JOMALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 JOMALA KOMMUN Organ Sammanträdesdatum Nr Kommunstyrelsen Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande Frånvarande Övriga närvarande kl. 16:00 20:45. Kommunkansliet Jansson Harry, ordförande, Blomqvist Jeanette, ersättare, Boedeker Tomas, Eriksson Peggy, Hambrudd Annika, Milestad-Styrström Suzanne. Aaltonen Carina, vice ordförande, Eriksson Roger. Nordberg Mika, kommunfullmäktiges ordförande, Eriksson John, kommundirektör, Jansryd Mattias, vik. kommunsekreterare, sekreterare, Lindfors Julia, kommunsekreterare, Hoikkala Maria, polismästare, 142, kl 16:00-16:35, Högman Gyrid, ledamot i styrelsen för De Gamlas Hem k.f., 142, kl. 17:20-18:10, Segerström Hanna, ledamot i styrelsen för De Gamlas Hem k.f., 142, kl. 17:20-18:10, Mattsson Åsa, planläggare, , kl. 16:45-17:20, Lindblom Dan, ekonomichef, 149, kl. 18:20-18:40. Paragrafer Jomala den 20 juni 2016 Harry Jansson Protokolljustering Jomala den 20 juni 2016 Mattias Jansryd Annika Hambrudd Suzanne Milestad-Styrström Protokollet framlagt till påseende Kommunkansliet i Jomala den 23 juni 2016 Kommunsekreterare Utdragets riktighet bestyrker Jomala / 201_ Mattias Jansryd

2 JOMALA KOMMUN SAMMANTRÄDESKALLELSE Organ Utfärdad den Kommunstyrelsen Sammanträdestid Sammanträdesplats kl 16:00 Kommunkansliet Ärenden: 141 Sammanträdets konstituerande Anmälningsärenden Kommunfullmäktiges protokoll Delgeneralplan för Brändö By Detaljplan för fastigheten Byggbacken RNr 2:61 i Möckelö by, anhållan Byggfirma Hans Mattsson Ab Detaljplaneändring för del av kvarter 4205 i Möckelö by, anhållan Ålands landskapsregering Undantagstillstånd för styckning av fastigheterna Kungsnäs RNr: 8:40 och Nygård RNr: 10:49 i Önningeby, anhållan Ingegärd Hägg Gaturitningar och kommunalteknik, detaljplaneområdet Kalmarnäs II (Hasselbacken) Budgetdirektiv för Val av byggnads- och miljöinspektör Utlåtande över förslag till nytt landskapsandelssystem Leader Åland r.f., förfrågan om medlemskap Byggnadsordningen för Jomala kommun Utlåtande över reformering av vallagstiftningen och lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar Kommunfullmäktiges uppdrag i budget 2015, utreda behoven av kommande skolutrymmen i Jomala Grävningstillstånd, anhållan IP-Connect Ab Svinryggens Deponi Ab:s extra bolagsstämma , direktiv till ombud Sammanträdets avslutande... 34

3 J O M A L A K O M M U N Sida SAMMANTRÄDETS KONSTITUERANDE SAMMANTRÄDETS ÖPPNANDE Sammanträdet inleds kl SAMMANKALLNING OCH BESLUTFÖRHET Kommunstyrelsen konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. PROTOKOLLJUSTERING Till protokolljusterare utses Annika Hambrudd och Suzanne Milestad- Styrström. FÖREDRAGNINGSLISTAN Föredragningslistan godkänns med följande tillägg: 157 Svinryggens Deponi Ab:s extra bolagsstämma , direktiv till ombud

4 J O M A L A K O M M U N Sida ANMÄLNINGSÄRENDEN Till kommunstyrelsen har delgetts: 1. Diskussion med polismästare Maria Hoikkala. 2. Diskussion med kommunens representanter i styrelsen för De Gamlas Hem k.f. 3. Barnomsorgschefens rapporter angående kontroll av barnantal inom barnomsorgen, respektive Inbjudan från De Gamlas Hem k.f. till samtal med medlemskommunerna. Antecknas till kännedom.

5 J O M A L A K O M M U N Sida KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL KST 143/ : I enlighet med bestämmelserna i 47 i förvaltningsstadgan ska kommunstyrelsen granska lagligheten av de beslut som fattats av kommunfullmäktige samt tillse att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunfullmäktiges beslut från den 14 juni 2016, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 143 Kommunstyrelsen konstaterar att besluten tillkommit i laga ordning och att de kan verkställas.

6 J O M A L A K O M M U N Sida DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ BY KST 56/ : Jomala kommun har den 10 februari 2014 mottagit en anhållan från markägarna Rose-Marie Rosén och Ann-Cathrin Lillius gällande en delgeneralplanering av Brändö by. Marie Rosén och Ann-Cathrin Lillius anhållan, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 56. Som en del av beredningen av ärendet har ett utlåtande begärts av områdesarkitektkontoret. Områdesarkitektkontoret förordar en delgeneralplanering av Brändö by. Områdesarkitektkontorets utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 56. Kommunstyrelsen beslutar att Brändö by ska delgeneralplaneras och ger områdesarkitektkontoret i uppdrag att ta fram målsättningar för delgeneralplanen. KST 286/ : Sedan kommunstyrelsen beslöt att Brändö by ska delgeneraplaneras har nödvändiga inventeringar gjorts av sakkunniga på området och områdesarkitekten har tagit fram förslag till målsättningar för delgeneralplanen för Brändö by. Vegetations- och biotopinventering av Brändö by gjort av Faunatica Oy 2014, enligt bilaga:./. Bilaga C KST 286 Fågelinventering av Brändö by gjort av Ankis tur och natur 2015, enligt bilaga:./. Bilaga D KST 286 Områdesarkitektens förslag till målsättningar, enligt bilaga:./. Bilaga E KST 286 Områdesarkitekt Ursula Koponen är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar anta målsättningar för delgeneralplanen för Brändö by enligt Bilaga E.

