Församlingsbladet. Svärdsjö - Enviken. Hur var det nu??

Transkript

1 Församlingsbladet Svärdsjö - Enviken SOMMAR 2016 Kusinerna Gudrun Norling och Inga-Britt Jansén är redo för sommaren. Kyrkklockorna I Svärdsjö finns en speciell klocka som sitter ovanför valvet i koret, den så kallade valvklockan. Sedan 1921 och in i vår tid ringer vi i valvklockan varje sön eller helgdag läs mer på sid Hur var det nu??...med de gröna skyltarna? Ska man vara orolig om man hittar en skylt på någon anhörigs grav? Kan man få hjälp med gravskötseln? på sid 5 hittar du svaren Upptäck Under sommaren bjuder vi in till kyrkogårdsvandring i Enviken och guidning i några av kyrkorna. läs mer på sid 3

2 LEDARE Borta bra, men hemma bäst Bilden på framsidan: Två kvinnor i folkdräkt, ett ögonblick, en sommardag. Bakom; en timrad faluröd vägg, lite sliten. Och visst tänker vi Midsommar!? Släkt och vänner, sill och färskpotatis, nubbe, jordgubbstårta, fiol och dragspel, dans kring majad stång. Fest! Tradition, vår historia, vårt ursprung. Nog är väl flaggan också hissad? Det är rikt och viktigt att känna sina rötter, veta var man kommer ifrån, var man hör Hemma. Ansvarig utgivare: Gerhard Paping Tryck: Henningsons tryckeri Form: Lisa Staffas Omslagsfoto: Gerhard Paping Det är rikt och viktigt att känna sina rötter, veta var man kommer ifrån, var man hör Hemma. Hemma är ett av mina bästa ord! Oftast är det positivt laddat: För att riktigt välkomna någon säger vi -Känn dig som hemma. Man är hemma med något när man fått en viktig sak gjord, eller ett beslut har fattats till ens fördel. På ordet hemtrevligt ger datorns synonymlexikon bl.a. följande förslag: Behagligt, bekvämt, gemytligt och mysigt. Men man kan också bli hemmablind. Något jag ständigt återkommer till sen jag började som präst i Svärdsjö-Envikens pastorat är hur otroligt vackert det är här, vilken fantastiskt skön bygd ni bor i! Jag gissar att den väldigt hemtame emellanåt blir blind för det. Hemma blir självklart, men är inte det för alla. I Sverige bor idag många som ofrivilligt måst lämna sitt Hemma. Som inte alls kan relatera till och inte blir nostalgiska av Små grodorna, Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer. Nysvenskar kallar vi dem. Men låt oss inte glömma, när vi möter dem, dels vilken heterogen grupp de utgör i den ryms massa olika Hemma och även vad mycket kärt och identitetsskapande som de måst ge upp. Nästan ingen av dem kan någonsin välja att vända Hem igen. Det är gott att känna sig Hemma. Jag kommer att tänka på en ofta citerad dikt av Tomas Tranströmer som börjar så här: Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. Det var nog precis det jag menade när jag, för drygt ett kvarts sekel sedan, tonårsdjupt skrev i min dagbok: Det är genom min bortavaro från mig själv som jag vet var jag hör hemma. Det kristna livet är en vandring, de första kristna kallades Vägens folk. Min livsvandring har varit både tung och lätt, vägen har varit både rak och krokig, ibland har jag varit helt vilse, vädret har i sanning växlat. Men ju längre jag går, desto mer viss blir jag om att det är en Gemenskapens väg. Vissa människor går med mig en kort bit, andra betydligt längre, somliga kommer och går. Men Gud går alltid med; Hela vägen går han med mig, o, vad kan jag önska mer? I Apostlagärningarna (17:26-28) står det: Av en enda människa har han [Gud] skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo. Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: Vi har vårt ursprung i honom. Trons gåva är, bland annat, att vara Hemma överallt. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till. Det känns spännande att fundera över hur den hembygdsdräkten ser ut Jenny Ärnlöv Vi finns även på: Se våra kyrkor och vandra på Envikens kyrkogård i sommar Kyrkogårdsvandring på Envikens kyrkogård med kyrkvaktmästaren Johan Backlund som visar runt och svarar på frågor Torsdag 14 juli kl / träffpunkt vid gravkapellet Vandringen avslutas med kaffe Guidning i Envikens gamla kyrka med Hans Matsols Söndag 24 juli kl Efter guidningen kaffe kl Söndagsmässa med kyrkoherde Gerhard Paping Visning av Svärdsjö kyrkas gömda skatter Söndag 24 juli efter högmässan som börjar kl finns möjlighet att vara med på en visning av Svärdsjö kyrkas gömda skatter med kyrkoherde Gerhard Paping. Vi bjuder på kaffe. Varmt välkomna! Gör skillnad! Ge odlare och anställda möjlighet att själva förbättra sina liv. Fairtrade är en oberoende, rättvisemärkt produktmärkning som ställer krav på mänskliga rättigheter i den internationella handeln. Ditt köp av en Fairtrade-märkt produkt innebär att: * Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor * En Fairtrade-premie går till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet * Barnarbete och diskriminering motverkas * Demokrati och organisationsrätt främjas * Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Pastoratets kyrkoråd har beslutat att Fairtrade-certifiera pastoratet. Det innebär att vi i våra församlingar helst vill använda rättvisemärkta produkter tex kaffe, the, socker. Vi skall också sprida kunskap om rättvisefrågor i våra verksamheter tex på styrelsemöten, i konfirmandundervisningen, i församlingsbladet etc. Församlingarna har en styrgrupp med representanter från personal och förtroendevalda. Där arbetar vi fram förslag hur vi kan utveckla vår Fairtrade-medvetenhet. I Svärdsjö och Envikens församlingsgårdar finns idag försäljning av rättvisemärkta produkter såsom kaffe, the, cacao, smycken, leksaker, choklad mm. Välkommen in och handla! juni finns det chans att träffas i Envikens Sockenstuga Vi träffas varje dag Lek, sång, spel, bibeln, utflykter och mycket mera! Inbjudan riktar sig till alla barn födda i Svärdsjö Envikens pastorat Antalet platser är begränsat till 20 st. så först till kvarn Dagarna är kostnadsfria! Hoppas DU vill vara med Ledare är Maria Emanuelsson och Marcus Andersson m.fl. Telefon , Skicka in din anmälan med namn, ålder, adress o telefon till: Envikens Församling/Maria Emanuelsson, Prästgårdsvägen 1, Enviken Senast den 7 juni vill vi ha din anmälan.

