Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Torsdagen 25 september april 2014, kl Demokraticafé kl Plats: B-salen, Medborgarhuset Park i Hjo Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm ) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 17 september 2014 Gert Franzén Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare och fastställande av tid för justering 3. Fastställande av dagordning 4. Allmänhetens frågestund Förslag till beslut Lars-Erik Sondell (C) och Christer Haagman (Mp) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare: Jeannette Berglund (M) och Claes Hagström (S) Justeringstid: Måndag 29 september, kl Frågestund Information Information från allmänna utskottet Allmänna utskottets ordförande Catrin Hulmarker (M) 6. Nya anpassade pensionsregler för förtroendevalda i Hjo kommun samt ändring i befintliga regler. Föredragande: Konsult KPA Kerstin Strandh 7. Grafisk manual för Hjo kommun Föredragande: Informationschef Lena Bogren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta OPF-KL och PBF i enlighet med förvaltningens förslag, samt utse arvodesberedningen till pensionsmyndighet. Ändringen gäller från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: - fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för Hjo kommun,

2 Sida 2 - upphäva grafisk profil för Hjo kommun (dnr ), samt - delegera till kommunstyrelsen att besluta om framtida revideringar av den grafiska manualen för Hjo kommun. 8. Svar på motion ang. läxhjälp Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. 9. Principer för renhållningstaxa Föredragande: Britt-Marie Sjöberg (C) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till principer för renhållningstaxa för Avfallshantering Östra Skaraborg 10. Delägarskap för Hjo Energi AB och Bredband Östra Skaraborg i NetWest AB, nytt regionalt försäljningsbolag för infrastrukturtjänster Föredragande: Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att Hjo Energi AB och Bredband Östra Skaraborg går in som delägare i NetWest AB. 11. Medfinansiering av utbyggnad av E20 Föredragande: Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - godkänna avtalet under förutsättning att huvudavtalet enligt mall blir giltigt - anvisa medel om 5mnkr exkl. indexuppräkning för egen medfinansiering som bidrag för utbyggnad av aktuella etapper av E20. Beloppet direktavskrivs under godkänna att parten Skaraborgs kommunalförbund i huvudavtalet ges rätten att företräda Hjo kommun i frågor som rör huvudavtalet inklusive översiktliga genomförandefrågor, samt - uppdra åt kommunalrådet att underteckna underavtalet. 12. Avtal Tolkförmedling Väst Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge förvaltningen i uppdrag att ansöka om medlemskap i Tolkförmedling Väst. 13. Revidering av färdtjänstreglemente Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagen revidering av det gemensamma färdtjänstreglementet att gälla från och med 1 dec 2014, innebärande att: 14. Valärenden 15. Nya motioner att anmäla 16. Anmälningsärenden - Tiden för vilken färdtjänst- och regionfärdtjänstresor tillåts ändras till alla dagar. - Reglementet kompletteras med bestämmelser gällande färdtjänstresa i annan kommun.

3 STAB Sida 1 (2) Enhet Datum Personal Handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Nya anpassade pensionsregler för förtroendevalda i Hjo kommun samt ändring i befintliga regler Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta OPF-KL och PBF i enlighet med förvaltningens förslag, samt utse arvodesberedningen till pensionsmyndighet. Ändringen gäller från och med den 1 januari Bakgrund Från och med 1 januari 2015 kommer nya pensionsregler, Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, fortsättningsvis OPF-KL (bilaga 1), att gälla för de förtroendevalda som nytillträder politiska uppdrag den 1 januari 2015 i och med valet Detta innebär i korthet att de nuvarande reglerna, Bestämmelser om pension och avgångsvederlag för förtroendevalda, PBF (bilaga 2), inte kommer att tillämpas. Dock kan PBF komma att bli tillämpligt för de förtroendevalda som innehar ett politiskt uppdrag idag med minst 40 % av heltid och som får förnyat förtroende för samma uppdrag kommande mandatperiod. I båda regelverken, finns bestämmelser som kräver att den förtroendevaldes uppdrag har en sysselsättningsgrad på minst 40 % av heltid för att de ska kunna tillämpas. Då fullmäktige har för avsikt att fatta beslut om att vissa ordförandeuppdrag endast ska ha en sysselsättningsgrad på 30 % från och med 1 januari 2015, finns behov av att 1. anta en anpassad OPF-KL så att en sysselsättningsgrad på 30 % räcker för att reglerna om omställningsstöd skall bli tillämpliga på nytillträdda förtroendevalda som får politiskt uppdrag från och med Konsekvensen av att inte besluta enligt p 1 är att de förtroendevalda då inte kommer att omfattats av OPF-KLs regler för omställningsstöd. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torggatan kommunen@hjo.se Kansli Hjo Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo edvin.ekholm@hjo.se L:\KSarb\Pågående

4 2 (2) Samt att: 2. PBF kompletteras med övergångsregler om någon av de förtroendevalda som idag innehar politiskt uppdrag får förnyat förtroende med samma uppdrag kommande mandatperiod. De ska då fortsättningsvis omfattas av PBL. Konsekvensen av att inte besluta enligt p 2 är att de berörda förtroendevalda då inte kommer att omfattats av några pensionsregler alls. Föreslagen ändring i OPF-KL I OPF-KLs regler om omställningsstöd, ändras minimigränsen för reglernas tillämplighet från en sysselsättningsgrad på 40 % av heltid till 30 %. Föreslagen ändring i PBF Tillägg till 1 om giltighetsområde m m. Nytt stycke. Förs in efter st 1 p 2. Se bilaga 2. PBF gäller även förtroendevald som innehaft politiskt uppdrag med en sysselsättningsgrad på minst 40 % och som från och med den 1 januari 2015 fortsätter att inneha samma uppdrag som tidigare, även om Kommunfullmäktige beslutat att sysselsättningsgraden för det aktuella uppdraget från den 1 januari 2015 skall uppgå till 30 %. Övriga förtroendevalda omfattas av OPF-KL. Per Johansson Personalchef L:\KSarb\Pågående

5 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Sammanträdesdatum Utvecklingsberedningen Ub 5 Förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Utvecklingsberedningens beslut Utvecklingsberedningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: - anta förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL), med ändringen att omställningsinsatser och omställningsstöd ska omfatta förtroendevalda med uppdrag om minst 30 %, samt - utse arvodesberedningen till pensionsmyndighet. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landstings styrelse fattade beslut om en ny modell för omställningsstöd och pension för förtroendevalda politiker. Modellen ska kunna användas i kommuner, landsting och regioner från och med För tolkning och tillämpning av bestämmelserna ska fullmäktige utse en pensionsmyndighet. Handling Förslag till nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6

7 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

8 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 30 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete.

9 Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 30 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 30 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 30 procent av heltid

10 hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 30 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges.

11 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

12 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

13 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 30 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

14 tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

15 Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen).

16 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under max fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal.

17 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

18 Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda Hjo kommun enligt beslut den I lydelse fr.o.m

19 Pensionsbestämmelser 1 Giltighetsområde m.m. Mom. 1 Dessa pensionsbestämmelser, fortsättningsvis benämnda PBF, gäller för förtro- endevald som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen: a) på heltid, eller b) på betydande del av heltid. PBF gäller även förtroendevald som innehaft politiskt uppdrag med en sysselsättningsgrad på minst 40 % och som från och med den 1 januari 2015 fortsätter att inneha samma uppdrag som tidigare, även om Kommunfullmäktige beslutat att sysselsättningsgraden för det aktuella uppdraget från den 1 januari 2015 skall uppgå till 30 %. Övriga förtroendevalda omfattas av OPF-KL. PBF gäller vidare för den som tidigare varit förtroendevald hos kommunen och på grund härav är berättigad till pensionsförmån enligt PBF. Vissa definitioner Med förtroendevald avses den för vilken PBF gäller. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt kommunfullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa PBF. Med prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp avses basbelopp enligt 1 kap. 6 i Lagen om allmän försäkring (AFL). Mom. 2 PBF gäller inte för: a) förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning eller annat uppdrag eller uppnått 65 års ålder, eller b) den som under förtroendevalds frånvaro från uppdraget fullgör dennes åligganden. Anmärkning till a) Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt 1

20 till egenpension om ansökan härom ingivits. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att PBF skall gälla och därvid fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. Mom. 3 PBF upphör att gälla för förtroendevald, då denne frånträder sitt pensionsgrundande uppdrag utan att bli berättigad till pensionsförmån enligt PBF. Får förtroendevald vid avgången rätt till pensionsförmån enligt PBF, fortsätter PBF att gälla för den förtroendevalde i de avseende som berör pensionsfö rmånen. Mom. 4 Anmärkning Med rätt till pensionsförmån inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till pensionsförmån om ansökan härom ingivits. Förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan rätt till egenpension enligt PBF har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension eller efterlevandepension föreligger, om under nämnda tid uppstår förhållande, som vid ett fortsatt innehav av uppdraget skulle ha givit rätt till sådan förmån. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om vid den tidpunkt som ovannämnda förhållande uppstått den förtroendevalde erhållit anställning eller annat uppdrag förenat med pensionsrätt och det för den förtroendevalde föreligger rätt till pensionsförmån på grund av denna anställning eller detta uppdrag. 2 Pensionsförmånernas omfattning Mom. 1 Pensionsförmåner enligt PBF är: a) egenpension ålderspension sjukpension visstidspension b) efterlevandepension 2

21 efterlevandepension till vuxen kompletterande änkepension barnpension c) livränta. Mom. 2 Utfästelser om egenpension sker enligt bruttopensionsprincipen. Detta innebär att i pensionen inräknas förmåner enligt socialförsäkring eller därmed jämförlig anordning. Då rätt till såväl egenpension som socialförsäkringsförmån föreligger, skall pensionen omräknas till ett nettobelopp, s.k. nettofixering. Närmare bestämmelser härom finns i 14. Den del av bruttopensionsförmånen som återstår i förekommande fall efter nettofixering kallas kompletteringspension. Mom. 3 Anmärkning I mom. 2 avsedd socialförsäkringsförmån skall inräknas även om den inte utgetts, om orsaken härtill varit att i lag (motsvarande) förutsatt framställning inte gjorts eller den förtroendevalde eljest underlåtit att iaktta gällande föreskrifter. Om den förtroendevalde under sin uppdragstid eller under tid som visstidspension utbetalas samtidigt intjänat pensionsrätt enligt kommunala pensionsbestämmelser, som huvudsakligen överensstämmer med Svenska Kommun- förbundets rekommendationer, skall sådan pensionsrätt avräknas från ålderspensionens eller sjukpensionens nettobelopp eller efterlevandepensionen. Anmärkning Avräkningen sker normalt per kalendermånad. Om den andra pensionsrätten utges under annan utbetalningsperiod eller helt eller delvis i form av engångs- ersättning, kan pensionsmyndigheten besluta om annan avräkningsperiod. Avräkningsbeloppet bestäms i sådant fall enligt de regler som anges i tillämpningsföreskrifterna till PA-KL med däri ingående beräkningsregler. Om den andra pensionsrätten inte utbetalas på grund av att den förtroendevalde inte ansökt härom, kan ändock pensionsmyndigheten bestämma att avräkning skall ske med vad som skulle ha kunnat utbetalas. 3 och 4 (Bestämmelser motsvarande 3 och 4 i PA-KL finns inte.) 3

22 5 Pensionsgrundande tid och tidsfaktor Mom. 1 För hel pension erfordras att den pensionsgrundande tiden är minst 12 år. Pensionsgrundande tid utgörs av uppdragstid varunder PBF gällt för den fö rtroendevalde hos kommunen. Mom. 2 Tidsfaktorn är kvoten mellan pensionsgrundande tid och 12 år, dock högst ta- let 1. 6 Medförd pensionsrätt Gäller inte fr.o.m Pensionsgrundande inkomst och årspoäng Mom. 1 Pensionsgrundande inkomst beräknas för kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode samt sådana andra under kalenderåret i det (de) pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar, som inte utgör traktamente eller kostnadsersättning. Har den förtroendevalde under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada eller under ledighet för vård av barn fått vidkännas avdrag från sitt arvode skall den pensionsgrundande inkomsten enligt föregående stycke höjas med vad sålunda avdragits. Mom. 2 Anmärkning Med ledighet för vård av barn avses ledighet i motsvarande omfattning som följer av Föräldraledighetslagen. För varje kalenderår beräknas en årspoäng, som utgör kvoten mellan pensionsgrundande inkomst enligt mom. 1 och det förhöjda prisbasbeloppet för samma år. Årspoäng beräknas inte för sådant år då den pensionsgrundande inkomsten är noll. 4

23 8 Beräkningstidpunkt, beräkningsår och årsmedelpoäng Mom. 1 Med beräkningstidpunkt avses den tidigaste tidpunkt då den förtroendevalde: a) uppnår utgången av månaden innan varunder den förtroendevalde fyller 65 år, b) avgår med rätt till visstidspension, sjukpension eller livränta, eller c) avlider. Med beräkningsår avses det kalenderår varunder beräkningstidpunkten infaller. Mom. 2 Med årsmedelpoäng avses medelvärdet av de två årspoängen som närmast föregår beräkningsåret. Om den förtroendevalde inte innehaft uppdrag under hela nämnda två åren eller om uppdragen varit i varierande omfattning avgör pensionsmyndigheten hur årsmedelpoängen skall beräknas. 9 Ålderspension Mom. 1 Ålderspension utges efter ansökan till förtroendevald tidigast fr.o.m. den månad varunder den förtroendevalde fyller 65 år och som då avgår från pensionsgrundande uppdrag eller som intill dess haft rätt till visstidspension eller sjukpension. Mom. 2 Anmärknin g Med rätt till visstidspension eller sjukpension inbegrips att den förtroende- valde skulle kunnat få rätt till visstidspension eller sjukpension om ansökan härom ingivits. Ålderspension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: 5