7 J O M A L A K O M M U N Sida 5 KST 22/ : Tidigare områdesarkitekt Ursula Koponen gick i pension i januari Hon har dock meddelat att hon som konsult är villig att åta sig att fortsätta arbeta med delgeneralplanen för Brändö by som extern planerare. KST 55/ : KST 144/ : Kommunstyrelsen beslutar godkänna att Ursula Koponen fortsätter med delgeneralplanen för Brändö by som extern planerare. Extern planläggare Ursula Koponen har tagit fram förslag till delgeneralplan för Brändö by jämte beskrivning av den 21 mars 2016, enligt bilaga:./. Bilaga F KST 55 Enligt 30 plan- och bygglagen ska de som berörs av en plan, om det kan anses vara ändamålsenligt med planens syfte och betydelse, ges tillfälle till samråd och att yttra sig skriftligen eller muntligen över planförslaget. Enligt 8 plan- och byggförordningen kan ett meddelande om möjligheterna att framföra åsikter delges bland annat genom publicering i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Meddelandet ska publiceras senast fjorton dagar före samrådsmötet. Extern planläggare Ursula Koponen är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar hålla samråd enligt 30 plan- och bygglagen gällande förslag till delgeneralplan för Brändö by jämte beskrivning av den 21 mars 2016 enligt Bilaga F. Kommunen har genom brev till berörda markägare och genom publicering på kommunens anslagstavla och webbplats kallat till ett samråd rörande förslaget till delgeneralplan för Brändö by jämte beskrivning av den 21 mars I enlighet med 30 plan- och bygglagen hölls ett samråd med berörda markägare och andra intressenter. Protokoll från samrådet, enligt bilaga:./. Bilaga G KST 144 Vid samrådet gavs även möjlighet för berörda markägare och intressenter att inkomma med skriftliga synpunkter fram till och med kl Med anledning av de synpunkter som inkom vid samrådet och fram till och med har planläggare Ursula Koponen upp-

8 J O M A L A K O M M U N Sida 6 rättat en samrådsredogörelse där de inkomna synpunkterna bemöts. Samrådsredogörelse, enligt bilaga:./. Bilaga H KST 144 Landskapsregeringen kulturbyrå har inventerat området avseende fornminnen och kulturmiljö. Vid inventeringen fann de ett fast fornminne, ett fartygsvrak och tre kulturlämningar. Dessa föreslås tas med i delgeneralplanen. Förslag till uppdaterad delgeneral för Brändö by, enligt bilaga:./. Bilaga I KST 144 Det bör dock poängteras att Rose-Marie Rosén som äger fastigheten Brändö RNr 2:36 inte samtycker till en kulturmiljömärkning av gårdsmiljön på delar av fastigheten trots synpunkter från kulturbyrån vid Ålands landskapsregering. Tidigare praxis i Jomala kommun har varit att kulturmiljömärkningar inte görs i strid mot markägares vilja. Enligt 31 2 mom. plan- och bygglagen ska meddelande om att ett planförslag ska ställas ut senast sju dagar före utställningen sändas per brev till kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personerna i fråga har godkänt planen. Kommunstyrelsen beslutar omfatta de förslag till ändringar som framförs i planerarens samrådsredogörelse enligt Bilaga H förutom vad gäller kulturmiljömärkning av gårdsmiljön på delar av fastigheten Brändö RNr 2:36 och framlägger förslaget till delgeneralplan för Brändö by jämte beskrivning av den 10 juni 2016 enligt Bilaga I till allmänt påseende under 30 dagar. Kommunstyrelsen beslutar vidare att begära in byggnämndens utlåtande över förslaget till delgeneralplan för Brändö by jämte beskrivning av den 10 juni 2016.

9 J O M A L A K O M M U N Sida DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN BYGGBACKEN RNR 2:61 I MÖCKELÖ BY, ANHÅLLAN BYGGFIRMA HANS MATTSSON AB KST 111/ : Byggfirma Hans Mattsson Ab, genom Kjell Mattsson, ägare till fastigheten Byggbacken RNr 2:61 i Möckelö by, har inkommit med en anhållan om detaljplanering av sin fastighet. Sökanden önskar planera området som industri- och lagertomt med samma exploateringsrätt som de detaljplanerade granntomterna har. Vidare anhåller sökanden om att planläggningen företas av arkitekt Tiina Holmberg. Anhållan om detaljplanering, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 111 Områdesarkitektkontoret har inkommit med ett utlåtande över anhållan om detaljplanering för ovan nämnda fastighet. Områdesarkitekten lyfter i sitt utlåtande fram att fastighetens areal är m 2 och den är redan bebyggd till m 2, det vill säga till ca 34 %. Enligt 20 plan- och byggförordning för landskapet Åland (ÅFS 2008:107) utgör tomts byggnadsrätt för områden utanför plan högst 15 % av tomtens areal. Områdesarkitekten konstaterar vidare att med tanke på arealen och den redan använda byggnadsrätten är det inte motiverat att detaljplanera enbart fastigheten Byggbacken RNr 2:61. En ny detaljplan borde alltid omfatta minst 4 ha, endast detaljplaneändringar kan göras tomtvis. Fastigheten Slänten RNr 2:55, som ägs av sökanden och som redan utnyttjas för byggfirmans utomhuslagring, bör därför ingå i planen. Vidare bör planen omfatta grannfastigheten Widmans RNr 2:62 som ligger dels mellan dessa fastigheter med ett 10 meter brett vägområde och som dels leder vidare in till Widmans betongstation. Planområdets totalareal blir då 5 ha. Då områdesarkitektkontoret redan har haft flertalet planläggningsuppdrag i området och det även finns flera allmänna aspekter att beakta vid planläggningen av området bör områdesarkitektkontoret företa planläggningen, inte en extern planerare. Områdesarkitektens utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 111 En förutsättning för all planläggning i Jomala kommun är att alla eventuella allmänna områden såsom gator, parker och områden för samhällsserviceteknik i samband med antagande av detaljplan eller detaljplaneändring överlåts till kommunen kostnadsfritt. Kommunstyrelsen beslutar godkänna anhållan om detaljplan för fastigheten Byggbacken RNr 2:61 (fastighetsnummer ) i Möckelö by, under förutsättning att fastigheterna Slänten RNr 2:55 (fastighetsnummer ) och Widmans RNr 2:62 (fastighetsnummer ) tas med i planen samt att markägaren/ägarna åtar sig att stå för planläggningskostnaderna. Kommunstyrelsen beslutar vidare att detaljplanen görs av områdesarkitektkontoret.

10 J O M A L A K O M M U N Sida 8 KST 145/ : Markägarna till fastigheterna Byggbacken RNr 2:61 (fastighetsnummer ), Slänten RNr 2:55 (fastighetsnummer ) och Widmans RNr 2:62 (fastighetsnummer ) har den 7 september 2015 samtyckt till att området detaljplaneras. Planläggare Åsa Mattsson har tagit fram förslag till detaljplan för fastigheterna 2:55, 2:61 och 2:62 samt del av 4:70, 876:1 och vägområde i Möckelö by jämte beskrivning av den 13 juni 2016, enligt bilaga:./. Bilaga C KST 145 Alla berörda markägare förutom landskapet, som är väghållare, har godkänt förslaget till detaljplan. Enligt 31 2 mom. plan- och bygglagen ska meddelande om att planförslaget ska ställas ut senast sju dagar före utställningen sändas per brev till kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personerna i fråga har godkänt planen. Behov av markanvändningsavtal och föravtal för kommunalteknik och allmänna områden föreligger. Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslaget till detaljplan för fastigheterna 2:55, 2:61 och 2:62 samt del av 4:70, 876:1 och vägområde i Möckelö by jämte beskrivning av den 13 juni 2016 enligt Bilaga C och framlägger förslaget till allmänt påseende under 30 dagar. Separat utlåtande begärs in från Ålands landskapsregering med hänsyn till infarter från landskapsväg. --- Jäv: Kommunfullmäktiges ordförande Mika Nordberg anmäler godkänt jäv och deltar inte i ärendets behandling.