3 Sommarmusik Svärdsjö kyrka TISDAGAR kl juni Jazzduo Konsert à la Alice Babs Ann-Christine Hallgren sång och Marcus Österlund piano 5 juli Stor musik i litet format Klassiska pärlor i egen tappning Mozart i gott sällskap Agnes Lindberg sång&fiol och Olle Lindberg sång&gitarr 12 juli Duo Cantilena Timmen innan gryningen Ylva Eggehorns poesi Sabina Agnas gitarr och Anna Boman Hald flöjt 19 juli Irmelin Nordisk själ och folkton Eva Rune, Maria Misgeld och Karin Ericsson Back sång 26 juli Svärdsjö Spelmanslag Svärdsjölåtar Enviken Gamla kyrkan TORSDAGAR kl juni Tängerpojkarna... öppnar sommarmusiken med folkkära musikanter i spelmanssväng. 7 juli Juniper Bay Gospel bjuder in till gospel och psalm i kyrkan. 14 juli Lättsmält Skymningsjazz med Jonas Pehrs och spelkamrater. 21 juli Bo-Gustav Thorell med vänner spelar klassiskt i sommarkvällen. 28 juli Gamla kyrkan svänger Kyrkrock med Ulf Back m.fl. Små gröna skyltar på kyrkogårdarna Många av gravarna på begravningsplatserna i Svärdsjö-Envikens pastorat är gamla, det finns i registren ingen gravrättsinnehavare registrerad och samtidigt säger gravlagen att en sådan måste finnas. Det är orsaken till att det kommer att sättas ut skyltar på de gravar där man saknar uppgifter. Helén Björ, vaktmästare i Enviken, berättar lite om vad som gäller om ingen hör av sig gällande en grav som saknar gravrättsinnehavare: Om vi nu sätter ut skyltarna och efterfrågar ny ansvarig och det går två år utan att någon hör av sig räknas graven som återlämnad och stenen kan komma att tas bort. Däremot gäller fortfarande gravfrid, det handlar alltså inte om att avlägsna annat än stenen. Vanligtvis gäller en gravrätt i 25 år men kan sen förlängas med 15 år i taget, förklarar Helén vidare. Just att det finns ett antal äldre gravar, Helén visar ett registerkort från tidigt 1920-tal där gravrätten gått ut 1948 som exempel, gör att det är naturligt att uppgifter i många fall saknas. Mer uppgifter om många gravar skulle också vara önskvärt poängterar Helén. De gamla registerkorten innehåller ofta bara ett datum för jordsättning och ett namn som kan vara så kort angivet som A. Andersson, Enviken. Alla uppgifter som går att ge om en grav är av intresse för även gravar som återlämnats är man skyldig att behålla i registren för framtiden så att man med säkerhet vet vem som gravsatts på den platsen. Det finns en till skylt som kan hamna på graven och det är den gula som berättar att stenen av säkerhetsskäl nedlagts. Ofta skjuter tjälen på kyrkogården så är en sten odubbad eller om dubbningen skadats tvingas man ibland av säkerhetsskäl lägga omkull en sten. Gravrättsinnehavaren är den som ansvarar för dubbning av stenar. En skylt inget att oroa sig för Sammantaget är det inget farligt att hitta en skylt på graven när man ska göra fint inför sommaren. Uppdateringen av registren är ett nödvändigt jobb att göra. På skyltarna finns telefonnummer till expedition och vaktmästare så tag bara kontakt med dem så benas eventuella frågor ut. Och som sagt All övrig information om gravarna och de som gravsatts kan vara intressant att föra in i det digitala arkivet så var inte blyg att berätta även detaljer som kan verka små, de detaljerna kan vara viktiga pusselbitar för Helén och hennes kollegor då registren nu ska uppdateras! Hans Hedström Text och foto Gravskötsel Gravrättsinnehavare är välkomna att teckna avtal med Svärdsjö-Envikens pastorat angående gravskötsel. Det finns två varianter av gravskötselavtal: 1-årsavtal Avräkningsavtal Vid 1-årsavtal skickas en faktura till gravrättsinnehavaren varje år på den årliga avgiften. Avtalet förlängs automatiskt ett år i taget tills avtalet sägs upp. Avräkningsavtal gäller för en minsta tid av fyra år och därefter så länge kapitalet räcker beroende på hur stor summa som betalades när avtalet tecknades. Lägsta belopp för att teckna ett avräkningsavtal är kr. Gällande årsavgift dras varje år från avräkningskontot. Ett kontoutdrag på kvarvarande saldo skickas varje år till gravrättsinnehavaren. Gravskötselavgifter: Storlek 1 (blomrabatt upp till 40 cm bredd) 670 kr Storlek 2 (blomrabatt 41 cm-80 cm bred) 770 kr Storlek 3 (blomrabatt från 81 cm bredd) 870 kr Vinterdekoration 80 kr Följande ingår i ett gravskötselavtal: Vårstädning, omgrävning, vid behov påfyllnad av jord, gödsling, plantering av sommarblommor, vattning, ogräsrensning samt borttagande av vissna snittblommor som anhöriga har placerat på graven. Vinterdekoration består av granris. Komihåg att gravstenen är gravrättsinnehavarens egendom och att gravstenen ska skötas och bekostas av gravrättsinnehavaren. Om gravskötsel önskas tag kontakt med Karin Norling eller mail karin.norling@svenskakyrkan.se. 4 5

