Utbildningsutbudet i Eslövs gymnasieskola inför läsåret 2014/15

Transkript

1 Utbildningsutbudet i Eslövs gymnasieskola inför läsåret 2014/15 Underlag för beslut i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Essbe konsult, Bo Sahlée

2 Eslövs kommun Rapport Utbildningsutbud inför läsåret 2014/15 Underlag för beslut i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 1. Inledning bakgrund Föreliggande rapport får ses som en fortsättning på den rapport som presenterades före sommaren 2013, Gymnasieskolan och gymnasieutbudet i Eslövs kommun en analys och nu koncentreras bilden just till hur ett utbud kan se ut inför läsåret 2014/15. Arbetet med denna rapport liksom den föregående är ju ett resultat av de stora förändringar som skett inom Eslövs gymnasieskola sedan år Bakom detta ligger dels förändringar i elevunderlaget med vikande antal åringar sedan 2009, dels nationella beslut om frisök och kommunala samverkansbeslut om fritt sök i Skåne. Dessa förändringar tillsammans med en ny och förändrad gymnasieskola har också medfört stora ekonomiska påfrestningar på verksamheten i kommunen. Svårigheten idag är att bedöma hur ett minskat utbildningsutbud ska se ut kopplat andra förändringar som nu kan komma nationellt vad gäller särskilt yrkesprogrammen i gymnasieskolan. 2. Tidigare rapport gymnasieskolan i Eslöv Rapporten innehåller bl.a. en genomgång av de faktorer som nämnts i inledningen tillsammans med en genomgång av vad som hänt gymnasieskolan i Eslöv de senaste åren,elever, program / inriktningar, lokaler och ekonomi. Till huvudtexten bifogas en rad bilagor där varje program gås igenom separat. Den samlade rapporten finns utlagd på kommunens hemsida under Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträden, sammanträde

3 3. Befolkningsprognos och elevunderlag 3.1 Befolkningsprognos i tidigare rapport och Eslöv 2013 Befolkningsprognos för Eslövs kommun (Kaab) År Summa Befolkningsprognos för Eslövs kommun 2012 och prognos (Kaab) År Summa En jämförelse mellan befolkningsprognos 2010 och 2013 visar på små förändringar,dock inte i positiv riktning Befolkningsprognos Region Skåne Prognos , Region Skåne År Summa Hörby, Höör En befintlig befolkningsprognos för Hörby kommun fram till 2030 visar på följande siffror för åringar, st, st. Därefter en uppgång enligt två olika alternativ I alternativ 1 når man 2012 års siffror igen år 2020, i alternativ 2 dröjer detta till Från Höörs kommun har man lämnat ut följande uppgifter på antalet 16-åringar: År Antal

4 År Antal Relation sökbild feb/mars, omval, skolstart Sökande första hand 2012 och 2013 Program Totalt Totalt Beh. Beh. Obeh. Obeh. Sökande andra hand BA BF EE EK FT HA IN NA RL SA TE VO Summa Sökande totalt 2013 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att pausa följande fyra program: EE, FT, IN och VO. Dessutom fattar man beslut om att minska antalet inriktningar så att följande inriktningar är sökbara från Ht 2013: Program Bygg- och anläggning Barn och fritid Ekonomi Handel- och administration Naturvetenskap Restaurang och livsmedel Samhällsvetenskap Teknik Inriktningar 2013 Husbyggnad, mark och anläggning Pedagogiskt arbete Ekonomi Handel och service Natur Kök och servering Beteendevetenskap Teknikvetenskap 3

5 Årets omsök till gymnasieutbildningarna avslutades den 15 maj. Följande tabell kommer från ansökningsenheten i Lund. Sökande efter omval 2013 Eslövs kommun KOD PROGRAM Sökande i första hand Efter omval I april Differens Platser totalt Behöriga Totalt sökande april 2013 BF Barn- och fritid BA Bygg EE El och energi 0 EK Ekonomi FT Fordon 0 HA Handel och administration IN Industri 0 NA Naturvetenskap RL Restaurang- och livsmedel SA Samhällsvetenskap TE Teknik VO Vård- och omsorg Jmf Kommentarer: Omsöket i maj ger till resultat 8 färre sökande totalt. Då är i detta flera sökande i omlopp efter förstasöket tidigare i år eftersom nämnden pausat fyra program. Sökandebilden i jämförelse med 2012 är ungefär 100 färre sökande. 4