11 J O M A L A K O M M U N Sida DETALJPLANEÄNDRING FÖR DEL AV KVARTER 4205 I MÖCKELÖ BY, ANHÅLLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING KST 146/ : Ålands lanskapsregering har inkommit med en anhållan om detaljplaneändring för del av kvarter 4205 i Möckelö by. Avsikten med anhållan är att förstora redan befintliga områden vid Motorfordonsbyrån i enlighet med EU-direktiv. Anhållan om detaljplaneändring, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 146 Planläggare Åsa Mattson har inkommit med ett utlåtande över anhållan om detaljplaneändring för ovan nämnda kvarter. Planläggaren lyfter i sitt utlåtande fram att den tänkta verksamheten redan finns på området men kvartersområde för kontors- och lagerbyggnader behöver förstoras. En flyttning av tomtgränsen kan göras eftersom planändringen följer gällande delgeneralplan. Av anhållan framgår dock inte hur övningsbanan kommer att användas. Huruvida tillräckliga ytor finns reserverade för vändplaner är inte klarlagt. Körbanorna är enligt bifogad planritning cirka 8 meter breda, vilket inte uppfyller kraven på svängradie för personbilar och större fordon. Av handlingarna framgår inte heller rålinjer, alla byggnader och höjdkurvor. Området för prov- och övningsbana är begränsat och det är korta avstånd till grannar och befintliga byggnader. Planläggaren förordar en detaljplaneändring för del av kvarter 4205 eftersom en ändring följer bestämmelserna i delgeneralplanen och eftersom det enligt inlämnade handlingar finns utrymme att justera tomtgränserna mellan tomt 4 och 5 i kvarter Jomala kan utarbeta förslaget till detaljplaneändring i samråd med sökanden, under förutsättning att sökande står för planläggningskostnaderna. Före detaljplaneändringen kan påbörjas måste baskartan uppdateras. Planläggarens utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 146 Kommunstyrelsen beslutar godkänna anhållan om detaljplaneändring för del av kvarter 4205 i Möckelö by enligt Bilaga A, under förutsättning att markägaren åtar sig att stå för planläggningskostnaderna. --- Jäv: Kommunfullmäktiges ordförande Mika Nordberg anmäler godkänt jäv och deltar inte i ärendets behandling.

12 J O M A L A K O M M U N Sida UNDANTAGSTILLSTÅND FÖR STYCKNING AV FASTIGHET- ERNA KUNGSNÄS RNR: 8:40 OCH NYGÅRD RNR: 10:49 I ÖN- NINGEBY, ANHÅLLAN INGEGÄRD HÄGG KST 147/ : Ingegärd Hägg, genom Lena Hägg, ägare till fastigheterna Kungsnäs RNr 8:40 (fastighetsnummer ) och Nygård RNr 10:49 (fastighetsnummer ) i Önningeby by, har inkommit med en anhållan om undantagstillstånd för att stycka ut tomt. Sökanden önskar stycka ut två tomter om minst 0,7 ha från vardera fastighet. Anhållan om undantagstillstånd, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 147 Planläggare Åsa Mattson har inkommit med ett utlåtande över anhållan om undantagstillstånd för styckning. Planläggaren lyfter fram i sitt utlåtande att före nya tomter styckas bör antingen en exploateringsutredning över Önningeby, en delgeneralplan eller en detaljplan ligga till grund för beslutet. Efter har 10 nya fastigheter styckats av från Kungsnäs RNr 8:40 samt 12 områden som tillskott till befintliga tomter, av de nya fastigheterna är 8 stycken strandtomter. Den senaste styckningen av en ny fastighet skedde Av fastigheterna är 10 bebyggda (3 egnahemshus, 7 fritidshus) och tätbebyggelse har uppstått. Av fastighetens ursprungliga strandlinje har procent bebyggts. Eftersom en stor del av strandområdet är exploaterat är området i behov av planläggning. Planering av området har inte inletts eftersom området ur kommunens utvecklingssynpunkt inte är ett intressant bostadsområde. Markägaren har dock rätt att själv anhålla om att området ska planeras eller att en exploateringsutredning ska göras. Planläggaren förordar därmed inte en styckning före området planerats eller en exploateringsutredning för Önningeby by gjorts. Planläggarens utlåtande, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 147 Planläggare Åsa Mattsson är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar att inte godkänna anhållan om undantagstillstånd för styckning av fastigheterna Kungsnäs RNr 8:40 (fastighetsnummer ) och Nygård RNr 10:49 (fastighetsnummer ) i Önningeby by enligt Bilaga A.

13 J O M A L A K O M M U N Sida GATURITNINGAR OCH KOMMUNALTEKNIK, DETALJPLANE- OMRÅDET KALMARNÄS II (HASSELBACKEN) KST 24/ : DEAB Konsult Ab har uppgjort arbetsbeskrivning och ritningar för gator och kommunalteknik på detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by. Planeringen är uppgjord enligt fastställd detaljplan för området. Gatan, Hasselbacksvägen, är planerad med en bredd där körbanan är 5,5 meter bred vid anslutningen till Kalmarnäsvägen och därefter 4,5 meter till vändplanen. Körvägen från vändplanen och söderut är 3,0 meter bred. Hasselbacksvägen har måttlig lutning 4 5 % (cm/m), dock finns en mindre sträcka vid vändplanen med lutningen 8 %. Vattenförsörjningen ansluts till kommunens stamledning längs Kalmarnäsvägen, där Hasselgränd ansluter. Avloppsledningsnätet leds ner längs områdets 5 meter smala parkremsa till kommunens stamledning vid Slemmerns strand. Det rörlagda dagvattensystemet leds samma väg och mynnar ut i Slemmern. Enligt 14 3 mom. plan- och byggförordningen (ÅFS 2008:107) antas gaturitningar av kommunen efter att ett förslag till ritningar varit offentligt utställt under minst 14 dagar. Anmärkningar mot förslaget ska framställas skriftligen under utställningstiden. Innan utställningstiden ska ägare och innehavare av fastigheter som gränsar till gatuområdet meddelas per brev om utställningstiden samt rätten att göra skriftliga anmärkningar. Tekniska chefen förordar: Kommunstyrelsen beslutar att ställa ut vägritningarna 1 6, uppgjorda av DEAB Konsult Ab och daterade , till offentligt påseende under 14 dagar och därefter anta dessa. Vidare beslutar kommunstyrelsen att godkänna planeringen för vatten-, avlopps- och dagvattensystemet. Teknisk chef Michael Lindbäck är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar att ställa ut vägritningarna 1 6, uppgjorda av Furulund Ab och daterade , till offentligt påseende under 14 dagar. Teknisk chef befullmäktigas samtidigt att anta nämnda gaturitningar oförändrade ifall inte några skriftliga anmärkningar inkommer under utställningstiden. Vidare beslutar kommunstyrelsen att godkänna planeringen för vatten-, avlopps- och dagvattensystemet.