4 PERSONALFÖRÄNDRINGAR Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän och må solen värma din kind och må regnet vattna själens jord och tills vi möts igen må Gud hålla dig i sin hand. Några kommer, några går Det kommer ske en del personalförändringar i vårt pastorat. Vissa slutar sina tjänster hos oss, andra har precis börjat. Jag går längs bilden från vänster till höger. SOMMARTIDER PÅ EXPEDITIONERNA Under perioden 1 juni 31 augusti har pastoratets expeditioner öppet enligt följande: Svärdsjö Onsdagar och Torsdagar Enviken Torsdagar Daniel Gelvgren avslutar under sommaren sitt första år efter prästvigningen. Nu vill han vara föräldraledig ett tag innan han söker en ordinarie prästtjänst. Beatrice Paping slutar som kantor i Svärdsjö och går vidare till ett nytt uppdrag som organist i Vadstena klosterkyrka. Kalle Bengtz väntar tillsammans med hustrun Malin tvillingar och ska under de kommande månaderna ägna sig åt blöjbyte och andra småbarnsfars nöjen. Han kommer bli föräldraledig ett tag. Jenny Ärnlöv som under de senaste månaderna har vikarierat i pastoratet kommer från juni tillträda en ordinarie prästtjänst hos oss, med fokus på Envikens församling. Jöran Lindström är sedan april nyanställd som kyrkogårds- och fastighetschef och har som sin uppgift att leda och samordna arbetet med pastoratets fastigheter och kyrkogårdar. Gunnel Sundberg, Elisabeth Westin, Lenita Björk Jansson och Emma Alm (Emma är inte med på bild) har kommit tillbaka som säsongsanställda under sommar och höst och ska sköta om våra kyrkogårdar. Tack och välkomna! Stort tack till Daniel och Beatrice för det prästerliga och musikaliska arbete som ni har lagt ner. Vi önskar er Guds välsignelse på vägarna framför er. Allt gott, Kalle, för föräldraskapets nöje och utmaning. Och välkommen ropar vi till er som har kommit in i arbetslaget. Gerhard Paping, kyrkoherde Lilla Vita Fjädern Fr o m hösten 2016 träffas vi på Sockenstugan i Enviken Torsdagar kl /9 22/9 6/10 20/10 3/11 & 17/11 Lilla Lila Fjädern Fr o m hösten 2016 träffas vi på Församlingsgården Svärdsjö Torsdagar kl /9 29/9 13/10 27/10 10/11 & 24/11 Avfuktning av Svartnäs kyrka hjälper flyktingar I Svartnäs kyrka har två stycken avfuktare installerats för att få bukt med fukten i kyrkan som orsakar mögel och dålig lukt. Därför är vi tvungna att hålla kyrkan stängd tills vidare. Fuktmätningar kommer att fortgå löpande och vi hoppas att kunna öppna kyrkan på nytt efter en utvärdering under hösten Om avfuktningen ger utlovade resultat, kommer avfuktarna att finnas permanent i kyrkan för att kontrollera fukthalten. Avfuktarna är unika i sin konstruktion och arbetar med varmkondensering för att kondensera fukt till rinnande vatten. De beräknas kräva halva energibehovet jämfört med traditionella metoder. Avfuktarna har visat sig mycket användbara i kyrkor och sedan 2014 finns ett hundratal avfuktare utspridda i 10 av de 13 stiften. Malena Andersson vid Dalarnas museum är inkopplad som byggnadsantikvarie för att ge råd om hur de antikvariska värdena bäst bevaras i avfuktningsprocessen. Kyrkvaktmästaren Nisse Eriksson förbereder installationen av en avfuktare. Fukt ger dricksvatten Svenska kyrkans Internationella Arbete har ett samarbete med företaget AIRWATERGREEN som levererat avfuktarna. Projektet kallas Liter för liter. För varje liter vatten som företaget avfuktar ur svenska kyrkor under 2016, täcker de kostnaden för lika mycket rent dricksvatten i flyktinglägret Za atari i Jordanien, där det bor cirka syriska flyktingar. Jöran Lindström, kyrkogårds- och fastighetschef 6 7

5 Välkommen att vara med! kalendarie 1 juni - 31 augusti Vi reserverar oss för ev. ändringar Juni 4 lör kl Konsert med ungdomsorkestern Freitag, Svärdsjö kyrka 5 sön 2 sön efter trefaldighet kl Ekumenisk Friluftsgudstjänst, Tômta, Östansjö. Ta gärna med kaffekorg, L-O Råsmark, kl Söndagsmässa, Envikens kyrka 11 lör kl Gudstjänst, Källegården 12 sön 3 sön efter trefaldighet kl Högmässa, Svärdsjö kyrka kl Gudstjänst, Lyssfallet kl Söndagsgudstjänst, Envikens kyrka 19 sön 4 sön efter trefaldighet kl Ekumenisk Friluftsgudstjänst, Gårdviks Bystuga, kaffe M. Andersson, L-O Råsmark kl Söndagsmässa, Envikens kyrka J. Ärnlöv 25 lör Midsommardagen kl avgår kyrkbåten Östanvind från Tômta i Östansjö, ankomst Svärdsjö Kyrka kl där spelmän och kyrkobesökare möter upp nere vid stranden. kl Ekumenisk Mässa, Svärdsjö kyrka kyrkkaffe, L-O Råsmark, kyrkokören & Svärdsjö spelmanslag kl Söndagsgudstjänst, Envikens gamla kyrka, servering Bo Zetterlund, kyrkokören, spelmän 26 sön Johannes Döparens dag kl Friluftsgudstjänst, Nysjöns fäbodar, ta gärna med kaffekorg 28 tis kl Sommarmusik, Svärdsjö kyrka, Jazzduo, Ann-Christine Hallgren, Marcus Österlund 30 tor kl Musik i sommarkväll, Envikens gamla kyrka Tängerpojkarna Juli 3 sön 6 sön efter trefaldighet kl Gränsgudstjänst, Svabensverks Kyrka tillsammans med Alfta-Ovanåkers församling & Rättviks pastorat. Ta gärna med kaffekorg. 