolja (Eo1) Bioolja Trädbränslen (grot, sågverksflis, huggen bränsle- ved/rundved) Kreosotimpregnerat trä (farligt avfall) RT-flis Gummidäck Bearbetat, återvunnet industriavfall (pellets eller briketter) Pannor Anläggningen kommer efter etapp 1 och 2 att bestå av två pannor, fluidbädd eller rosterpanna, vardera med en effekt på ca 120 MW. 6.4 Ångturbin, generator och rökgasrening/-kondensering Ångan som produceras i pannan går till en ångturbin som i sin tur driver en elgenerator. Dessa utrustningar bedöms inte innebära miljörisker. För rening av rökgaserna planeras följande utrustning: SNCR för rening av NOx (ammoniak i vattenlösning) Slangfilter för stoft med möjlighet att dosera kalk (svavelavskiljning) och aktivt kol

15 Bilaga A8 15 (25) Rökgaskondensering för utvinning av energi och där en del av de gasburna föroreningarna som finns i rökgaserna, som exempelvis svaveldioxid och ammoniak, löses i kondensatet. Kondensatet renas och justeras till rätt ph-värde innan det släpps till recipient. 6.5 Dagvatten och avloppsvatten Vid kraftvärmeanläggningen kan bl.a följande dag- och processavloppsvatten uppkomma: Sanitärt avloppsvatten. Golv- och spolvatten från pannhus m.m. Regnvatten från byggnader Dagvatten från bränslelager Dagvatten från övriga ytor Kondensat från rökgaskondensering Allt avloppsvatten utom det sanitära kommer att samlas upp och renas vid anläggningen innan det lämnar tomten. Avloppsflöden inklusive allt dagvatten, passerar en på tomten placerad uppsamlingsdamm för flödesutjämning. Vattnet från uppsamlingsdammen kommer att anslutas till det befintliga kommunala dagvattennätet i Stäket för att sen ledas i sluten ledning i stort sett hela vägen ner till recipienten som är Mälaren. Sanitärt avloppsvatten Det sanitära avloppsvattnet från anläggningen kommer att avledas till det kommunala avloppsnätet. Golv och spolvatten Avloppsvattnet kan innehålla olja och kommer därför att passera oljeavskiljare innan det går till den för anläggningen gemensamma uppsamlingsdammen. Regnvatten från byggnader Vattnet kommer att samlas in och gå till den för anläggningen gemensamma uppsamlingsdammen. Dagvatten från bränslelager Dagvatten från bränslelagrets ytor och övriga hårdgjorda ytor kan innehålla partiklar och kommer därför att samlas in och renas genom sedimentation i slambrunnar eller liknande utrustningar innan det avleds till uppsamlingsdammen. Rökgaskondensat Vid användning av rökgaskondensering krävs rening av kondensatet. Vattenreningen för kondensatet består normalt av ett antal steg: fällning, flockning, se-

16 Bilaga A8 16 (25) dimentering och sandfilter. ph-justering med lut och eventuellt syra kan komma att krävas. Även annan teknik kan utnyttjas. Efter reningen avleds vattnet till uppsamlingsdammen. 6.6 Hantering av avfall och restprodukter Restprodukter Vid kraftvärmeanläggningen fås två typer av aska, bottenaska från pannan och flygaska från rökgasreningen. För att förhindra damm och spill kommer all aska att hanteras i slutna system. 6.7 Kemikalier Vid anläggningen hanteras olika kemikalier. Dessa används i huvudsak för att rena rökgaser och vatten. Anläggningen berörs inte av Lagen om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. Kalksten används för att rena rökgaserna från svavel och andra halogener. Kalkstenen lagras i fast form och bedöms inte utgöra någon miljörisk. Ammoniak i vattenlösning (25 %-ig) används för att minska utsläppen av kväveoxider i rökgaserna. Ammoniaklösningen planeras att lagras i en 60 m 3 utomhusplacerad tank som antingen invallas eller utförs dubbelmantlad med påkörningsskydd. Aktivt kol används för att rena rökgaserna från tungmetaller och dioxiner. Kolet lagras i silos och bedöms inte utgör någon miljörisk annat än att det är brännbart och därför kan orsaka brand med utsläpp av brandgaser och släckvatten. Sand används som bäddmaterial om fluidbäddteknik används och bedöms inte utgöra någon miljörisk. Natriumhydroxid utnyttjas för ph-justering och svavelsyra vid vattenrening. Natriumhydroxid och svavelsyra förvaras inomhus i två väl åtskilda 20 m 3 tankar. Rummet de står i utformas som en invallning med separata fack varför läckage kan hanteras. Lossning av kemikalierna sker på lossningsplattor som medger omhändertagande av spill. Kemikalier används för flockning och fällning av rökgaskondensatet. De hanteras i 1 m 3 containers och lagras i lokaler där spill kan uppfångas. En tank med dieselbränsle för de fordon som utnyttjas kommer att finnas på området. Tanken kommer att antingen vara invallad eller dubbelmantlad med påkörningsskydd.