24 Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) Pensionsnivå i % ,5 0 Summan härav multipliceras med tidsfaktorn och resultatet kallas bruttopensionspoäng. Ålderspensionen utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera bruttopensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. 10 Visstidspension Mom. 1 Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50 men före 65 års ålder uppfyller nedan angivna villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 36 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 36 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Vad som sägs i föregående stycke gäller inte under sådan tid som den förtroendevalde har rätt till sjukpension enligt 11. Om kommunfullmäktige har återkallat ett uppdrag för en förtroendevald med stöd av 4 kap. 10 Kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell visstidspension eller att denna rätt helt skall upphöra. Om uppdraget har upphört av annan anledning än återkallelse och det visar sig att fullmäktige senare hade kunnat återkalla uppdraget med stöd av 4 kap. 10 Kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell visstidspension eller att denna rätt helt skall upphöra. Rätten att uppbära visstidspension upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag hos kommunen. Om den förtroendevalde avgår från detta senare uppdrag före 65 års ålder utges på nytt visstidspension. I sådant fall skall visstidspensionen beräknas med hänsynstagande till den totala uppdragstiden i pensionsgrundande uppdrag samt med senaste avgång från uppdraget som beräkningstidpunkt enligt 8. Visstidspension utges från avgången intill den månad fr.o.m. vilken ålderspension enligt den förtroendevaldes ansökan skall börja utges, dock längst intill den månad varunder den förtroendevalde fyller 67 år. 6

25 Kommunfullmäktige kan i särskilt fall utöver vad som följer av villkoren ovan besluta att utge visstidspension och därvid fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. Pensionsmyndigheten kan, efter ansökan från den förtroendevalde, besluta att i stället för visstidspension skall föreligga rätt till livränta enligt 15. Mom. 2 Visstidspension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) Pensionsnivå i % 65 32,5 0 Summan härav multipliceras med tidsfaktorn och resultatet kallas bruttopensionspoäng. Visstidspensionen utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera bruttopensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. Mom. 3 Har den förtroendevalde förvärvsinkomst skall visstidspensionen minskas med 75 % av sådan inkomst multiplicerad med tidsfaktorn. Från minskningen undantas dock dessförinnan ett belopp som för månad räknat motsvarar en tolftedel av X gånger det prisbasbelopp som gäller för det år utbetalningen av visstidspensionen avser. Beträffande visstidspension som beviljats deltidssysselsatt förtroendevald eller i annat särskilt fall avgör pensionsmyndigheten i vilken omfattning pensionen skall minskas på grund av den förtroendevaldes förvärvsinkomst efter avgången. Anmärkning Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 11 kap. 2 och 3 i AFL, dels annan förmån t.ex. sjuklön, sjukpenning, tjänstepensionsförmån eller ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring som avser att ersätta inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. I förekommande fall beaktas härvid värdet av att förmånen är skattefri. Vad som sägs i 14 mom. 1 sjunde och åttonde styckena skall gälla vid tilllämpningen av detta moment. Ovan nämnd minskning görs inte om samordning skall ske enligt 2 mom. 3 eller 14 i PBF. 7

26 Mom. 4 Beräkning av visstidspension med hänsyn till bestämmelserna i mom. 4 verkställes normalt månadsvis på grundval av uppgift från den förtroendevalde om förväntade inkomster. Pensionsmyndigheten kan dock efter dennes hörande fastställa annan avräkningsperiod. Den förtroendevalde är skyldig att enligt pensionsmyndighetens anvisningar lämna uppgifter om sådana inkomstförhållanden som kan påverka samordningen med visstidspensionen. 11 och 12 (Bestämmelser motsvarande 11 och 12 i PA-KL finns inte.) 12 a Sjukpension Mom. 1 Sjukpension utges efter ansökan till förtroendevald som får rätt till förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 Kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång eller av samma skäl inte omväljes. Anmärkning Rätt till sjukpension kan även föreligga enligt bestämmelserna om efterskydd. Sjukpension utges under tid som den förtroendevalde har rätt till förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL. Upphör rätten till förtidspension eller sjukbidrag upphör också rätten till sjukpension. Kommunfullmäktige kan för särskilt fall besluta att fortsätta att utge sjukpensionen dock längst intill utgången av månaden innan varunder den förtroendevalde fyller 65 år. Mom. 2 Sjukpension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) Pensionsnivå i % ,5 0 8

27 Summan härav kallas bruttopensionspoäng. Sjukpensionen utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera bruttopensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. Mom. 3 Vad som sägs i 10 mom. 3 och 4 om samordning med förvärvsinkomster skall även gälla för sjukpensionen. 13 Efterlevandepension till vuxen Mom. 1 Rätt till efterlevandepension föreligger om den förtroendevalde vid dödsfallet innehade uppdrag eller efter avgången har rätt till egenpension. Anmärkningar 1. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. 2. Rätt till efterlevandepension kan även föreligga enligt bestämmelserna om efterskydd. Efterlevandepension utges efter ansökan till efterlevande make, som stadigvarande sammanbodde med den förtroendevalde vid dennes död om den efte rlevande: a) vid dödsfallet även stadigvarande sammanbodde med barn under 12 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller b) oavbrutet hade sammanbott med den förtroendevalde under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Om den efterlevande samtidigt äger rätt till efterlevandepension enligt ovan och familjepension enligt bestämmelserna i PRF-KL i deras lydelse före skall endast den sistnämnda förmånen utges. Med efterlevande make likställs i denna paragraf den som utan att vara gift stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne. Med efterlevande make likställs även re gistrerad partner en ligt lagen om registrerat partnerskap. Rätten till efterlevandepension upphör om den förmånsberättigade ingår äktenskap. 9

28 Detsamma gäller om den förmånsberättigade stadigvarande sammanbor med någon som denne har varit gift med eller har eller har haft barn med. Efterlevandepension utges under 5 år. Mom. 2 Efterlevandepension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) Pensionsnivå i % 15 7,5 0 Summan härav kallas efterlevandepensionspoäng. Efterlevandepensionen utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera efterlevandepensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. 13 a Kompletterande änkepension Mom. 1 Rätt till kompletterande änkepension föreligger om den förtroendevalde vid dödsfallet innehade uppdrag eller efter avgången har rätt till egenpension. Anmärkningar 1. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. 2. Rätt till kompletterande änkepension kan även föreligga enligt bestämmelserna om efterskydd. Kompletterande änkepension utges efter ansökan till efterlevande make om följande villkor är uppfyllda: a) för den förtroendevalde har och därefter fortlöpande fram till dödsfallet gällt PRF-KL, PBF, PA-KL eller PFA hos kommun eller motsvarande pensionsbestämmelser, 10

29 b) den efterlevande har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt AFL:s övergångsbestämmelser, och c) årsmedelpoängen överstiger talet 7,5. Anmärkning till a) Med PA-KL eller PFA avses kollektivavtal om pension enligt Svenska Kommunförbundets rekommendationer. Kompletterande änkepension utges för sådan tid som tilläggspension i form av änkepension enligt AFL:s övergångsbestämmelser utges. Om den förmånsberättigade är född 1945 eller senare utges dock kompletterande änkepension längst intill 65 års ålder. Mom. 2 Vid tillämpning av 5 gäller följande undantag vid beräkning av kompletterande änkepension: a) om den förmånsberättigade är född 1944 eller tidigare tillgodoräknas pensionsgrundande tid intill utgången av månaden före den, varunder den förtroendevalde skulle ha fyllt 65 år, eller b) om den förmånsberättigade är född 1945 eller senare tillgodoräknas pensionsgrundande tid längst till och med Mom. 3 Kompletterande änkepension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) 0 7,5 7, Pensionsnivå i % Summan härav multipliceras med tidsfaktorn och resultatet kallas änkepensionspoäng. Kompletterande änkepension utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera änkepensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. 11

30 13 b Barnpension Mom. 1 Rätt till barnpension föreligger om den förtroendevalde vid dödsfallet innehade uppdrag eller som efter avgången har rätt till egenpension. Anmärkningar 1. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. 2. Rätt till barnpension kan även föreligga enligt bestämmelserna om efterskydd. Barnpension utges efter ansökan till barn eller adoptivbarn intill dess barnet fyllt 18 år, dock inte barn som vid den förtroendevaldes död var adopterat av annan än den förtroendevaldes make. Barnpension utges även till barn som fyllt 18 år om barnet bedriver studier som ger rätt till barnpension enligt AFL, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Rätt till barnpension har även sådant utländskt barn som den förtroendevalde med socialnämndens medgivande tagit emot i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte. Mom. 2 Barnpension beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) 0 7,5 7, Pensionsnivå i % Summan härav kallas barnpensionspoäng. Barnpension utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera barnpensionspoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. Mom. 3 Är de förmånsberättigade barnen flera skall barnpensionen multipliceras med nedan angivna faktorer:

31 Antal barn eller flera Faktor 1,4 1,6 1,8 2,0 Det uppräknade pensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Mom. 4 Har förmånsberättigat barn framställt anspråk på barnpension efter det att sådan pension börjat utbetalas, skall redan utbetalt pensionsbelopp inte omfö r- delas. 14 Samordning med socialförsäkringsförmåner m.m. Utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om ändringar i PA-KL avslutats. Det förutsätts att bestämmelserna kommer att bli likaly- dande med ny lydelse av PA-KL Livränta Mom. 1 Rätt till livränta föreligger om: a) den förtroendevalde innehaft sitt pensionsgrundande uppdrag sedan minst tre år, och b) avgått från detta uppdrag utan att ha rätt till egenpension enligt PBF. Anmärkning till b) Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Pensionsmyndigheten kan, efter ansökan från den förtroendevalde, besluta att i stället för visstidspension skall föreligga rätt till livränta. Mom. 2 Livränta utges efter ansökan från och med den månad, varunder den förtroendevalde fyller 65 år. 13

32 Mom. 3 Vid tillämpning av 5 gäller följande undantag vid beräkning av livränta: a) tidsfaktorn är kvoten mellan den i 5 framräknade tiden och 30 år dock högst talet 1. Mom. 4 Livränta beräknas på följande sätt. Årsmedelpoängen (P) indelas i skikt enligt tabellen nedan. Dessa skikt av årsmedelpoängen multipliceras var för sig med angivet procenttal i respektive skikt: Skikt av P (uttryckt i antal basbelopp) 0 7,5 7, Pensionsnivå i % ,5 0 Summan härav multipliceras med tidsfaktorn. Resultatet kallas livräntepoäng. Livräntan utgör per år det belopp som erhålles genom att multiplicera livräntepoängen med vid varje tid gällande prisbasbelopp. 16 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Mom. 1 Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död skall gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a Lagen om försäkringsavtal. 17 Tidpunkt för ändring av pensionsförmån Pensionsförmån utges respektive ändras från och med den kalendermånad vid vars ingång förutsättningarna härför föreligger. Pensionsförmån upphör att utges med den kalendermånad, under vilken förutsättningarna för förmånen bortfaller. 18 Ändringar av och tillägg till PBF Förtroendevald är skyldig underkasta sig de ändringar av och de tillägg till PBF, som kommunfullmäktige beslutar. 14

33 19 Meddelande om pensionsförmån m.m. Pensionsmyndigheten lämnar förtroendevald eller förmånsberättigad skriftligt meddelande om pensionsförmån då förutsättningar för beräkning av sådan förmån föreligger. Sådant meddelande lämnas senast då förmånen skall utges, dock att besked om rätt till livränta lämnas då ansökan härom gjorts. 20 Uppgiftsskyldighet m.m. Mom. 1 Förtroendevald och förmånsberättigad är skyldiga att utan onödigt dröjsmål enligt anvisning av pensionsmyndigheten till denna lämna de uppgifter, som erfordras för bedömande av rätten till pensionsförmån och omfattningen av de förmåner som skall utges. Mom. 2 Förtroendevald som har rätt till förmån som avses i 2 mom. 3 eller 14 skall utan anfordran göra anmälan därom till pensionsmyndigheten. Mom. 3 Ansökan om pensionsförmån skall göras skriftligen enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Rätt till visstidspension föreligger högst för sex månader före det att ansökan inkommit. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag härifrån. Mom. 4 Förtroendevald eller förmånsberättigad som inte fullgör skyldigheter enligt mom. 1 2 förverkar rätten till utgående pensionsförmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp för mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag härifrån. Mom. 5 Förtroendevald och förmånsberättigad som vistas eller är bosatta utom riket är skyldiga att på anfordran förete bevis som styrker att rätt till pensionsförmån alltjämt föreligger. 15

34 21 Utbetalning av pensionsförmån Mom. 1 Pensionsförmån utbetalas som månadsbelopp, vilket utgör en tolftedel av fö rmånens årsbelopp. Mom. 2 Pensionsförmån enligt PBF utbetalas vid samma tidpunkt som gäller för utbetalning av pensionstagarens pension enligt AFL eller skulle ha gällt om pensionstagaren för månaden ifråga ägt rätt till sådan pension. Ålderspension, efterlevandepension eller livränta kan efter den förtroendevaldes eller den förmånsberättigades hörande utbetalas såsom engångsersättning. Vid utbetalning av ålderspension skall även utbetalas kapitalvärdet av efterlevandepension. Om inte pensionsmyndigheten beslutar annat kan pensionsförmån utbytas mot engångsersättning om kapitalvärdet är högst 150 % av prisbasbeloppet året före det år utbetalning av pensionsförmånen börjar. Beräkning av kapitalvärden sker enligt tillämpningsföreskrifterna till 21 i PA-KL med tillhörande beräkningsregler. Mom. 3 Har förtroendevald eller förmånsberättigad erhållit pensionsförmån obehörigen eller med för högt belopp och har detta orsakats genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald eller förmånsberättigad i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, skall det för mycket uppburna beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från återkrav. 22 Avrundningsregler Pensionsgrundande inkomst, pensionsförmåns årsbelopp och belopp som skall utbetalas avrundas till helt krontal. Tidsfaktor, årspoäng, årsmedelpoäng, bruttopensionspoäng, efterlevandepensionspoäng, änkepensionspoäng, barnpensionspoäng och livräntepoäng avrundas till tre decimaler. Avrundning sker med s.k. kommersiell avrundning (SIS normer). Anmärkning Kommersiell avrundning innebär t.ex. att 50 öre avrundas till en krona. 16