5 tis kl Sommarmusik, Svärdsjö kyrka Musik i litet format: Agnes Lindberg & Olle Lindberg 7 tor kl Musik i sommarkväll, Envikens gamla kyrka Juniper Bay Gospel 10 sön Kristi förklaringsdag kl Söndagsmässa, Envikens kyrka kl Söndagsgudstjänst, Svärdsjö kyrka 12 tis kl Sommarmusik, Svärdsjö kyrka Duo Cantilena, Sabina Agnas & Anna Boman Hald 14 tor kl Musik i sommarkväll, Envikens gamla kyrka Lättsmält skymningsjazz, Jonas Pehrs och spelkamrater 17 sön kl Ekumenisk Friluftsgudstjänst vid Poppens, möjlighet att köpa kaffe med dopp J. Ärnlöv, L-O. Råsmark kl Friluftsgudstjänst, konstkiosken Övertänger, servering J. Ärnlöv 19 tis kl Sommarmusik, Svärdsjö kyrka Irmelin 21 tor kl Musik i sommarkväll, Envikens gamla kyrka Bo-Gustav Thorell med vänner 24 sön 9 sön efter trefaldighet kl Högmässa, Svärdsjö kyrka, efter högmässan visning av kyrkans gömda skatter kl Söndagsmässa, Envikens gamla kyrka, guidning av kyrkan från kl Juli 26 tis kl Sommarmusik, Svärdsjö kyrka Svärdsjö Spelmanslag 28 tor kl Musik i sommarkväll, Envikens gamla kyrka Gamla kyrkan svänger, Ulf Back mfl 31 sön 10 sön efter trefaldighet kl Ekumenisk Friluftsgudstjänst, Gammelfäbon i Åg, ta gärna med kaffekorg, L-O Råsmark kl Friluftsgudstjänst, Grejsans fäbodar, servering Augusti 7 sön 11 sön efter trefaldighet kl Hemvändargudstjänst, Envikens gamla kyrka, servering på Görasgården kl Söndagsgudstjänst, Svärdsjö kyrka 14 sön 12 sön efter trefaldighet kl Ekumenisk Gudstjänst i Böle Missionshus ta gärna med kaffekorg J. Ärnlöv, L-O Råsmark Kl Friluftsgudstjänst, Kurbergets fäbodar, ta gärna med kaffekorg J. Ärnlöv 21 sön 13 sön efter trefaldighet kl Högmässa, Svärdsjö kyrka kl Söndagsmässa, Envikens gravkapell 28 sön 14 sön efter trefaldighet kl Söndagsmässa, Envikens kyrka J. Ärnlöv kl Ekumenisk Gudstjänst i Boda Missionskyrka L-O Råsmark Körer och barngrupper har under sommaren uppehåll i båda församlingarna. Upptakt hösten 2016 Svärdsjö Öppna förskolan 5 september Vox Angelica 7 september Joykids 8 september Lingheds Barnkör 5 september Svärdsjö Kyrkokör 8 september Enviken Öppna förskolan 13 september Tonfåglarna 13 & 14 september Envikens kyrkokör 15 september Björkboda blås 13 september Gränsgudstjänst i Svabensverks kyrka Söndag 3 juli kl Tre pastorat möts till gemensam gudstjänst: Rättviks pastorat, Alfta-Ovanåkers församling och Svärdsjö-Envikens pastorat. Ta med picknick eller kaffekorg. 8 9

6 från Kyrkorådet Kyrkklockorna i Envikens Gamla kyrka I Envikens gamla kyrkas torn finns två kyrkklockor placerade på stora träbockar (klockbockar), som står löst på torngolvet. Klockorna trampas. Det finns ingen elektrisk motor som i Nya kyrkan. Storklockan är gjuten i Stockholm av Hans Jacob Bierman och köptes till Enviken Om vi går tillbaka i tiden till 1950-talet levde de gamla ringsederna kvar. Storklockan hördes klockan nio varje söndag, när man ringde förstgång för att påkalla uppmärksamhet att det var dags att ge sig till kyrkan. Klockan 11 ringdes det i båda klockorna sammanringning. Det var dags att börja gudstjänsten. Storklockan hördes också när helgen ringdes in, helgsmåls-ringning. Vid själaringning, när någon avlidit, var det också storklockan som ljöd. Lillklockan är gjuten i Falun 1740 av samma Isac Rockman som även tillverkade Svärdsjö kyrkas klockor. Lillklockan ringdes klockan 10 som angång. Det var dags att samlas vid kyrkan inför gudstjänsten. Lillklockan användes vid mindre gudstjänster och förrättningar. Markerade arbetsdagen Fram till 1957 levde klämtningen kvar. Det fanns ett rep vid tornknuten som gick till lillklockan. Klämtningen hördes klockan 6 på morgonen och 6 på kvällen. Klämtningen markerade arbetsdagen alltså måndag lördag. På lördagskvällen klämtades det först och sedan kom helgmålsringningen. Klämtningen bestod av 9 slag - ett slag för varje del i Fader Vår. Jesus dog vid nionde timmen. 3 slag för vardera Fadern, Sonen och den helige Ande. Klämtningen avslutade också gudstjänsterna. Det har gjorts försök att ta upp seden med klämtning efter gudstjänst i Gamla kyrkan. En fin gammal sed ska vi göra ett nytt försök? Hans Matsols För 90 år sedan i Lumsheden Ingrid Hellbom, inbiten Lumshedenbo och tillika kyrkvärd i kapellet, tar fram ett par sparade brädbitar. På dem går att läsa: År 1926 byggdes detta kapell Byggnadsarbetare voro Erik Hellbom, Albin Jansson, Herman Hellbom, Birger Hellbom Den 13 mars 1926 Ingrid Hellbom Byggnadskommité voro Skollärare John Paul, F.d. Faktor Edv. Isaksson, F.d. Fanj. Joh. Jackson Men dessa har vi just inte sett till under tiden Byggnadtionen har försigått. Vidare blir läsaren av brädbitarna informerad om att det var en sträng vinter med mycket snö och att det blev den oansenliga summan 3500 kr som kapellet byggdes för. Kapellet invigdes den 10 augusti 1926 av biskop Einar Billing. Grav på hemmaplan Samtidigt hade man börjat anlägga en egen kyrkogård