14 J O M A L A K O M M U N Sida 12 KST 62/ : Gaturitningarna 1 6, uppgjorda av DEAB Konsult Ab och daterade , för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by har varit utställda till allmänt påseende under tiden Under utställningstiden har två anmärkningar inkommit. Teknisk chef har skrivit bemötanden till anmärkningarna. Anmärkning inlämnad av Johanna Backman-Laukkanen , enligt bilaga:./. Bilaga A KST 62 Teknisk chefs bemötande avseende Backman-Laukkanens anmärkning, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 62 Anmärkning inlämnad av Maria Rundberg , enligt bilaga:./. Bilaga C KST 62 Teknisk chefs bemötande avseende Rundbergs anmärkning, enligt bilaga:./. Bilaga D KST 62 Kommunstyrelsen beslutar omfatta tekniska chefens bemötanden enligt Bilaga B och Bilaga D. Kommunstyrelsen beslutar vidare att ånyo efter korrigering av skrivfel ställa ut vägritningarna 1 6 för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by, uppgjorda av DEAB Konsult Ab och daterade , till offentligt påseende under 14 dagar. KST 97/ : Gaturitningarna för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by har varit utställda till allmänt påseende under tiden Under utställningstiden har en anmärkning inkommit. Anmärkning inlämnad av Johanna Backman-Laukkanen , enligt bilaga:./. Bilaga E KST 97 Det kan konstateras att gaturitningarna för detaljplaneområdet Kalmarnäs II, Hasselbacken, är nio till antalet samt inkluderar en arbetsbeskrivning. Således har utställningen till allmänt påseende inte varit korrekt. Det är dock endast i ritning 1-3 som ändringar har gjorts med anledning av kommunstyrelsens beslut 62/ Följande handlingar ingår i materialet för gaturitningarna:

15 J O M A L A K O M M U N Sida Arbetsbeskrivning för utbyggnad av kommunalteknik på Kalmarnäs II bostadsområde i Jomala Vesterkalmare ( ) 2. Planritning vägar, vatten, dagvatten och avlopp, M ( ) 3. Planritning vägar, vatten, dagvatten och avlopp, M ( ) 4. Planritning vägar, vatten, dagvatten och avlopp, M ( ) 5. Längdprofil väg, M ( ) 6. Längdprofil avlopp och dagvatten, M ( ) 7. Normalprofiler, M ( ) 8. Tvärprofil väg, sektion , M ( ) 9. Tvärprofil väg, sektion , M ( ) 10. Tvärprofil väg, sektion , M ( ) Gaturitningarna inklusive arbetsbeskrivningen, enligt bilaga:./. Bilaga F KST 97 Det kan vidare konstateras, som svar på frågor ställda av Backman- Laukkanen, att gaturitningarna omfattar fastigheten Västerås RNr 4:63. Gatans första del (ca 50 meter) berör dock även fastigheten Degerstrand RNr 4:73. Den planerade gatan utgör sammanlagt ca m 2 och i övrigt är hårdlagda ytor beroende på byggnationen på området. Sker full exploatering på området blir takytan ca m 2. Dagvatten från gator och takytor infiltrerar i gräsmattor och vägdiken innan det rinner i dagvattenrören. Ett normalt regn är försumbart. 1 mm regn ger från tak- och vägytor ca 5 m³ vatten. Tomterna vid den så kallade remsan är delvis uppfyllda, i synnerhet den norra. Det är praktiskt inga problem att lägga ner avlopps- och dagvattenröret i remsan. Sådana arbeten kan även göras i trängre miljöer, som exempelvis i stadsgator. I övrigt hänvisas till teknisk chefs bemötande enligt Bilaga D. Kommunstyrelsen beslutar att ställa ut vägritningarna 1 9 (M , M , M , M , M , M , M , M , M ) samt arbetsbeskrivning för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by, uppgjorda av DEAB Konsult Ab, till offentligt påseende under 14 dagar. KST 148/ : Gaturitningarna för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by har varit utställda till allmänt påseende under tiden Under utställningstiden har en anmärkning inkommit. Anmärkning inlämnad av Johanna Backman-Laukkanen , enligt bilaga:./. Bilaga G KST 148

16 J O M A L A K O M M U N Sida 14 Teknisk chefs bemötande avseende Backman-Laukkanens anmärkning, enligt bilaga:./. Bilaga H KST 148 Av bemötandet framkommer att teknisk chef Michael Lindbäck inte föreslår några åtgärder med anledning av anmärkningen. I enlighet med 14 plan- och byggförordningen kan gaturitningar antas av kommunen efter att förslaget varit utställt för offentligt påseende i minst 14 dagar. Kommunstyrelsen beslutar att anta vägritningarna 1 9 (M , M , M , M , M , M , M , M , M ) samt arbetsbeskrivning för del av detaljplaneområdet Kalmarnäs II i Vesterkalmare by, uppgjorda av DEAB Konsult Ab.

17 J O M A L A K O M M U N Sida BUDGETDIREKTIV FÖR 2017 KST 149/ : Förslag till budgetdirektiv för uppgörande av 2017 års budget och ekonomiplan för har tagits fram. Direktiven för gemensam budget och ekonomiplan baseras på den fastställda budgeten för Förslag till budgetdirektiv, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 149 Ekonomichef Dan Lindblom är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar godkänna budgetdirektiv för 2017 och ekonomiplan för enligt Bilaga A.

