Artilleri & Luftvärn. Tema Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Tema Luftvärn. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Tema Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr

2

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 133 Lennart Gustafsson Tema Luftvärn...2 Lave Malmgren AT system uppdaterat... 3 Lars Arestrand Luftvärnet och Försvarsbeslut Thomas Persson Demonstrationsskjutning av RB 70 i Lettland... 6 Reine Almgren STA-Lv gör kunskapen synlig...9 Robert Trupp Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv Fredrik Broberg Lvkv 90, en teknikdemonstrator Patrik Hansson Utveckling av Lvbat 23 från demonstrator till insatsförband Omslagsbild: Eldenhet 23 under mörkerskjutning. Form och layout: Marie Thelander ISSN

4 Redaktionen Tema Luftvärn Detta års sista nummer är ett specialnummer som avhandlar luftvärnets aktiviteter, kompetenser och förmågor just nu och i framtiden. Förutom att sändas till Artilleriklubbens medlemmar distribueras tidskriften också till yrkes- och reservofficerare vid Luftvärnsregementet i Halmstad och luftvärnsbataljonen i Boden. Inte minst för mig som artillerist, visserligen pensionerad men intresset finns ju kvar, är det intressant att läsa om luftvärnets utveckling och aktiviteter och jag dök djupt ner i Luftvärnsregementets hemsida i jakt på lämpliga bilder till de initierade artiklarna luftvärnsofficerarna fabricerat. Förhoppningsvis fortsätter det att strömma in artiklar även i fortsättningen till redaktionen. Att döma av hemsidan torde det finnas mycket material som lämpar sig att publiceras i Artilleri-Tidskrift. Lennart Gustafsson Redaktör för Artilleri-Tidskrift Ät Din lunch på Militärsällskapet! Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring , eller , fax

5 Lave Malmgren Artilleri & Luftvärn Överstelöjtnanten Lave Malmgren är tidskriftens biträdande redaktör. AT system uppdaterat I Artilleri-Tidskrift nr redovisas systematiseringen av tidskriftens artiklar från start 1872 t o m nr Detta finns utlagt för sökning på Artreg hemsida Där går man in på Om Artreg och vidare till Publikationer och Artilleri-Tidskrift. Registret över artiklar är nu uppdaterat t o m nr och avsikten är att uppdateringen skall ske efter hand minst en gång om året. Anvisningar för sökning finns i ovan nämnda nr , av vilket fortfarande finns exemplar som kan beställas av redaktören, biträdande redaktören eller ekonomichefen (adresser enl sida 32). Tabellen omfattar femton kolumner, av vilka framgår författare, rubrik, var artikeln har varit införd och hur den är klassificerad. Systemet har tidigare, då det presenterades i ett Excel-dokument, medgivit att man kunde söka i var och en av kolumnerna. Av säkerhetsskäl måste tabellen på Artreg hemsida nu presenteras i en pdf-fil. För att underlätta sökningen finns då tre sorteringar: Kronologisk ordning, efter författare och efter klassificering. Mest frekvent är kanske att man vill söka på klassificeringen. För detta ändamål finns två filer som redovisar klassificeringssystemet uppdelat på huvudavdelning, underavdelning och sektion inom underavdelning resp tilläggsbeteckning för land, försvarsgren/ truppslag, tid (väsentligen för historiska artiklar) och utvecklingsstadium (för materiel). Som en liten anmärkning kan noteras att det under E (Uppfostran och undervisning, utbildning) har tillkommit en underavdelning för internationell övningsverksamhet (Int) och i förteckningen över länder har tillkommit Iq (för Irak) och Est (för Estland). Detta säger något om utvecklingen i världen och tidskriftens strävan att vara aktuell. 3

6 FB 04 Lars Arestrand Lars Arestrand är informationschef vid Luftvärnsregementet. Luftvärnet och Försvarsbeslut 04 Bakgrund Försvarsbeslutet påverkar alla som är engagerade i försvaret och många anställda kommer att byta arbetsgivare inom eller utanför Försvarsmakten, med allt vad det innebär ur förändrade sociala och ekonomiska förutsättningar. Uppsägning av officerare är ett trendbrott, vars konsekvenser först kan utläsas om några år. Tankar, kunskaper och målbilder som handlar om strid inom landets gränser måste ge vika för uppgifter utanför landet. Plötsligt är Sverige och Östersjön omgivna av NATO och/eller PFP 1 -nationer. Efter en 10-årsperiod av suddig målbild framstår försvarets uppgifter som ganska tydliga. Konsekvenser för Luftvärnet För Luftvärnet innebär FB 04 en reducering av insatsorganisationen från nuvarande sju bataljoner, två Lvbat Rb 77, en Lvbat Rb 90/70 samt fyra Briglvbat 90/70, 1 Partnership For Peace 4 till fyra bataljoner, två Lvbat Rb 97 (modifiering av Rb 77 ), en Lvbat Rb 23 samt en Lvbat Rb 70 M (modifierad), Prioriterad uppgift för försvaret är internationell verksamhet. Luftvärnet påverkas konkret genom att kunna medverka inom EU krishantering. Ur ovanstående insatsbataljoner skapas en organisation för att kunna ingå i en Battlegroup. Från 2007 kommer Luftvärnet inledningsvis att bidra med en UndE 23-pluton och från 2008 sker en ökning till ett Robotkompani 70 M. I grunden innehåller kompaniet endast huvudfunktionen strid mot luftmål, men skall vid behov kunna förstärkas med valda delar beroende på uppgift och tjänstgöringsområde. Nytt utbildningssystem Förändring av insatsorganisationen innebär nya uppgifter och därmed förändrade krav på kompetenser, vilket i sin tur påver-

7 M00342 kar utbildningssystem för såväl värnpliktiga som officerare. Inledningsvis utbildas vid Luftvärnsregementet ca 600 värnpliktiga som efter ett par år ökar till ca 700. Värnpliktsutbildningen förändras till att omfatta tre terminer, varav två terminer är grund- och förbandsutbildning. Den tredje terminen är frivillig och genomförs som en direkt förberedelse för tjänst i insatsorganisationen inom ramen för EU:s och/ eller FN:s krishantering. Inslaget av anställd personal kommer att öka då antalet värnpliktiga kompanibefälsbefattningar reduceras. För officerare som Artilleri & Luftvärn nyanställs är internationell tjänst att jäställas med annan tjänstgöring. För att personalförsörja insatsorganisationen för internationell tjänst bedöms att ca 30% av de värnpliktiga behövs. Värnpliktssystemet anger att stor hänsyn skall tas till den enskildes motivation. Frågan blir om vi har råd att utesluta ungdomar, som på grund av bristande information och kunskap inte kunnat skapa sig en egen uppfattning. Slutsatsen blir att det är viktigt att redan inför mönstring fånga upp de som är både lämpliga och villiga. För Sveriges jägare sedan Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten. info@aimpoint.se 5

8 RBS 70 Thomas Persson Major Thomas Persson tjänstgör vid Luftvärnsregementets grundutbildningsbataljon som planeringsofficer och var skjutledare vid övningen i Lettland. Demonstrationsskjutning av Rb 70 i Lettland Bakgrund Den lettiska regeringen fattade i juni 2004 beslut om anskaffning av RBS 70. Den lettiska försvarsmakten framförde önskemål om en demonstrationsskjutning i samband med en tidigare planerad luftvärnsövning i Lettland. I slutet av augusti fick Luftvärnsregementet i uppgift att planera för en demonstrationsskjutning i Lettland. Förberedelser Första veckan i september reste C Lvreg, överste Kent Samuelsson, och undertecknad till Lettland för att rekognosera inför skjutningen. Huvudsyftet med resan var att undersöka möjligheterna för en skjutning på deras skjutfält i Skede. Vi undersökte också möjligheter för transport av materiel, förvaring av robotar och övrig utrustning, lokaler för teknisk kontroll av robotmateriel mm. Skede skjutfält är beläget 10 km norr om staden Liepaja och visade sig vara ett litet fält, ca 300 m brett och 200 m djupt. Vi kunde snart konstatera att fältet, trots sin litenhet, inte innebar några begränsningar för genomförande av skjutningen. Skede skjutfält har iordningställts för att kunna genomföra luftmålsskjutning med 48-systemet och restriktionsområdet var avdelat i enlighet med svenska krav. Skjutningen var planerad till att genomföras onsdagen den 20 oktober kl 1230 och skulle omfatta två robotar. Skyttarna Mattias Andersson och Anders Treijner. 6