vilken fick stor betydelse för byn. Nu kunde begravningarna ske i Lumsheden och man behövde inte längre bege sig till Svärdsjö för att begrava sina döda. Enligt pastoratets gravregister var de två första som gravsattes på kyrkogården den 5-årige pojken Erik Rune Backlund som gravsattes den 19 juli 1925 samt Karl Erik Hansson som gravsattes den 6 december Kyrkogården invigdes av dåvarande kyrkoherden Olov Svan den 6 december Drygt 90 år senare kan Ingrid visa runt bland kapell, klockstapel och kyrkogård som hennes förfäder var med och färdigställde. Kapellet uppfördes i trä med tjärad lockpanel och tjärat spånklätt valmat sadeltak. Fönstren är småspröjsade i nationalromantisk stil och den klassicerande entrén omges av två doriska kolonner byggdes gravkapellet om till vanlig gudstjänstlokal. Det indragna entrépartiet fick ge plats för ett omklädningsrum och den befintliga entrén flyttades fram till trappkolonnerna. Samtidigt gjordes även en handikappvänlig ingång på kapellets långsida mot vägen. En gång i månaden brukar vi fira söndagsgudstjänst här kl. 15 med efterföljande kyrkkaffe i samma lokal och det kan också bli en och annan begravning samt ibland även dop och bröllop genomfördes en ommålning av kapell och klockstapel samt tjärning av väggar och tak. Samtidigt förgylldes tuppen på klockstapeln. Den ger glans på nytt åt Lumshedens 90-åriga kyrkogårdsanläggning. Kyrkkaffe Gerhard Paping Vi har redan tidigare berättat om, att vi planerar en så kallad indelningsförändring, där Svärdsjö-Enviken bildar ett nytt pastorat tillsammans med Sundborns församling. Arbetsutskotten i Svärdsjö-Enviken och Sundborn har träffats vid två tillfällen och tagit fram en handlingsplan hur vi ska gå till väga på bästa sätt. Planen godkändes av vårt kyrkoråd vid sammanträdet den 19 april. Sundborn har tagit samma beslut och nu skickas allt till Västerås stift. Den 8 juni samlas kyrkoråden i Svärdsjö-Enviken och Sundborn tillsammans med representanter från Västerås stift för att gemensamt planera fortsättningen. Stiftet inleder en utredning och ger ett förslag, som vi får yttra oss om i Kyrkoråden. Godkänner Kyrkoråden i Svärdsjö-Enviken och Sundborn förslaget blir det Kyrkofullmäktige, som i augusti beslutar om att bilda ett nytt pastorat. Vid kyrkofullmäktiges sammanträden utses den grupp, som kallas indelningsdelegerade och som börjar det egentliga samarbetet med Sundborn efter nyår Indelningsdelegerade har ansvar för ekonomi och verksamhet fram till nästa mandatperiod alltså 1 januari Det slutgiltiga beslutet tar Stiftsstyrelsen den 27 oktober i höst. Under första halvåret 2017 finns vår gamla organisation kvar parallellt med indelningsdelegerade. Vi kommer att bilda ett nytt pastorat med tre församlingar, Svärdsjö, Enviken och Sundborn. Pastoratet får ett gemensamt kyrkoråd och ett gemensamt kyrkofullmäktige. Verksamheten leds av en kyrkoherde. För varje församling utses ett församlingsråd som tar särskilt ansvar för de enskilda församlingars intressen. Framåtanda och trygghet Det nya pastoratet ger ett större befolkningsunderlag med stabil ekonomi. Våra anställda behåller en god arbetsmiljö och sin anställningstrygghet. Tillsammans vill vi bilda ett pastorat med framåtanda och bred verksamhet för alla. Det är många, som funderat på vad det nya pastoratet ska heta. Kyrkorådens förslag kommer bli att vårt pastorat från 1 jan 2018 heter Svärdsjö-Enviken-Sundborns pastorat. Sedan en tid tillbaka är det bestämt, att vi i alla våra beslut ska ta särskild hänsyn till barn och ungdomar. Därför genomför vi nu vid alla beslut barnkonsekvensanalyser och skriver in dem i våra protokoll. Innan kyrkoråd eller kyrkofullmäktige tar beslut ska man också ha inhämtat synpunkter från de barn och ungdomar som berörs av den aktuella frågan. Vi S-E-S! Hans Matsols 10 11

7 Kyrkklockornas vackra klang Året var omkring 830. Den franske kejsaren Ludvig den fromme hade hört från sveakonungen att det fanns flera i Sverige som ville omvändas till den kristna tron. Ludvig sände därför den tyska munken och missionären Ansgar till det kalla landet i norr för att sprida den kristna tron. Den första församlingen bildades i Birka och där började Sveriges kristnande. Ansgar tog med seden att sammankalla de kristna till bön med hjälp av kyrkklockor och det har varit en sed ända sedan dess i vårt land. Att ringa i klockor har däremot inte alltid varit ett kristet bruk. I urkyrkans tid i Romarriket var kristendomen en förbjuden religion. Att öppet visa att man kallade till gudstjänst skulle varit förenat med livsfara. Kristna möten skedde i hemlighet. På 300-talet upphävde kejsar Konstantin förföljelsen av de kristna och då var det möjligt att öppet utöva sin kristna tro. Men det dröjde längre innan klockor skulle sammankalla de kristna. På slutet av femhundratalet finns de första tecknen på att