6 Bergagymnasiet elever höstterminen 2013 BERGAGYMNASIET PROGRAM Program Åk 1 ÅK 2 Åk 3 Totalsumma BA BF EE EK FT HA IMIND IMPREP 3 3 IMSPR IMYRK 6 6 IN NA RL SA TE VO Totalsumma IMPROGELEVER SOM INGÅR I SIFFRORNA OVAN Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalsumma BA 1 1 BF 4 4 HA IN 2 2 RL Totalsumma

7 3.5 Sökande från Eslöv och från andra kommuner (främst Hörby, Höör) Andel elever vid Eslöv gymnasieutbildningar från andra kommuner. År Elever Eslöv gy Elever från annan kommun År Elever Eslöv gy Elever från annan kommun 1994/ % 2004/ % 1995/ % 2005/ % 1996/ % 2006/ % 1997/ % 2007/ % 1998/ % 2008/ % 1999/ % 2009/ % 2000/ % 2010/ % 2001/ % 2011/ % 2002/ % 2012/ % 2003/ % 2013/ % Andelen sökande från andra kommuner har i ovanstående 20-årsperspektiv först ökat upp till 50% av antalet elever vid Eslövs gymnasieskola 2000/01 för att sedan succesivt avta till dagens 28%. År 2004/05 var andelen tillbaka på 1994/95 års andel. 4. Faktorer som kan påverka ett avgörande av utbildningsutbudet 4.1 Sökbild Visar antalet sökande vid första ansökan i februari (behöriga och obehöriga), antalet sökande efter omvalsperioden (behöriga, obehöriga) och slutligen antal elever som börjat vid höstterminen. Siffrorna kan skifta en del. Det är också viktigt att jämföra antalet elever på ett viss program som går i Eslöv eller som väljer att få sin utbildning hos en annan huvudman. Här finns olika utveckling beroende på vilket program det är se under punkt Lokaler Lokalfrågan påverkar också olika program på olika sätt. Flera högskoleförberedande program är inte så beroende av speciallokaler. Vissa yrkesprogram är mycket beroende av specialutformade lokaler med större ytor och kanske även en dyr maskinpark. I de utredningar som nu görs om att samla lokalerna för gymnasie- och vuxenutbildningen i Eslöv i gemensamma byggnader för att komma tillrätta med stora överytor och även skapa bättre lokaler påverkar lokalvalen kostnadsbilden för vissa program. Mest tydligt är detta för restaurang- och livsmedelsprogrammet där en förändring av lokalerna på Salliusgymnasiet är betydligt billigare än att tillskapa nya lokaler på Bergagymnasiet. Programytorna för industritekniska programmet har minskats och samordningsvinster kan göras genom den nya placeringen i Hyveln. 6

8 El- och energiprogrammets lokaler är nu de som är i sämst skick och här är frågan hur ett program kan utvecklas i andra lokaler där man eventuellt placeras med olika lokaler för olika inriktningar. Tillgång till och placering av befintliga idrottslokaler påverkas också av val av skolalternativ. När de gäller lokalkostnader så är det ju så att varje program dels ska bära sin andel av gemensamma lokaler dels kostnaden för de programspecifika lokalerna. 4.3 Personal Tillgången på behörig personal är en viktig faktor för varje program. Idag ska ju alla lärare få sin lärarlegitimation som bevis på rätt behörighet och rätt att undervis i vissa ämnen. Dock gäller inte idag lärarlegitimationen för yrkeslärare. 4.4 Elever från IM - En intressant faktor för att bedöma ett programs volym och betydelse för eleverna är antalet elever som går på programmet men som kommit in på de introduktionsprogram som berättigar till denna placering. Detta gäller speciellt de yrkesinriktade programmen. Siffror för IM-elever presenteras under respektive program. IMPRO Programinriktat individuellt val 2011/ / /14-16 IMYRK - Yrkesintroduktion 2011/ / / Avnämare, bransch / företag Avnämarna, branscher och företag men även fackliga organisationer, är viktiga aktörer när det gäller att kunna arbeta framgångsrikt med ett yrkesprogram. Den formella samverkan ska ske inom det obligatoriska programrådet ram. För att sedan praktik etc. ska fungera krävs många formella och informella kontakter. Redovisningen av programråd inom de olika aktuella yrkesprogrammen sker för varje program. Det är inte bra att några yrkesprogram saknar ett programråd trots att det är obligatoriskt. Under tiden från nämndens beslut om att pausa fyra yrkesprogram fram till idag har dessa aktörer reagerat mycket olika beroende på program. Detta redovisas också under respektive program. 7