9 Transport F 7/TpF genomförde transporten med Hercules av både materiel, robotar och personal. Eftersom reparationsmöjligheterna i Lettland var begränsade medfördes dubbel uppsättning materiel. Transporten genomfördes måndagen den 18 oktober från Halmstad till Liepaja och tog ca 1,5 timma. Genomförande Skjutningen skulle ingå som en del i en luftförsvarsövning Baltic Zenith 2004 med deltagare från de baltiska länderna, främst Lettland och Litauen. Under övningen övades elektronisk krigföring samt luftmålsskjutning med 48-systemet. Under tisdagen den 19 oktober genomfördes provlöpor och teknisk kontroll av utrustningen. Artilleri & Luftvärn C Lvreg, överste Kent Samuelsson och Lettlands ÖB. Onsdagen den 20 oktober kl avfyrades den första roboten. Roboten var en direktträff och även den andra roboten träffade sitt mål. Skjutningen genomfördes enligt svenska bestämmelser och NYGE svarade för målbogseringen. Skyttarna var löjtnant Anders Treijner och fänrik Mattias Andersson, båda tillhörande Luftvärnsregementet. Politiker och militärer från Estland, Lettland och Litauen fanns bland åskådarna. Demonstrationsskjutningen väckte ett stor intresse från media i Lettland. Mattias Andersson intervjuas av lettisk TV direkt efter skjutningen. 7

10 RBS 70 copyright Commonwealth of Australia reproduced by permission BOLIDE Alltid rätt effekt Saab Bofors Dynamics utvecklar luftvärnssystem som bekämpar hot från hög höjd till marknivå i hela hastigshetsspektret och i alla väder. BORC Den 4:e generationen av RBS70 är det modernaste på marknaden inom sin klass: Med den nya roboten BOLIDE har RBS70 fått ökad räckvidd och småmålsförmåga. Det nya clip-on-siktet BORC ger mörkerkapacitet. Systemet har också modern digital IFF. BAMSE BAMSE är luftvärnssystemet med mörker- och allmålskapacitet. Med en räckvidd som gör det kvalifi cerat för att skydda områden av särskild betydelse. Saab Bofors Dynamics engaged in pre ci si on S A A B B O F O R S D Y N A M I C S Saab Bofors Dynamics AB Karlskoga Tel Fax

11 Reine Almgren Artilleri & Luftvärn Kapten Reine Almgren tjänstgör vid Luftvärnsregementet som chef för STA-Lv med ansvar att utveckla anläggningen och samordna simulatorutveckling inom regementet. STA-Lv gör kunskapen synlig STA-Lv betyder StridsTräningsAnläggning för Luftvärn och utgör: En anläggning där ett blivande eller färdigutbildat krigsförband, i inomhusmiljö, under påverkan av yttre faktorer, på terrängmässigt rätt plats, väsentligen inom förbandets samtliga delar förbättrar sin förmåga i strid mot luftmål, för att därmed öka sin krigsduglighet. Utvecklingen går i allt högre grad mot ett nyttjande av simulatorer för att möjliggöra en effektiv utbildning till lägsta möjliga kostnad. Det är dessutom inte ovanligt att simulatorn är den enda möjligheten att öva vissa situationer, med tanke på t ex risken för personskador, olägenheter för tredje person samt direkta problem att annars utbilda under komplexa och realistiska förhållanden. Det finns idag även hotsituationer som vi inte kan öva utan avancerade simulatorer. Exempel på detta är olika störformer, små mål, UAV:er samt mängden mål med realistiskt uppträdande. Syftet med STA-Lv För att klara av det ökande hotet som moderna flygburna vapensystem innebär, mot både civila och militära mål, utvecklas våra såväl befintliga som nya luftvärnssystem till komplicerade vapensystem som ställer stora krav på personal och materiel för att förbandet skall uppnå den höga effekt och utgöra det skydd som krävs. En framtida konflikt ställer krav, samtidigt som modern teknik ger möjlighet för oss att hantera våra förband som en enhet, där man på ett effektivt sätt kan spela med samtliga i förbandet ingående delar. Samtidigt kan ett antal sådana förband knytas ihop till en större enhet eller kedja, där man på ett betydligt bättre sätt kan genomföra strid mot luftmål över en stor yta. För att på ett bl a kostnads- och utbildningseffektivt sätt få våra luftvärnssystem inom luftförsvaret att uppnå den höga effekt som krävs, har STA-Lv anskaffats. Anläggningen skall nu uppgraderas mot nästa nivå för att möta framtiden. 9

12 STA - Lv Principuppbyggnad av anläggningen Träningsanläggningen skall vara kärnan i all simulerad strid mot luftmålsutbildning. I dagsläget kan vi öva med RBS 70 och RBS 90 i STA-Lv. Inriktningen är att nya och kommande luftvärnssystem skall integreras mot anläggningen som t ex RBS 23 & 97 samt ledningsfunktionen Insatsledning luftvärn, IL-Lv. I STA-Lv skall ett helt luftvärnssystem (förband) kunna övas. Övningen kan ske antingen med simulerade enheter, som uppträder enligt ett av övningsledaren uppgjort scenario eller med ett antal skarpa/emulerade 1 enheter. Dessa kommer då att kunna utföra sina uppgifter ungefär som i verkligheten. Ett interaktivt uppträdande är fullt möjligt att genomföra. Detta kan t ex innebära att en övningsledare agerar fiende utifrån de åtgärder det övade förbandet vidtar, likaväl som förbandet kommer att agera utifrån de åtgärder fienden vidtar. Utveckling av anläggningen För att ge chefer en så bra och riktig utbildningssituation som möjligt, införs en gränsyta mot STA-Lv. Denna gränsyta skall möjliggöra att kommande klassrumstränare (CT) och skarpa system skall kunna ingå som enheter i STA-Lv. Detta kommer att möjliggöra en mer realistisk belastning och därmed utbildning av cheferna. Ett steg närmare en totalträningsfunktion. Den första modifieringen för STA-Lv har bl a föreslagits omfatta följande huvudområden: Förbättra nuvarande system. Definiera en gränsyta för att kunna ansluta mot STA-Lv med ett HLA 2 gränssnitt. Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa funktionen IL-Lv. Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa RBS 23 och 97 i STA-Lv. Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa StriC funktionalitet (Lvledning och Lvrbledning). Bild ovan beskriver vilka simulatorsystem som skall beredas möjlighet att ansluta mot STA-Lv efter uppgraderingen. Förutsättningen för detta är att anläggningen och tillkommande system får en gränsyta, HLA. Vänstra delen beskriver STA-Lv idag, högra delen visar vilka system som f.n. skall planeras att ansluta. Fördelen att anskaffa HLA till STA-Lv är att det öppnar för konkurrens vid leverans av olika simulatorer. Traditionellt har det endast varit möjligt att sammankoppla si- 1 Kopia av skarp hårdvara. 2 High Level Architecture, en standard för att skapa interoperabilitet mellan simuleringar. 10

