Gamla Uppsala kyrka. Gamla Uppsala socken Uppsala kommun och län. Antikvarisk kontrollrapport över ombyggnad Johan Dellbeck 14.3.

Transkript

1 Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala socken Uppsala kommun och län Antikvarisk kontrollrapport över ombyggnad Johan Dellbeck

2 Administrativa uppgifter. Objekt: Gamla Uppsala kyrka, Gamla Uppsala socken, Uppsala kommun och län. Arbetshandlingar: Förfrågningsunderlag, restaurering och förnyelse av Gamla Uppsala kyrka, Svensk klimatstyrning, Kolbäck den Beskrivning bygg, snickeri: arkitekt Åsa Flarup, Aros arkitekter, Konstruktion bygg: Knut Jönssons ingenjörsbyrå AB. Beskrivning av konservering av kalkmåleri: konservator Anna Henningsson. Beskrivning av konserverings- och måleriarbeten för fast inredning: konservator John Rothlind. Beskrivning av el- och telesystem, VVS, Styr- och övervakningssystem, larm, belysning: Svensk klimatstyrning AB. Beskrivning av ljudentreprenad: Ljudverket mediakonsult KB, Uppsala Brandskyddsdokumentation: Brandbyrån, Uppsala Länsstyrelsens beslut: , dnr: Byggherre, beställare: Uppsala kyrkliga samfällighet, Gamla Uppsala församling Entreprenadform: delad entreprenad Bygg- och markentreprenör: SH bygg AB, Uppsala. El- och teleentreprenör: Rosendals el AB, Uppsala Belysningsentreprenör: Ljusdesign AB, Gävle VVS: Infjärdens värme AB, Uppsala Snickerientreprenör: Aspelids möbler och inredning, Varnhem Larmentreprenör: Larmtronic i Uppsala AB Styr- och övervakningsentreprenör: TJ:s elkonstruktioner AB, Uppsala Ljudentreprenör: PA ljud AB, Ljusdal Orgelbyggare: Tomas Svenske orgelbyggare AB, Vänge Konservator kalkmåleri: Thomas Wängelin Konservator måleri på fast inredning: Ullenius ateljéer Arkitekt: Åsa Flarup, arkitekt SAR/MSA, Aros arkitekter, Uppsala Arkeologisk undersökning: Upplandsmuseet, Hans Göthberg. Antikvarisk kontrollant: Magnus Henriksson (t.o.m ), Johan Dellbeck ( fr.o.m ), Upplandsmuseet. Inledning har Gamla Uppsala kyrka genomgått en omfattande renovering. Den har i huvudsak omfattat följande åtgärder: Skapande av ny öppen plats i västra delen av kyrkan genom borttagande av bänkar. Ny ljusanläggning. Ny ljudanläggning och nytt manöverbord för ljud, ljus och klockringning. Nytt el- och värmesystem. Installation av styr- och övervakningssystem. Nybyggnad för värmecentral och toalett utanför västra kyrkogårdsmuren inklusive kulvertdragning över kyrkogården. Städvask i förrådet under läktaren. Larminstallationer. Konservering av måleri på fast inredning. 2