35 23 (Bestämmelser motsvarande 23 i PA-KL finns inte.) Övergångsbestämmelser till PBF till 5 mom. 1 (om pensionsgrundande tid) Uppdragstid som den förtroendevalde ägt tillgodoräkna enligt PRF-KL i dess lydelse per medräknas i samma omfattning i den pensionsgrundan- de tiden enligt PBF. till 6 (om medförd pensionsrätt) Medförd pensionsrätt som den förtroendevalde ägt tillgodoräkna enligt PRF- KL i dess lydelse per medräknas i den pensionsgrundande tiden för ålderspension eller kompletterande änkepension enligt följande bestämmelser. Mom. 1 Har förtroendevald i anställning eller i annat uppdrag som kommunalt förtroendevald förvärvat pensionsrätt, som i sin helhet intjänats före , skall den förtroendevalde tillgodoräknas pensionsgrundande tid tidssamordning på grund av sådan pensionsrätt i den omfattning som anges i mom. 2. Anmärkning Även om efterlevandepension enligt 13 och 13 b beräknas utan hänsyn till tidsfaktorn skall bestämmelserna om tidssamordning enligt övergångsbestämmelser till 6 tillämpas. Tidssamordning förutsätter att kommunen tillgodogör sig den medförda pen- sionsrätten i den omfattning som anges i mom. 3. Tidssamordningen sker från och med den tidpunkt då pensionsförmån enligt PBF skall utges. Mom. 2 Som pensionsgrundande tid enligt mom. 1 tillgodoräknas den förtroendevalde uppdragstid och tid i anställning enligt följande. 17

36 Anmärkning Anställningstid tillgodoräknas med 12/30 om fråga inte är om tid i särskilt visstidsförordnande. a) Pensionsbestämmelser som huvudsakligen överensstämmer med Svenska Kommunförbundets rekommendationer för anställda Tid i anställning efter tillgodoräknas som pensionsgrundande tid om tiden tillgodoräknats enligt i rubriken angivna bestämmelser. Pensions- grundande tid enligt PFA skall i fråga om tid under ledighet beräknas med ti ll- lämpning av vad som sägs i 5 mom. 2 PA-KL. Tid i anställning före tillgodoräknas som pensionsgrundande tid om anställningstiden beaktats för tjänstetidstillgodoräkning enligt PAK (motsvarande). I fråga om avdrag för ledighet skall i stället för bestämmelserna i 5 mom. 3 PAK (motsvarande) gälla vad som sägs i 5 mom. 2. PA-KL. Anmärkning Med PFA, PA-KL och PAK avses ovan kollektivavtal om pension enligt Svens- ka Kommunförbundets rekommendationer. b) Pensionsbestämmelser som huvudsakligen överensstämmer med Svenska Kommunförbundets rekommendationer för förtroendevalda Uppdragstid som kommunalt förtroendevald tillgodoräknas som pensionsgrundande tid om tiden tillgodoräknats enligt i rubriken angivna bestämmelser. c) Statliga pensionsbestämmelser Tid i anställning tillgodoräknas som pensionsgrundande tid om anställningstiden beaktats för tjänstårsberäkning enligt statliga pensionsbestämmelser. Härvid skall i fråga om ledigheter gälla vad som sägs i 5 mom. 2 PA-KL. Anmärkning 1 Med statliga pensionsbestämmelser avses pensionsavtalet PA-91, äldre statligt pensionsavtal (PA), förordningen (1991:1427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning, statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR), tidigare för statlig arbetstagare gällande pensionsreglementen, 1919 och 1949 års SPA-reglementen samt även de pensionsbestämmelser som från och med gäller för arbetstagare hos allmän försäkringskassa. Anmärkning 2 Arbetstagare i anställnin g inom statlig verksamhet, som övertagits av kommun, får tillgodoräkna anställningstid även före 28 års ålder, som skulle ha beaktats för pension enligt de statliga pensionsbestämmelserna. 18

37 d) Avtal om plan för industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän mellan SAF och PTK (ITP-planen) samt pensionsplaner i huvud- saklig överensstämmelse med ITP-planen Tid även före 28 års ålder som ligger till grund för fribrev tillgodoräknas som pensionsgrundande tid. e) Pensionsbestämmelser som huvudsakligen överensstämmer med PA-KL eller med tidigare gällande kommunala pensionsbestämmelser Tid som grundar rätt till livränta (fribrev) tillgodoräknas som pensionsgru ndande tid med tillämpning av bestämmelserna under a) ovan. f) Andra pensionsbestämmelser Pensionsgrundande tid tillgodoräknas enligt värderingsregler i tillämpningsföreskrifterna till PA-KL. Mom. 3 Föreligger i fall, då tidssamordning enligt mom. 1 skall ske, rätt till förmån som motsvarar livränta enligt PBF på grund av den i tidigare anställning eller uppdrag förvärvade pensionsrätten, skall denna pensionsrätt tillgodogöras kommunen enligt nedan angivna regler. Anmärkning Med förmån som motsvarar livränta enligt PBF avses t.ex. livränta enligt PA- KL eller äldre kommunala pensionsbestämmelser, livränta enligt statliga pensionsbestämmelser eller förmån på grund av pensionsförsäkring (fribrev). a) Pensionsrätt enligt mom. 2 a) skall i sin helhet tillfalla kommunen. b) Pensionsrätt enligt mom. 2 b) f) skall i sin helhet avräknas från motsvarande pensionsförmån enligt PBF. Avräkningen sker normalt per kalendermånad. Avräkningsbeloppet bestäms enligt de regler som anges i tilllämpningsföreskrifterna till PA-KL med däri ingående beräkningsregler. Om den medförda pensionsrätten helt eller delvis utbetalas i form av engångsbelopp, kan pensionsmyndigheten besluta om annan avräkningsperiod. Beträffande medförd familjepensionsrätt sker avräkningen dock endast under tid som efterlevandepension enligt PBF utbetalas. Har förmån enligt a) ovan tillfallit kommunen skall kompletteringspensionen, efterlevandepensionen eller livräntan bestämmas så att dess värde uppgår till minst värdet av den medförda förmånen. Värdet av den medförda förmånen bestäms enligt de regler som anges i tillämpningsföreskrifterna till PA-KL med däri ingående beräkningsregler. 19

38 Mom. 4 Kan kommunen inte helt tillgodogöra sig den medförda pensionsrätten enligt mom. 3 skall den pensionsgrundande tiden enligt mom. 2 minskas i den omfattning som anges i tillämpningsföreskrifterna till PA-KL med däri ingående beräkningsregler. Mom. 5 Förtroendevald och förmånsberättigad är skyldiga att medverka till att sådan pensionsrätt som avses i mom. 3 kan tillfalla kommunen. till 10 mom. 1 (om rätt till visstidspension) Villkoret efter fyllda 50 år gäller inte för förtroendevald som omfattats av bestämmelser om visstidspension enligt PRF-KL i dess lydelse per till 12 a mom. 1 (om rätt till sjukpension) Sjukpension utges till förtroendevald som inte fyllt 65 år och som med stöd av 4 kap. 9 Kommunallagen på grund av sjukdom befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång eller av samma skäl inte omväljes, om den förtroendevalde omfattats av PRF-KL i dess lydelse per till 13, 13 a och 13 b (om familjepension) Bestämmelserna om familjepension i PRF-KL i deras lydelse före gäller alltjämt om den förtroendevalde tillträtt sitt uppdrag före och den förmånsberättigade var gift med den förtroendevalde eller den förmånsberättigade är barn eller adoptivbarn till den förtroendevalde. Vid beräkning och utbetalning av familjepension enligt föregående stycke skall bestämmelserna i PRF-KL före fortsätta att gälla för den förmånsbe- rättigade i de avseenden som berör familjepension. Anmärkning Att frånskild hustru under vissa villkor äger rätt till familjepensionsförmån framgår av övergångsbestämmelserna till 13 mom. 1 i PRF-KL i tidigare lydelse 20

39 till 14 mom. 1 och mom. 3 5 (om samordning mellan allmän pension och familjepension) Om övergångsbestämmelserna till 13, 13 a eller 13 b blir tillämpliga på den förtroendevalde gäller följande. Utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om ändringar i PA-KL avslutats. Det förutsätts att bestämmelserna kommer att bli likaly- dande med ny lydelse av övergångsbestämmelser till PA-KL 14. till 15 (om familjelivränta) Bestämmelserna om familjelivränta i PRF-KL i deras lydelse före gäller alltjämt om den förtroendevalde tillträtt sitt uppdrag före och den förmånsberättigade var gift med den förtroendevalde eller den förmånsberättigade är barn eller adoptivbarn till den förtroendevalde. Vid beräkning och utbetalning av familjelivränta enligt föregående stycke skall bestämmelserna i PRF-KL före fortsätta att gälla för den förmånsbe- rättigade i de avseenden som berör familjelivräntan. 21

40 Bestämmelser om avgångsersättning 1 Giltighetsområde Mom. 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevald för vilken gällt PBF (med av Fullmäktige beslutad ändring) intill avgången från uppdraget och som inte får rätt till visstidspension enligt PBF enbart på grund av att åldersvillkoret 50 år inte är uppfyllt. 2 Avgångsersättning Mom. 1 Avgångsersättning utges efter ansökan till förtroendevald från avgången. Avgångsersättning utbetalas beroende på uppdragstid och ålder vid avgången längst under följande tider: Uppdragstid i månader Inte fyllt 40 år Fyllt 40 men inte 50 år mindre än 72 1 år 1 år 72 men mindre än 96 2 år 2 år 96 men mindre än år 3 år 120 men mindre än år 4 år 144 eller mer 2 år 5 år Rätten att uppbära avgångsersättning upphör: a) om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med pensionsrätt hos kommunen, b) om den förtroendevalde får rätt till egenpension enligt PBF, eller c) vid utgången av månaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. 22

41 Om kommunfullmäktige har återkallat ett uppdrag för en förtroendevald med stöd av 4 kap. 10 Kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell avgångsersättning eller att denna rätt helt skall upphöra. Om uppdraget har upphört av annan anledning än återkallelse och det visar sig att fullmäktige senare hade kunnat återkalla uppdraget med stöd av 4 kap. 10 Kommunallagen, kan fullmäktige besluta att inskränka rätten till eventuell avgångsersättning eller att denna rätt helt skall upphöra. Mom. 2 Underlaget för avgångsersättning utgörs av den förtroendevaldes årsarvode vid avgången. Avgångsersättningens nivå: Underlag (uttryckt i antal förhöjda basbelopp) Nivå i % under första utbetalningsåret Nivå i % därefter Mom. 3 Vad som sägs i PBF 10 mom. 3 och 4 om samordning med förvärvsinkomster skall även gälla för avgångsersättningen. I övrigt gäller bestämmelserna i PBF i tillämpliga delar. 23

42

43 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Grafisk manual för Hjo kommun, Kulturkvarteret Pedagogien och Hjo turism Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: - fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för Kulturkvarteret Pedagogien, samt - fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för Hjo turism. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för Hjo kommun, - upphäva grafisk profil för Hjo kommun (dnr ), samt - delegera till kommunstyrelsen att besluta om framtida revideringar av den grafiska manualen för Hjo kommun. Bakgrund Den grafiska profilen som antogs av kommunfullmäktige , 128 har reviderats och bytt namn till grafisk manual för Hjo kommun. Förslag till grafisk manual för Kulturkvarteret Pedagogien och Hjo turism har utarbetats. Handling Grafisk manual för Hjo kommun Grafisk manual för Kulturkvarteret Pedagogien Grafisk manual för Hjo turism Informationschefens skrivelse Delges Ks förvaltning/information Ks förvaltning/kultur, turism och fritid Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 STAB Sida 1 (1) Enhet Datum Information Handläggare Lena Bogren Dnr Allmänna utskottet Grafisk manual för Hjo kommun, kulturkvarteret Pedagogien och turism Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för kulturkvarteret Pedagogien och grafisk manual för turism. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att: - fastställa föreliggande förslag till grafisk manual för Hjo kommun, - upphäva grafisk profil för Hjo kommun (dnr ), samt - delegera till kommunstyrelsen att besluta om framtida revideringar av den grafiska manualen för Hjo kommun. Bakgrund Den grafiska profilen som antogs av kommunfullmäktige (Kf 128) har reviderats och bytt namn till grafisk manual för Hjo kommun. Förslag till grafisk manual för Kulturkvarteret Pedagogien och turism har utarbetats. Handlingar Grafisk manual för Hjo kommun Grafisk manual för kulturkvarteret Pedagogien Grafisk manual för turism Delges Informationschefen Lena Bogren Informationschef Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN kommunen@hjo.se Administration Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo

45 Vår grafiska manual

46 Vår vision tillsammans skapar vi framtidens Hjo Tillsammans Vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo & Me! Vår metod är samarbete. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi där vi bor. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. Skapar vi Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla vår unika potential. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter framtiden skapar vi varje dag och alla bidrar efter förmåga. För vi är inte bara kommunen, näringslivet eller föreningarna. Vi är alla, alla tillsammans. Ett starkt lag som med lite planering och kreativitet skapar ett ständigt ännu bättre Hjo. Framtidens Hjo I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att nå ännu längre. Vi är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar vara på den lilla stadens stora fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan såväl människor som platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och nya besökare. När vi blirfler kan vi bättre möta framtidens utmaningar och upprätthålla en hög kvalitet på både utbildning och äldreomsorg.