17 Bilaga A8 17 (25) I Tabell 6-3 redovisas bränslenas och kemikaliernas planerade förbrukningssiffror, lagrade mängder och egenskaper. Tabell 6-3 Utnyttjade kemikalier Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper Hanterad mängd Lagrad mängd Eo1 Diesel Bioolja Ammoniaklösning 25 %-ig Svavelsyra Natriumhydroxid (ca 50 %-ig) Eldningsolja 1 är beteckningen på en lättflytande oljeprodukt klassad som brandfarlig vätska klass 3. Den har en flampunkt på <61ºC, vilket innebär att oljan måste förvärmas innan den når brännbarhetsområdet för avsedd användning. Oljan riskklassas som R51/53 (giftig för vattenorganismer), och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Oljan utgör vid normal förvaring i cistern ingen överhängande fara ifråga om brand- eller explosionsrisker. Dieselolja kan i stort sett ha samma egenskaper som Eo1 enligt ovan. Bioolja har hög kokpunkt och är varken klassade som brandfarliga eller miljöfarliga. Ammoniaklösning utnyttjas för NO x -reduktion. Kan vid ett utsläpp ge upphov till ett giftigt gasmoln av ammoniak pga. ämnets flyktighet. Ammoniak är också mycket giftigt för vattenlevande organismer. Nedan redovisas fysiologiska reaktioner vid inandning för några olika koncentrationer (ppm) 100 ppm: Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer ppm: Omedelbar irritation på de övre luftvägarna Irritation av ögonen 1700 ppm: Hostningar 2400 ppm: Dödlig vid 30 minuters exponering ppm: Dödlig koncentration vid kort exponering Eko-tox: Fisk LC50: 0,53 mg/l 96h Svavelsyra utnyttjas för vattenreningsanläggningen. Är en kemikalie som verkar starkt frätande på ögon, slemhinnor och hud. Även ångor och dimma är frätande. Vid uppvärmning vid t.ex. brand bildas bl.a. svaveldioxid. I kontakt med vissa metaller kan utspädd svavelsyra bilda vätgas, vilket med luft kan ge explosiva blandningar i slutna utrymmen. Natriumhydroxid utnyttjas för ph-justering i rökgaskondenseringen. Är klassad R35 och är starkt frätande på ögon, slemhinnor och hud. Även utspädda vätskor och ångor är frätande. Natriumhydroxid är ett reaktivt ämne som reagerar med aluminium, zink eller andra lättmetaller under bildandet av vätgas, som kan utgöra en antändningsrisk i slutna utrym- Tank 100 m 3 Tank 100 m 3 500/1100 m 3 /år Tank 60 m 3 30/60 ton/år 20 m 3 100/200 ton/år 20 m 3

18 Bilaga A8 18 (25) Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper Hanterad mängd men. Lagrad mängd Natriumklorid Kalk Kalk utnyttjas för avsvavling av rökgaserna. 1200/2400 ton/år Natriumklorid utnyttjas för vattenreningsanläggningen. Pulverjonbytare Smörjoljor Hydrauloljor Aktivt kol Är ej riskklassad. Sannolikt ej skadlig för vattenlevande organismer. Eventuella utsläpp kan tränga ned i marken och förorena grundvattnet. Förväntas inte ackumuleras biologiskt genom näringskedjor i miljön. Olika hydrauloljor finns, detta är ett exempel. Är ej riskklassad. Enligt EGs kriteria: Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Ingående basoljas log Pow >3. Det kan därför inte uteslutas att produkten bioaccumuleras. Ingående basolja är inte giftig för vattenorganismer, LC50 > 1000 mg/l. Vid eventuella utsläpp kan produkten bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan fysiskt skada vattenlevande organismer och minska syreomsättningen. Utnyttjas för rökgasrening. Den ut miljörisksynpunkt viktiga egenskapen hos kol är att kolet är brännbart. 20/40 ton/år 5 ton 2/4 ton/år 2 ton Silo 100 m 3 2 m 3 /år 2 m 3. Transportkärl 1 m 3 Transportkärl 1 m 3 30/60 ton/år Silo 30 m 3 TMT15 Utnyttjas för fällning i vattenreningen. Transportkärl 1 m 3 Utnyttjas för flockning i vattenreningen. Flockningsmedel Transportkärl 1 m Transporter Bränsle- och kemikalietransporter till verksamheten kommer att ske med bil. Transporterna kommer antingen från E18 eller från E4 via Stäketleden/Rotebroleden. Ingen av dessa transportleder går genom tätbebyggda områden. Transporten från Rotebroleden in till anläggningen planeras ske utan korsande trafik. Risken för att farligt gods olyckor i anslutning till anläggningen påtagligt kan störa personer i kringliggande bostadsområden bedöms därför inte föreligga. De kemikalier som levereras med tankbil är Eo1/bioolja, ammoniaklösning, svavelsyra och natriumhydroxid. Lossning sker på hårdgjorda ytor.