3 Konservering av kalkmålningar Förstärkning av takkonstruktion. Renovering av fönster. Orgelrenovering Bild från 1975 som visar västra delen av kyrkorummet med bänkarna under läktaren. Historik och byggnadsbeskrivning i korthet Gamla Uppsala kyrka är troligen byggd vid 1100-talets mitt. Den blev år 1164 domkyrka för det nybildade Uppsala ärkestift och säte för ärkebiskopen. Kyrkan var en centraltornskyrka av betydande storlek, av vilken dagens kyrka endast utgör en mindre rest. Den hade en korsformig plan med tornet som centrum. Mot väster sträckte sig ett treskeppigt långhus, mot öster ett absidförsett kor. Mot norr och söder sträckte sig korsarmar med absider på östra sidan. En stor brand ödelade kyrkan redan i början av 1200-talet. Det stora långhuset och korsarmarna revs efter branden liksom de övre delarna av centraltornet. Arkadöppningarna som förband korsmitten med långhus och korsarmar murades igen. År 1273 flyttade ärkesätet till Östra Aros, det nuvarande Uppsala. Gamla Uppsala kyrka förvandlades till sockenkyrka och fick senare under medeltiden det utseende den har idag. Kyrkan är byggd i gråsten och består av en högkyrka och en lågkyrka. Högkyrkan i väster utgör resterna av det ursprungliga centraltornet, medan lågkyrkan med absid utgör den forna domkyrkans korparti. I väster ligger ett vapenhus som troligen byggdes någon gång under 1200-talet. Sakristian norr om lågkyrkan anses vara byggd något senare än vapenhuset. Vapenhus och sakristia har också murar av gråsten. Sakristians och korets trappstegsgavlar i tegel är tillkomna under senmedeltiden då även blinderingarna på tornet tillkom. Tornets kraftiga strävpelare av tegel är byggda på 1600-talet. Kyrkans stora, rundbågiga fönster har huggits upp århundradena efter reformationen. Fönsteröppningarna har putsade, vitkalkade smygar och omfattningar. I högkyrkans murverk av gråsten syns spår av de igenmurade, ursprungliga arkadbågarna. Tydligast syns detta på södra sidan där arkadbågarna har formen av stora nischer. Korabsiden revs och byggdes upp på nytt år 1856, då den försågs med nya stora fönsteröppningar. 3

4 Vapenhuset har en flersprångig och spetsbågig tegelportal som är försedd med en gångdörr från 1970-talet av brunlaserat trä. Innanför gångdörren finns den gamla bräddörren bevarad. Vapenhuset är välvt med ett putsat tegelribbvalv från 1400-talets mitt och smyckat med senmedeltida kalkmålningar. Vapenhusets vind inreddes i början av 1980-talet med ingång via orgelläktaren. Kyrkorummet välvdes på 1400-talet och präglas av en stor rymd. De senmedeltida kalkmålningarna på väggar och valv är fragmentariskt bevarade. De kalkades över år 1805 men togs fram igen och konserverades år Det året genomgick kyrkan en stor invändig restaurering som fortfarande i hög grad sätter sin prägel på kyrkan. Restaureringen genomfördes efter ett förslag av arkitekten Erik Fant. Då återställdes även en mer ursprunglig färgsättning på bänkinredningen, predikstolen och läktarbarriären. Bänkinredningen i två slutna kvarter tillkom redan år 1663 medan dörrarna tillkom år Predikstolen på norra väggen är ett arbete av snickaren Woldner från år De dekorativt snidade krönen på de främre bänkskärmarna är ett arbete av bildhuggaren Magnus Granlund från Läktaren, byggd år 1805 i högkyrkans västra del, bärs upp av träkolonner krönta av kapitäl med förgyllda dekorationer. De är målade i grågrön färg. Läktarbarriären är försedd med målade dekorationer i gula färger mot en blågrå bakgrund målad i lasyrteknik. Orgeln tillkom år 1805 och är flera gånger ombyggd. Den nyklassicistiska orgelfasaden finns dock kvar. En mindre kororgel från 1978 finns på lågkyrkans södra sida intill valvbågen framför absiden. Altaret fick sin nuvarande form år Det är byggt av sten och fristående från väggen. Altarskivan är medeltida och är av traditionen kallad St Eriks sten. Den stod tidigare på ett upphöjt podium i lågkyrkans mittgång. Altarringen tillkom samtidigt med det nya altaret och är en lätt konstruktion i trä som är flyttbar. Sakristian är välvd med ett tunnvalv. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Dörren i östra väggen togs upp 1967 då även källaren under sakristian grävdes ur. Kyrkan är rik på medeltida skulptur och har inte mindre än tre medeltida triumfkrucifix. Altarskåpet är ett inhemskt arbete från 1400-talets andra hälft. Dopfunten av sandsten är av romansk typ och troligen tillverkad senast vid mitten av 1200-talet. Dess fot är en modern rekonstruktion. Funten är placerad i högkyrkan på dess södra sida. Där står också en märklig träkista från 1300-talet, snidad i gotisk stil. Den har få motsvarigheter i landet. Märklig är också den tidigmedeltida träbänk som står i absiden söder om altaret. I kyrkorummet hänger tre stora ljuskronor varav tre är från 1600-talet. I absiden finns fyra ljusarmar av mässing. De två största är donerade till kyrkan år

