DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Enhet Meddelad i Stockholm Mål nr 1 KLAGANDE Klagandeförteckning se bilaga 1 MOTPART Stockholms stad Stadshuset Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Exploateringsnämndens beslut , 24 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avvisar yrkandena om att förvaltningsrätten ska pröva om Stockholms stad har som syfte att bedriva bestickning av Atrium Ljungberg AB samt om staden gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak. Förvaltningsrätten avslår överklagandena i övrigt. Dok.Id Postadress Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax Stockholm E-post: 08:00-16:30 forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag fredag

2 YRKANDE M.M. 2 Exploateringsnämnden beslutade den 18 april 2013, 24, att anvisa mark för kontors- och centrumändamål inom fastigheten Södermalm 7:87 till Atrium Ljungberg AB och ge kontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande samt att godkänna utkast till sidoavtal till gällande tomträttsavtal för fastigheten Tranbodarne 12 och ge kontoret i uppdrag att träffa avtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande. 88 kommunmedlemmar, se bilaga 1, yrkar att beslutet upphävs då det strider mot samtliga punkter i 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900). Därutöver yrkas att förvaltningsrätten ska pröva om Stockholms stad haft som syfte att bedriva bestickning gentemot Atrium Ljungberg AB samt om staden gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak. Sammanfattningsvis anför klagandena följande till stöd för sin talan. Stockholms stad tog initiativ till förhandlingar med Atrium Ljungberg AB efter att Mark- och miljödomstolen beslutat att upphäva stadens beslut om ny detaljplan för Slussen. Förhandlingarna ledde fram till att staden meddelade att Atrium Ljungberg AB fått löfte om ny markanvisning för kontorshus framför fastigheten Tranbodarne 12, det s.k. Glashuset, samt nedsatt tomträttsavgäld för Tranbodarne 12. Staden kunde därefter överklaga den upphävda detaljplanen till Mark- och miljööverdomstolen. Otvivelaktigt har stadens uppsåt och avsikt varit att med överenskommelsen påverka den rättsliga prövningen av detaljplanen av Slussen vilket innebär att nämnden har överskridit sina befogenheter och beslutet har tillbakaverkande kraft till nackdel för stadens medlemmar. Förfarandet strider mot likabehandlingsprincipen och förbudet mot att rikta individuellt riktat stöd till näringsidkare. Det innebär även ett brott mot EU:s statsstödsregler. Beslutet är inte förenligt med god ekonomisk hushållning och är inte heller förenligt med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Stockholms stad bestrider klagandenas samtliga yrkanden.

3 3 SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Klagandenas yrkanden om att förvaltningsrätten ska pröva om Stockholms stad haft som syfte att bedriva bestickning gentemot Atrium Ljungberg AB samt om staden gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak är yrkanden som förvaltningsrätten saknar laglig möjlighet att utreda eller pröva. Överklagandena i dessa delar ska därför avvisas. Varje medlem av en kommun har enligt 10 kap. 1 kommunallagen (1991:900), KL, rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga till förvaltningsrätten. Enligt 10 kap. 8 KL ska ett överklagat beslut upphävas om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Förbud mot individuellt riktat stöd till näringsidkare och EU:s statsstödsregler Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 8 första stycket KL genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får enligt paragrafens andra stycke lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Enligt artikel fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider konkurrensen eller hotar konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna själva kan inte bedöma om stödet kan godkännas utan i fråga om statsstöd tillämpas förfarandet för förhandsanmälan enligt artikel 108 FEUF. För svensk del har anmälningsskyldigheten föranlett införande av