19 Bilaga A8 19 (25) Dagvattenbrunnar vid lossningsstation för Eo1/bioolja planeras att anslutas mot oljeavskiljare. Dagvattenbrunnar vid lossningsstation för ammoniaklösning, svavelsyra och natriumhydroxid är anslutna mot reningsanläggningen. Övriga kemikalier kommer som styckegods med lastbil. 7 Risk för miljöolyckor vid ansökt verksamhet De risker för miljöolyckor som identifierats rör sig huvudsakligen om tre kategorier: Spill av oljor och kemikalier som leder till förorening av recipienten (Mälaren). Brand som leder till spridning av brandgaser samt släckvatten innehållande giftiga ämnen som kan beröra 3:e person i närområdet samt recipienten. Ett moln av ammoniak som kan beröra 3:e person i närområdet. Nedan presenteras de ur miljörisksynpunkt viktigaste skadehändelserna. Det rör sig om skadehändelser med dels hög risknivå, dels hög konsekvensnivå och dels sådana som av andra skäl bedömts som intressanta att redovisa, exempelvis giftiga ämnen och bränder. En fullständig redovisning av identifierade skadehändelser finns i Bilaga 1 Analysprotokoll. 7.1 Skada på 3:e man Kategori på skadehändelser De kategorier av skadehändelser som innebär risk för skada på 3:e man är utsläpp av giftiga gaser inom anläggningen, brand inom anläggningen som ger giftig brandrök samt trafikolyckor som ger motsvarande konsekvenser. Utsläpp till luft vid olycka Den största påverkan på 3:e man orsakade av utsläpp till luft är utsläpp av giftiga eller kvävande gaser som ammoniak. Närheten till bostäder skulle kunna medföra att risk för obehag för personer utanför anläggningen föreligger om stora utsläpp sker. Viktigaste identifierade skadehändelser (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll) med ammoniaklösning är:

20 Bilaga A8 20 (25) Nr 18. Skada på tank eller rörbrott vid ammoniaktanken. Ammoniaklösningen hamnar i invallning/dubbelmantlingen och ett gasmoln av giftig ammoniak bildas. Konstruerad så att liten vätskeyta bildas vilket medför begränsad förångning och litet gasmoln. Halt kan uppkomma som kan förnimmas i omgivningen. Sannolikhet=1, konsekvens=1 Nr 19. Skada på distributionsledning. Ammoniaklösningen hamnar på golv inomhus eller på mark utomhus och ett gasmoln av giftig ammoniak bildas. Pumpkapaciteten begränsad varför gasmolnet blir litet men lindrig påverkan på personer utanför verksamheten kan inte uteslutas. Sannolikhet=2, konsekvens=1 Att bilens tank helt skulle tömmas bedöms som extremt osannolikt och har inte behandlats. Även störningar i form av förhöjda bullernivåer, stoftnedfall och lukt bör beaktas då dessa upplevs som olägenheter. Risknivån vid denna typ av störningar måste dock betraktas som låg. Brand och explosion vid anläggningen Brand och explosion kan potentiellt påverka människor utanför verksamheten. Några allmänna exempel på detta är: - Strålningsvärmet från en brand inom anläggningen kan påverka personer och utrustning utanför verksamheten - Brandgaser från ofullständig förbränning kan vara giftiga. - En brand eller explosion kan skada annan utrustning som innehåller farliga ämnen med utökade konsekvenser som följd. Fara för allmänhetens liv och hälsa orsakad av explosion vid anläggningen bedöms inte föreligga och behandlas inte vidare. Inte heller bedöms strålningsvärmet vid en brand kunna bli så stort att personer utanför anläggningen löper risk att brännskadas. Brand skulle kunna påverka omgivningen speciellt om vädret är sådant att brandröken går lågt. Den sot som bildas vid brand i organiskt material består främst av oförbränt kol men innehåller nästan alltid spår av PAH. Viktigaste identifierade skadehändelser (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll) innebärande brand är:

21 Bilaga A8 21 (25) Nr 9. Brand i stackar innehållande flis, slipers, torv etc. Giftig brandrök till omgivningen men begränsad mängd brinner pga att lagringen sker i limpor. Mängden brinnande material kan också begränsas genom at omfördela bränslet med frontlastare. Inga bostäder finns nära brandplatsen. Röken bedöms inte leda till skada på personer i omgivningen men kan däremot innebära olägenheter. Sannolikhet=1, konsekvens=1 Nr 10. Brand i bränslegångar. Gummiband och bränslen brinner. Besvärlig rök från gummibanden. Inga bostäder nära brandplatsen men kan innebära olägenheter. Sannolikhet=2, konsekvens=1 Transporter till och från verksamheten Många kemikalier transporteras till verksamheten per bil. De transporter som skulle kunna utgöra en risk för 3:e man är främst sådana som leder till giftiga gasmoln (ammoniaklösning, svavelsyra) eller som leder till att en brand uppkommer (främst Eo1). Risken för trafikolyckor inom anläggningen och som samtidigt skulle kunna leda till en betydande skada på 3:e man bedöms generellt som låg då avståndet har stor betydelse samt att trafikföring och hastigheter inom området är låga. Viktigaste identifierade skadehändelser i samband med transport är (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll): Nr 15. Trafikolycka inom området med utsläpp av svavelsyra när tanken brister. Förångad svavelsyra påverkar personer i närheten av olycksplatsen. Personer utanför området kan påverkas, dock få personer nära anläggningen. Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar (Räddningsverkets handbok Farligt gods olyckor) pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Sannolikhet=1, konsekvens=1 Nr 21. Motsvarande trafikolycka med ammoniaklösning. Giftigt ammoniakmoln bildas vid olycksplatsen. Molnet kan tydligt påverka personer utanför området. Även här extremt osannolikt att detta inträffar pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Sannolikhet=1, konsekvens=2 Nr 8. Motsvarande trafikolycka med Eo1 där oljan antänds. Giftig brandrök påverkar personer i närområdet. Få personer i närområdet. Även här extremt osannolikt att detta inträffar pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Sannolikhet=1, konsekvens=1

22 Bilaga A8 22 (25) Vad gäller transporter i närområdet utanför anläggningen kan konstateras att transportlederna inte går genom tätbebyggda områden utan kommer från E18 eller från E4 via Stäketleden/Rotebroleden. Risken föreligger dock att olyckor i samband med transporterna kan påverka personer som av annan anledning vistas nära en tänkbar olycksplats, exempelvis andra trafikanter. 7.2 Skada på miljö Kategori på skadehändelser De kategorier av skadehändelser som innebär risk för skada på miljö är utsläpp till recipienten av giftiga ämnen, olja och släckvatten från brand. Utsläpp till vatten vid olycka Utsläpp till mark inom anläggningen avleds via brunnar till dagavloppssystemen och uppsamlingsdammen till det kommunala dagvattenavloppet och recipienten. Vissa dagavloppsflöden behandlas med slamavskiljning, andra med oljeavskiljning. Även processavloppsvatten (efter ph-justering, olje- eller slamavskiljning) avleds till samma system. Utsläpp av olja hamnar antingen i en av oljeavskiljarna eller i uppsamlingsdammen där det kan avskiljas. Olja skall därför inte kunna ledas vidare till recipienten. Utsläpp av ammoniaklösning fångas inte upp och kan därför ledas till recipienten. Detta kan innebära en miljöstörning p.g.a. ämnets giftighet för vattenlevande organismer. Viktigaste identifierade skadehändelser (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll) är: Nr 19. Läckage av ammoniaklösning från distributionsledning till golv inomhus. Ammoniaken hamnar via golvbrunnar i dammen och leds vidare till recipienten. Pumpkapaciteten styr mängden men utspädningen i recipienten är kraftig varför endast en lokal påverkan i recipienten kan uppkomma. Sannolikhet=2, konsekvens=1 Utsläpp till luft vid olycka Inga utsläpp till luft med betydande påverkan på miljön har identifierats.