kyrkklockor har använts och runt år 600 var det vanligt att använda klockor för att kalla till bön och gudstjänst. Landet skulle vara lutherskt Åren går i Sverige och i början av 1500-talet bestämmer kung Gustav Vasa att landet inte längre ska vara katolskt utan lutherskt. De lutherska kyrkorna var oftast inte lika rikt utsmyckade som de katolska och kungen tyckte det var ett bra tillfälle att skaffa sig extra rikedomar. Han var svårt skuldsatt till Lübeck efter befrielsekriget mot danskarna och då var det passande att kyrkorna hade så mycket silver. Alla kyrkor tvingades därför att lämna ifrån sig sin största eller näst största klocka alternativt lösa dess värde i pengar. Naturligtvis blev det många protester och detta utlöste det tredje dalaupproret, som även kallades klockupproret. Kyrkklockor har sedan dess klingat genom medeltid, upplysningstid, industrialism och modern tid ända in i våra dagar. Än idag används kyrkklockor, både till helgsmålsringning och i samband med gudstjänster. Ljudet av de tunga kyrkklockorna som klämtar är för några en vacker signal som kan förknippas med tradition, trygghet och med veckans rytm. För andra kan det vara ett irriterande oljud. Oavsett vad man tycker om kyrkklockor så är det en mycket gammal sed i vårt land att ringa till helgsmål, till gudstjänst och till minne av de avlidna, så kallad själaringning. Länge ringde man precis när det kommit till kännedom att en människa avlidit. I det gamla bondesamhället kunde många lista ut vem det gällde eftersom de ofta visste vem som låg för döden just då. Sederna kring själaringning har skilt sig åt mellan olika församlingar och i olika delar av landet. En del församlingar har ringt olika länge beroende på om den avlidne var man eller kvinna och en del har ringt extra länge om den avlidne var kyrkorådsledamot, kyrkvärd eller kyrkoherde. Själaringningen finns fortfarande i bruk på många håll. I vårt pastorat ringer vi själaringning vid gudstjänster och det är ett sentida bruk som idag är mer regel än undantag i Svenska kyrkan. Att förlägga själaringningen till gudstjänst lär ha skett först 1922 i Engelbrekts församling i Stockholm, då de anhöriga till en avliden undrade om själaringningen kunde flyttas så att den ägde rum under söndagsgudstjänsten då de avlidnas namn lästes upp. Sju år senare infördes denna nyhet i Malmö och har sedan spritt sig i landet. Valvklockan i Svärdsjö kyrka I Svärdsjö finns en speciell klocka som sitter ovanför valvet i koret, den så kallade valvklockan. Sedan 1921 och in i vår tid ringer vi i valvklockan varje sön eller helgdag efter att församlingen sjungit slutpsalmen, samt då vi ringer för de avlidna i samband med att deras namn läses upp vid tacksägelsen. Vi ringer i kyrkklockan genom att dra i ett rep som finns inne i sakristian. (bild Erik ringer) Jag har försökt leta runt om det finns valvklockor i andra kyrkor, men har hittills inte hittat något. Det finns en så kallad primklocka i Medåkers medeltida kyrka utanför Arboga. Primklockan användes i den katolska mässsan då prästen lyfter oblaten. Klockan sitter på norra väggen vid sakristian och den användes ända fram till 1980-talet, då i samband med syndabekännelsens avlösning. Idag används den inte. I Norrbärke kyrka finns det en liten skriftklocka från 1692 som hänger i sakristian. Den används enbart på långfredagen och klämtar då nio gånger. Skillnaden mot Svärdsjö är att dessa andra klockor hänger synligt inne i koret eller sakristian. Känner du till om det finns en klocka ovanför valvet i koret i någon annan kyrka? Då får du gärna höra av dig, det vore intressant att höra mer! I väntan på det hoppas jag på att Svärdsjö kyrka är unik i att ha en valvklocka. Redan i 1576 års inventarium omnämns en gammal valvklocka i Svärdsjö kyrka, som där också kallas skriftklocka, och den finns senare omnämnd 1623 i biskop Johannes Rudbeckius protokoll som liten i valvet. Dagens valvklocka kom på plats Vad valvklockan i Svärdsjö har använts till före 1800-talet känner jag inte till. Kanske var det en katolsk konsekrationsklocka som man ringde i då nattvardsgåvorna välsignas av prästen. Från har den troligtvis använts som skriftklocka, vid bröllop och vissa tider efter gudstjänstens slut. Skriftklocka var en klocka som användes i samband med allmänt skriftermål från och med Innan förberedde var och en sig inför nattvarden genom att gå i enskild bikt hos prästen infördes allmänt skriftermål som en enskild gudstjänst före högmässan. Det innebär att församlingen tillsammans bekände sina synder och fick en gemensam syndaavlösning av prästen, precis som idag sker i högmässan, det som idag kallas beredelsen. Hur fick vi då dagens valvklocka? Jo, det finns det en berättelse om träffade nämndeman Jan Mickelson från Boda klockgjutaren mäster Isak Rockman i Falun. Rockman frågade Mickelson om Svärdsjö