4 4 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statstödsregler. Av denna lag följer att en kommun är skyldig att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av kommissionen. I kommissionens meddelande om inslag av stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader (EGT C209, s.3-5) har kommissionen utarbetat en allmän vägledning till medlemsstaterna vid överlåtelser av mark och byggnader. I meddelandet beskriver kommissionen två förfaranden; öppet anbudsförfarande respektive fastställande av marknadsvärdet genom oberoende expertvärdering. Vidare anges att statliga värderingsinstitut och tjänstemän och anställda i det allmännas tjänst betraktas som oberoende förutsett att otillbörlig påverkan på deras resultat på ett effektivt sätt utesluts. Tillämpningen av något av dessa två förfaranden utesluter enligt kommissionen inslag av statligt stöd. Enligt meddelandet ska all överlåtelse som inte skett enligt något av dessa förfaranden, och som inte utgör stöd av mindre betydelse, anmälas till kommissionen. Vid laglighetsprövning gäller i princip att klaganden har bevisbördan för att det finns omständigheter som innebär att ett kommunalt beslut ska upphävas på någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 KL. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet RÅ 2010 ref. 119 gjort bedömningen att dessa regler om bevisbördan uppfyller EU-rättens krav. Exploateringsnämnden har i det överklagade beslutet anvisat mark för kontors- och centrumändamål inom fastigheten Södermalm 7:87 till Atrium Ljungberg AB samt godkänt utkast till sidoavtal till gällande tomträttsavtal för fastigheten Tranbodarne 12. Klagandena anför i denna del följande. Staden har genom markanvisningen till Atrium Ljungberg AB och en erbjuden betydande nedsättning av tomträttsavgälden för fastigheten Tranbodarne 12 gynnat ett enskilt bolag på

5 5 ett otillbörligt sätt. Priset om kr/kvm för markanvisningen är inte marknadsmässigt beräknad. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till lägesfaktorn samt den ytterst begränsade tillgången av byggrätter som finns till salu i närområdet. Enligt DTZ Sweden AB (DTZ) är marknadsvärdet för fastigheten Tranbodarne kr/ kvm, varav tomtvärdet (50 %) kr/kvm BTA. Marknadspriset för den nya fastigheten ligger 33 % under marknadsvärdet. Det är också vedertaget att flera oberoende värderingar tas fram när så stora värden ska fastställas. Det finns flera konkurrerande aktörer som är beredda att anta ett högre pris om byggrätterna erbjuds. Dessutom ger staden i sidoavtalet med Atrium Ljungberg AB en nedsatt tomträttsavgäld om totalt 80 miljoner kr som kompensation för att samma bolag får en byggrätt för nya kontors- och centrumbyggnader framför fastigheten Tranbodarne 12. Vid försäljning av mark och byggnader räknas som statsstöd alla former av försäljning till ett underpris i förhållande till marknadspris. Stockholms stad anför följande i denna del. Staden inte har haft för avsikt att gynna en enskild näringsidkare. Exploateringsnämnden har bl.a. till uppgift att handha stadens markexploaterings- och byggnadsverksamhet. Markanvisningen innebär en option för Atrium Ljungberg AB att ensam förhandla med staden om överenskommelse om exploatering inklusive köpeavtal för mark inom fastigheten Södermalm 7:87. Beslutet om markanvisningen innebär inte någon fastighetsöverlåtelse. Staden har genomfört en oberoende expertvärdering inom sin värderingsenhet och stadens expertråd har godkänt ärendet. Värderingsenheten är inom staden organisatoriskt skild från projektverksamheten och värderaren är i och med detta oberoende. I utlåtandet finns ingen bedömning av fastighetens marknadsvärde. DTZ har gjort bedömningen att av en totalvärdeförändring utgör 50 procent en förändring av markvärdet. Det innebär dock inte att märkvärdet utgör 50 procent av hela totalvärdet. Markvärdets andel av detta värde är betydligt mindre. Beträffande tomträttsavtalet för Tranbodarne kommer tomträtten att påverkas negativt av det nya bebyggelsekvarteret framför Tranbodarne 12. Påverkan består huvudsakligen av att utsikten och byggnadens exponerade läge skyms. Eftersom tomträttsavgälden