13 Bilden till höger beskriver översiktligt de olika funktioner som finns i STA-Lv. Varje funktion är indelat i olika förmågor. Varje del i en funktion kan övas för sig lokalt eller tillsammans med andra funktioner i samövning. Syftet är att kunna öva hela funktionskedjan från chef till skytt. Artilleri & Luftvärn mulatorer från samma tillverkare vilket lett till att totalträning inte kunnat uppnås. Vad är HLA? HLA betyder High Level Architecture och är den standard som gäller inom svenska försvaret för att skapa interoperabilitet mellan simuleringar. Med interoperabilitet menas systemens förmåga att kunna köras tillsammans och utbyta information på ett meningsfullt sätt. HLA är en standard som ursprungligen utvecklats av amerikanska försvaret baserat på erfarenheter från tidigare metoder. HLA baserar sig på att man har ett antal simuleringar, kallat federater, som man kopplar ihop med varandra i något som kallas en federation. Grunden för att koppla ihop simuleringarna är att man gör en federationsöverenskommelse bland annat om vilken information som skall utbytas. Informationen som utbyts dokumenteras i en FOM (Federation Object Model). För att på ett meningsfullt sätt kunna utbyta information när flera federater (simuleringar) körs tillsammans i en federation måste man komma överens exakt vilken information som skall överföras. Detta görs i en FOM. FOM kan sägas vara det gemensamma språket i en federation. För att kunna skapa en federation och utforma en FOM brukar man utgå ifrån de enskilda simuleringarnas förmåga att ta emot och sända information. Förmågan att producera och konsumera information för en viss simulering beskrivs i en SOM (Simulation Object Model). Utgående från projektets syfte och de olika simuleringarnas SOM kan man sedan diskutera sig fram till en lämplig FOM. HLA är en generell teknik som kan användas för i stort sett alla typer av simuleringar. Ursprungligen användes HLA främst i försvarsapplikationer. Några exempel på områden: Hopkoppling av flygsimulatorer, stabsträning i distribuerade miljöer, taktisk arméträning, sensorsimulering, fältövningar med instrumenterade soldater, fordon och flygplan. Luftvärnets första HLA simulator är Riktsimulator RB 70 T som levereras under våren Mörka moln på himlen? HKV upprättade år 2000 en modellerings och simuleringssektion (MoS), syftet var att den skulle samordna all simulering inom FM. Bl a fastställdes att vid all nyanskaffning, inom FM, skall simulatorer som nyutvecklas bygga på HLA. 11

14 STA-Lv Till följd av detta lade Lvreg inriktningen för STA-Lv: STA-Lv skall vara kärnan i all simulatorträning på Luftvärnsregementet, alla nya simulatorer skall kunna anslutas och ingå som delfunktioner oberoende av vilken industri som tillverkat simulatorn. Med andra ord skulle vi nu lämna monolittänkandet i simulatorutvecklingen och kunna satsa på intelligenta simulatorer med flera förmågor utan begränsningar, med en potential att vidareutvecklas då behov finns. Tyvärr verkar inte MoS-sektionen på HKV som det var tänkt. Följden är att det råder vilda västern inom simulatorverksamheten idag. Detta har för Lvreg del inneburit att vi nu kommit i obalans. STA-Lv utveckling och tillkommande system byggde på en samordnad utveckling där gränsytor och funktioner inte fick spreta. CT till eldenhet 23 levereras till december 2004 men utan HLA gränsyta vilket var planen från början. Konsekvensen är att den blir en stand-alone-simulator utan möjlighet att kunna ingå i en STA-Lv övning. Fortsätter detta leder det i förlängningen till ökade kostnader för FM vilket inte var tänkt från början. Utvecklingen av våra skarpa system tenderar till att ta resurser från våra pedagogiska instrument, vilket i förlängningen innebär att operatörer och chefer inte kan tillgodoses med den träning och övning som de nya systemen kräver. I ett skarpt system kan du endast simulera träning, i en simulator kan du göra det på riktigt. Ekonomin i FM medger inte att STA-Lv uppgraderas i den takt och omfattning som Luftvärnsregementet anser sig behöva. Den nu påbörjade uppgraderingen medger bl a inte HLA. Tillsammans med att RB 90 och PS 70 planeras att fasas ut i och med FB 04 kommer anläggningen när uppgraderingen är klar, att ha en mindre förmåga än idag. I realiteten har regementet inte kommit vidare i utvecklingen som planerades från början. Vad händer sedan? Om pengar skjuts till så att det nu påbörjade utvecklingssteget kan slutföras kommer Lvreg att gå mot nästa steg i utvecklingen: Sammankoppling mot andra system i riket och kanske utomlands. Denna fas planeras redan nu. En intressent av många kan vara den taktiska flygsimulatorn (FLSC) i Stockholm. Mål: Att kunna totalträna luftförsvarsfunktionen simulerat. Luftvärnsregementet tillsammans med Kongsberg, FOI och FMV planerar att genomföra ett försök med att koppla samman riktsim 70 och FLSC (taktisk flygsimulator för JAS) under våren Syftet med försöket är att skaffa erfarenhet att sammankoppla olika system samt utröna vad som krävs vid en vidareutveckling av STA-Lv. För första gången skall vi kunna samöva simulerat inom luftförsvarsfunktionen! 12

15 Artilleri & Luftvärn 13

16 LvSS Robert Trupp Major Robert Trupp är chef för Officersprogrammet vid Luftvärnets Stridsskola (LvSS). Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6 1 Ny BefälsOrdning infördes under början av 80-talet. Grunder Den grundläggande officersutbildningen har varit och är föremål för ständig förändring. Fördelen är att samhället och den akademiska världen förändras och utvecklas i en allt högre takt. Nackdelen är att huvuddelen av officerskollektivet inte hinner med i förändringstakten. Officersutbildningen är inte densamma som för år sedan. NBO 1 -officerarna passerar just nu genom chefsprogrammet och har således först nu fullföljt intentionerna med NBO-utbildningen. Under den tiden har officersutbildningen startat med officer 2000, värnpliktsförmåner, 2-årig utbildning med en försvarsmaktsgemensam del samt en funktionsdel. Nu kommer ytterligare en utveckling i utbildningen där eventuellt aspirantskolor skall införas, där studiemedelsfinansiering sannolikt blir verklighet från och med år 2007 och där den blivande officeren är genom kontrakt skyldig att delta i internationella uppgifter. Kraven som ställs på dagens officersutbildning är annorlunda än tidigare. Utbildningen blir mer och mer akademisk. Idag är det inte en grön massa som skall utbildas. Den massaprägeln styrdes av våra reglementen samt arv och traditioner från den äldre officerskåren. Det var den dogmatiska inställningen 2 som karaktäriserade utbildningen. Soldaten skulle genomföra det som vi 3 beordrade, vi satt inne med sanningen, inte de. Hos soldaten skapades ingen förståelse för miljön som de skulle verka i, vi litade på våra sinnen och iakttagelser av vad vi såg och genomförde utbildning som vi tyckte var mest logisk. Å ena sidan var det 2 Dogmatiker, en person som är frälst, vet vad som är sant. Vetenskapsteorier för nybörjare. Torsten Thurén. 3 Med vi avses officerskollektivet sent 80-tal tidigt 90-tal. 14