18 J O M A L A K O M M U N Sida VAL AV BYGGNADS- OCH MILJÖINSPEKTÖR KST 103/ : Tjänsten som byggnads- och miljöinspektör har varit lediganslagen att söka under tiden Till tjänsten har endast två ansökningar inkommit inom utsatt tid, varav ingen av de sökande bedöms vara behörig. Byggnads- och miljöinspektör är en tjänst i ledande och självständig ställning som är direkt underställd byggnämnden. Byggnads- och miljöinspektören verkar som förvaltningschef för kommunens byggförvaltning och ska däribland leda förvaltningen samt handha uppdraget som befolkningsskyddsinspektör. KST 150/ : Det kan således konstateras att den lediganslagna tjänsten Byggnads- och miljöinspektör inte rönt många sökanden och utöver detta kan även konstateras att det råder en stor brist på behöriga byggnadsinspektörer på hela Åland. Med hänvisning till bristen på behöriga byggnadsinspektörer och omständigheten att tjänsten byggnads- och miljöinspektör utgör en tjänst i ledande och självständig ställning kan finnas skäl att se över tjänstebeskrivningen för byggnads- och miljöinspektör och öppna upp för en annan lönesättning. Därefter bör tjänsten lediganslås på nytt. Enligt diskussioner mellan personalchefen i Jomala kommun och Anne-Helena Sjöblom vid FOA- Å RF är bedömningen att byggnads- och miljöinspektören i Jomala kan vara öppen för den fria lönesättningen i och med att personen har ansvar som förvaltningschef för byggförvaltningen. Att gå in för fri lönesättning för personer inom kommunens ledning är även praxis inom flera kommuner. Förslag till ny tjänstebeskrivning för byggnads- och miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör i Jomala kommun, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 103 Kommunstyrelsen beslutar anta en ny tjänstebeskrivning för byggnads- och miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör i Jomala kommun i enlighet med Bilaga A. Kommunstyrelsen beslutar även att tjänsten som byggnadsoch miljöinspektör ska lediganslås på nytt och att de sökande delges kommunstyrelsens beslut. Tjänsten som byggnads- och miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör har varit lediganslagen att söka under tiden Till tjänsten har 5 ansökningar inkommit inom utsatt tid. Annons, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 150 Kvalifikationskraven har tillsammans med ansökningshandlingarna och genomförda intervjuer legat till grund för urvalet bland de sökande. Kommunstyrelsens ordförande, byggnämndens ordförande och kommundirektören

19 J O M A L A K O M M U N Sida 17 har hållit intervju med en av de sökande. Vid intervjun av kandidaten framkom att Guy Dannström har föreskriven behörighet och en lång arbetserfarenhet som är relevant för tjänsten. Guy Dannström bedöms även passa in i arbetsgruppen. Sammanställning av ansökningarna till tjänsten, enligt bilaga:./. Bilaga C KST 150 Kommunstyrelsen beslutar utse Guy Dannström till tjänsten som byggnadsoch miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör. Tillträde sker enligt överenskommelse med kommundirektören. En prövotid om sex (6) månader tilllämpas. Helhetslönen för tjänsten som byggnads- och miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör fastställs vid anställningens början till euro per kalendermånad. Samtidigt beviljar kommunstyrelsen Guy Dannström bisysslotillstånd för uppdraget som styrelseledamot i Ålands Vindenergi Andelslag under förutsättning att bisysslan inte inverkar på arbetet som byggnads- och miljöinspektör/befolkningsskyddsinspektör. Ingen övrig ansökan eller behov av bisysslotillstånd finns.

20 J O M A L A K O M M U N Sida UTLÅTANDE ÖVER FÖRSLAG TILL NYTT LANDSKAPSAN- DELSSYSTEM KST 151/ : Ålands landskapsregering har inbegärt ett utlåtande av Jomala kommun rörande rapporten Förslag till nytt landskapsandelssystem Utlåtandet ska vara inlämnat till Ålands landskapsregering senast Rapporten med tillhörande material har skickats till kommunstyrelsen per e-post Överlag anser Jomala kommun att förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 är ett rättvisare system än det nuvarande. Genom att flytta fokus till skattekomplettering där både förvärvsinkomst- och samfundsskatter beaktas och använda basbelopp och en steglös modell vad gäller invånarantal i olika intervaller inom de uppgiftsbaserade landskapsandelarna skapas ett rättvisare system som bättre utjämnar opåverkbara skillnader mellan kommuner och bättre ersätter kommunernas verkliga kostnader inom olika verksamhetsområden. Innan lagförslaget gällande nytt landskapsandelssystem 2018 framtas måste dock följande omständigheter beaktas och utredas närmare: 1. Kostnaderna för skolskjutsar påverkar basbeloppet för landskapsandel vad gäller grundskola, vilket medför att kommuner som inte har skolskjutsar eller begränsade skolskjutsar får mera landskapsandelar och mera resurser till t.ex. undervisning på bekostnad av kommuner med omfattande skolskjutskostnader. Således medför det föreslagna systemet vad gäller landskapsandel för grundskola att kommuner med omfattande skolskjutskostnader får sämre ekonomiska förutsättningar för hela grundskoleverksamheten än kommuner som inte har skolskjutsar eller begränsade skolskjutsar. 2. Åldersgruppen som basbeloppet vad gäller landskapsandelen inom särskilda områden (KST) baserar sig på bör ändras från 7-64 till 0-64 då t.ex. barnskyddsärenden och speciellt många långvariga och kostsamma barnskyddsärendena involverar barn som är under 7 år. 3. Att antingen ändra landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:2) eller förslaget till landskapsandel för särskilda områden (KST) så att dessa finansieringsmässigt och kostnadsfördelningsmässigt överensstämmer med varandra. 4. Att se över samt utförligare motivera och eventuellt ändra utjämningsgränsen 65 % vad gäller landskapsandelen inom särskilda områden (KST). Detta då motiveringen till utjämningsgränsen är att denna skapar utrymme att vara kostnadseffektiv troligtvis inte kommer att överensstämma med verkligheten om reformen om kommunernas socialtjänst verkställs. En eventuell solidarisk finansiering och samarbetsformen i sig som uppstår genom reformen medför att en enskild kommun inte på egen hand kommer att kunna påverka sina kostnader inom de verksamhetsområden som omfattas av reformen med kommunernas socialtjänst. Varför just utjämningsgränsen 65 % valts har inte heller