47 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 3 Innehåll Vår vision...2 Innehåll...3 Att bygga ett varumärke...4 Varför en grafisk profil?...5 Vår logotyp...6 Typografi...7 Profilfärger...8 Grafisk dekor...9 Rätt bild säger mer...10 GRAFISKT MATERIAL Korrespondenskort, visitkort och kuvert...12 Brevmall...13 E-postsignatur...14 Annonser...15 Presentation...16 Tryckta foldrar och broschyrer...17 Inlagor i foldrar och broschyrer...18 Interna utskrfter av foldrar och broschyrer...19 Affischer...20 Dokumentmallar Roll-ups...24 Profilkläder...25 Bildekor...26 Flaggor och skyltar...27 SAMARBETEN Annonser...29 Roll-ups...30 Foldrar och broschyrer...31 Affischer...32 PROFILERING FÖR ÖVRIGA VERKSAMHETER Sär- och samprofilering...34 PLATSMÄRKE Hjärtat Hjos platsmärke...36 Platsmärket i olika varianter...37 Applicering med platsmärke...38

48 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 4 ATT BYGGA ETT VARUMÄRKE Det tar tid att bygga ett varumärke och det är viktigt att blicka bakåt för att kunna gå framåt. År 2013 firade Hjo 600 år som stad. Stadens position med sin hamn vid Hjoåns utlopp i Vättern har alltid varit viktig. Och detta avspeglas också i Hjo stadsvapen. En gång var det över vattnet de viktiga kommunikationslederna gick. Långt innan vägar blev farbara och trygga för resande och handlande. Hästholmens år gamla hällristningar av skepp vittnar om detta. För Hjo har läget vid Vätterns strand och förbindelserna över vattnet alltid varit avgörande. Kyrkan, som klostret i Alvastra ägde stora egendomar på Västgötasidan liksom mäktiga släkter som Bjälboätten i Vadstena. Det tidiga Hjo blev en viktig plats; man måste ju äta, sova och proviantera besöksnäring kallar vi det numera. Hjo är en stad där historien gör sig påmind i varje gathörn. Det är det som gör Hjo speciellt. De äldsta delarna av staden upplever du bäst bland de gamla kullerstensgatorna nära kyrkan och Stora Torget. Där är gatunätet bibehållet från slutet av 1300-talet. När Hjo fick Europa Nostra-medaljen år1990 var det första gången en hel miljö prisades istället för en enskild byggnad. Inspiration hämtad ur Hjo historia Denna grafiska profil har hämtat sin inspiration ur Hjo historia, dess läge vid Vättern med den bördiga jordbruksbygden och den rika bebyggelsekulturen. Design av trycksaker, val av färger och typografi har sin grund i detta.

49 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 5 VARFÖR EN GRAFISK PROFIL? Riktlinjer Den grafiska profilen är riktlinjer som ska vara ett stöd i vårt informations- och kommunikationsarbete, oavsett om det gäller en enkel skylt, affisch eller en mer avancerad trycksak. Logotypen tillsammans med den grafiska profilen skapar den visuella identiteten och ger kommunen ett ansikte. Den grafiska profilen är en förutsättning för att säkra kvaliteten och är utformad för att underlätta arbetet med formgivare, tidningar, tryckerier och reklambyråer med flera. Det gäller för alla som i någon form arbetar med kommunikation internt och externt inom kommunen. Identifikation För att alla ska uppfatta att det är Hjo kommun som står bakom ett meddelande måste vi vara konsekventa. Med tiden arbetas kännedom och identifikation in hos mottagarna och våra budskap får bättre genomslagskraft. Och, framför allt, man minns att det är Hjo kommun som är avsändare. Trovärdighet Ett genomtänkt grafiskt utseende ger ett professionellt intryck och förstärker våra budskap på ett positivt sätt. Det är därför viktigt att alla som kommunicerar utnyttjar samma visuella grund så att vi uppfattas som seriösa och trovärdiga. Innehåll Det är många befattningshavare inom Hjo kommun som på olika sätt kommunicerar externt eller internt. Det är viktigt att alla använder sig av de riktlinjer som anges för att undvika att vårt material spretar åt olika håll. Det underlättar arbetet samtidigt som vi kan lägga kraft på att utforma budskapet på ett sätt som verkligen når fram. Informationsenhetens roll Informationsenheten ger råd och rekommendationer om den grafiska profilen och följer upp att anvisningarna i manualen följs. Kontakta Informationsenhenten om du behöver kompletterande anvisningar. Den grafiska profilen är i första hand ett digitalt dokument. Ambitionen är inte att dokumentet ska täcka alla frågor om grafisk profil. Har du frågor som rör profilen? Vänd dig till informationschef Lena Bogren, eller e-posta till lena.bogren@hjo.se

50 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 6 VÅR LOGOTYP Hjo kommuns logotyp består av Hjos stadsvapen och texten HJO som symboliserar en plats med historiskt värde som följer med i den moderna utvecklingen. Logotypen är tydlig, enkel och stolt. Ordet kommun är inte utskrivet då stadsvapnet tillsammans med ortsnamnet tydligt visar att det rör sig om en kommun. STADSVAPNET LOGOTYP I FÄRG Stadsvapnet är moderniserat av Vladimir A Sagerlund på Statens heraldiska verksamhet, Riksarkivet och har på senare tid omarbetats för att bättre passa till digitala media. LOGOTYP I SVART/VITT Placering av logotypen Logotypen ska alltid placeras på vit bakgrund (undantag kan göras vid tryck av kläder, se sidan 25) och det ska finnas en frizon runt logotypen som motsvarar vapnets bredd, se exempel. Det innebär att inga objekt får förekomma inom logotypens frizon, till exempel texter, symboler etc. Undantag gäller när vi använder logotypen tillsammans med vår grafiska dekor, se skiss. Placering av logotypen tillsammans med vår grafiska dekor När vi placerar logotypen tillsammans med vår grafiska dekor gäller förhållningen som motsvarar höjden i bokstaven O i texten Hjo. Här mäter vi förhållanden från textens underkant till dekorens djup, se skiss. LOGOTYPENS FRIZON LOGOTYPENS FÖRHÅLLANDE TILL GRAFISK DEKOR

51 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 7 TYPOGRAFI Typografin är en viktig del i den grafiska profilen. Vi har valt ett huvudtypsnitt som är sobert och som förmedlar Hjo-känslan ljushet, lätthet, karaktär och tradition. Huvudtypsnitt Vårt huvudtypsnitt heter Gill Sans och är ett stilrent och klassiskt typsnitt med egen karaktär. Det är viktigt att kommunens grafiska kommunikation är lättillgänglig och tydlig. Gill Sans är ett erkänt lättläst typsnitt som finns i många olika skärningar. För vårt externa material använder vi i huvudsak Gill Sans light och för vårt interna material Gill Sans regular. Huvudtypsnittet använder vi till alla rubriker, ingresser, kortare texter och i det mesta av vårt externa material. Typsnittet Gill Sans ingår i de flesta versioner av Office-paketet. Komplementtypsnitt Många gånger behövs ett typsnitt som är anpassat och ritat för längre löpande texter, till exempel för våra större interna dokument. Därför ingår även ett komplementtypsnitt i den grafiska profilen. Lämpligt är ett antikvatypsnitt som har god läsbarhet även i mindre typsnittsstorlekar. Som komplement har vi därför valt det klassiska typsnittet Garamond som dessutom kontrasterar fint till det stilrena Gill Sans. GILL SANS LIGHT ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö GILL SANS REGULAR ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö GILL SANS BOLD ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Komplementtypsnittet ska användas sparsamt och är i huvudsak tänkt att användas för löpande texter i våra interna dokument som omfattar många sidor. Till rubriker använder vi fortfarande Gill Sans. Typsnittet Garamond ingår i de flesta versioner av Office-paketet. GARAMOND ABCDEFGHIJKLMNOPQRS TUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Undantagsfall Om det finns tekniska begränsningar och vi inte har tillgång till huvudtypsnittet Gill Sans använder vi istället typsnittet Arial. Finns inte heller typsnittet Garamond att tillgå kan det bytas ut mot Times.

52 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 8 PROFILFÄRGER Hjo kommun har en huvudfärg som är plockad från stadsvapnet i logotypen och huvudfärgen används bland annat till vårt grafiska element. Vi har också fyra komplementfärger som kan användas till olika tonplattor i våra inlagor och till faktarutor. För att uppnå känslan av lätthet, ljus och en öppen horisont använder vi mycket av papprets vita yta för en luftig layout. Tänk på att det är minst lika viktigt att färgerna alltid är desamma som att rekommendationer för logotyp och typsnittet efterlevs. Olika färgdefinitioner Färgerna definieras på olika sätt beroende på medium. I trycksammanhang talar man om två olika färgskalor PMS och Europaskalan (CMYK). PMS tillämpas när färgen används färdigblandad, tex vid screentryck, och CMYK används vid fyrfärgstryck där de fyra grundfärgerna; gult, magentarött, cyanblått och svart blandas samman. Vid skyltning kan även andra färgblandningssystem användas och för bildskärm definieras färgen i RGB. Huvudfärg Komplementfärger BRIS PARK PMS: 300C CMYK: RGB: PMS: 643C CMYK: RGB: PMS: 5665C CMYK: RGB: FASAD VATTEN PMS: Warm Grey 1C CMYK: RGB: PMS: 656C CMYK: RGB:

53 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 9 GRAFISK DEKOR I Hjo kommuns grafiska identitet ingår logotyp, typsnitt, färger och bildspråk men även en form som vi kallar för grafisk dekor. Den grafiska dekoren är tänkt att användas både internt och externt och ska gå som en röd tråd genom allt vårt material. Formen kan symbolisera såväl horisonten, vattnet som luften och harmonierar väl med Kulturkvarterets grafik. Den grafiska dekoren används enbart i vår huvudfärg och vitt. För vårt interna material är det viktigt att den grafiska dekoren inte stjäl för mycket utrymme och med hänsyn till våra interna utskrifter har vi valt en form som fungerar utan utfall och inte innehåller stora färgfält. Däremot använder vi gärna den grafiska dekoren med utfall i det material som syns externt. Den kan också användas i tonad version, se skiss. OBS! För till exempel ett dokument på flera sidor räcker det med att den grafiska dekoren finns med på fram- eller baksida. Huvudsaken är att vårt material är unikt och kännetecknas genom det grafiska elementet. GRAFISK DEKOR (ALTERNATIVA FÄRGER HJO BLÅ, VIT ELLER TONAD)

54 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 10 RÄTT BILD SÄGER MER BILDSPRÅK Staden Hjo är unik på många sätt. Här finns närheten till människorna, vattnet, naturen, våra historiska byggnader och de charmiga kullerstensgatorna. Våra bilder ska förmedla platsen Hjo och bilderna ska i möjligaste mån kunna förknippas med just vår stad. Unika kännetecken för Hjo som kan synas i våra bilder kan vara byggnader, platser, detaljer, bakgrundsvyer med mera. Välj gärna bilder med fokus på spän nande vinklar och detaljer. Leta fram bilder som är intressanta för målgruppen. OBS! Välj hellre lite för ljusa bilder än för mörka.

55 Grafiskt material

56 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 12 KORRESPONDENSKORT, VISITKORT OCH KUVERT Förnamn Efternamn Kommunsekreterare VISITKORT Telefon E-post Hjo kommun, Hjo Besöksadress Torggatan 2, Hjo Hemsida Telefon Hjo kommun, Hjo. Hemsida Telefon Hjo kommun, Hjo. Hemsida KORRESPONDENSKORT KUVERT MED ADRESS PÅ FLIK

57 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 13 BREVMALL 15 mm Logotyp 38 mm 15 mm 15 mm 90 mm Ingen brevtext över Huvudrubrik, Gill sans regular 14 punkter All löpande text skrivs med Gill sans regular, 10 punkter med automatiskt radavstånd. Underrubrik, Gill sans regular 12 punkter All löpande text skrivs med Gill sans regular, 10 punkter med automatiskt radavstånd. Musant aut alit quassim inverum quist etus reste ipsam, quam iusci ullore et od qui adipis recto maximax impereratur, voloriorro quod quamet ea con est inctaspe pernatur? Adignam nos untint, eosapis acerferum lament. Med vänlig hälsning 52 mm KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationskontoret Informatör Anna Bengtsson Direkt Hjo kommun, Hjo. Telefon Hemsida 15 mm

58 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 14 A-POSTSIGNATUR Vi ska alltid använda en enhetlig signatur i våra e-postmeddelanden för igenkännande och tydlighet. GEMENSAM AVSÄNDARSIGNATUR Med vänlig hälsning Förnamn Efternamn Titel, informationsenheten Hjo kommun Postadress: Hjo Beöksadress: Torggatan 2, Hjo Direkttelefon: Växel: E-post: fornamn.efternamn@hjo.se