17 bra då drillens betydelse präglade soldaten och förbandet, å andra sidan förödande då den inneboende kraften och viljan inte utnyttjades fullt ut. Utbildningssituationen Idag är utbildningssituationen annorlunda. Soldaten är präglad av den moderna skolan där val och individuell frihet är framträdande. Vi ser en försvarsmakt som växer fram med frivillighet som grund. Det är dessa män och kvinnor som kommer att bemanna insatsorganisationen, utbildas till officerare. Den nya soldaten möter en ny miljö, miljön som våra nya officerare skall verka i. En miljö helt olik den miljö som existerar idag. Hur skall vi utbilda våra officerare att möta de värnpliktiga som kommer att ställa allt högre krav på individuell utveckling och frihet p g a att de faktiskt är där frivilligt? Det ställs högre individuella krav på soldaten, uppgifterna är annorlunda, gränsen mellan nationell insats och internationell insats suddas ut och skall lösas med så lite friktion som möjligt. Stridsmiljön är annorlunda. Den tekniska hotbilden påverkar oss, i både utbildning av soldater och officerare, materielanskaffning samt utveckling av reglementen och doktriner. Stridsfältets miljö påverkar oss som luftförsvarsofficerare. Tempot har ökat, inga klara frontgränser finns, risk för friendly fire har ökat etc. Dessa komponenter är avgörande för att en framtida officer ska kunna förstå, acceptera och lära sig. Utan förståelse för stridsfältets uppbyggnad kommer vi aldrig att komma till verkan med våra system. Artilleri & Luftvärn Dagens officerare har annorlunda krav, förväntningar och önskemål om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling. Detta är och förblir en pedagogisk utmaning för oss som är satta att utbilda insatsförband och luftvärnsofficerare, både yrkes- och reservofficerare, i den framtida insatsorganisationen. Dagens officersutbildning Sedan 1999 är MHS organiserad vid tre olika platser. Officersutbildningen är tvåårig. Det första året integreras utbildningen mellan samtliga tre försvarsgrenar. Man studerar statsvetenskap, krigsvetenskap, teknik, språk och ledarskap. Detta år syftar till att bredda den allmänna kunskapen om varje gren av försvarsmakten. Syftet med den gemensamma delen är att det militära systemet behöver officerare som även på lägre nivåer kan samverka med officerare från andra försvarsgrenar så att de har en klar bild över hela scenen. Det andra året genomförs i funktionsskolor relaterade till kadetternas militära placering efter genomförd utbildning. Funktionsskolornas syfte är att utbilda i att hantera kvalificerade militära system där LvSS speciellt lägger tyngd på den framtida positionen som chef och utbildare av värnpliktiga. Utbildningsmål vid Luftvärnets Officersprogram En officer har två roller, dels instruktör i fred, dels chef i insatsorganisationen.denna situation är komplex. De personer han i 15

18 LvSS ena stunden utövar ett ledarskap på i form av utbildning är de som han i nästa stund måste lita på i en livshotande situation där hans eget liv kanske är i fara. LvSS utbildar under luftvärnskadetter i en sensorlinje samt en verkanslinje i syfte att ge kadetterna god förmåga, insikt och färdighet att kunna tjänstgöra som officerare på lägre nivå i freds- och insatsorganisationen. Sensorlinjen utbildar på Underrättelseenhet (UndE) 23/Ps90 samt SHORAD (RBS 70M) 4 Verkanslinjen utbildar i MRAD (RBS 97) 5 När utbildningen är genomförd skall kadetten ha god förmåga att tjänstgöra som instruktör och utbildare i troppnivå samt ha god förmåga att verka som chef i insatsförband och/eller i en svensk enhet i internationell verksamhet. Huvuddelen av kadetterna skall avslutningsvis utbildas i RBS 70 i syfte att kunna ingå med ett verkanssystem i Battlegroup. Inledningsvis skall utbildningen inriktas mot målbild Utbildaren i syfte att ge kadetten möjlighet att tjänstgöra som instruktör på tropp/plutonsnivå. Under hösten lär sig kadetten att hantera samtliga eld- och understödsvapen ingående i en lvpluton och att planera utbildning med dessa. Därefter genomför kadetterna en trupputbildningsperiod om 3-4 veckor vid sitt hemförband. De får då en unik 4 Short Range Air Defence. 5 Medium Range Air Defence. chans att utöva och testa sitt ledarskap och se om det håller. Att genomföra trupputbildning under sin utbildning ökar mognaden och självinsikten hos kadetterna Utbildningen inriktas därefter mot målbild Väpnad insats/strid i syfte att ge kadetten möjlighet att verka som chef i insatsorganisationen. I detta skede prioriteras främst ämnena stridsteknik (militärteknik, krigsvetenskap) och praktiskt ledarskap. Huvuddelen av året ägnas åt stridsteknik 6. Under detta år lär sig kadetterna sitt system från grunden. De tar ett stort ansvar i utbildningen och medverkar aktivt i planering, genomförande och utvärdering av utbildningen. Övningsserien utgör basen för officersprogrammets verksamhet. Befattningar vid Luftvärnsregementet och Norrlands lvbataljon är en förutsättning för att utbildningsmålet skall nå PersQ 4.Under detta skede integreras NBF (nätverksbaserat försvar) successivt i utbildningen. Slutligen inriktas utbildningen mot målbild Internationell insats med lvförband, där officersrollen och yrkets krav i ett internationellt perspektiv belyses. Härvid är övning ELITE 7 i Tyskland i fokus för officersprogrammets verksamhet. 6 Ämnet stridsteknik är ett samlingsnamn för hur luftvärnet agerar med Lv-mtrl samt hur förbandet truppslagstaktiskt uppträder i en stridssituation. Stridsteknik delas upp i ämnena krigsvetenskap samt militärteknik. 7 Electronic Warfare Live Training Exercise. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer där denna övning beskrivs. 16

19 Under hela utbildningsåret skall kadetterna förberedas för internationell verksamhet så att friktionen från nationell till internationell insats minimeras. Exempel på detta är kontinuerlig militärengelska samt övningar i strid mot luftmål på engelska. Orderhandlingar som används av PFP-länder nyttjas under hela utbildningsåret. Pedagogiska utgångsvärden Några utgångsvärden styr den pedagogiska utbildningssituationen: Officeren utbildas mot instruktör i fred och chef i insatsorganisationen. Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet. En officer med god förmåga är en officer som: vågar agera, kan uppträda både i fred och i krig/ internationell verksamhet, är ett personligt föredöme för soldaten. Vid LvSS utbildar vi både reserv- och yrkesofficerare. I sak skall dessa båda yrkeskategorier inriktas mot samma ändamål, den väpnade striden. Det är då resursslöseri att inte ha en gemensam utbildning eftersom stridsmiljön och den tekniska hotbilden är densamma. Av den anledningen har vi valt att integrera reserv-och yrkesofficersprogrammen under ett gemensamt namn, officersprogrammet års utbildning är särskilt spännande eftersom vi fullt ut utbildar på UndE 23, RBS 70 M ( mörker) samt Stridsledare RBS Samtliga kadetter skall dessutom 8 Samtliga system finns att studera på lv6.mil.se Artilleri & Luftvärn ingå i den framtida Battlegroup som luftvärnet sätter upp och organiserar med full verkan from Det innebär att i år är den internationella prägeln dimensionerande för officersutbildningen vid LvSS. Kadetterna förbereder sig för Battlegroup bl a genom att i avslutningen av sin utbildning delta i övning ELITE 9. Där agerar kadetter tillsammans med andra nationer och officerare i gemensamt läge och förutsättning och där övning sker mot bl.a. flygstridskrafter t ex TORNADO, AH 64 och där PATRIOT och ROLAND är exempel på luftvärnsenheter som är samgrupperade inom samma övningsområde. Tabulaturen är helt på engelska. Utbildningens upplägg Under kriser och strid är officerens chefsoch ledaregenskaper utsatta för extrema prövningar. Ytterst handlar det om beslut och handlingar som kan mätas i människoliv. Officeren måste därför kunna bära den fysiska och psykiska press som krävs för att lösa uppgifter i kris eller krig. Krav på egenskaper såsom målmedvetenhet, beslutsamhet och mod samt förmåga till överblick och handling krävs i en sådan miljö. I framtiden kommer också krav att ställas på att kunna anpassa sig till helt nya förhållanden och att kunna improvisera för att lösa uppgifter och problem. Officeren behöver ha en öppen och accepterande attityd för att kunna leda människor med olika kulturell bakgrund i främmande miljöer Genomförs i Tyskland under sommaren Lv 6 har deltagit de senaste 3 åren. 10 Texten hämtad från riktlinjer MHS programutbildning