5 Nybyggnaden för värmecentral och RWC vid västra kyrkogårdsgrinden. Övre bilden visar stommen av lättbetong när fasaderna kläs med naturstensplattor. Nedre bilden visar byggnaden efter invigningen. Utförda åtgärder Restaureringen och ombyggnaden har utförts i enlighet med förfrågningsunderlaget. I denna rapport redovisas de utförda arbetena översiktligt. I fall avvikelser från handlingarna förekommit så har jag försökt redovisa det. 5

6 Ny byggnad väster om kyrkogårdsmuren En ny byggnad uppfördes väster om kyrkogårdsmuren i anslutning till kyrkogårdsporten. Den inrymmer RWC och värmecentral med värmepumpar för bergvärme. Fasaderna är klädda med granitskivor med grovhuggen yta. Taket är ett flackt pulpettak med sedumtäckning. Dryckesfontänen på västra sidan fick en annan utformning än den som anges i handlingarna. Interiören under tiden för ombyggnaden när ställningar var resta för konserveringen av valven. En omfattande ledningsdragning gjordes under läktargolvet till elplatån på läktaren. 6

7 Golvläggning med nya kalkstensplattor på platsen för de borttagna bänkarna i högkyrkan. Invändig ombyggnad Den största synliga förändringen i kyrkorummet är att bänkarna i högkyrkan har avlägsnats. Även det uppbyggda trägolvet där bänkarna stått avlägsnades. Nytt undergolv av betong gjöts då även golvvärme installerades. Där bänkarna stått lades ett nytt golv av hyvlad kalksten. Högkyrkans nya, öppna plats har försetts med flyttbara bänkar som till vardags står uppställda längs väggarna med som vid behov kan flyttas. Dopfunten har getts en ny placering i söder. Brädväggen under läktaren har försetts med texstil utsmyckning av konstnären Ulrika Mårtensson, vävd av Handarbetets vänner. En ny ljusbärare, formgiven av konstnärerna Signe Persson-Melin och Birger Boman, har också tillkommit. Under läktaren har också placerats ett nytt säkerhetsskåp för exponering av kyrkliga föremål. En ny läktartrappa har byggts. Utrymmet under norra delen av läktare är inredd till brudkammare. Rummet kompletterades med nya bänkar och ett skötbord. Det altare som finns med i förfrågningsunderlaget kom ej till utförande. Det befintliga altaret från 1977 bevarades. På vinden ovan valven i högkyrkan och lågkyrkan har gångbryggorna breddats och försetts med nya räcken för att förbättra säkerheten. Vidare har träförstärkningar utförts på takstolar. Öppningen i muren mellan högkyrkan och lågkyrkan, mellan rum 32 och 41, har vidgats uppåt med en meter. På orgelläktaren byggdes ett nytt golv som täckts av textilmatta, vilken ersatte den gamla nålfiltmattan. En mängd installationer ligger dolda i golv med kablar till den nya elcentralen med apparatskåp på norra delen av läktaren. I sakristian byggdes en installationssockellist av trä som döljer nya ledningar. 7

8 Öppningen ovan valv mellan högkyrkan och lågkyrkan förstorades genom att den höjdes med en meter. På vinden breddades gångbryggorna och försågs med nya räcken. 8