21 J O M A L A K O M M U N Sida 19 motiverats och frågan uppstår ifall det finns en logisk eller matematisk förklaring till detta. 5. Att överväga ifall uppbyggnaden där kommuner vad gäller landskapsandelen inom särskilda områden (KST) behöver betala in till landskapsandelssystemet ifall kostnaderna för en kommun inom dessa områden är låga och under den framräknade så kallade normkostnaden ska överges. Detta då motsvarande system med inbetalning till landskapsandelssystemet inte tillämpas inom skattekompletteringen vad gäller kommuner som skattemässigt ligger ovanför den så kallade utjämningsgränsen. Det är inte logiskt att två olika metoder används inom olika delar i samma landskapsandelssystem då båda områden till stora delar är opåverkbara skillnader. 6. Att överväga en ändring eller att helt ta bort landskapsandelarna för främjande av fritid och bibliotek. Det uttalade syftet för hela landskapsandelssystemet är att ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla lagstadgad basservice och utjämna det som kallas opåverkbara skillnader mellan kommunerna. I och med att det är ytterst oklart vad inom det verksamhetsområde som omfattas av landskapsandelen för främjande av fritid och bibliotek som skulle vara lagstadgad basservice och omständigheten att kostnader inom detta område till stor del är frivilliga strider denna särskilda landskapsandel mot syftet för hela landskapsandelssystemet. Avslutningsvis vill Jomala kommun ånyo poängtera att förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 är ett rättvisare system än det nuvarande. Utöver de detaljer som lyfts fram ovan stödjer kommunen förslaget till nytt landskapsandelssystem. Detta gäller speciellt skattekompletteringsdelen som baseras på medelskatten under 5 år både gällande samfundsskatter och gällande förvärvsinkomstsskatter samt där debiterad förvärvsinkomstskatt används vid uträkningarna framom redovisad förvärvsinkomstskatt. Skattekompletteringen är således konstruerad på ett sätt som gör att skatteavdrag beaktas och där ett förhållandevis stabilt och förutsägbart system skapas. Den svagaste delen i förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 är dock landskapsandelen inom särskilda områden (KST). För att uppnå en rättvis och verklighetsförankrad landskapsandel inom detta område krävs att processen med ett nytt landskapsandelssystem tydligt koordineras med reformen gällande KST som ska verkställas före enligt landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:2). Kommunstyrelsen beslutar inlämna det som framgår ovan såsom utlåtande till Ålands landskapsregering.

22 J O M A L A K O M M U N Sida LEADER ÅLAND R.F., FÖRFRÅGAN OM MEDLEMSKAP KST 152/ : Leader Åland r.f. har till kommunen riktat en skrivelse om medlemskap i föreningen. Leader Åland r.f. ansvarar för att genomföra och utveckla Leadermetoden på Åland inom Landsbygdsutvecklingsprogrammet och Operativa fiskeriprogrammet. Medlemsavgiften för kommuner uppgår till en euro per invånare vilket för Jomalas del skulle resultera i en kostnad om cirka euro per år (beräknat på invånartal ). Jomala kommun och Mariehamns stad har inte varit medlem i Leader under föregående period ( ). Ett Leader projekt kan få maximalt 60 procent av kostnaderna i stöd eller högst euro. Den här perioden ( ) finns ingen möjlighet till annan offentlig finansiering som till exempel PAF-medel eller kommunbidrag. Kravet på egenfinansiering om 40 procent i ett projekt kan bestå av pengar (minst 10 procent) eller bistående av personella resurser (max 90 procent). Om kommunen väljer att bli medlem bör kommunen även avsätta medel för detta. Medlemskap i Leader är inte beaktat i budget 2016 eller i ekonomiplanen för Kommunstyrelsen beslutar meddela Leader Åland r.f. att ett eventuellt medlemskap för kommunen behandlas i kommande budgetberedning.

23 J O M A L A K O M M U N Sida BYGGNADSORDNINGEN FÖR JOMALA KOMMUN BN 46/ Jomala kommuns byggnadsordning är från 1987 och är i stort behov av revidering då kommunen har utvecklats enormt de senaste två decennierna samt anpassa den till landskapets plan- och bygglag. Kommunstyrelsen beslutade hösten 2011, att byggnadsordningen ska revideras och ett förslag till en ny byggnadsordning ska utarbetas på tjänstemannanivå. BN 51/ Förslag till ny byggnadsordning baserar sig på nuvarande byggnadsordning då den har en logisk uppbyggnad vilket gör den lätt läst. Revideringen har resulterat i att över hälften av paragraferna har utgått då de antingen återfinns i dagens lagstiftning och bestämmelser eller har föråldrats. I nya förslaget har kvarvarande paragrafer uppdaterats till gällande lagstiftning eller rent språkmässigt. Ett antal nya paragrafer föreslås ingå i byggnadsordningen eftersom kommunen har haft en expansiv utveckling och fortsättningsvis expanderar vilket innebär högre krav på styrning och samordning för att upprätthålla en fortsatt organiserad utveckling. Byggnadsordningen utgör ett bra styrdokument vilket vägleder samtliga inom kommunen inom detta område. Förslag till byggnadsordning för Jomala kommun enligt bilaga A;./. Bilaga A BN 46. Byggnads- och miljöinspektörens förslag: Byggnämnden beslutar att återremittera byggnadsordningen för behandling av de förslag som har diskuterats. Beslut: Byggnads- och miljöinspektörens förslag godkänns. Byggnads- och miljöinspektörens förslag: Byggnämnden förordar byggnadsordningen enligt bilaga B, inför kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Förslag till byggnadsordning för Jomala kommun enligt bilaga B;./. Bilaga B BN 51. KST 123/ : Beslut: Byggnads- och miljöinspektörens förslag godkänns. Enligt 9 plan- och bygglag för landskapet Åland (ÅFS 2008:102) antas byggnadsordning av kommunfullmäktige. Under beredningen ska dock i tillämpliga delar bestämmelserna i 30 om hörande i beredningsskede och i 31 om utställande av planförslag iakttas varvid även landskapsregeringen ska höras.

24 J O M A L A K O M M U N Sida 22 I enlighet med 30 plan- och bygglagen ska de som berörs av en plan, om det kan anses vara ändamålsenligt med planens syfte och betydelse, ges tillfälle till samråd och att yttra sig skriftligen eller muntligen över planförslaget. Enligt 8 plan- och byggförordning för landskapet Åland (ÅFS 2008:107) kan ett meddelande om möjligheterna att framföra åsikter delges antingen per brev eller genom publicering i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Meddelandet ska publiceras senast fjorton dagar före samrådsmötet. Byggnads- och miljöinspektören är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar hålla samråd enligt 30 i plan- och bygglagen gällande förslag till byggnadsordning för Jomala kommun enligt Bilaga B. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt lyfta ärendet som ett anmälningsärende till kommunfullmäktige för att inhämta fullmäktiges åsikter i frågan. KST 153/ : Kommunstyrelsen beslutar vidare att bordlägga ärendet. Kommunstyrelsen beslutar enhälligt att tillsätta en arbetsgrupp för att se över förslaget till byggnadsordning med följande medlemmar: Kommunfullmäktiges ordförande, ordförande Byggnämndens ordförande Kommunstyrelsens ledamot med fördjupningsområde inom byggnadsfrågor Kommunsekreteraren, sekreterare Till arbetsgruppens möten kallas kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. Arbetsgruppen får i uppdrag att inom september 2016 anordna en aftonskola för kommunens förtroendevalda.