20 LvSS De som inte behandlar soldaten med respekt får inte genomföra utbildningen till officer. Utbildningen som förr karaktäriserades av den förmedlande utbildningen där en instruktör oftast ledde utbildningen, består idag till stora delar av en mer tydlig akademisk approach. Eget ansvar, självstudier och mer fokus på metodik är några inslag som har utvecklats under de sista åren. Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet 11. Det innebär att kadetten utbildas mot en ledarskapssituation där han/hon ställs öga mot öga med den som hans/hennes beslut omfattar. Det innebär också att kadetten måsta ha sakkunskap om sin situation, dvs han/hon skall kunna sitt system i detalj, allt för att kunna fatta rätt beslut för sin enhet. Det är viktigt att samtliga system som soldaten skall hantera skall officeren behärska, dessutom bättre än soldaten. Under utbildningsåret kommer kadetten att prövas och övas i olika ledarstilar, han/hon lär sig att använda olika utbildningsmetoder och att agera i olika typsituationer. Det krävs att kadetten själv har upplevt soldatens situation för att kunna fatta riktiga och rätta beslut. 11 Gerry Larson, Kjell Kallenberg Direkt ledarskap 2003 M Kadetten genomför en omfattande utbildning i syfte att komma till insikt om hur och var han själv och gruppen lägger sin energi, mot uppgiften eller mot interna konflikter. Öppenhet, feedback om beteenden och en konfliktsyn som innebär att man löser konflikter är viktiga inslag i ledarskapsutbildningen och vägen fram mot att bli en duktig chef. Empati, hög moral och en god intellektuell förmåga skapar dessutom gynnsamma förutsättningar för ett bra kommande chefskap. Chefskapet kan dock aldrig nå en god förmåga om den nationella övningsserien reduceras och om blivande officerare inte får chansen att övas utomlands med andra nationer. Det är på kadettnivå vi kan förändra attityder och påverka. Vi vill ha chefer som är dugliga och praktiserar manöverkrigföring, som kan leda soldater och förband nationellt och internationellt. Det tog 20 år för NBO-officeren att gå igenom alla skolsteg. Den tiden har vi inte idag. Våra officerare måste snabbare kunna ändra riktning och tempo. Grunden är dock att vi alla är soldater oavsett grad och att föregångsmannaskap skall spegla vårt chefskap i alla situationer. Att tydliggöra officersutbildningen är viktigt. Den akademiska prägeln måste få ett större utrymme så att vi är rustade för olika nivåer i konfliktskalan. Den moderna officersutbildningen är idag förberedd för detta. Om vi inte lyckas att rekrytera officerare så kommer vi i framtiden att få stora problem att bemanna insatsförbanden. Den grundläggande officersutbildningen förbereder och genomför idag utbildning mot den internationella arenan, det vore förödande om detta inte kan få utvecklas eller genomföras p g a inställd rekrytering. 18

21 Mot skarpa uppgifter Luftvärnets stridskola är beredd att i sin officersutbildning än mer tydligt verka för utbildning i ett internationellt spektrum. De kadetter som tar sin examen juni 2005 är de officerare som vi kommer att se som chefer i Battlegroup Det är nu de måste förberedas och utbildas. För att ge dem rättvisa och trovärdighet krävs nationella övningar av kvalitet. Störningsövningar, SEAD 12, understödja markförband, öva i skymningsläge, förflyttningar 12 Suppression of enemy airdefence. Artilleri & Luftvärn och uthållighet, stödja samhället, EVENTprotection, att ständigt öva i sin befattning och att det ges möjlighet att kontinuerligt öva på den internationella arenan är en förutsättning för att kunna nå kvalitetsmålet. Om chefer och politiker ger oss resurser och förutsättning att genomföra detta är våra luftvärnsofficerare förberedda för att kunna verka i en Battlegroup, nationellt eller internationellt. Allt annat vore att fortfarande tro på invasionsförsvaret och att fortfarande genomföra våra övningar där allt från början är förutbestämt och tillrättalagt. 19

22 Sankta Barbara och en gammal Wendist vakar över Artilleriets och Luftvärnets framtid. Deras uppgift har detta år varit tyngre än vanligt och de uppskattar alla som bidrar till att vidmakthålla framtidstron. Tillsammans med Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift vill de tacka för behjärtade insatser under 2004 och önska läsare och alla som bidrar till tiskriftens ekonomi en God helg och Ett bättre år för våra truppslag! Särskilt vill vi tacka våra annonsörer: Aimpoint AB Bofors Defence AB Ericsson Microwave Systems AB FLIR Systems AB Militärsällskapet Patria Hägglunds Oy Sporrongs Saab AB Saab Bofors Dynamics 20

23 Fredrik Broberg Artilleri & Luftvärn Kapten Fredrik Broberg, Luftvärnsregementet, tjänstgör vid Tekniskt kontor Luftvärn 1 på eldrörsavdelningen. Lvkv 90, en teknikdemonstrator Bakgrund Luftvärnskanonvagn 90 (Lvkv 90) är luftvärnsversionen av Stridsfordon 90 och var den femte i familjen när den levererades till Försvarsmakten. Den första vagnen i serien levererades september 1997 och den sista i juni På drygt två år tillverkades och levererades hela serien på 30 st Lvkv 90, vilket kan jämföras med Stridsfordon 9040 som levererats under 8 år. Det har också medfört att Lvkv 90 inte har genomgått några större förändringar, i form av uppgraderingar eller delserier, som Stridsfordon 9040 har i olika versioner. Grundutbildning på Lvkv 90 genomförs nu för sjunde året på I 19 och P 4. 1 Tek Lv. Demonstratorer På senare år har begreppet Demonstrator blivit allt mer vanligt och resulterat i flera hårdvaruprodukter. Det är en nödvändighet för att hänga med den snabba tekniska utvecklingen och samtidigt praktiskt pröva nya tekniska lösningar på befintliga system. Det är dessutom billigare att utveckla och utprova en demonstrator, i ett eller flera steg, än att uppgradera en hel serie. Det viktigaste med en demonstrator och inte minst Lvkv 90 TD (Teknikdemonstrator), är att man får praktiska kunskaper och färdigheter inför en REMO 2 av systemet. Detta görs genom att utveckla och utprova modern teknik redan idag, samtidigt som befintliga svagheter på materielsystemet reduceras. Med Lvkv 90 TD försvinner två svagheter som Lvkv 90 har idag. Lvkv 90 TD har förmåga att kunna ta emot och sända LvMÅDS 3 samt kunna skjuta både markoch luftmål under framryckning. Det sista är en förutsättning för att Lvkv 90 ska hinna 2 Renovering och Modifiering. 3 Luftvärnets Måldatasystem. 21

24 Lvkv 90 TD med stridsvagnar och stridsfordon i anfallsrörelsen, utan att behöva stanna och skjuta. Den tekniska utvecklingen tenderar att gå allt fortare inom flera teknikområden. Det som var modernt igår är omodernt imorgon. Även ett modernt och avancerat system som Lvkv 90 blir snabbt omodernt om det inte håller jämna steg med utvecklingen. I framtiden måste nya system utvecklas på kortare tid och uppgraderas oftare. Ett led i detta är att nyttja demonstratorer istället för stora seriebeställningar. Det blir i många fall billigare att oftare ta flera små steg än att sällan ta ett stort steg, vilket tidigare seriebeställningar har inneburit. Samtidigt kan en successiv kompetensutveckling ske inom Försvarsmakten. Det är ett helt nytt sätt att arbeta på som vi hoppas resulterar i modernare och bättre system på sikt. Under åren har det i Strf 90-projektet funnits flera exempel på försöksriggar, prototyper och demonstratorer. Ett mer omfattande exempel är Strf 9040 med integrerat robotsystem 56. Lvkv 90 TD beställdes av Försvarets Materielverk i syfte att öka personsäkerheten i vagnen samt utgöra en grund för en eventuellt kommande serieuppgradering av Lvkv 90. I beställningen ingick ett flertal punkter för att förbättra systemets Lv-förmåga och för att utveckla nya tekniska funktioner mot den framtida förändrade hotbilden. Lvkv 90 TD är den demonstrator som hittills genomgått störst förändringar med ett stort antal teknikhöjande åtgärder. Realiserbarhet, funktion och prestanda Realiserbarhet, funktion och prestanda utgör nyckelorden för projektet med Teknikdemonstratorn. Projektet leds av FMV med Bofors Defence som leverantör. Luftvärnsregementet deltar i projektet som ansvarig för försöksverksamheten och Användargrupp Lvkv. Lvkv 90 TD levererades till Försvarsmakten för genomförande av taktiska och tekniska typprov under ledning av Teknikkontor luftvärn vid Luftvärnsregementet. Typproven genomfördes under hösten 2002 och våren 2003 med Användargrupp Lvkv. Under vidareutvecklades Lvkv 90 TD 2 inom ramen för vidmakthållande och levererades för fortsatta typprov. Ett stort och viktigt steg för en demonstrator är användargruppen som genomför typproven. Det ger deltagarna i användargruppen stora möjligheter att höja egen kompetens på nya tekniska system, utforma ny stridsteknik och samtidigt vara delaktiga i utvecklingen av materielen. Användarens synpunkter är viktiga och finns med under hela utvecklingen av demonstratorn. Vad har hänt? Hösten 2002 genomfördes en så kallad industrikurs på Ringenäs skjutfält där markmålsskjutning under gång var ett av huvudmomenten. Användargrupp Lvkv fick under ledning av Bofors Defence utbildning på förändringar i vagnen i syfte att utgöra besättning under kommande typprov. Med en PS-90 ur Luftvärnsregementet provades för första gången funktionen att ta emot 22