9 VVS-installationer Nytt vattenburet värmesystem har installerats. Värmecentral med värmepumpanläggning finns i den nya byggnaden väster om kyrkogårdsmuren. Kulvert grävdes från värmecentralen till kyrkan. I samband med schaktningen gjordes en arkeologisk undersökning. Kyrkan har försetts med ny värmeanläggning. Golvvärme installerades i högkyrkan och i sakristians källare. I lågkyrkan, har installerats vattenburen bänkvärme samt radiatorer under fönstren. Vid bänkarnas avslutning mot väster har radiatorer placerats dolda bakom bänkskärmarna. Rördragningar till bänkvärmare mm gjordes i kryputrymmet under bänkkvarterens golv. Koret värms med konvektorer placerade framför bänkskärmarna. Detta är ett avsteg från handlingarna eftersom vattenburen golvvärme var planerad från början i koret och absiden som ersättning för den elektriska golvvärme som installerades Konvektorerna är relativt stora och skulle ha varit påtagligt synliga om de inte klätts in med trähöljen som målats in i bänkskärmens färg. Ur antikvarisk synvinkel var det ett varsammare alternativ än att gräva upp golvet för att installera ny golvvärme. Ett centraldammsugaresystem är installerat. Rören har lagts i betonggolvet i högkyrkan och i kryputrymmet under bänkkvarteren. Dammsugarrör har även dragits upp på läktaren genom tekniskt utrymme under läktaren. Dammsugarens centralenhet finns i sakristians källare. Takstolarna förstärktes med utanpåliggande plank som förankrades med bultar. 9

10 Konservering av kalkmåleri Kalkmålningarna i kyrkan är daterade till 1400-talets tredje fjärdedel och har tillskrivits Tierpsgruppen. De har varit överkalkade och togs fram Då gjordes även omfattande putsreparationer och imålningar av fragmentariska bilder konserverades målningarna återigen. Kyrkans kalkmålningar är starkt nötta och fragmentariskt bevarade. Konserveringen av kalkmåleriet finns dokumenterad i en konservatorsrapport upprättad av Thomas Wängelin. Väggar och valv har rengjorts med gomma pane. Gamla och nya putslagningar och kittningar har kalkslammats och intonats med pigmenterad gotlandskalk. Vissa retuscher har gjorts. Konserveringen följdes av och diskuterades i en referensgrupp som bestod av Thomas Wängelin, Misa Asp och Hans Peter Hedlund från Riksantikarieämbetet, Karl Johan Eklund, Länsstyrelsen i Uppsala län samt Johan Dellbeck, Upplandsmuseet. Livshjulet på läktarens norra sida är en av kyrkans bäst bevarade målningar. Den ses här efter konserveringen. Målning på triumfbågens östra sida under konserveringen. 10

11 Fotograferat under pågående rengöring av långhusvalven. Konserverings- och måleriarbeten på fast inredning Följande delar av den fasta inredningen berördes av entreprenaden: 1. Bänkar i bänkkvarter samt bröstningar, bänkkrön, dörrar, gavlar och överliggare till bänkkvarteren 2. Läktarräcke 3. Orgelfasad 4. Predikstol 5. Pelare och kapitäl under orgelläktare 6. Träpanel och balkar i tak under läktare 7. Träpanel på väggar och tak i brudkammaren 8. Träpanel på väggar och tak i passage, nr Träpanel runt södra dörren i högkyrkan 10. Träpanel på vägg under orgelläktare 11. Fönster 12. Dörrar med karmar, foder och förekommande glaspartier 13. Dörr till sakristian 14. Entrédörr i vapenhuset 15. Entrédörr med rutpanel i högkyrkan 16. Plåtklädd entrédörr till sakristian Generellt sett har arbetet bestått i rengöring, fixering av löst sittande färg, intoning och retuschering av skador. På delar av inredningen, såsom bänkgavlar och bänkdörrar, har äldre störande retuscher avlägsnats eller målats över. Målning har gjorts med linoljefärg och lasering med linoljelasyr. Fönsterrenoveringen omfattade ommålning av innerbågarna och det inre partiet av fönsterkarmarna. 11