6 6 är en direkt funktion av fastighetens värde har tomträttshavaren enligt 13 kap. 12 andra stycket jordabalken rätt att påkalla jämkning av avgälden när tomträttens värde avsevärt minskas. Detta hade gällt även om markanvisningen skulle ha gjorts till en annan byggherre. Vidare kan det inte uteslutas att tomträttshavaren skulle väcka talan mot staden om ersättning för planskada enligt 14 kap. äldre plan- och bygglagen. Nedsättningen av tomträttsavgälden i sidoavtalet motsvarar dels jämkning av tomträttsavgälden enligt 13 kap. 12 andra stycket jordabalken p.g.a. den kommande värdeminskningen dels en uppgörelse i en antaglig skadeståndstvist där utgången är oviss. Enligt praxis har en sådan ersättning ansetts kompetensenlig. Förvaltningsrättens bedömning Såsom angetts ovan är det klagandena som har bevisbördan för att beslutet ska upphävas på någon av de grunder som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Enligt förvaltningsrätten kan det inte genom den värdering som utförts av stadens oberoende expertvärderingsenhet anses visat att det har varit kommunens avsikt att genom den företagna markanvisningstransaktionen lämna stöd till Atrium Ljungberg AB. Klagandena har kritiserat värderingen och anser att det vid värderingen inte har tagits tillräcklig hänsyn till lägesfaktorn och den begränsade tillgången av byggrätter som finns till salu i närområdet. Vad klagandena anfört visar dock inte att kommunen planerat att genom transaktionerna lämna ett stöd till bolaget eller att den i sig innefattat ett sådant stöd. Beträffande tomträttsavtalet för fastigheten Tranbodarne 12 har framkommit att värdet på tomträtten kommer att påverkas negativt genom den nya planerade bebyggelsen framför fastigheten. Huvudsakligen i form av att utsikten och byggnadens exponerade läge skyms. Nedsättningen av tomträttsavgälden motsvarar dels en jämkning av tomträttsavgälden enligt 13 kap. 12 andra stycket jordabalken dels en uppgörelse i en antaglig skadeståndstvist där utgången är oviss. Förvaltningsrätten finner att kommunen som part i ett avtalsförhållande har befogenhet att utge ersättning till motpart för kostnader utöver avtalet som orsakats av kommunen. Vidare finner förvaltningsrätten att den skada som Ex-

7 7 ploateringsnämnden beslutat att ersätta är av sådan karaktär att den är ersättningsgill. Förvaltningsrätten konstaterar även att markanvisningsavtal ska träffas med Atrium Ljungberg AB och sidoavtal till tomträttsavtal för fastigheten Tranbodarne 12 ska träffas med Kommanditbolaget T-bodarne. Det är således fråga om två olika juridiska personer. Mot stadens inhämtade utlåtande från DTZ avseende värdepåverkan på fastigheten Tranbodaren 12 vid bebyggelse på Södermalm 7:87 har klagandena inte förmått att visa att ett otillbörligt gynnande förelegat eller att ett brott mot EU:s statsstödsregler föreligger. Det är sammanfattningsvis inte visat att staden planerat att genom avtalen lämna ett stöd till förvärvaren eller att den i sig innefattat ett sådant stöd. De åberopade omständigheterna i denna del medför således inte att beslutet strider mot 2 kap. 8 KL och Stockholms stad har därmed inte heller åsidosatt sin anmälningsskyldighet enligt lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Lagen om offentlig upphandling Klagandena har i denna del anfört följande. Staden har begått ett brott mot reglerna om offentlig upphandling då den ensidigt gynnat ett enda företag. Markrättigheten ska bjudas ut till högstbjudande. Staden har invänt att lagen om offentlig upphandling inte är tillämplig på beslutet om markanvisning och tomträttsavgäld. Förvaltningsrättens bedömning Beslutet innefattar dels ett avtal om markanvisning dels ett avtal avseende tomrättsavgäld. Förvaltningsrätten konstaterar att det överklagade beslutet avseende markanvisning till Atrium Ljungberg AB innebär att bolaget under en tid av två år har en option att ensam förhandla med Staden om överenskommelse om exploatering inklusive köpeavtal för markområde. Av 1 kap. 6 första stycket 1 LOU framgår att lagen bl.a. inte gäller för rena markförsäljningar eller kontrakt som avser tomträtt. När en markförsäljning kopplas

8 8 samman med efterföljande exploateringsåtaganden kan LOU komma att aktualiseras. I förevarande fall är det fråga dels om en option att ingå köpeavtal avseende markområdet, dels ett tomträttsavtal. Förvaltningsrätten finner således att LOU inte är tillämplig på det överklagade beslutet och beslutet kan därmed inte heller strida mot denna lag. Likställighetsprincipen Enligt 2 kap. 2 KL i vilken den s.k. likställighetsprincipen kommer till uttryck, ska kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Klagandena har i denna del anfört bl.a. följande. Likställighetsprincipen utgör en hörnsten i den kommunala verksamheten. Atrium Ljungberg AB är som tomträttshavare och skattebetalare i kommunen att anse som kommunmedlem och därigenom part på sådant sätt att den nedsatta tomträttsavgälden innebär att likställighetsprincipen har åsidosatts. Staden anför följande. Likställighetsprincipen gäller endast gentemot kommunens medlemmar. Dessutom krävs det för principens tillämplighet att kommunen träder i direkt kontakt med sina medlemmar i denna sin egenskap, antingen genom att tillhandhålla dem prestationer av olika slag eller genom att ta ut ekonomiska bidrag av dem. Förvaltningsrättens bedömning Det subjekt som berörs av det nu överklagade beslutet är ett privat aktiebolag. Kommunen agerar här som part vid överenskommelse i samband med projektering av området vid Slussen. Kommunens motpart, det privata aktiebolaget, uppträder som avtalspartner och således inte i egenskap av kommunmedlem. Likställighetsprincipens tillämplighet förutsätter, såsom staden anfört, att kommunen träder i direkt kontakt med sina medlemmar i denna deras egenskap som kommenmedlemmar. Förvaltningsrätten finner