25 måldata via LvMÅDS. I Användargrupp Lvkv ingår officerare ur I 19/Pbat, P 4 samt Luftvärnsregementet. Lvkv 90 TD överlämnades officiellt till Chefen för Luftvärnsregementet Vintern 2002 transporterades Lvkv 90 TD till I 19 i Boden för att delta i Pansarbataljonens övningsserie. I övningarna deltog även enheter ur Lvbataljonen som med PS-90 skickade måldata till TD. För första gången provades funktionen att skicka måldata från TD till RBS 90. Tillsammans med Lvkvpluton, som genomförde luftmålsskjutning på Tåme skjutfält, provades målsökning, målfångning och målföljning mot bogserat luftmål under gång i olika hastigheter. Våren 2003 deltog Lvkv 90 TD i övningsserien vid P 4 i Skövde. Tillsammans med Lvkvpluton genomfördes fortsatta typprov under bataljonsövning, FOCUS 4 och Arméns slutövning (ASÖ 03). Förutom typproven genomfördes organisations- och metodförsök bland annat med resultat att en ny organisation med fyrvagnspluton föreslogs. Flygvapenövning FOCUS genomfördes tillsammans med en Meklvplut 401/ 70 ur Luftvärnsregementet på Villingsbergs skjutfält. Arméns slutövning genomfördes på Kvarn och området Tidaholm-Skövde. Funktioner som stabiliserat riktsystem och SLPC 5 med LvMÅDS, är avgörande för systemets förmåga att verka under rörlig strid. LvMÅDS-funktionen förbättrar förvarningen, minskar exponeringen vid egen radarsändning och förbättrar den stridstekniska rörligheten. 4 Samövning luftvärn - flygvapenförband. 5 Stridsledar-PC. Artilleri & Luftvärn Sommaren 2003 genomfördes en historisk skjutning med Lvkv 90 TD. För första gången genomfördes luftmålsskjutning under gång med ett eldrörssystem. Syftet var att påvisa om det var möjligt att skjuta luftmål under gång med stabiliserat sikte och riktsystem. Skjutningen genomfördes i hastigheter upp till 30 km/h, med skjutavstånd på ca 2500 m. Skjutresultaten var över förväntan, 70% av skotten träffade inom 4 m från riktpunkten i målet och 20% inom 4-8 m. Sista skjutdagen genomfördes som en förevisning för särskilt inbjudna gäster från FMV, Bofors Defence, HB Utveckling och Försvarsmakten. Lvkv 90 bekämpar luftmål Våren 2004 deltog Luftvärnsregementet, tillsammans med andra luftvärns- och flygförband ur NATO, i övning ELITE 6 i södra Tyskland. Lvkv 90 TD 2 deltog för att typprova TD-systemen mot kvalificerade flygförband. Helt nya system som provades var IR-videomålföljare samt den förbättrade hotutvärderingen och insatsplaneringen i SLPC. Under övningen agerade Lvkv både som eldenhet och sensor i luftvärnets gemensamma måldatanätverk där Insatsledning Luftvärn (ILLv) utgjorde navet. Re- 6 Electronic Warfare Live Training Exercis. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer där denna övning beskrivs. 23

26 Lvkv 90 TD sultaten från övningen var mycket goda och bidrog till viktiga kunskaper och erfarenheter för fortsatt utveckling av bland annat IR-videomålföljaren och SLPC. Framtid Fokus på Lvkv-systemets framtida utveckling har de senaste åren intensifierats. Målbildsstudie luftvärn förordar en fortsatt utveckling av Lvkv 90 mot en interimslösning i det nya luftvärnskonceptet Punktskydd inre 7. Konceptet ställer krav på helt nya förmågor som ska möta den framtida hotbilden Hotbilden ställer krav på förmåga att kunna verka mot många små mål i mättnadsanfall såsom UAV, kryssningsrobotar och bombkapslar. Ytterligare krav på framtidens luftvärnssystem är att det ska kunna integreras i nätverk med andra sensor- och verkanssystem. Med utvecklingen av Lvkv 90 C för internationella insatser har Lvkv-systemet tillförts en förbättrad skyddsförmåga. Kombinationen mellan C- versionens skyddsförmåga och Teknikdemonstratorns teknikutveckling gör Lvkv till en lämplig luftvärnsplattform för framtida internationella insatser. Den framtida inriktningen för Lvkv 90 TD 2 är en vidareutveckling till Lvkv 90 B inom ramen för planerad RENO/REMO Strf 90. Med införandet av Lvkv 90 B tillförs Armén luftvärnsförmåga för framtiden! 7 Läs mer om detta i Lars Mörrbys artikel i Artilleri-Tidskrift nr Dessa implementeringar har genomförts på Lvkv 90 TD 2 Stabiliserat riktsystem Motsvarar i prestanda Strf 9040 A, det vill säga två-axligt gyro. Detta för att Lvkv 90 inte ska hamna på efterkälken då bataljonen anfaller under snabba framryckningar. Detta innebär bland annat att Lvkv 90 TD 2 har förmågan att bekämpa även luftmål under framryckning. Möjligheterna till observation under framryckning förbättras avsevärt, eftersom skyttens sikte nu blir stabiliserat. Fjädringssystem (Strf 9040B) Ett nytt fjädringssystem var förutsättningen för att skjutning under gång mot luftmål skulle vara möjlig. Ett fjädringspaket som är identiskt med Strf 9040 B monterades på Teknikdemonstratorn. LvMÅDS hantering Lvkv 90 TD 2 har den unika möjligheten att både ta emot och sända LvMÅDS, vilket gör att Lvkv 90 för första gången kan utnyttja externa sensorer (Underrättelse- Enheter ur Luftvärnet) och vice versa. Behovet av att sända med egen spaningsradar minskar, förvarningen ökar, omvärldsuppfattningen ökar och terrängen kan utnyttjas bättre vid skydd och framryckning. LvMÅDS mål och egna radarmål kommer att korreleras och presenteras på SLPC. SLPC Stridsledarens nedfällbara bord byts ut mot en PC, där Stridsledaren i en kartbild kan följa egna radarupptäckta mål och LvMÅDS-mål, (korrelering sker) samt invisa skytten eller en annan eldenhet. Detta är ett gränssnitt som är en aptitretare på vad som kommer att vara möjligt i framtiden. 24