59 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 15 ANNONSER Här ser du exempel på utformning av våra annonser, med eller utan bild. Logotypen placeras alltid nere till höger ovanför vår grafiska dekor Då vi använder bilder monteras de alltid med utfall till höger och vänster. Utfall kan även användas upptill och/ eller nertill och den vita ytan får varieras i höjd. OBS! Försök att hålla annonserna luftiga och välj gärna ljusa bilder. Tänk på att bilder alltid blir mörkare i dagspresstryck. En bra annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. En bra annonsrubrik som lockar läsare En annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnis qui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupequam. Jenis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti corerat sed in quos pore voluptatur pudae. En bra annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. Ouiditatfur atquae con no. Faisqu idelibu saes sitis aut quistiu nturia qui con ea doloressequi ut ullent doluptiiseidest quae repeliquia ditatur, nis rem que qui volupta tinvenis enis porum volup tus ut aut aut ium quuna pos neellat optatia quost, ut haria nistrum aut hilloris dolor reratus ipsaece rspienimint et odit dere sintur. Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupequam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae Läs mer på

60 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 16 PRESENTATIONER För presentationer i Powerpoint och på OH-blad gäller samma profil som för övrigt material förutom att bilder inte behöver vara utfallande på sidorna. Mallarna installeras automatiskt när en ny dator levereras. Om du har en dator som saknar rätt dokumentmallar kontaktar du It-enheten. Presentation av Hjo kommun i PowerPoint Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di dolupt kate om nisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re vo lupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. Presentation med bild Presentation av Hjo kommun i punktform Här följer meningen i vår punktpresentation På rad nummer två hittar du punkt nummer två Sedan kommer nummer 3 Sist men inte minst har du meningen för punkt

61 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 17 TRYCKTA FOLDRAR OCH BROSHYRER EXEMPEL FRAMSIDA FOLDER/BROSCHYR EXEMPEL MED TONAD GRAFISK DEKOR PÅ BILDEN Att leva och bo i Hjo Underrubrik Att leva och bo i Hjo Hjo kommun, Box 97, Hjo. Besöksadres: Torggatan 2, Hjo Telefon Hemsida EXEMPEL BAKSIDA FOLDER/BROSCHYR Här ser du exempel på omslag för våra foldrar och broschyrer. Rubriker placeras centrerade på vit bakgrund och på sidans övre del. Om rubriken placeras på bild får den även sättas vänster- eller högerställd, dock inte utanför marginalen. Vår grafiska dekor monteras på sidans nedre del, i blått, vitt eller tonad variant av vitt på bild. På framsidor placeras logotypen till höger nertill på sidan enligt exemplen. På baksidor placeras logotypen och adressuppgifter centrerat, se exempel. Då vi använder bilder monteras de alltid med utfall till höger och vänster om bilden. Utfall kan även användas upptill och/eller nertill och den vita ytan får varieras i höjd.

62 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 18 INLAGOR I FOLDRAR OCH BROSHYRER Vår vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Vår vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. F A K T A R U T O R Vår vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Vår vision Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Här visas exempel på hur våra komplementfärger kan användas som tonplattor och faktarutor på inlagor i foldrar och broschyrer. Vi använder aldrig tonplattor på våra frameller baksidor. Våra inlagssidor har en 15 mm marginal runt om och våra textstycken placeras i en- eller tvåspalt.

63 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 19 INTERNA UTSKRIFTER AV FOLDRAR OCH BROSCHYRER Här visas exempel på framsidor som är anpassade för våra interna utskrifter som vi producerar och skriver ut själva. Här använder vi samma profil som för tryckta foldrar och broschyrer, skillnaden är att vi har marginaler runt om på sidorna och alltså inget utfall. Att leva och åldras i Hjo Att leva och bo i Hjo EXEMPEL INTERN FOLDER UTAN UTFALL

64 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 20 AFFISCHER Här ser du exempel på utformning av våra affischer där logotypen alltid placeras nere till höger. Då vi använder bilder monteras de alltid med utfall till höger och vänster om bilden. Utfall kan även användas upptill och/eller nertill och den vita ytan får varieras i höjd. Som ungdom i Hjo Officia voluptia volupta turiani totas dolorem lanimi, sunt plitatiae as as quuntist aut ipsae min culparumque conseditat qui dolorrum cus deni nis des ditassi voluptur aut doloribust quidi berfera non. Att leva och bo i Hjo EXEMPEL AFFISCHER

65 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 21 INTERNA UTSKRIFTER AV AFFISCHER Här visas exempel på affischer som är anpassade för våra interna utskrifter som vi producerar och skriver ut själva. Här använder vi samma profil som för tryckta foldrar och broschyrer, skillnaden är att vi har marginaler runt om på sidorna och alltså inget utfall. Våra dokumentmallar har en marginal på 15 mm runt om. Mallar finns att hämta på vår server. Att leva och åldras i Hjo Att leva och bo i Hjo EXEMPEL INTERN FOLDER UTAN UTFALL

66 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 22 DOKUMENTMALLAR Våra dokumentmallar har en marginal på 15 mm runt om. Mallar finns att hämta på vår server. 15 mm 15 mm 15 mm Logotyp 38 mm 90 mm 140 mm 15 mm 15 mm Logotyp 38 mm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15 mm 1 Sida 1 15 mm STAB Enhet Information Datum Sida 1 15 mm Handläggare Förnamn Efternamn Mottagare Förnamn Efternamn Kallelse och ärendelista till Barn- och ungdomsutskottets sammanträde 90 mm Tid: Plats: Tjänsteskrivelse Ingen brevtext över Ordinarie ledamot som ej kan närvara kallar sin ersättare. Hjo den Informatör Anna Bengtsson Direkt fornamn.efternamn@hjo.se Ordförande Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Förvaltningens förslag till beslut 52 mm Hjo kommun, Torggatan 2, Hjo. Telefon E-post: kommunen@hjo.se Hemsida: 15 mm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I GRÅSKALA KALLELSE TJÄNSTESKRIVELSE

67 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 23 DOKUMENTMALLAR Våra dokumentmallar har en marginal på 15 mm runt om. Mallar finns att hämta på vår server. Plats för titel Plats för undertitel Plats för beskrivande text Plats för titel Plats för undertitel Plats för beskrivande text RAPPORT POPULAR MED BILD RAPPORT POPULAR

68 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 24 ROLL-UPS Roll-ups är ett rullgardinsystem som är lätt att hantera och fungerar bra på mässor, utställningar och i andra sammanhang där vi vill informera snabbt, tydligt och enkelt. Här ser du exempel på roll-ups anpassade efter Hjo kommuns grafiska profil. Vår grafiska dekor placeras på sidans nedre del i blått, på bilder i vitt eller tonad vit. Logotypen placeras till höger och nertill på sidan enligt exemplen. Rubriker sätts i Gill Sans Light eller Gill Sans Regular. Då vi använder bilder monteras de alltid med utfall till höger och vänster om bilden. Utfall kan även användas upptill och/eller nertill och den vita ytan får varieras i höjd. Vill vi använda flera bilder kan vi montera dem tillsammans så att de ändå bildar en helhet. Minsta marginal från botten är 30 cm. En bra rubrik som lockar målgruppen Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. En bra rubrik som passar målgrupp Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe pore voluptatur pudae. Minst 30 cm

69 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 25 PROFILKLÄDER Hjo kommuns logotyp ska alltid användas på våra arbetskläder och profilkläder. I första hand väljer vi alltid logotypen i färg. För mörka kläder kan vi använda vår negativa logotyp för bättre synlighet. Här nedan ser du exempel på olika placeringar på våra profilkläder. PROFILKLÄDER

70 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 26 BILDEKOR På våra fordon används enbart logotypen enligt skiss. Logotypen ska vara i färg och placeras på fordonets framdörrar. BILDEKOR

71 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 27 FLAGGOR OCH SKYLTAR FLAGGA Här visas exempel på utformning av flagga och skyltar. Bottenfärgen bör alltid vara vit och på skyltar används logotypen i mesta mån tillsammans med vår grafiska dekor. I de fall då logotypen behöver återges i större storlek kan den användas solitärt, utan grafisk dekor. SKYLT MED UTFALL SKYLT UTAN UTFALL Information kl Öppet hus Am ut maximus mo volent qui do everchictur saperia volores everit inturi inturi cum eost ut explicimin prae.

72 Samarbeten

73 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 29 ANNONSER MED SAMARBETSPARTNERS I annonser där våra samarbetspartners ska vara med ska deras logotyper vara underordnade Hjo kommun i storlek och placeras längst ner till vänster. Som riktlinjer använder vi texten HJO, se stödlinjer i exempel. Vi försöker i största möjligaste mån använda den annonsbredd som behövs för att våra samarbetspartners ska få plats på en och samma rad. I undantagsfall får samarbetspartners logotyper placeras under den grafiska dekoren. Storleken och proportioner på logotyperna ska ändå vara desamma som i exemplen. En annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnis qui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupequam. Jenis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti corerat. En bra annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae.

74 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 30 ROLL-UPS MED SAMARBETSPARTNERS På roll-ups där våra samarbetspartners ska vara med ska deras logotyper vara underordnade Hjo kommun i storlek och placeras längst ner till vänster. Som riktlinjer använder vi texten HJO, se stödlinjer i exempel. Då rollupens bredd inte räcker till får samarbetspartners logotyper placeras under den grafiska dekoren, se exempel. Storleken på logotyperna ska ändå vara densamma som för placering i första alternativet. Vårt grafiska element placeras på sidans nedre del, i blått eller tonad vit på bild. Logotypen placeras till höger och nertill på sidan enligt exemplen. Rubriker får sättas i Gill Sans Light eller Gill Sans Regular. Då vi använder bilder monteras de alltid med utfall till höger och vänster om bilden. Utfall kan även användas upptill och/eller nertill och den vita ytan får varieras i höjd. En bra rubrik som lockar målgruppen Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. En bra rubrik som lockar Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe pore voluptatur pudae.

75 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 31 FOLDRAR OCH BROSCHYRER MED SAMARBETSPARTNERS På foldrar och broschyrer där våra samarbetspartners ska vara med ska deras logotyper vara underordnade Hjo kommun i storlek. I första hand placeras sponsorerna på framsidan längst ner till vänster. Vid tillfällen då sponsorerna är många kan sponsorerna istället placeras på baksidan under vår grafiska dekor. Som riktlinjer för storleken på våra samarbetspartners logotyper använder vi texten HJO, se stödlinjer. För övrigt gäller samma profil som för våra foldrar och trycksaker, se sid 17. Att leva och bo i Hjo Hjo kommun, Box 97, Hjo. Besöksadres: Torggatan 2, Hjo Telefon Hemsida BAKSIDESPLACERING FÖR MÅNGA SPONSORER

76 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 32 AFFISCHER MED SAMARBETSPARTNERS På affischer där våra samarbetspartners ska vara med ska deras logotyper vara underordnade Hjo kommun i storlek och placeras längst ner till vänster. Som riktlinjer använder vi texten HJO, se stödlinjer i exempel. För övrigt gäller samma profil som för våra affischer, se sid 20. Som ungdom i Hjo Officia voluptia volupta turiani totas dolorem lanimi, sunt plitatiae as as quuntist aut ipsae min culparumque conseditat qui dolorrum cus deni nis des ditassi voluptur aut doloribust quidi berfera non. Att leva och bo i Hjo EXEMPEL AFFISCHER MED SAMARBETSPARTNERS

77 Profilering för övriga verksamheter

78 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 34 PROFILERING FÖR ÖVRIGA VERKSAMHETER Särprofilering Ju fler verksamheter som bidrar till bilden av Hjo kommun desto starkare blir den. Därför är vår inställning att alla verksamheter ska vara en del av Hjo kommuns identitet. Det betyder att verksamheten också använder Hjo kommuns logotyp som avsändare och den grafiska manualen som riktlinjer för utformning av informationsmaterial. Kommunens ledning kan vid vissa specifika tillfällen bedöma att det finns ett mervärde för kommunen att en verksamhet får använda en egen profilering. Utgångspunkten för särprofilering är att mervärdet är större än om den enskilda verksamheten ingår i den gemensamma identiteten och profileringen. Särprofilering innebär att en verksamhet har rätt att använda en egen logotyp och egen plan för profilering. Idag är det följande verksamheter som har särprofilering Hjo Energi (kommunalt bolag) Kulturkvarteret Pedagogien Turismen Samprofilering Vissa enheter och verksamheter som sedan tidigare har använt en egen symbol kan även i fortsättningen få tillåtelse att använda symbolen tillsammans med Hjo kommuns logotyp och ska då tillämpa kommunens grafiska profil. Symbolen kan antingen placeras på samma sätt som våra samarbetspartners logotyper (se sid 29) eller som bild eller del av bild (se skiss nedan). Är du osäker om tillämpning? Kontakta kommunkontorets informationsenhet. Vi gör det tillsammans! Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnis qui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupequam. Jenis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti corerat. EXEMPEL PÅ SAMPROFILERING

79 Platsmärke

80 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 36 HJÄRTAT HJOS PLATSMÄRKE Vart vi än kommer och vem vi än pratar med så förknippas staden Hjo med vårt I love Hjo-hjärta. Det ska vi se som en tillgång som vi kan bygga vidare på och förstärka. Hjärtat är Hjos platsmärke och Hjo turisms logotyp. Hjärtat kan användas av alla som verkar i Hjo företag, organisationer, föreningar och invånare. Alla vi som representerar Hjo har allt att vinna på att vi tillsammans bygger ett riktigt starkt varumärke. Hur ska platsmärket användas? I all information som är avsedd för att marknadsföra platsen Hjo får platsmärket finnas med. I material där kommunens grafiska profil används ska platsmärket dock användas sparsmakat och alltid mot vit bakgrund, bild eller del av bild. Hjärtat får i dessa sammanhang inte placeras mot röd bakgrund. I informationsmaterial från kommunen till exempel trycksaker som berör utveckling av bostadsområden, information till nyinflyttade eller platsannonser som publiceras utanför kom munens gränser kan kommunens logotyp användas tillsammans med platsmärket om vi så önskar. I marknadsföring till kommunens invånare och som enbart avser kommunens olika verksamheter och service, till exempel skola, vård, social omsorg, renhållning etc, ska platsmärket inte användas, endast kommunens logotyp. Hjärtat och riktlinjer vid användning finns att ladda hem på Hjo kommuns hemsida. OBS! Platsmärket får aldrig utkonkurrera eller på något vis ersätta kommunloggan i de sammanhang kommunen står som avsändare. Är Hjo kommun huvudavsändare gäller kommunens grafiska regler fullt ut. Endast Hjo turism får använda platsmärket kombinerat med texten Trästaden vid Vättern. Detta är turismens egna logotyp. Vill vi ha med texten trästaden vid Vättern får vi skriva det i vår löpande text eller i rubriker.