behövde hans tjänster. Svärdsjö hade vid det tillfället bara två kyrkklockor i klockstapeln, den stora och den mellersta, samt valvklockan. Svärdsjö församling tyckte det var ett lämpligt tillfälle att få sin tredje klocka samt att få storklockan omgjuten. Prosten framhöll att det skulle vara anständigt att också denna hederliga församling skulle ha tre klockor precis som många mindre församlingar hade, men han lämnade denna sak till församlingens beslut. Kyrkoherde Samuel Sernander var inte säker på att sockenborna tyckte lika och sände ut fjärdingsmän till byarna för att se vad de tyckte. På en sockenstämma fjärdedag påsk menades att man också borde se över valvklockan, som var så sönderremnad, att hon har intet ljud mera bestående, dock ungefär av ½ skeppund vikt. Ett beslut skulle tas med hur det skulle bli med klockorna och man samlades till en stämma, där också mäster Rockman var med. Han tyckte det vore mera fördelaktigt att omgjuta både den stora klockan och mellanklockan, som vägde 14 resp 10 skeppund. Ett skeppund var 170 kg, så det betyder att klockorna vägde 2380 kg resp 1700 kg och valvklockan 85 kg. Rockman tyckte att man borde omgjuta den söndersprängda valvklockan samt klockgods som fanns i förråd och på det sättet skapa tre nya klockor som vägde 14, 7 och 3,5 skeppund. Det skulle bli bättre harmoni och samstämmighet när klockorna ringde. Kyrkoherde Sernander sammanfattade önskemålen och skickade in skrivelser till biskop och landsting som lämnade sina bifall. Klockorna togs ned och fördes till Falun där de vägdes den 6e maj Mäster Rockman påbörjade arbetet att med Guds nådiga hjälp och välsignelse förfärdiga tre klockor utan något vank och lyte, med vacke[r] facon, god och sammanstämmande reconance så att församlingen skall med Guds hjälp finna därav sitt nöje och välbehag. De tre klockorna gjöts och i sluträkningen hade Rockman skrivit med en kostnad för en liten ny valvklocka, men den levererades inte. Istället gjöts en ny valvklocka 1749 som vägde 10 lispund och 6 skålpund, vilket är ungefär 88 kilo. På den gjutna klockan står följande text: Tillbeden, knäböjen och nedfallen för Herranom: Svärdsjö hjord, hör Herrens ord mer än mitt ljud. Fall ned och bed: var mig ej vred, min gode Gud. Numer med förstärkning I vår tid förstärks klockans ljud via kyrkans ljudsystem och det beror faktiskt på en isolering av kyrkan. När kyrkan restaurerades 1978 värmeisolerade man ovanpå valvet, vilket innebar att när man skulle ringa i valvklockan första gången efter att kyrkan togs i bruk igen så hördes inte klockan, till allas förvåning. Så småningom kom man på att värmeisoleringen ovanpå valvet gjorde att ljudet inte kunde fortplanta sig ner i kyrkrummet. Problemet fick lösas med att en mikrofon placerades i luftrummet uppe på kyrkvinden med anslutning ner till den nya ljudanläggningen på en separat linje ut i högtalarna. Det finns en liten dosa i kyrkvärdsbänken som reglerar ljudet ut till högtalarna. Man kom också på att det räckte med att öppna ytterdörren ut från Sakristian för att ljudet från valvklockan skulle höras inne i kyrkan, dock lite svagare än som tidigare direkt genom valvet. Kom gärna till Svärdsjö kyrka för att lyssna till vår valvklocka, som förmodligen haft olika funktioner, men som har använts i samband med gudstjänst sedan den kom på plats i mitten av 1700-talet! Det säkraste sättet att få lyssna är helt enkelt att komma till söndagsgudstjänsterna, för där kan du veta att den fortsätter att användas, vecka efter vecka. Kalle Bengtz 12 13

8 SVÄRDSJÖ-ENVIKENS PASTORAT riktnr 0246 Ge kollekt direkt med mobilen! Tomt i plånboken när du går i kyrkan? Inga problem - nu kan du swisha dagens kollekt! Att ge kollekt i kyrkan är en gammal tradition. Vi får ge för att hjälpa andra. Pengarna går till social verksamhet och behövande. Ditt bidrag är alltid varmt välkommet och uppskattat! Lägg gärna numren i din adresslista i mobilen redan idag! Dagens kollekt i Svärdsjö kyrka Dagens kollekt i Envikens nya och gamla kyrka Fairtrade försäljning för Svärdsjö och Enviken Minnesgåvor (ring innan till expeditionen) Överföringar av kollekt behandlas anonymt. Ur kyrkböckerna tiden 1 februari - 30 april 2016 DOP SVÄRDSJÖ FÖRSAMLING Ture Gelvgren, Falun Vidar Funcke, Boda Alice Lindberg Köpsén, Boda VIGSEL SVÄRDSJÖ FÖRSAMLING Maria Englund & Peter Eklund, Toftbyn Anneli Törnberg & Christer Svärdström, Falun AVLIDNA SVÄRDSJÖ FÖRSAMLING Annika Hansson, Lumsheden Maj-Britt Ekström, Borgärdet Eila Piispanen, Borgärdet Stig Liss, Boda Kerstin Back, Kvarntäkt Märta Åkerberg, Boda Elsa Erikmats, Gråsala Gunnar Stolpe, Källegården Karin Lundin, Källegården Marie Haqvinsson, Borgärdet Ulla Palmquist, Lumsheden ENVIKENS FÖRSAMLING Greta Nyström, Enviksbyn ENVIKENS FÖRSAMLING Ossi Dufva, Rönndalen Sören Lenngren, Övertänger Lennart Lindqvist, Hedgårdarna