27 Backningskamera En stor hjälp till föraren som tidigare haft vissa problem med bakåtsikten. Nu har föraren en monitor framför sig som gör det möjligt att med mer precision kunna backa när vagnchefen leder bakåt. IR-videomålföljare Under uppgraderingen till TD 2 försågs pjäsdatorn med ett tracker-kort för att medge automatisk målföljning med IRV:n. Funktionen visade att skytten har stor hjälp av tracker-funktionen i både målfångningsoch målföljningsfasen. POS 2 och automatisk norrorientering POS 2 införs för att få en större noggrannhet av position samt en snabbare uppdatering av orienteringsvinkeln. Samtidigt införs automatisk norrorientering av radarns bildskärm. Den är viktig för LvMÅDSfunktionen för radaroperatören och för eldledningssystemet, framförallt vid observation och skjutning under framryckning. Utvändigt tornmonterad kulspruta En Ksp m/58 placeras utvändigt ovanpå tornet och infördes samtidigt på samtliga Strf 90 version C för internationell tjänst. Utrymmet vid vagnchefen blir bättre och ger bättre plats för t ex SLB 8. På Strf 90 C ger det plats för DART och möjliggör skyddsmoduler utvändigt på tornet. Tät hylsutkastningslucka Bofors Defence har utrustat Lvkv 90 TD Artilleri & Luftvärn 2 med en nyutvecklad, tät hylsutkastningslucka. Den nya luckan har ett fjädrande, tätslutande lock som minimerar luckans öppnande under skjutning. I praktiken öppnar den och stänger mellan varje skott (fem gånger per sekund), vilket bibehåller övertrycket inne i vagnen. Detta medför att besättningen kan strida i NBC-miljö utan att behöva använda skyddsmask. Provskjutningar har genomförts vid Bofors Defence. V 0 -radar V 0 -radarn monteras fast på vapenvaggan och mäter utgångshastigheten på varje skott, matar automatiskt in och korrigerar uppmätt värde i pjäsdatorn för framförpunktsberäkning. Tek Lv och användargrupp Lvkv vid den historiska luftmålsskjutningen under framryckning. Ravlunda den 4. och 5. juli Stridsledningssystem Bataljon. 25

28 26

29 Patrik Hansson Artilleri & Luftvärn Major Patrik Hansson är projektledare för RBS 23 vid Luftvärnsregementet. Utveckling av Lvbat 23 från demonstrator till insatsförband Bakgrund Försvarsmakten insåg under mitten på 1980-talet att ett nytt luftvärnssystem, med småmålsförmåga, bl a mot kryssningsrobotar, måste anskaffas. I ursprungstanken var detta system främst avsett för att skydda våra svenska flygbaser. Detta var starten för utvecklingen av RBS 23 BAMSE. Systemet har sedan ett tidigt skede varit omdebatterat av olika anledningar. En av de ursprungliga målsättningarna var att organisera fem fördelningsluftvärnsbataljoner rb 23. Detta organisationsförslag har till mycket stor del utgjort grunden för all planering och övriga förberedelser för att kunna införa RBS 23 i Försvarsmakten. Luftvärnsutredningen 1999 (LvU 99) föreslog att RBS 23 skulle anskaffas i begränsad omfattning, dvs. endast som demonstrator. Konkret har detta inneburit att sex eldenheter 23 (EldE 23) samt sex klassrumstränare för eldenhet 23 (CRT EldE 23) anskaffas. I dagsläget finns inget beslut om att anskaffa underrättelseenhet 23 (UndE 23) till RBS 23. Denna begränsade anskaffning av RBS 23 samt resultatet av luftförsvarsstudien 02 (LFS 02), studien målbild Lv efter 2014 samt FOIs rapport RBS23 BAMSEs flermålsförmåga 1 innebär att det måste göras ett omtag avseende tidigare genomfört planeringsarbete. Målsättningen, före försvarspropositionens offentliggörande, var att med dessa sex eldenheter som grund utveckla ett T-förband 2. På lite längre sikt var målsättningen att utveckla en luftvärnsbataljon rb 23, under förutsättning att mer resurser tillfördes. 1 FOI-RH-0126 SE, Maj Britt Hansson, augusti Tillfälligt förband. 27

30 Lvbat 23 Grupperad Eldenhet

31 Målsättningen efter försvarspropositionens offentliggörande är att utveckla detta T-förband till en luftvärnsbataljon 23 (Lvbat 23). Detta ligger helt i linje med vad studien målbild Lv efter 2014 har kommit fram till. Givetvis krävs det att en hel del resurser tillförs som t.ex. UndE 23 samt fler EldE 23. Mål och delmål Fokus har således ändrats ifrån att hantera RBS 23 som en demonstrator till att utveckla ett insatsförband. Denna verksamhet har som övergripande målsättning att utveckla en Lvbat 23. Dessutom skall förbandet verifieras genom organisations- och metodförsök (OMF), en verifiering som i dagsläget förmodligen kommer att äga rum på kompaninivån. Den övergripande målsättningen ger vid handen ett antal delmål, vilka innebär framtagande och effektuering av planer avseende: Organisations-, taktik- och stridsteknikutveckling, personalförsörjning, materielomsättning, anläggningar, utbildningsplan, utbildningshjälpmedel, teknisk tjänst inklusive underhållsplan samt försöksplan. Delprojekt I syfte att göra projektet hanterbart är det nedbrutet i ett antal delprojekt. Dessa benämns målsättningar, taktik och strids- Artilleri & Luftvärn teknik, materielomsättning, anläggningar, personal, utbildning, utbildningshjälpmedel och teknisk tjänst. Målsättningar De målsättningar som finns kvar att ta fram är Preliminär Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (PTOEM), samt på sikt en Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM), för Lvbat 23. Under denna höst genomförs ett arbete som syftar till att ta fram en PTOEM för Lvbat 23. Detta målsättningsarbete bör bl.a. ge svar på hur många EldE 23 samt UndE 23 som behöver anskaffas för att utveckla demonstrator 23 till en Lvbat 23. Taktik och stridsteknik När PTOEM för Lvbat 23 är framtagen är det dags att bryta ned denna målsättning till mer mätbara mål och krav i form av en målkatalog för luftvärnskompani 23 (Lvkomp 23). Parallellt med detta arbete genomförs taktik och stridsteknikutveckling, vilken bl a syftar till att ta fram erforderliga reglementen för förbandet. I dagsläget tror vi oss behöva ett bataljonsreglemente, ett kompani/plutonsreglemente, ett lvto reglemente samt ett reglemente för UndE 23. Grunden för framtagandet av dessa reglementen utgörs av användargruppens samlade kunskap, genomförande av seminarier och fältövningar samt verksamhet vid försökspluton 23. Materielomsättning Beträffande materielomsättning/materielfördelning finns det ett antal parametrar att ta hänsyn till, bl a antal inköpta EldE, förmodad anskaffning av mer materiel, befälsutbildning, teknikerutbildning, utbild- 29

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Arets upplaga av övningsklassikern

Arets upplaga av övningsklassikern AV PETER LIANDER Focus är en stor samövning mellan flygvapnet och Iluftvärnet. I år var det första gången som JAS 39 i Gripen var med. Övningen avslutades med en skarpskjutning med attackrobotar mot markmål

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Norrbottens regemente

Norrbottens regemente Norrbottens regemente 2018-2020 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen FÖR PUBLICERING Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen 2006-11-20 Soldaternas kompetens och vilja är avgörande för insatsförsvaret Det är viktigt för mig att besöka er här i dag, att få tala

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Utbildningsplan 1 (8) 20-06-09 Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från:

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology

Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är

Läs mer

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Sida 1 (5) Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 12, 2008-12-17, Fö2006/2663/EPS, Fö2006/2782/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten

Läs mer

Should I stay or should I go?