23 Bilaga A8 23 (25) Utsläpp till mark vid olycka Utsläpp på mark hamnar normalt sett på hårdgjorda ytor och avleds till dagvattenavloppen och behandlas därför under utsläpp till vatten. Grundvattnet utgör ingen resurs i området. Brand och explosion Brand och explosion kan påverka miljön utanför verksamheten. Några allmänna exempel på detta är: - Strålningsvärmet kan påverka objekt utanför verksamheten med brandspridning som följd. - Brandgaser från ofullständig förbränning innehåller sot, PAH mm och är giftig. Partiklarna kan falla ned och innebära en miljöpåverkan. - Släckvatten kan ibland sprida ämnen som kan vara farliga för vattenmiljön. - En brand eller explosion kan skada annan utrustning som innehåller farliga ämnen och leda till ett utsläpp från denna. Fara för miljön, orsakad av brand eller explosion vid anläggningen bedöms inte föreligga. Viktigaste identifierade skadehändelser (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll) är: Nr 9. Brand i stackar innehållande flis, slipers, torv etc. Släckvatten innehållande partiellt oxiderade ämnen till recipient (PAH etc). Avskiljs ej fullständigt i slamavskiljare eller oljeavskiljare. Sannolikhet=1, konsekvens=2 Transporter till och från verksamheten Antalet intransporter av flytande bränslen och kemikalier med tankbil är få. Detta är viktigt vid bedömning av sannolikheten för olyckor. Viktigaste identifierade skadehändelser i samband med transport är (med Nr enligt Bilaga 1 Analysprotokoll): Nr 21. Trafikolycka inom området med utsläpp av ammoniaklösning när tanken brister. Ammoniaken hamnar via dagvattenbrunnar i utjämningsdammen och därefter i recipienten. Ammoniaken är mycket giftig för vattenlevande organismer. Utspädning sker först i dammen och därefter i recipienten varför endast en mycket lokal påverkan kring utsläppspunkten kan ske. Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträf-

24 Bilaga A8 24 (25) far (Räddningsverkets handbok Farligt gods olyckor) pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Sannolikhet=1, konsekvens=2 Nr 7. Motsvarande trafikolycka med Eo1. Oljan rinner lätt och hamnar sannolikt via dagvattenbrunnar i utjämningsdammen där oljan kan avskiljas. Även här extremt osannolikt att detta inträffar pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Sannolikhet=1, konsekvens=1 8 Dominoeffekter Det finns inga andra verksamheter i närområdet som skulle kunna innebära risker för Dominoeffekter. Verksamheten bedöms inte heller kunna orsaka skadehändelser av sådan karaktär att Dominoeffekter gentemot passerande trafik på Rotebroleden kan uppkomma. 9 Risk för miljöolyckor - resultat Resultatet av utredningen pekar på att inga skadehändelser med så hög risknivå att ytterligare åtgärder omgående måste planeras har kunnat identifieras. Det är viktigt att påpeka att någon detaljerad identifiering av risker inte har kunnat göras då anläggningen ännu är på planeringsstadiet. Successivt kommer dock detaljeringsgraden att kunna öka. Identifierade risker har nedtecknats i ett analysprotokoll. Riskerna har sedan förts in i en riskmatris för påverkan på 3:e man och en för påverkan på miljön. I nedan visas dessa riskmatriser. De riskkriterier som E.ON Värme utnyttjar för bedömning av om riskerna är tolerabla är följande: Blå. Föredöme att ta efter inom bolaget Grön. Acceptabel risk, uppfyller lagar och andra krav Gul. Viss risk som bör åtgärdas Röd. Oacceptabel risk som måste åtgärdas

25 Bilaga A8 25 (25) Nedan visas riskmatrisen för skador på 3:e person. Riskmatris Riskklass Katastrofal 3 Allvarlig 2 Lindrig , 9, 15, 18, 20, 22 10, 19 Figur 9-1 Konsekvens Osannolik 1 Mindre sannolik 2 Riskmatrisen för skador på 3:e person. Sannolik 3 Riskmatris Riskklass Katastrofal 3 Allvarlig 2 Lindrig 1 8, 9, 15, 21, 4, 5, 6, 12, 13, 16, 22 1, 2, 3, 7, 11, 14, 17, 19 Figur 9-2 Konsekvens Sannolikhet Osannolik Riskmatrisen för miljöskador. 1 Mindre sannolik 2 Sannolik 3