25 J O M A L A K O M M U N Sida UTLÅTANDE ÖVER REFORMERING AV VALLAGSTIFTNINGEN OCH LAGSTIFTNINGEN OM RÅDGIVANDE KOMMUNALA FOLKOMRÖSTNINGAR KST 88/ : Ålands landskapsregering har låtit göra en utredning om vissa reformer av vallagstiftningen. Landskapsregeringen har beslutat skicka rapporten på remiss till kommunerna. För kommunernas del är det främst följande förslag som är aktuella: 1. Sänkning av åldern för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar till 16 år. Remisstiden för denna punkt är fram till och med den 2 maj Främjande av jämställdheten i de valda organen. Remisstiden för denna punkt är fram till och med den 1 juni Röstning per internet. Remisstiden för denna punkt är fram till och med den 1 juni Övriga förslag till ändringar. Remisstiden för denna punkt är fram till och med den 1 juni Ålands landskapsregerings remissbegäran inklusive slutrapport av arbetsgruppen för översyn av vallagstiftningen har delgetts kommunstyrelsen per e-post Förslag till utlåtande avseende sänkning av åldern för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar till 16 år (del 1), enligt förslag:./. Bilaga A KST 88 Kommunstyrelsen beslutar att inlämna utlåtande avseende sänkning av åldern för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar till 16 år (del 1) enligt Bilaga A till Ålands landskapsregering. KST 114/ : Kommunstyrelsen beslutar enhälligt inhämta kommunfullmäktiges synpunkt i frågan samt att anhålla hos Ålands landskapsregering att få inkomma med utlåtande gällande samtliga frågor i remissbegäran först sedan kommunfullmäktige gett utlåtande i frågan dock senast För punkt 2-4 är remisstiden till och med den 1 juni Förslag till utlåtande avseende främjande av jämställdheten i de valda organen (punkt 2), röstning per internet (punkt 3) och övriga förslag till ändringar (punkt 4), enligt förslag:./. Bilaga B KST 114

26 J O M A L A K O M M U N Sida 24 Kommunstyrelsen beslutar att inlämna utlåtande avseende främjande av jämställdheten i de valda organen, röstning per internet och övriga förslag till ändringar enligt Bilaga B till Ålands landskapsregering. Samtidigt befullmäktigas kommundirektören att slutligt utforma och underteckna utlåtandet. KFG 53/ : Kommunstyrelsen beslöt genom 88/ att inhämta kommunfullmäktiges synpunkt i frågan avseende sänkning av åldern för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar till 16 år (del 1) enligt Bilaga A innan utlåtande i frågan ges till Ålands landskapsregering. Victoria Sundberg föreslår, understödd av Dennis Jansson, att kommunfullmäktige som synpunkt till kommunstyrelsens framför att en sänkning av rösträttsåldern förordas. Gyrid Högman föreslår, understödd av Bo-Yngve Karlsson, att kommunfullmäktige som synpunkt till kommunstyrelsens framför att en sänkning av rösträttsåldern inte förordas. Vid omröstning mellan Victoria Sundbergs förslag och Gyrid Högmans förslag beslutar kommunfullmäktige med rösterna 11-5 omfatta Victoria Sundbergs förslag../. Omröstningsprotokoll C KFG 53 KST 154/ : Kommunstyrelsen konstaterar att remisstiden för utlåtande var senast 2 maj Kommunstyrelsens anhållan om förlängd tid har inte beviljats av Ålands landskapsregering. Kommunstyrelsen beslutar således att inte avge något utlåtande avseende sänkning av åldern för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar till 16 år (del 1).

27 J O M A L A K O M M U N Sida KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG I BUDGET 2015, UTREDA BEHOVEN AV KOMMANDE SKOLUTRYMMEN I JOMALA KST 76/ : Kommunfullmäktige i Jomala har i budget 2015 upptagit ett anslag om euro för utredning och eventuell projektering av fyra nya klassrum vid Vikingaåsens skola. Skolförvaltningen har utrett behoven av kommande skolutrymmen i Jomala. Utredning, enligt bilaga:./. Bilaga A KST 76 På basen av skolförvaltningens utredning kan konstateras att det framförallt finns två alternativ att ta ställning till. Det första alternativet är en utbyggnad av Vikingaåsens skola för att möta det ökade behovet av klassrum till följd av ett ökat antal elever. För detta alternativ kan det även poängteras att skoldistriken inom kommunen kan ses över för att nyttja den utökade kapaciteten i Vikingaåsens skola och således minska trycket på och trängseln i Södersunda skola, vilket innebär att Södersunda skola inte behöver byggas ut inom den närmsta tiden. Det andra alternativet är att minska elevantalet i kommunen genom ett utvidgat skolsamarbete med Mariehamns stad, där elever från Möckelö och Sviby börjar sin skolgång i Mariehamns stads skolor likt eleverna från Solberget, Kalmarnäs och vissa delar av Västerkalmare. För detta alternativ behövs inte någon utbyggnad av Vikingaåsens skola eftersom befintliga lokaler då är tillräckliga i förhållande till det minskade elevantalet. Skoldirektören förordar: Att utredningen enligt Bilaga A ges till kännedom för fullmäktige. Skoldirektör Per-Olof Friberg är inkallad som sakkunnig. Kommunstyrelsen beslutar ge utredningen enligt Bilaga A till kommunfullmäktige för kännedom. KST 121/ : Kommunstyrelsen beslutar enhälligt bordlägga ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Kommunstyrelsen beslutar ge utredningen enligt Bilaga A till kommunfullmäktige för kännedom och föreslår för kommunfullmäktige att Jomala kommun i första hand går in för att utreda möjligheten till att bygga ut kommunens egna skolor framom att ingå samarbetsavtal med andra kommuner.