9 4.6 Marknadsföring Även om marknadsföringen inte kan bedömmas nu inför beslut om utbudet 2014/15 så ges trots detta ändå några kommentarer. I dagens skolmarknad är rätt marknadsföring oerhört viktig för att påverka elevernas val och uppmärksamma dem på de utbildningar som finns på hemmaplan. Eslövs gymnasieskola måste snabbt på det nya läsåret formera en markandsföringsgrupp under ledning av en av skolledarna. För att få igång denna grupp rätt och för att få rätt inriktning utifrån Eslöv förutsättningar krävs säkert en professionell hjälp åtminstone i starten Dessutom till arbetet en öronmärkt budget. Arbetet inför läsåret 2014/15 måste starta upp på allvar i september månad. 4.7 Nationella aktuella förslag Högskolebehörighet inom alla yrkesprogram Från och med höstterminen 2013 kan alla nationella yrkesprogram ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie 2500 poäng. På fem av de tolv yrkesprogrammen kommer behörighetsgivande kurser i svenska och svenska som andraspråk alternativt engelska att läggas till i programfördjupningen. Skolan kan välja att ge dessa kurser inom programfördjupningen för samtliga årskurser nu. För de övriga sju yrkesprogrammen finns redan denna möjlighet tidigare. Ändringarna gäller: - Bygg- och anläggningsprogrammet - Fordons- och transportprogrammet - Hantverksprogrammet - Naturbruksprogrammet - VVS- och fastighetsprogrammet Uppdrag att föreslå förändringar inom vård- och omsorgsprogrammet Regeringen beslutade i februari 2013 att ge Skolverket i uppdrag att föreslå förändringar av vård- och omsorgsprogrammet. Skolverket ska lämna förslag om en särskild inriktning inom programmet som ger behörighet till högskolestudier för de elever som vill utbilda sig till exempelvis sjuksköterskor. I uppdraget ingår också att överväga om det är lämpligt att möjliggöra en särskild examen för undersköterskor inom ramen för yrkesexamen på vårdoch omsorgsprogrammet. Förslagen ska syfta till att både underlätta för de elever som avser att studera till ex. sjuksköterska och öka intresset för programmet. Utredningen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 oktober Skolverket har i början av september månad presenterat ett förslag som nu är ute på remiss hos skolhuvudmännen. 8