81 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 37 PLATSMÄRKETS I OLIKA VARIANTER Platsmärket finns i tre olika varianter, en centrerad och två roterade. Roteringen är fastställd till 10 grader åt båda hållen. Exempel på placering av platsmärket tillsammans med Hjo kommuns logotyp finns på sidan 38. PLATSMÄRKE CENTRERAD PLATSMÄRKE ROTERAD 10 GRADER PLATSMÄRKE ROTERAD -10 GRADER

82 HJO KOMMUN GRAFISK MANUAL 38 PLATSMÄRKE TILLSAMMANS MED HJO KOMMUN MÄSSVÄGG MED PLATSMÄRKE OBS! PLATSMÄRKET TILLSAMMANS MED HJO KOMMUNS LOGOTYP PLACERAS ALDRIG PÅ RÖD BAKGRUND En bra rubrik Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnisqui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupe quam venis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. Vid de tillfällen då vi använder platsmärket tillsammans med Hjo kommuns logotyp placeras det alltid längst upp till vänster. Platsmärket ska då placeras på vit bakgrund, på bild eller del av bild. Är Hjo kommun huvudavsändare gäller kommunens grafiska regler fullt ut. I dessa sammanhang får inte platsmärket placeras på röd bakgrund eftersom färgen röd inte ingår i kommunens grafiska profil. En annonsrubrik som lockar läsare Nest om moluptatur alicium an idenem quiat is di doluptkate omnis qui aspella ccaborepudi beruntius nonsi re volupequam. Jenis ullupti corerat iationsed que nobist qui vour adi ti corerat sed in quos pore voluptatur pudae. EXTERN ANNONS MED PLATSMÄRKE Gue nobist qui vour adi ti coreratsed in quos pore voluptatur pudae. EXTERN ROLL UP MED PLATSMÄRKE

83

84

85

86 BARN OCH UTBILDNING Sida 1 (2) Handläggare Datum Dnr Petter Jönsson Barn- och ungdomsutskottet Svar på motion angående läxhjälp Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen och därmed anse den besvarad. Bakgrund Liselotte Karlsson (S) har inkommit med motion till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade , 27, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Motionssvar Liselotte Karlsson (S) har inkommit med motion till kommunfullmäktige angående läxhjälp. I motionen föreslås att alla elever i grundskolan ska ges möjlighet till läxhjälp i skolan eller på fritids, samt att skolan ska organisera läxhjälp på ett sätt som skolan ser fungerar bäst. Hjo kommun erbjuder idag läxhjälp till årskurs 4-6 på Guldkroksskolan och Hammarnskolan efter ordinarie undervisningstid. I årskurs 7-9 på finns läxhjälp som ett valbart alternativ på elevens val fr.o.m. läsåret 2013/2014. På Korsberga och Fågelås skola erbjuds inte läxhjälp. Skolan har uppdraget att eleverna ska nå målen för utbildningen och skolan har därmed också ansvar för att utforma sin verksamhet utifrån detta. Läxhjälp är ett av flera sätt att hjälpa elever att nå kunskapsmålen och flera av kommunens skolor erbjuder det som sagt redan idag. Det är upp till skolorna själva att organisera sin verksamhet för att eleverna ska nå kunskapsmålen så även om Korsberga och Fågelås skola inte erbjuder läxhjälp arbetar de på andra sätt för att hjälpa alla elever att nå målen. Regeringen har aviserat att de vill införa en skyldighet för skolornas huvudmän att erbjuda läxhjälp för framförallt de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. I vårpropositionen föreslår regeringen att 400 miljoner kronor Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Stadshuset kommunen@hjo.se Torggatan 2 Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo Hjo petter.jonsson@hjo.se

87 2 (2) årligen fr.o.m ska användas för obligatorisk läxhjälp i skolorna. Fokus bör vara på årskurs 4-9 i grundskolan. Ambitionen i framtiden är att erbjuda läxhjälp för framförallt de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven även på Fågelås och Korsberga skola. Om regeringen får igenom sitt förslag om obligatorisk läxhjälp i skolorna kommer det att kunna införas redan år Petter Jönsson Ordf. barn- och ungdomsutskottet

88

89 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Principer för renhållningstaxa Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till principer för renhållningstaxa för Avfallshantering Östra Skaraborg Bakgrund Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom från den 12 december 2013 (mål ) fastställt att en taxa för bl.a. kommunal livsmedelskontroll inte fick tillämpas i ett särskilt fall på grund av att det bakomliggande taxebeslutet som fattats av ett kommunalförbund saknade grundlagsstöd. Domstolen konstaterar att 8 kap 9 o 10 regeringsformen ska tolkas så att föreskriftsrätt delegeras till kommun men däremot inte till kommunalförbund. I det enskilda fall HFD:s dom avser fick kommunalförbundets taxa därmed inte tillämpas. Däremot upphävdes inte taxan. HFD:s beslut innebär ett viktigt klarläggande när det gäller kommunalförbundens rätt att meddela föreskrifter och bör därför beaktas inför kommande taxebeslut. Med anledning av HFD:s dom har advokatbyrån Setterlid & Eliasson lämnat en bedömning av konsekvenser för AÖS och möjligheten för medlemskommunerna att delegera beslut om avgifterna till direktionen för AÖS, inom ramen för de principer som medlemskommunerna fastställt. Sammanfattningsvis anser Setterlid & Eliasson att fullmäktige har en principiell rätt att bemyndiga nämnd att justera avgifter med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom motsvarande delegering t o m har bedömts kunna ske till ett kommunägt aktiebolag, saknas skäl för att anta annat än att sådan delegering också kan ske till kommunalförbund. Handling Avfallshantering Östra Skaraborgs 19/14. Principer för renhållningstaxa AÖS. Advokatbyrån Setterlid & Eliassons PM Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

90

91 Principer renhållningstaxa AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg Principer för renhållningstaxa

92 Innehållsförteckning 1. Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Utformning Principer Återvinningscentraler (ÅVC) Samordning Grundavgift Speciella avgifter Fastighetsägarens ansvar Betalning

93 1. Allmänna bestämmelser Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för avfall som enligt 15 kap. 2 miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall. Bestämmelser för hanteringen av avfallet finns i föreskrifter om avfallshantering för AÖS, gällande från Ikraftträdande Dessa principer för renhållningstaxan gäller från 1 oktober Utformning I detta dokument regleras principerna för taxan för sophämtning, tömning av enskilda avloppsanläggningar, hämtning av latrin, mottagning av avfall på återvinningscentraler (ÅVC) mm. Principerna för taxan beslutas av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Direktionen för AÖS beslutar om avgifter inom ramen för de taxeprinciper som medlemskommunerna fastställt. Avgifterna återfinns därför i ett separat dokument. 4. Principer Renhållningstaxan ska bidra till att styra mot målen i avfallsplanen och vara utformad så att incitament ges till ökat kundengagemang med förbättrad arbetsmiljö och miljöriktigt beteende som följd (Miljöbalken 27 kap 5 ). Renhållningstaxan ska finansiera genomförandet av det kommunala renhållningsansvaret. Renhållningstaxan ska successivt anpassas till de ökade miljökrav som tillkommer i alla led inom avfallshanteringen. Renhållningstaxan ska vara tydlig och enkel att förstå, tillämpa och kommunicera. Renhållningstaxan ska följa likabehandlingsprincipen så att lika avgifter tas ut för lika abonnemang i samtliga medlemskommuner. Totalavgiften ska bestå av en grundavgift och en avgift som på lämpligt sätt kan indelas i avgifter för hämtning och behandling, etc. Tilläggsavgifter kan debiteras vid gångavstånd till behållare, vid försvårad hämtning eller vid andra omständigheter som anses försvårande. 3

94 4.1 Återvinningscentraler (ÅVC) Hushållens avlämning vid ÅVC ska i grunden vara avgiftsfri, men avgifter kan tillämpas för avlämning av annat avfall än vad som betecknas som hushållsavfall. 4.2 Samordning När ny medlem tillkommer i förbundet sker samordning av den nya kommunens taxa med förbundets taxa. Arbetet med samordningen genomförs successivt och AÖS direktion beslutar om nödvändiga avgifts- och abonnemangsförändringar för att taxorna ska kunna samordnas. 4.3 Grundavgift Grundavgiften syftar till att täcka övergripande kostnader såsom återvinningscentraler, information, planering, fakturering och administration, mm. Grundavgiften beräknas per hushåll och avgiftens storlek kan anpassas till olika kundkategorier såsom till exempel småhus och lägenhet i flerbostadshus. Grundavgiften debiteras alla fastigheter som nyttjas eller kan nyttjas på sådant sätt att hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall uppstår. 4.4 Speciella avgifter För tjänster som inte är avgiftssatta eller där speciella förhållanden råder beslutar AÖS om avgift från fall till fall med ledning av tim- och behandlingskostnader etc. 5. Fastighetsägarens ansvar Med fastighetsägare avses den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare eller nyttjanderättshavare. Fastighetsägaren är ytterst ansvarig för allt avfall som uppkommer på fastigheten och är den som är ytterst ansvarig för att teckna abonnemang med AÖS för den del av avfallet som utgörs av hushållsavfall. Fastighetsägaren skall snarast anmäla till AÖS, dess entreprenörer eller till av AÖS anlitat faktureringsföretag ändring av ägandeförhållanden eller abonnemangets omfattning, placering av behållare etc. Beslutad avgiftsändring tillämpas normalt från följande kalendermånad. Har fastighetsägaren inte anmält förändring som medför högre avgift, påförs han denna retroaktivt. Samfällighet, vägförening eller liknande kan teckna abonnemang i fastighetsägares ställe. 4

95 5.1 Betalning Fastighetsägaren skall betala avgifter till av AÖS anlitat faktureringsföretag. Avgifter kan debiteras i förskott. Debiterade avgifter ska betalas vid de tidpunkter som anges på fakturan. Betalas inte avgiften inom tid som anges på fakturan tillkommer en påminnelseavgift samt dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett. Om betalning ändå inte sker, går ärendet vidare till inkasso. 5

96

97

98

99

100

101 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Delägarskap för Hjo Energi AB och Bredband Östra Skaraborg i Net- West AB, nytt regionalt försäljningsbolag för infrastrukturtjänster Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att Hjo Energi AB och Bredband Östra Skaraborg går in som delägare i NetWest AB. Bakgrund Västra Götalands Regionen tillsammans med förening Västlänk inbjuder till medverkan i ett regionalt försäljningsbolag för infrastrukturtjänster. Det nya bolaget skall verka för en gemensam marknadsplats för det kommunala stadsnätet i regionen och utveckla kontakterna med de nationella operatörerna. Huvudsyftet för detta företag skall bl a vara: - Utveckling av det regionala nätet och sammankoppling av nya och befintliga lokala fibernät till en sammanhängande infrastruktur. - Möjlighet till nya affärer och ökad nyttjandegrad i befintliga nät. - Stärkt ekonomi -> Stadsnäten kan investera mer i utbyggnad av lokal fiber. - Stärkt konkurrenskraft - Större valfrihet och bättre priser för slutkunderna. - Förbättrade förutsättningar för samhällsutveckling, bibehållen konkurrenskraft hos företagen, samt effektivitet och service hos offentlig verksamhet. Vid ett godkännande från fullmäktige i Hjo kommun kommer Hjo Energis respektive Bredband Östra Skaraborgs åtagande att vara: - ett ovillkorat aktieägartillskott med 60 tkr/år i fyra år. - inköp av aktier i bolaget för ca kr beroende på beslutat aktiekapital. Handling Västra Götalandsregionens PM Presentation av NetWest. VD Hjo Energi AB:s skrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

102 IE HJO ENERGI AB Hjo Kommun Fullmäktige Begäran om fullmäktiges ställningstagande i fråga som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Ärende: Delägarskap i NetWest AB, nytt regionalt försäljningsbolag för infrastrukturtjänster Yttrande Styrelsen för Hjo Energi AB har vid styrelsemöte fattat beslut om att gå in som delägare i NetWest AB, under förutsättning att fullmäktige godkänner detta. Enligt 8 i bolagsordningen skall bolaget ge fullmäktige i Hjo kommun möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Styrelsen för Hjo Energi AB framställer därför till ägaren Hjo Kommun om att godkänna att Hjo Energi AB går in som delägare i NetWest AB. Beslutet bedöms vara av principiell betydelse och skall således behandlas i fullmäktige. Yttrandet gäller även Bredband Östra Skaraborg (BÖS), om styrelsen i BÖS beslutar på styrelsemöte den 10/9 att gå in som delägare. Bakgrund Västra Götalands Regionen tillsammans med förening Västlänk inbjuder till medverkan i ett regionalt försäljningsbolag för infrastrukturtjänster. Det nya bolaget skall verka för en gemensam marknadsplats för de kommunala stadsnätet i regionen och utveckla kontakterna med de nationella operatörerna. Huvudsyftet för detta företag skall bl.a. vara: Utveckling av det regionala nätet och sammankoppling av nya och befintliga lokala fibernät till en sammanhängande infrastruktur. Möjlighet till nya affärer och ökad nyttjandegrad i befintliga nät. Stärkt ekonomi -> Stadsnäten kan investera mer i utbyggnad av lokal fiber. Stärkt konkurrenskraft- Större valfrihet och bättre priser för slutkunderna. Förbättrade förutsättningar för: - samhällsutveckling bibehållen konkurrenskraft hos företagen effektivitet och service hos offentlig verksamhet Vid ett godkännande från fullmäktige i Hjo Kommun kommer Hjo Energis respektive BÖS åtagande att vara: ett ovillkorat aktieägartillskott med 60 tkr/år i fyra år. inköp av aktier i bolaget för ca kr beroende på beslutat aktiekapital. Hjo Energi AB Box 66 (Kvarngatan 11) HJO Org.nr Tel vxl Fax Tel direkt hakan@hjoenergi.se