28 J O M A L A K O M M U N Sida 26 KFG 47/ : KST 277/ : Kommunfullmäktige beslutar enhälligt att godkänna kommunstyrelsens förslag och tillsätter en arbetsgrupp för att utreda möjligheten till att bygga ut kommunens egna skolor. Arbetsgruppen ska bestå av: - Kaj Backas (Lib) - Mariann Stenroos (MSÅ) - Annika Hambrudd (C) - Charlotta Solax (Soc) - Glenn Koskinen (ÅF) - Skoldirektören - Byggnadsinspektören - Planeraren Arbetsgruppen ska i första hand utreda möjligheten att bygga ut kommunens egna befintliga skolor. Arbetsgruppen ska rapportera till kommunstyrelsens sista styrelsemöte för Till ordförande för arbetsgruppen utses Annika Hambrudd och till sekreterare för arbetsgruppen utses skoldirektören. Arbetsgruppen för att utreda möjligheten att bygga ut kommunens egna skolor har inkommit med slutrapport och protokoll från arbetsgruppens sammanträden. Arbetsgruppens slutrapport, enligt bilaga:./. Bilaga B KST 277 Arbetsgruppens protokoll, enligt bilaga:./. Bilaga C KST 277 Arbetsgruppen har i sin slutrapport redogjort för tre olika utbyggnadsalternativ för Södersunda skola, där arbetsgruppen konstaterar att det för Södersunda skola främst är prioriterat att förstora de gemensamma allmänna utrymmena, samt tre olika utbyggnads-, ombyggnads-, eller tillbyggnadsalternativ för Vikingaåsens skola med en kortare konsekvensutredning för de tre olika alternativen. Det kan konstateras att det som enligt arbetsgruppens slutrapport omnämns som förslag C innebär att Vikingaåsens befintliga skolbyggnad byggs ut söderut. De konsekvenser som arbetsgruppen har konstaterat för detta förslag får anses vara mindre omfattande än de konsekvenser som omnämns för förslag A och B, som båda kräver markinköp och detaljplaneändring. Det är även fördelaktigt med en utbyggnad av den befintliga skolbyggnaden som då får en naturlig samhörighet mellan nya och gamla delen av byggnaden framför att bygga helt separat byggnad en liten bit ifrån den befintliga skolbyggnaden.

29 J O M A L A K O M M U N Sida 27 Arbetsgruppen förordar: Arbetsgruppen har valt att inte förorda ett konkret förslag. Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige antecknar arbetsgruppens slutrapport enligt Bilaga B till kännedom. Kommunstyrelsen beslutar vidare föreslå för kommunfullmäktige att projektering inleds 2016 för utbyggnad av Vikingaåsens skola enligt förslag C i arbetsgruppens slutrapport. KFG 97/ : KFG 13/ : Kommunstyrelsen beslutar enhälligt föreslå att kommunfullmäktige antecknar arbetsgruppens slutrapport enligt Bilaga B till kännedom. Kommunstyrelsen beslutar vidare enhälligt föreslå för kommunfullmäktige att innan Vikingaåsens skola byggs ut ska området omgående planeras för ett längre perspektiv som beaktar kommunens framtida behov av skol- och barnomsorgsplatser samt placering av fritidshem, bibliotek och med en eventuell fristående gymnastiksal som möjligen kan användas även kvällstid. Kommunfullmäktige beslutar enhälligt att investeringsmedlen för utredning/projektering av tillbyggnad av Vikingaåsens skola samt investeringsmedlen för Myran (Sandtorp RNr 2:3) som beslöts av kommunfullmäktige genom beslut 105/ slås samman och inriktas på att utreda, med ett helhets- och ett längre perspektiv, som också beaktar kommunens framtida behov av skol- och barnomsorgsplatser samt placering av fritidshem, fritidsverksamhet, bibliotek och med en eventuell fristående gymnastiksal som kan användas även kvällstid. Vid första kommunfullmäktigesammanträdet 2016 ska en arbetsgrupp tillsättas för att arbeta med frågan. Kommunfullmäktige beslutar enhälligt att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda, med ett helhets- och ett längre perspektiv, som också beaktar kommunens framtida behov av skol- och barnomsorgsplatser samt placering av fritidshem, fritidsverksamhet, bibliotek och med en eventuell fristående gymnastiksal som kan användas även kvällstid. Arbetsgruppen ska bestå av en ledamot från varje parti invalt i kommunfullmäktige samt barnomsorgschefen och följande personer: - Pamela Sjödahl (Lib) - Dennis Jansson (MSÅ), ordförande - Annika Hambrudd (C), vice ordförande - Dan Jansén (Soc) - Peggy Smulter (ÅF) - Barnomsorgschefen, sekreterare

30 J O M A L A K O M M U N Sida 28 KST 106/ : Arbetsgruppen ska avge en delrapport till kommunstyrelsens första sammanträde inom april Till ordförande för arbetsgruppen utses Dennis Jansson, till vice ordförande utses Annika Hambrudd och till sekreterare för arbetsgruppen utses barnomsorgschefen. Arbetsgruppen gav en muntlig presentation av sitt arbete hittills för kommunstyrelsen med möjlighet för kommunstyrelsen att ge synpunkter och kommentarer. Därefter har arbetsgruppen sammanställt en slutrapport som inkom Arbetsgruppens slutrapport, enligt bilaga:./. Bilaga D KST 106 Arbetsgruppens slutsatser är att två avdelningar för barnomsorg måste planeras in för kommunens framtida behov av barnomsorgsplatser. Arbetsgruppen ser flera samverkansvinster med att biblioteket, ungdomsgården och sporthallen byggs i samma fastighet. Att flera verksamheter finns under samma tak ger även möjlighet för personal att samarbeta. Till exempel tryggas personalens säkerhet genom att flera finns på plats exempelvis under kvällstid. Försvårande omständigheter för projektet är tomternas storlek. Byggrätten för bägge nuvarande tomter tillåter idag byggnation om cirka m² men endast m² får byggas i markplan. Enligt arbetsgruppens preliminära beräkningar behövs cirka m². Det behövs en detaljplaneändring för området eftersom det är BE- och BAV-tomter. Kvartersområdet är inte för allmänna byggnader av något slag vilket de bör vara enligt arbetsgruppens bedömning. Detaljplaneändring behövs även då exploateringstalet behöver ändras. Arbetsgruppens anser att det är viktigt att snarast bjuda in och diskutera med tomtägarna söder om det planerade området. Kommunen är i stort behov av att köpa hela eller delar av den närmaste tomten för att kunna förverkliga områdets framtid optimalt. Kostnaden för berörda byggnader uppskattas till /m², det vill säga sammanlagt 6,275 miljoner euro för m². Arbetsgruppens förslag: - Att en byggnadskommitté tillsätts för att planera för ombyggnad av Vikingaåsens skola och det föreslagna komplexet innehållande ett daghem med två avdelningar, gymnastiksal/sporthall, ett bibliotek med ett mediatek, en ungdomsgård samt en aula som binder ihop alla utrymmen. - Att omgående bjuda in fastighetsägarna söder om gamla branddepån till diskussion om möjlighet att få köpa hela eller del av deras fastighet.