9 9 därför att likställighetsprincipen inte är tillämplig på de överklagade beslu- tet. Retroaktivitetsförbudet Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 3 KL inte fatta beslut med tillbaka- verkande kraft som är till nackdel för medlemmarna. Det kommunala retroaktivitetsförbudet innebär att en kommun eller landsting inte ska ha rätt att retroaktivt återkalla förmåner för medlemmarna eller att med retroaktivt verkan besluta om nya eller förhöjda pålagor för dem. Förvaltningsrätten finner inte att det överklagade beslutet strider mot 2 kap. 3 KL. God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 KL ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i din verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Klagandena har i denna del anfört bl.a. följande. Staden har överkompenserat Atrium Ljungberg AB genom den nedsatta tomträttsavgälden. Staden har därigenom velat försäkra sig om att slippa process och vidare åtgärder från bolagets sida. Avtalet strider därmed mot god ekonomisk hushållning. Skattemedel är inte en fri resurs som kan användas hur som helst. Förvaltningsrättens bedömning Bestämmelsen om god ekonomisk hushållning är en målsättningsregel och avsikten är inte att denna ska ligga till grund för domstolsprövning av om kommunala beslut är förenliga med god ekonomisk hushållning. Eftersom det inte finns något uttryckligt undantag från laglighetsprövning på detta område finns det dock inte något hinder mot att upphäva ett beslut som påtagligt avviker från vad som betraktas som godtagbar ekonomisk hushållning.

10 10 Enligt förvaltningsrättens bedömning har klagandena inte åberopat sådana om- ständigheter som visar att det överklagade beslutet innebär att kravet på god ekonomisk hushållning har åsidosatts. Övrigt Vad klagandena har anfört i övrigt innefattar inte heller några omständigheter som kan medföra att det överklagade beslutet ska upphävas med stöd av 10 kap. 8 KL. Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att överklagandena ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (DV 3109/1A). Maria Ek Oldsjö Rådman De särskilda ledamöterna Susanne S:t Clair och Håkan Torngren har också deltagit i avgörandet. Ann-Kristin Rosén har föredragit målet.

11 11 KLAGANDEFÖRTECKNING Bilaga 1 1. Elisabeth Berggren Skeppsbron Stockholm 2. Lilian Berglund Wallin Allhelgonagatan Stockholm 3. ROLF Axel Georg Bergman, Brännkyrkagatan Stockholm 4. Christina Björk Fredmansgatan 6 B Stockholm 5. Eva Borgström Krukvägen Enskede 6. MATS Helge Bäcker Hornsgatan Stockholm 7. GERTRUD Margareta Båge Blekingegatan 63 A Stockholm 8. Nils Båth Klockevägen Enskededalen 9. Göran Camitz Östgötagatan Stockholm 10. Anders Cederholm Gamla Lundagatan Stockholm 11. Axel Cederholm Långholmsgatan 9 B Stockholm 12. Lars Cleve Ringvägen 81 Bv Stockholm 13. SIV Ingegerd Englund, Skånegatan Stockholm 14. Erling Ericsson Fredmansgatan 6 B Stockholm 15. Kerstin Forsberg Brännkyrkagatan Stockholm 16. Lars Forsberg c/o Kerstin Forsberg Brännkyrkagatan Stockholm 17. Lina Forsberg Heleneborgsgatan Stockholm 18. Gunilla Granath Terrängvägen Hägersten 19. Kurt Granberg Kungsholmsgatan Stockholm 20. Ann-Sofie Grip Brännkyrkagatan Stockholm 21. Bo LARS Uno Grönvall, Maria Prästgårdsgata Stockholm