12 Ljud- och ljusanläggning På vinden till högkyrkan och lågkyrkan har byggts hissanordningar för ljuskronorna. Ett manöverbord för ljus- och ljudstyrning har placerats bakom bakersta bänken i norra bänkkvarteret, inbyggt bakom västra bänkskärmen. Lågkyrkan mot altaret i öster sedd från läktaren. Nya högtalare har monterats på ömse sidor om öppningen mot absiden i höjd med trabesbjälken som krucifixet står på. Vy mot högkyrkan och läktaren i väster efter invigningen. 12

13 Belysningen har kompletterats med nya armaturer i form av små strålkastare med höljen som målats in för att kulörmässigt stämma med omkringliggande ytor. På predikstolstaket finns tre nya armaturer. Skenor med nya armaturer har placerats i taket under läktaren och i fönstersmygen till fönstren i högkyrkan samt i fönstersmyg till östligaste fönstret i södra kyrkomuren. Nya belysningsarmaturer finns även i brudkammaren och ovanpå orgelfasaden. På trabesbjälken, som krucifixet står på, har också monterats armaturer och små högtalare. Två nya, stora högtalare har placerats på ömse sidor om triumfbågen. Högtalare finns även i brudkammaren. På kyrkogården har monterats nya belysningsarmaturer på stolpar. Larm Kyrkan har försetts med ett omfattande säkerhetssystem med olika larm. På vinden över högkyrkan och lågkyrkan har ett samplande brandlarmssystem installerats. Det var bl.a. ett antikvariskt krav att inga rökdetektorer skulle placeras synliga i valven. Rökdetektorer har monterats på vindarna, i sakristians källare och i krypgrunden under kyrkbänkarna. I orgelhuset och i elcentralen finns också rökdetektorer, liksom i brudkammaren. Magnetkontakter har monterats på dörrarna och vid montern under fönstret i högkyrkan. Punktskydd i form av vibrationsdetektorer har satts i anslutning till skulpturer. Den nyskapade öppna ytan i kyrkans västra del. Ny ljusbärare till höger. På brädväggen i bakgrunden har ny textil utsmyckning satts upp med motiv som anknyter till kyrkans historia. 13

14 Kulturhistorisk bedömning av utförda arbeten Borttagandet av bänkarna i högkyrkan och under orgelläktaren har medfört en relativt stor förändring av interiören. Samtidigt har omgestaltningen av kyrkorummet genomförts med en hög arkitektonisk ambitionsnivå. Det färdiga resultatet har tillfört nya kvaliteter till kyrkorummet. Ur kulturhistorisk synvinkel kan man förstås beklaga när ålderdomlig bänkinredning måste avlägsnas. Merparten av bänkinredningen, med ursprung i 1600-talet, finns dock kvar i kyrkan. Rengöringen och konserveringen av valven har haft en påtaglig positiv effekt för upplevelsen av interiören. Uppförandet av en separat byggnad för värmecentral och RWC utanför västra kyrkogårdsporten var nödvändigt för att projektet skulle kunna genomföras. Ur antikvarisk och funktionell synvinkel hade det varit omöjligt att få plats med värmepumpar och RWC inne i kyrkan. Nybyggnaden är låg och påverkar inte kyrkomiljön i någon större utsträckning. Källor, litteratur Bonnier, Ann Catherine, Gamla Uppsala kyrka, i Kyrkorna i Uppsala, Uppsala Wilcke-Lindqvist, Ingeborg, Gamla Uppsala kyrka, Upplands kyrkor 24, Uppsala Vård- och underhållsplan, Gamla Uppsala kyrka, Uppsala län, Uppsala Wängelin, Thomas, Konservatorsrapport, kalkmåleri i Gamla Uppsala kyrka / Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, Uppsala Upplandsmuseet, fotografier och handlingar i topografiska arkivet. Internet: del av hemsidan för Statens historiska museum. Brudkammaren under läktaren försågs med ny möblering. 14

15 Här ses ett exempel på hur nya belysningsarmaturer monterats i en fönstersmyg. En tämligen diskret lösning med små, effektiva, armaturer. Nya belysningsarmaturer har även monterats ovanpå predikstolens ljudtak. 15