103 Bilagor Följebrev VGR. Beskrivning-PDF. På uppdrag av styrelsen Hjo dag som ovan -H~ Håkan Karlsson VD Hjo Energi AB

104 Netwest Ett nytt regionalt säljbolag för stadsnäten och kommunerna i Västra Götaland ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

105 Vision och affärside Vision Netwest skall främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för kommuninvånare, näringsliv och offentligverksamhet. Affärside Netwest är det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

106 Översikt - relationer Driftpartner Västra Götalandsregionen En kontakt Nationella kunder Regionalt uppdrag Kommunalt uppdrag Netwest Underleverantörsavtal Underleverantörsavtal Regional sfär Kommunal sfär S k a n o v a Stadsnät Stadsnät Stadsnät Förvaltning Nya nät Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Kommunalt uppdrag Kommuner ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

107 Långsiktig nytta med ett regionalt bolag Utveckling av det regionala nätet och sammankoppling av nya och befintliga lokala fibernät Möjlighet till nya affärer och ökad nyttjandegrad i befintliga nät Stärkt ekonomi -> Stadsnäten kan investera mer i utbyggnad av lokal fiber Stärkt konkurrenskraft Större valfrihet och bättre priser för slutkunderna Förbättrade förutsättningar för samhällsutveckling bibehållen konkurrenskraft hos företagen effektivitet och service hos offentlig verksamhet ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

108 Ägande och finansiering VGR > 34%, Övriga < 66% Ägarförändring Ägande Förköp Drag along ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

109 Ägande och finansiering Administrativt påslag självfinansiering (ca 10%) Lån etablerade kreditinsititut Finansiering Ovillkorat aktieägartillskott Låg: kr Medel: kr Hög: kr Vinstmedel ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE Netwest - Västlänk

110 Finansiering ovillkorat aktieägartillskott Finansiering/ aktieägare År 1 Finansiering/ aktieägare År 2 Finansiering/ aktieägare År 3 Finansiering/ aktieägare År 4 Antal aktieägare Summa Aktieägare garanterar en total finansiering upp till VGR Kommun (hög) Kommun (medel) Kommun (låg) Summa Om fler kommuner är intresserade av att bli aktieägare är målsättningen att få en jämn aktieägarfördelning. Det innebär att andelen aktier minskas för kommun hög och medel. För att alla kommuner ska klassas in under det lägsta intervallet krävs 18st. ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE

111 Aktiefördelning Aktieägare Aktieägarandel Finansiering VGR 34% Kommun (Hög) 9% Kommun (Hög) 9% Kommun (Medel) 7% Kommun (Medel) 7% Kommun (Medel) 7% Kommun (Medel) 7% Kommun (Låg) 4% Kommun (Låg) 4% Kommun (Låg) 4% Kommun (Låg) 4% Kommun (Låg) 4% Kommun (Låg) 4% % ETT SAMARBETE MELLAN STADSNÄTEN I VÄSTSVERIGE

112 1 (3) PM Datum Diarienummer RUN Till kommunerna i Västra Götaland Vill ni gå med i det regionala bredbandsbolaget Netwest? En förutsättning för att stadsnäten fortsatt ska kunna upprätthålla en fungerande konkurrens på fiberinfrastrukturnivå, samt öka investeringstakten, är att ekonomin förbättras. Detta föranledde Stadsnäten (genom föreningen Västlänk) att ta kontakt med Västra Götalandsregionen för att starta en gemensam utredning i början av 2013, i syfte att utveckla infrastrukturen för elektronisk kommunikation i länet. Utredningen resulterade i ett förslag om att bilda ett regionalt bredbandsbolag ägt av Västra Götalandsregionen och stadsnät/kommuner i länet. Om bolaget Ett regionalt bredbandsbolag ska ge följande långsiktiga nytta för invånare och näringsliv: - Främja bredbandsutvecklingen i Västra Götalands län - Större valfrihet på tjänstesidan och bättre priser genom ökad konkurrens - Ökande intäkter för stadsnäten med gemensamt marknadsföringsbolag - Ökad fiberutbyggnad genom lokala investeringar - Förbättrad regional planeringsförmåga gällande bredbandsutbyggnad - En möjlighet för de uppväxande fiberföreningarna att få hjälpa med att erbjuda sina tjänster till marknadens aktörer. Utkast till aktieägaravtal och bolagsordning för Netwest redovisades i juni 2013 för Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Förslaget har därefter kompletterats med bland annat affärsplan inklusive budget och erbjudande till tänkta delägare. Netwests vision är att främja en hållbar och framtidssäker bredbandsutveckling som bidrar till nytta och mervärden för kommuninvånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Affärsidén innebär att bolaget ska vara det självklara alternativet i Västra Götaland som erbjuder omfattande lokal täckning, enkelhet och flexibilitet för operatörer, tjänsteleverantörer och andra som kommunicerar via fiber. Bolaget ska vara ett aktiebolag där 34 % av aktierna tecknas av Västra Götalandsregionen och resterande 66 % fördelas mellan övriga ägare i form av kommuner och stadsnät. Tre olika nivåer finns på kommunalt ägande av bolaget. Bolagets kostnader ska finansieras genom ett administrativt påslag på inköpta produkter och tjänster. Det lokala nätägandet kvarstår i övrigt som idag. Bolaget skall ägna sig åt samlad och enhetlig försäljning av svartfiber och kapacitet. Finansieringsbehovet uppskattas till knappt 6 mnkr för att säkerställa bolagets verksamhet de fyra första åren. Avsikten är att säkerställa finansieringen genom ovillkorat aktieägartillskott fördelat utifrån storlek på ägarandel. Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: max.falk@vgregion.se

113 Datum (3) Aktieägaravtal, bolagsordning, affärsplan inklusive fyra års budget för det föreslagna bolaget Netwest AB bifogas tillsammans med en beskrivning av erbjudandet om delägande. Bakgrund En bredbandssamverkan har pågått i många år mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Till grund för samarbetet finns den regionala bredbandstrategin från februari Parallellt har Stadsnäten i Västra Götaland samverkat genom den ideella föreningen Västlänk och genom Västgötaringen, en fiberring som drivs av ett antal stadsnät i syfte att tillgodose behovet av att kunna kommunicera utanför den egna kommungränsen. Västlänks medlemmar har investerat ca 2,2 mdkr kronor i fibernät som når 220 tätorter i Västra Götaland. Båda parter har på varsitt håll identifierat ett behov av att, i harmoni med marknadens stora aktörer, öka takten på fiberutbyggnaden i Västra Götaland för att stärka den lokala och regionala utvecklingen. Enligt statistik från Post och Telestyrelsen (PTS) ligger Västra Götaland (43 %) fortfarande sämre till än Sverigesnittet (49 %) när det gäller fibertillgång, även om Västra Götaland växer lite fortare än snittet. Gällande det svenska målet 100 Mbit/s ligger Västra Götaland, med 49 % tillgänglighet för hushållen, närmare Sverigesnittet som är 53 %. Vi behöver beslut från er senast den 30 oktober Senast den 30 oktober 2014 behöver Västra Götalandsregionen, via Max Falk, ett formellt skriftligt besked om ert ställningstagande till erbjudandet om att bli delägare, liksom önskad ägarandel med erforderligt beslut. Västra Götalandsregionen kommer för egen del ta slutlig ställning till detta erbjudande genom beslut i regionfullmäktige senast /10. Förutsatt att Västra Götalandsregionen och minst ytterligare tio intressenter fram till ovanstående datum tackar ja till erbjudandet kommer bolaget att starta sin verksamhet snarast möjligt under hösten. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson, regionutvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen För mer information kontakta: Max Falk, chef enheten för infrastruktur Box Göteborg Telefon: / E-post: max.falk@vgregion.se Tore Johnsson, handläggare Telefon: E-post: tore.johnsson@hiq.se

114 Datum (3) Västra Götalands bredbandsstrategi/strategi för IT-Infrastruktur finns att ladda ner via länken: Bilagor Bilaga 1 Erbjudande om deltagande i Netwest Bilaga 2 Affärsplan Bilaga 2 Aktieägaravtal Bilaga 3 Bolagsordning

115 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Medfinansiering av utbyggnad av E20 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - godkänna avtalet under förutsättning att huvudavtalet enligt mall blir giltigt, - anvisa medel om 5mnkr exkl indexuppräkning för egen medfinansiering som bidrag för utbyggnad av aktuella etapper av E20. Beloppet direktavskrivs under godkänna att parten Skaraborgs kommunalförbund i huvudavtalet ges rätten att företräda Hjo kommun i frågor som rör huvudavtalet inklusive översiktliga genomförandefrågor, samt - uppdra åt kommunalrådet att underteckna underavtalet Reservation Christer Haagman (Mp) reserverar sig mot beslutet (Bilaga A). Yrkanden Socialdemokraterna genom Pierre Rydén (S), Lars Glad (M), Petter Jönsson (Fp), Britt-Marie Sjöberg (C) och Eva-Lott Gram (Kd) yrkar bifall till föreliggande förslag enligt alternativ 2; att beloppet direktavskrivs under Christer Haagman (Mp) yrkar avslag till föreliggande förslag. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 47/13 att godkänna avsiktsförklaring innebärande att Hjo kommun ska vara med och delfinansiera utbyggnaden av E20 genom Skaraborg. Beloppet uppgår för Hjos del till 5 mnkr och skall indexuppräknas fram till utbetalningsdatum. Inför tecknande av huvudavtal mellan å ena sidan Trafikverket och å andra sidan Västra Götalandsregionen, Kommunalförbunden i Västra Götaland och Västsvenska Handelskammaren ska de medfinansierande kommunerna nu underteckna underavtal till detta huvudavtal. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

116 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen forts Ks I samband med att beslut fattas om att teckna avtalet och att ge Skaraborgs kommunalförbund rätten att företräda Hjo kommun i dessa frågor skall beslut också fattas om hur denna medfinansiering ska redovisas. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har utarbetat rekommendation över hur medfinansiering av statlig infrastruktur ska redovisas. Denna rekommendation möjliggör att direktavskriva hela beloppet under det år då avtalet skrivs eller att periodisera beloppet under en period upp till 25 år. Påpekas bör att beslutet beträffande redovisning inte påverkar likviditet eller skuldsättning över huvud taget. Utbetalning av bidraget kommer att ske i takt med byggnationen oavsett hur vi väljer att redovisa beloppet. Det finns adekvata argument för båda de tillgängliga redovisningssätten. Vad som talar för att direktavskriva beloppet redan 2014 är att helårsprognosen för Hjo kommun under 2014 visar på ett relativt högt resultat, bland annat på grund av reavinst för försäljning av fastigheter. Då medfinansieringen är av engångskaraktär och då den bedöms rymmas inom det prognostiserade resultatet kan det därför anses lämpligt att direktavskriva beloppet och därmed undvika att behöva reservera medel ur framtida driftsbudgetar för nedskrivning av beloppet. Vid sammanställning av övriga Skaraborgskommuners resonemang, avsikter och beslut framkommer att spridningen är relativt stor. Någon kommun har för avsikt att direktavskriva, några periodiserar över år och några över maximala 25 år. För Hjos del, som är en relativt liten kommun, som inte ligger utmed E20, uppgår beloppet till, jämförelsevis beskedliga 5 mnkr. Av denna anledning kan man argumentera för att anta övriga Skaraborgskommuners medelväg och periodisera. Beloppets storlek talar dock för att inte välja maximala 25 år utan istället år. Förvaltningen föreslår därför att periodisera beloppet över 12 år alternativt direktavskriva under Handling PM från VGR med förslag till beslutsformuleringar. PM från PWC med beskrivning av avtalen samt risker och redovisning. Förslag till huvudavtal (tecknas inte av enskilda kommuner). Förslag till underavtal. Kommunchefens skrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

117 STAB Sida 1 (2) Enhet Datum Ekonomi Handläggare Lennart Andersson Allmänna utskottet Medfinansiering av utbyggnad av E20 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - godkänna avtalet under förutsättning att huvudavtalet enligt mall blir giltigt - anvisa medel om 5mnkr exkl. indexuppräkning för egen medfinansiering som bidrag för utbyggnad av aktuella etapper av E20. Alternativ 1: beloppet periodiseras över 12 år. Alternativ 2: beloppet direktavskrivs under godkänna att parten Skaraborgs kommunalförbund i huvudavtalet ges rätten att företräda Hjo kommun i frågor som rör huvudavtalet inklusive översiktliga genomförandefrågor, samt - uppdra åt kommunalrådet att underteckna underavtalet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 47/13 att godkänna avsiktsförklaring innebärande att Hjo kommun ska vara med och delfinansiera utbyggnaden av E20 genom Skaraborg. Beloppet uppgår för Hjos del till 5 mnkr och skall indexuppräknas fram till utbetalningsdatum. Inför tecknande av huvudavtal mellan å ena sidan Trafikverket och å andra sidan Västra Götalandsregionen, Kommunalförbunden i Västra Götaland och Västsvenska Handelskammaren ska de medfinansierande kommunerna nu underteckna underavtal till detta huvudavtal. I samband med att beslut fattas om att teckna avtalet och att ge Skaraborgs kommunalförbund rätten att företräda Hjo kommun i dessa frågor skall beslut också fattas om hur denna medfinansiering ska redovisas. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har utarbetat rekommendation över hur medfinansiering av statlig infrastruktur ska redovisas. Denna rekommendation möjliggör att direktavskriva hela beloppet under det år då avtalet skrivs eller att periodisera beloppet under en period upp till 25 år. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN kommunen@hjo.se Ekonomi Torggatan 2 Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo Hjo lennart.andersson@hjo.se L:\KSarb\Pågående