Hans Norlund, Hedgårdarna Sören Löfbom, Grytån Herre Gud bevara dem i ditt förbund och välsigna dem nu och i evig tid. Amen. Gud, bevara dem med din nåd och kärlek, och välsigna deras liv tillsammans. Herre skänk dem som sörjer din tröst och ditt ljus och låt oss alla en gång få gå in i din eviga glädje. Amen. En föreningsnörds tankar Att på ideell basis uppnå mål tillsammans med andra människor - det ger mening och glädje. Ibland når man inte ända fram, med oro och misströstan som följd. Det är som livet självt. Vid rätt så mogen ålder upptäckte jag föreningslivets charm. Under en glad fest hösten 2008 kom några av oss som var där på att vi skulle starta ett kafé i Borgärdet. Strax därefter läste jag i Kråkbladet om Svärdsjö Intresseförenings avsikt att söka Leader-medel, EU-pengar för landsbygdsutveckling. Jag tog kontakt med dåvarande ordföranden Siv Eliasson, för kaféet borde passa väl in i ett sådant projekt eller hur? Av kaféet blev ingenting men jag kastades in i Intresseföreningens styrelse och därefter i Dalarnas Konstförening, Falubygdens Trädgårdsodlare och var med om att initiera Kråkan Kultur & Teater i Svärdsjö. Kråkan fick vi lov att starta för att få en organisatorisk tillhörighet för teaterprojektet Gustav Vasa i Svärdsjö, bara det ett fantastiskt äventyr att få var med om under tre år. Gemenskap och gemensamma mål Efter styrelsemöten och evenemang i mina föreningar kommer jag glad och inspirerad hem, ofta ganska sent efter arbetsdag dessförinnan. Utgångspunkten är förstås ett gemensamt intresse; landsbygdsutveckling, konst, trädgård, teater och kultur i Svärdsjöbygden eller vad det kan vara som är fokus i föreningen. Men viktigt är samvaron med människor i Svärdsjö och Falun som jag absolut inte skulle ha träffat annars, kvinnor och män i olika åldrar som jobbar med eller ägnar sig åt helt andra saker än jag, har andra kunskaper, som jag får ta del av. Vi planerar, diskuterar, skrattar, genomför och skakar ibland bekymrat på våra huvuden och känner gemenskap i det vi gör. Det traditionella föreningslivet befinner sig på nedåtgående i Sverige. Däremot fungerar grupperingar kring specifika projekt. Som ett exempel på just det i vår bygd vill jag nämna Liljan Fiber, där jag som enda kvinna utan kunskaper om fiber fick förmånen att samarbeta med ett tiotal engagerade herrar i Bengtsheden, Boda och Hillersboda. Vi jobbar ihop i ett uppdrag med tydligt mål, nämligen fiber med bästa villkor i våra byar. Den här typen av projekt är idag mer attraktivt än det gnetiga jobbet i föreningsstyrelser. Därför är det ju fint att man kan använda en modell som innefattar både och: en styrelse och så arbetsgrupper med specifika uppdrag eller människor som helt enkelt bara ställer upp när något evenemang är på gång, till exempel städdagen i Borgärdet den 24 april i år. Ett åttiotal unga och gamla, påfallande många barnfamiljer, strömmade till och plockade skräp medan haglet föll. Eftersom jag har erfarenhet av både långsiktigt arbete i styrelser, av att genomföra väl definierade projekt under viss tidsperiod och av att hoppa in i något, mer eller mindre förberedd, måste min sluttanke bli att det ena inte utesluter det andra alla sätten att arbeta behövs och de ger samma sorts glädje vi har gjort något inte bara för oss själva utan också för andra. Satu Sundström Kyrkoherde Gerhard Paping gerhard.paping@svenskakyrkan.se Kamrer Karin Norling karin.norling@svenskakyrkan.se Diakon Marcus Andersson marcus.andersson@svenskakyrkan.se Kyrkogårds- och fastighetschef Jöran Lindström joran.lindstrom@svenskakyrkan.se Hemsida SVÄRDSJÖ FÖRSAMLING SVÄRDSJÖ FÖRSAMLINGSGÅRD, INDUSTRIVÄGEN 3, SVÄRDSJÖ Besöks- och leveransadress Soldatvägen 12, Svärdsjö FÖRSAMLINGSEXPEDITION Telefon- och öppettid onsdag-torsdag Lena Halvars Hedman E-post svardsjoenviken.pastorat@svenskakyrkan.se PRÄSTER Gerhard Paping Kalle Bengtz Roland Johansson sjukskriven t.v Daniel Gelvgren KYRKOMUSIK Sofia Pekkari BARN OCH UNGDOM Annika Östberg FÖRSAMLINGSHEMSVÄRDINNOR Anna Fransson (köket) Annika Östberg KYRKOGÅRDEN/KYRKVAKTMÄSTARE Ove Nicklasson Fred Irvhage Nils-Erik Eriksson ENVIKENS FÖRSAMLING SOCKENSTUGAN PRÄSTGÅRDSVÄGEN 1, ENVIKEN FÖRSAMLINGSEXPEDITION Telefon- och öppettid torsdag Maria Emanuelsson E-post svardsjoenviken.pastorat@svenskakyrkan.se PRÄST Jenny Ärnlöv KYRKOMUSIK Jonas Pehrs BARN OCH UNGDOM Maria Emanuelsson FÖRSAMLINGSHEMSVÄRDINNA Helen Björ KYRKOGÅRDEN/KYRKVAKTMÄSTARE Johan Backlund Helen Björ kontakta oss 14 15

9 Upplev gudstjänsten i naturen i sommar! 31 juli kl Grejsans fäbodar 26 juni kl Nysjöns fäbodar, Linghed 14 augusti kl Kurbergets fäbodar 26 juni 17 juli kl Konstkiosken Övertänger 17 juli kl Poppens, Linghed 31 juli kl Gammelfäbon i Åg 19 juni kl Gårdviks bystuga SVÄRDSJÖ 5 juni kl Tômta, Östansjö För mer information, se kalendariet på mittuppslaget