12 Barbro Hallström Barnängsgatan Stockholm 23. Klas Hallström Barnängsgatan Stockholm 24. Barbro Halvarsson Pryssgränd 3 B, 4 tr Stockholm 25. Edgar Hansén S:t Paulsgatan 35 B Stockholm 26. Björn Hasselgren Terrängvägen Hägersten 27. Marie-Louise Hedin Goldfield Narvavägen Stockholm 28. Annika Hökerberg Eriiksbergsgatan Stockholm 29. Fredrik Hökerberg Sandholm Brahegatan Stockholm 30. Torsten Jorell Bastugatan Stockholm 31. ÅKE Lennart Klaesson, Tengdahlsgatan Stockholm 32. Gudrun Laestrander Bondegatan Stockholm 33. Maria Lantz Hornsgatan Stockholm 34. Peter B Larsson, Panelvägen ENSKEDE 35. Jan-Erik Leistedt Bondegatan Stockholm 36. Agneta Liljesköld Bergsundsgatan Stockholm 37. Eva Lind Båth Klockvägen Enskededalen 38. Cecilia Lindqvist Långbrodalsvägen Älvsjö 39. Stellan Lindqvist Karlavägen Stockholm 40. Susanne Lindqvist Karlavägen Stockholm 41. Elsie Lundberg Panelvägen ENSKEDE 42. Eva Lutz Runda vägen 28 B Bromma 43. Eva Låftman Brännkyrkagatan Stockholm 44. Jonas Mattsson Själagårdsgatan 17 4 tr Stockholm 45. KJELL Gustaf Mattsson Själagårdsgatan Stockholm

13 Carl-Magnus Nordlund Snöflingebacken Hägersten 47. Ann Nordström Gamla Lundagatan 12 B Stockholm 48. Knut Nordström Barnängsgatan Stockholm 49. Margareta Nordström Barnängsgatan Stockholm 50. Eva Olason Bastugatan Stockholm 51. Christopher Olausson Trollesundsvägen Bandhagen 52. Jennifer Olausson Enskedevägen Enskede 53. Birgitta Palmerth Götgatan Stockholm 54. Rigmor KERSTIN Elisabet Palmin, Ymsenvägen Årsta 55. Håkan Persson Enskedevägen Enskede 56. Mai Raanes Valhallavägen Stockholm 57. BARBRO Anne-Marie Rahm Stigbergsgatan 32 B Stockholm 58. Monica Rijntjes-Karlsson Peter Myndes Backe Stockholm 59. Annika Olofsdotter Rosén Hembyggarvägen Enskededalen 60. Urban Ryadal Björngårdsgatan 16 A Stockholm 61. Eva Sandborg Repslagargatan 12 A Stockholm 62. Lennart Sandholm Eriksbergsgatan Stockholm 63. MATS Inge Wilhelm Silfving Dahlia vägen Saltsjö-boo 64. Gunilla Sjöberg Industrigatan Stockholm 65. Eric Richard Axel Sjöberg Industrigatan Stockholm 66. Yngve Sundblad Hornsgatan Stockholm 67. Maggie Marie Svendsen Flintbacken Stockholm 68. Ilmar Teng Gaveliusgatan 4, 2 tr Stockholm 69. Daniel Thulin Mariatorget Stockholm

14 Kerstin Thulin Mariatorgen Stockholm 71. Monica Tolbert Cleve Ringvägen 81 bv Stockholm 72. Katrarina Tongue Grönvall Maria Prästgårdsgata 21, Ii Stockholm 73. CLAES Erik Trygger, Artillerigatan 78, I Stockholm 74. JURGEN Bertil Wahlberg Regeringsgatan 85 A Stockholm 75. Karin Wahlgren Hornsgatan Stockholm 76. Barbro Waldenström Västgötagatan Stockholm 82. Greger Widgren Karlavätgen Stockholm 83. ARNE Widström, Båtsmansklevet Hägersten 84. BO Bernhard Willes Hagtornsvägen Enskededalen 85. Ing-Marie HELENA Willes Hagtornsvägen Enskededalen 86. Nibgumman Zanden Folkungsgatan Stockholm 87. Lars MARTIN Zetherström, Bastugatan 12 B 2 Tr Stockholm 88. Barbara Öberg Sjögren, Hornsgatan 34 C Stockholm 77. Gabrielle Roland Waldén Upplandsgatan Stockholm 78. Kim Waldén Upplandsgatan Stockholm 79. Guy Wallin Allhelgonagatan Stockholm 80. ARNE Gustav Wallrén Västgötagränd Stockholm 81. CARL Göran Arnt Wetterberg Renstiernas Gata Stockholm

15 Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1A Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.