118 2 (2) Påpekas bör att beslutet beträffande redovisning inte påverkar likviditet eller skuldsättning över huvud taget. Utbetalning av bidraget kommer att ske i takt med byggnationen oavsett hur vi väljer att redovisa beloppet. Det finns adekvata argument för båda de tillgängliga redovisningssätten. Vad som talar för att direktavskriva beloppet redan 2014 är att helårsprognosen för Hjo kommun under 2014 visar på ett relativt högt resultat, bland annat på grund av reavinst för försäljning av fastigheter. Då medfinansieringen är av engångskaraktär och då den bedöms rymmas inom det prognostiserade resultatet kan det därför anses lämpligt att direktavskriva beloppet och därmed undvika att behöva reservera medel ur framtida driftsbudgetar för nedskrivning av beloppet. Vid sammanställning av övriga Skaraborgskommuners resonemang, avsikter och beslut framkommer att spridningen är relativt stor. Någon kommun har för avsikt att direktavskriva, några periodiserar över år och några över maximala 25 år. För Hjos del, som är en relativt liten kommun, som inte ligger utmed E20, uppgår beloppet till, jämförelsevis beskedliga 5 mnkr. Av denna anledning kan man argumentera för att anta övriga Skaraborgskommuners medelväg och periodisera. Beloppets storlek talar dock för att inte välja maximala 25 år utan istället år. Förvaltningen föreslår därför att periodisera beloppet över 12 år alternativt direktavskriva under Delges Ks förvaltning/ekonomi Ks förvaltning/samhällsbyggnad Skaraborgs kommunalförbund Lisbeth Göthberg Kommunchef L:\KSarb\Pågående

119 Grahn Christina Från: Skickat: den 3 juli :09 Till: Hulmarker Catrin; Rydèn Pierre; Kommunen Kopia: Göthberg Lisbeth Ämne: E20 Bifogade filer: Hjo underavtal.docx; PM. Avtalsstruktur, risker och redovisning.pdf; Avtal_E20_ pdf; PM Alt Tidig Beslutsunderlag angående medfinansiering av E20.pdf Hej, här kommer dokument som underlag till beslut om avtalsskrivning angående medfinansiering av E20 utbyggnad. Följande dokument bifogas: PM från VGR med förslag till beslutsformuleringar PM från PWC med beskrivning av avtalen samt risker och redovisning Huvudavtal (tecknas inte av enskilda kommuner) Underavtal Jag har semester från och med 7/7, men finns nåbar på mobiltelefon vid ev. frågor. Mvh Gunnar Carlsson ============================ Gunnar Carlsson, Infrastruktursamordnare Skaraborgs Kommunalförbund Box 54, Skövde ====15 kommuner i samverkan==== 1

120 Underavtal om företrädanderätt samt överföring av medfinansieringsbidrag för utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro Utbyggnaden av aktuella etapper inom planperioden möjliggörs genom att ett betydande antal lokala och regionala intressenter inom och utanför Västra Götaland kommuner, kommunalförbund, regioner, handelskammare och banker beslutat medverka till finansieringen. Detta underavtal tecknas mellan Skaraborgs Kommunalförbund och Hjo kommun, nedan kallade parterna. Avtalet är ett underavtal till Huvudavtal om medfinansiering av utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro. Huvudavtalet tecknas mellan Trafikverket samt Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren. I Huvudavtalet representeras Hjo kommun av Skaraborgs Kommunalförbund. Detta underavtal reglerar överföring av medfinansieringsbidrag mellan parterna för vidare distribution till Trafikverket enligt Huvudavtalet samt Skaraborgs Kommunalförbunds rätt att företräda Hjo kommun inom ramen för Huvudavtalet. Mellan parterna i Huvudavtalet tecknas även objektsvisa medfinansieringsavtal. Kommun som berörs av vägutbyggnad kan i anslutning till de objektvisa medfinansieringsavtalen teckna separat genomförandeavtal om tillägg utöver vad som ingår i det gemensamma åtagandet beskrivet i Huvudavtalet. 1 Parter Skaraborgs Kommunalförbund, org.nr , Box 54, SKÖVDE Hjo kommun, org.nr , Stadshuset, HJO 2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta avtal: Huvudavtal om medfinansiering av utbyggnad på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro kallas Huvudavtal. Trafikverkets motparter i Huvudavtalet kallas Medfinansiärerna. Hjo kommun kallas bidragsgivare. Skaraborgs Kommunalförbund kallas bidragsmottagare. 3 Syfte och bakgrund E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk bl.a. genom kopplingen till Göteborgs hamn. E20 genom Västra Götaland har stora brister vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Regeringens beslut om nationell plan för transportsystemet med fem nya etapper är en större satsning än vad Trafikverket föreslagit och innebär tillsammans med utbyggnaden av fyra tidigare beslutade etapper att hela E20 genom Västra Götaland kommer att vara mötesseparerad till De nya etapperna byggs också ut med högre standard jämfört med tidigare förslag. 1(3)

121 Trafiksäkerheten förbättras och förutsättningarna för regional tillväxt stärks. Regeringens beslut innebär också att hela E20 genom Västra Götaland på sikt ska byggas ut till 2+2 väg. Regeringen har i sitt beslut avsatt 2,7 mdkr med förutsättningen att regioner, kommuner m.fl. medfinansierar vägutbyggnaden med 1,35 mdkr. Detta underavtals syfte är att reglera ansvar för överföring av medfinansieringsbidrag mellan parterna samt bidragsmottagarens rätt att företräda bidragsgivaren inom ramen för Huvudavtalet. 4 Huvudavtal Trafikverket och Medfinansiärerna (Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren) har i Huvudavtalet träffat avtal om E20 utbyggnaden för att genomföra följande åtgärder: Förbi Vårgårda, 4 km landsväg som blir mötesseparerad inklusive en trafikplats Vårgårda Vara, 26 km landsväg som blir mötesseparerad varav 15 km 2+2 väg Förbi Skara, 8 km landsväg som blir mötesseparerad varav 3 km 2+2 väg Götene Mariestad, 20 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2 väg Förbi Mariestad, 17 km landsväg som blir mötesseparerad 2+2 väg Medfinansiärernas motiv för att bidra till finansieringen är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet på E20 samt att stärka den regionala utvecklingen. 5 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering I 5 i Huvudavtalet beskrivs vilka åtgärder medfinansieringen avser, bedömd kostnad för utbyggnaden samt fördelning av medfinansieringsbelopp mellan parterna i Huvudavtalet. Hjo kommuns medfinansieringsbidrag uppgår till 5 mnkr i prisnivå Bidragsgivarens medfinansieringsbidrag omräknas till Trafikverkets index för Investering Väg. 6 Betalning av medfinansieringsbidrag I de objektsvisa medfinansieringsavtalen regleras betalningen av medfinansieringsbidraget till Trafikverket från parterna i Huvudavtalet. I Huvudavtalet representerar bidragsmottagaren bidragsgivaren. Trafikverket rekvirerar medfinansieringsbidraget från Skaraborgs Kommunalförbund enligt den betalplan som beskrivs i de objektsvisa medfinansieringsavtalen. I samband med Trafikverkets rekvisition från Skaraborgs Kommunalförbund rekvirerar bidragsmottagaren i sin tur medfinansieringsbidraget från bidragsgivaren. 7 Principer för fördelning av ansvar Om bidragsgivaren inte helt eller delvis kan uppfylla sitt åtagande gentemot bidragsmottagaren är det upp till parterna att omförhandla underavtalet. 2(3)

122 8 Bidragsmottagarens mandat Bidragsmottagaren har rätt att företräda bidragsgivaren enbart inom ramen för Huvudavtalet. Bidragsmottagaren har mandat att administrera och koordinera medfinansieringsbidraget enbart i syfte att distribuera bidraget till Trafikverket gällande medfinansiering av åtgärder reglerat i Huvudavtalet. Syftet med överföringen är enkom medfinansiering av statlig infrastruktur angivet i Huvudavtalet. Bidragsmottagaren har inte rätt disponera bidraget på något annat sätt. 9 Övriga risker Principer för fördelning av ansvar, regleras ansvaret mellan Trafikverket och Medfinansiärerna. 10 Förutsättningar för avtalets giltighet Parterna är medvetna om att överföring av medfinansieringsbidrag enligt detta avtal är beroende av att Huvudavtalet är giltigt. Eventuella ändringar i och tillägg till detta avtal gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. 11 Tvist Eventuella tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Skaraborgs Kommunalförbund Hjo kommun 3(3)

123 Medfinansiering av E20 Beskrivning av avtalsstruktur, risker och redovisning 12 June 2014

124 Föreslagen avtalsstruktur Medfinansieringen av den aktuella upprustningen av E20 regleras genom tre avtal beskrivna nedan. Huvudavtal Syftet med huvudavtalet är att reglera ansvar för medfinansieringen av E20 mellan Trafikverket å ena sidan och medfinansiärer å andra sidan. För att minska antalet avtalsparter representerar kommunalförbunden de medfinansierande kommunerna i huvudavtalet. Avtalet beskriver vilka åtgärder som ska medfinansieras samt syftet med medfinansieringen. Här redovisas bedömda kostnader för respektive åtgärd/objekt samt hur stort medfinansieringsbelopp respektive part ska tillskjuta. Avtalet reglerar hantering av kostnadsförändringar för byggprojektet samt principer för parternas samarbete. Eftersom byggstarten ligger flera år fram i tiden behöver medfinansieringen indexuppräknas för att inte förlora i värde. Huvudavtalet anger index för uppräkning av medfinansieringen. Avtalets parter: Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund, Västsvenska Handelskammaren Underavtal Syftet med underavtalet är att reglera respektive kommunalförbunds rätt att företräda medfinansierande kommun samt hur medfinansieringsbidraget ska överföras från kommun till kommunalförbund. Avtalet beskriver kommunalförbundets med flera rätt att administrera medfinansieringsbidraget samt vad som händer om kommunen respektive kommunalförbundet inte kan uppfylla sitt åtagande. Avtalet reglerar även att medfinansieringsbidraget endast får användas som bidrag till upprustningen av E20. Ett underavtal skrivs mellan varje medfinansierande kommun och dess kommunalförbund. Västra Götalandsregionen kan skriva underavtal med kommun som inte representeras av kommunalförbund. Avtalets parter: Kommunalförbund med flera och medfinansierande kommun Objektsvisa medfinansieringsavtal Syftet med de objektsvisa medfinansieringsavtalet är att fastställa detaljreglering av genomförandet med åtaganden för Trafikverket och medfinansierande part inom respektive åtgärd. Avtalet skrivs närmare byggstart när planeringen för objektets genomförande är längre framskriden. De objektsvisa medfinansieringsavtalen är mer detaljerade än huvudavtalet vad gäller kostnadskalkyler och etappindelningar. Avtalet innehåller en detaljerad tidplan och betalplan för medfinansieringen samt reglerar hur betalningen av medfinansieringen ska gå till rent praktiskt. Avtalets parter: Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund, Västsvenska Handelskammaren Genomförandeavtal De kommuner som vill genomföra kompletterande åtgärder utöver vad som ingår i den gemensamma satsningen kan teckna separata genomförande avtal per objekt med Trafikverket. Det kan handla om anslutningsvägar, anslutande trafikplatser, broar och GC-vägar etc. Avtalets parter: Trafikverket och berörd kommun med planmonopol Figur 1 Avtalsstruktur PwC 1

125 Risker Nedan beskrivs exempel på risker kopplade till medfinansieringen. Riskerna regleras genom huvudavtal, underavtal respektive objektsvisa medfinansieringsavtal. Typ av risk Kostnadsfördyring Betalningsvilja/ betalningsförmåga Uppräkning av medfinansiering Försening Ansvarsfördelning för genomförande Beskrivning och hantering av risk Kostnaderna för åtgärderna överstiger budgeten, t ex på grund av försening. I huvudavtalet regleras att Trafikverket står risken/möjligheten för kostnadsförändringar i de planerade åtgärderna vilket inkluderar även eventuella TEN-bidrag. En enskild kommuns vilja att medfinansiera ändras, alternativt att kommunens likviditet brister när utbetalningen av medfinansieringen ska göras. I underavtalet regleras att om medfinansiären helt eller delvis inte uppfyller sitt åtagande är det upp till parterna att omförhandla underavtalet. Part i huvudavtalet kan väcka fråga om ändringar i huvudavtalet. I huvudavtalet regleras att Trafikverkets index för Investering Väg används för uppräkning av medfinansiering för samtliga kommunala medfinansiärer. Genomförandet av infrastrukturprojektet blir försenat. Det är svårt att avtala bort försening av projektet. Enligt huvudavtalet ska Trafikverket arbeta med god framförhållning och planering av genomförandet för att undvika försening. Statens, kommunens respektive regionens åtagande för genomförandet. I huvudavtalet regleras att Trafikverket är ansvarigt för att låta utföra åtgärderna inom det statliga åtagandet samt att regionen och kommunerna ansvarar för medfinansieringen. PwC 2