Should I stay or should I go? Should I stay or should I go? - en skrift från Officersförbundet kring officerares syn på sitt yrke, sin arbetsgivare och sin framtid i Försvarsmakten Inledning Officersförbundet genomför vartannat år

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för den som är soldat, sjöman eller officer med en anställning i Försvarsmakten

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology

Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Datum Engelsk benämning: Basic Course War Studies, Applied Air Tactics

Datum Engelsk benämning: Basic Course War Studies, Applied Air Tactics 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs Krigsvetenskap, Lufttaktik tillämpning Engelsk benämning: Basic Course War Studies, Applied Air Tactics Kurskod: 1OP407 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5)

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5) 2013-04-12 19 111:56200 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Eriksson, 08-788 93 52,

Läs mer

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs luftvärn 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 3. Kurskod 1OP037 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av

Läs mer

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL -XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH 9LGDYWlFNQLQJDYMXELOHXPVSODWWD LPP/YDNDQPKDOOHQ %RIRUV,QGXVWULPXVHXP %M UNERUQ 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH -XELOHXPVWDOYLG%2)256/8)79b516)g5(1,1*

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp Försvarshögskolan 2010-05-05 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2010-05-05 Utbildningskod: 1SU10 Ikraftträdande:

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning 2013-08-26 23 321:55190 Sida 1 (5) Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning Inledning Den 1 januari 2013 intog Försvarsmakten den organisation (FMORG13) som var

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen Kontaktperson MSB: Olof Ekman OA-LED, 0725-658877, olof.ekman@msb.se Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet

Läs mer

LUFTVÄRNETS STRIDSSKOLA KURSUTBUD 2014

LUFTVÄRNETS STRIDSSKOLA KURSUTBUD 2014 LUFTVÄRNETS STRIDSSKOLA KURSUTBUD 2014 1 Välkommen till Luftvärnets Stridsskola Vill du bli en del av luftvärnsfunktionen eller vill du vidareutveckla dig inom en funktion som genomför insatser såväl på

Läs mer

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar Luftvärnet i Stockholm och Norrtälje under 80 år Stubbkanonen Första luftvärnskanonen en 7,5 cm fältkanon m/02 med luftvärnsanordning m/17. En av Sveriges sista luftvärnskanoner,

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Utbildningsplan 1 (8) Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från: Utbildningsplanen

Läs mer

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga Det talade ordet gäller ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari 2019 Svensk försvarsförmåga Vi låter Sverige vara i fred. Så att livet kan fortsätta som vanligt. Vi lever i ett

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Utbildningsplan 1 (10) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 130,5 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Framtida officersutbildning

Framtida officersutbildning 2017-02-28 FM2016-10870:28 Sida 1 (8) Framtida officersutbildning 1. INLEDNING... 2 2. SAMMANFATTNING... 2 3. FLERA VÄGAR IN... 3 3.1. FÖRSVARSMAKTENS OFFICERSUTBILDNING... 4 3.2. OFFICERSPROGRAMMET ANPASSAT

Läs mer

Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS)

Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS) Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS) Frågor till intressenter FHS avser att starta ett tvåårigt Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys med start höstterminen 2019.

Läs mer

Datum Kursens benämning: Grundkurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning

Datum Kursens benämning: Grundkurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning Engelsk benämning: Basic Course War Studies Applied Land Tactics Kurskod: 1OP405 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

Redovisning avseende beredskap

Redovisning avseende beredskap Sida 1 (7) Redovisning avseende beredskap Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning nr 38 Redovisning

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare LEDNINGSREGEMENTET Ledningsregementet är ett förband som stödjer hela Försvarsmakten med lednings- och kommunikationsförmåga. Här finns ett flertal

Läs mer

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997. FIB 1997:2 Utkom från trycket 1997-06-10 Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997. Försvarsmakten föreskriver följande. Inledande

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Naval War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Naval War Studies Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk inriktning Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Naval War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 2013-02-28 23 383:53446 Sida 1 (7) Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 1. Uppgiften Försvarsmakten har i regeringsbeslut Uppdrag

Läs mer

C4 VECKOBREV

C4 VECKOBREV C4 VECKOBREV I måndags startades en stor ubåtsjaktövning i Stockholms skärgård där enheter från vår flottilj samt 3.sjöstridsflottiljen, 1.ubåtsflottiljen och Amfibieregementet deltar. Övningen är inriktad

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT Nya tider nya tankesätt också inom försvaret Försvarsmakten är en organisation i förändring precis som många andra företag. Vår personalfilosofi bygger på att vi

Läs mer

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE. Kadettbataljonen VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE. Kadettbataljonen VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS Kadettbataljonen Organisationen på MHS Chef MHS Karlberg Karlberg Försvarshögskolan Stab Stf skolchef Ämnesinstitutioner FM Utbildningsenhet Managementenheten FM Idrott- & Friskvårdsenhet Kadettbataljonen

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; FIB 2001:3 Utkom från trycket 2001-07-06 beslutade den 21 juni 2001. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar Sverige har haft förmånen att kunna leva i fred i mer än 170 år. Vi har därmed sluppit ifrån den förödelse

Läs mer

Vårt Luftvärn. Luftvärnets befälsutbildningsförbunds tidskrift. Nr 3 4 Årgång 61 2001

Vårt Luftvärn. Luftvärnets befälsutbildningsförbunds tidskrift. Nr 3 4 Årgång 61 2001 Vårt Luftvärn Luftvärnets befälsutbildningsförbunds tidskrift. Nr 3 4 Årgång 61 2001 Luftvärnets Befälsutbildningsförbund Anslutet till Centralförbundet för Befälsutbildning Box 27803, 115 93 Stockholm

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

med anledning av skr. 2017/18:290 Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn

med anledning av skr. 2017/18:290 Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn Kommittémotion SD Motion till riksdagen 2018/19:59 av Roger Richtoff m.fl. (SD) med anledning av skr. 2017/18:290 Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (7) Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu

Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu I Varvet Runt Nr 1 från 1962 kunde vi läsa om Riktlinjer för krigsmaktens framtida utformning och i artikeln fokuserar man på det marina försvaret. Även om det

Läs mer

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018 Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization Utbildningsplan 1 (6) Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization Högskolepoäng: 180 högskolepoäng

Läs mer

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap Engelsk benämning: Introductory Course in War Studies Kurskod: 1OP400 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

en UNIK möjlighet att delta i ett livsförändrande utvecklings-program som kan ta din karriär till nya höjder

en UNIK möjlighet att delta i ett livsförändrande utvecklings-program som kan ta din karriär till nya höjder Om du redan är chef och ledare och vill utvecklas vidare så är här en UNIK möjlighet att delta i ett livsförändrande utvecklings-program som kan ta din karriär till nya höjder Projektet Balans På Ledande

Läs mer

Datum Mål Programmets examensmål enligt examensbeskrivningen.

Datum Mål Programmets examensmål enligt examensbeskrivningen. Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk inriktning Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Naval War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg

Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg Strategisk OPS plan Trängklubben 091026 Sten Sandberg 1 Effektivitet Ett begrepp som beskriver hur väl en organisation kan omvandla resurser till produkter och tjänster. I begreppet ingår både produktivitet

Läs mer

Karlskoga kommuns yttrande

Karlskoga kommuns yttrande Bilaga 1 Karlskoga kommuns yttrande till Krigsmaterielexportöversynskommittén www.karlskoga.se Bakgrund Regeringen tillkallade förra året en parlamentarisk kommitté, Krigsmaterielexportöversynskommittén,

Läs mer

INDIVIDUELL UTVECKLING. Vad skall jag börja med redan idag? VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS

INDIVIDUELL UTVECKLING. Vad skall jag börja med redan idag? VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS INDIVIDUELL UTVECKLING Vart befinner jag mig just nu? När skall jag vara där? Vad vill jag uppnå? Är det realistiskt? Vilka delmål bör jag ha? Vad krävs av mig för att nå målet? Vilka hinder kan jag se?

Läs mer

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Sida 1 (7) Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning nr 7 a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Innehållsförteckning 1. Försvarsmaktens budgetunderlag

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Innovationsförmåga för mjukvaruintensiva system i försvaret av Sverige

Innovationsförmåga för mjukvaruintensiva system i försvaret av Sverige bjuder in till ett heldagsseminarium Innovationsförmåga för mjukvaruintensiva system i försvaret av Sverige 5 december 2018 Stockholm Innovationsförmåga för mjukvaruintensiva system i försvaret av Sverige

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Personalredovisning för Försvarsmakten efter genomförd planering

Personalredovisning för Försvarsmakten efter genomförd planering 2014-05-28 FM2013-546:13 Sida 1 (10) Personalredovisning för Försvarsmakten efter genomförd planering 1. INLEDNING... 2 2. PERSONALVOLYMER TOTALT... 2 3. PLANERAT BEHOV AV PERSONAL 2015-2017... 2 GMU...

Läs mer