10 Utredning av undersköterskeexamen Se också ovan. Det råder brist på personal inom vård och omsorg. Efterfrågan på utbildad personal lär öka ytterligare. Framförallt kommer det att saknas personer med en omvårdnadsutbildning på gymnasieskolan. För att få fler elever till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram behövs förändringar av programmet och regeringen har därför beslutat om ett uppdrag till Skolverket. För att ge eleverna från vård- och omsorgsprogrammet en tydligare identitet som undersköterskor ska Skolverket utreda om det är lämpligt att utfärda en särskild undersköterskeexamen, som en underkategori till yrkesexamen. Förslaget ska redovisas senast 15 oktober Ny industriutbildning i gymnasiet Industrins utveckling förutsätter mer kvalificerad kompetens och gymnasieskolans teknikprogram ska därför utvecklas: - En ny industriell inriktning skaps på teknikprogrammet - Nuvarande industritekniska programmet avskaffas - Redan antagna elever på industritekniska programmet fullföljer påbörjad utbildning Detta presenterades av utbildningsministern och representanter för Teknikföretagen och IF Metall den 12 augusti Regeringen kommer att tillsätta en utredning om TE-programmet som bland annat ska förslå vilken eller vilka industriella inriktningar som programmet ska ha framöver. TEprogrammet blir därmed en möjlighet även för de elever som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan. Kraven för TE-programmet ska vara detsamma som idag. Förändringarna kräver riksdagsbeslut och kan införas först hösten Skolverket får också i uppdrag att möjliggöra för skolorna att erbjuda yrkeskurser inom ramen för programfördjupningen på TE-programmet under en övergångsperiod. På så sätt skapas fler möjligheter för de skolor som vill att TE- och IN-eleverna ska kunna samläsa. Ny lärlingsreform Fler elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, dvs en arbetsplatsförlagd gymnasieutbildning, för att får en starkare ställning på arbetsmarknaden. I den kommande budgetpropositionen föreslår regeringen fler insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Sverige behöver genomgå ett systemskifte för lärlingsutbildningar och slå in på samma väg som Tyskland och Österrike säger utbildningsministern. Följande kommer att föreslås: 9

11 - Kostnadsersättning till lärlingar Den elev som är lärling kan under tiden på arbetsplatsen h ökade kostnader för resor till arbetsplatsen och för måltider. Ingen elev ska behöva välja bort lärlingsalternativet av ekonomiska skäl och därför föreslås att en kostandsersättning till elev införs. Den bör vara på 1000 kronor per studiemånad då lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som eleven är på arbetsplatsen. - Höjt anordnarbidrag Den arbetsplats som tar emot en lärling får idag kronor per lärling och år i s.k. anordnarbidrag. För att öka incitamentet för arbetsgivaren att ta emot lärlingar föreslås att anordnarbidraget höjas med kronor per lärling och år. Därutöver föreslös anordnarbidraget höjas med ytterligare kronor per lärling och år om den handledare som lärlingen har genomfört en av Skolverket godkänd handledarutbildning. - Utvecklingsstöd Det finns idag ett stort antal kommuner som inte har någon lärlingsutbildning i egen regi eller enbart har den i mindre omfattning. För att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning föreslås ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag i form av riktat statsbidrag med detta syfte. Skoverket bör få i uppdrag att på andra sätt stimulera att lärlingsutbildning anordnas. - Stöd till branscher m.m. Flera branschorganisationer visar ett stort engagemang och vilja att arbeta för ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), både inom lärlingsutbildning och inom skolförlagd yrkesutbildning. För att stödja detta föreslås ett utvecklingsstöd till branscherna på tre år. Dessutom bör samverkan mellan branscher och skolmyndigheter kring yrkesutbildningsfrågor utvecklas på nationell nivå. - Gymnasial lärlingsanställning Regeringen vill införa en särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som bygger på att lärlingen är elev och får lön enligt avtal. Regeringen planerar därför att lägga en proposition om detta i höst. 10

12 5. Ekonomi 5.1 Allmänt Den ekonomiska utvecklingen för Eslövs gymnasieskola redovisas i tidigare rapport. Ekonomin innevarande år redovisas dels för första halvåret, dels i en ny internbudget för hösten Denna antas av GoV-nämnden på kommande sammanträde. Det viktiga nu är att man är på väg mot en ekonomi i balans där också personalen får en annan insyn i ekonomin och också tydliga siffror för vad varje program kostar och vilka inköp man kan göra inom programmets ram. 5.2 Interkommunal ersättning, IKE Nya belopp för interkommunal ersättning har framräknas under sommaren och antagits av Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid augustisammanträdet. Beräkningarna bygger på de principer som fastställt nationellt 2010 under rubriken bidrag på lika villkor. Aktuella belopp redovisas under respektive program. 5.3 Bidrag till fristående skolor Nya beräkningar för höstterminen 2013 har framtagits enligt beskrivning under 5.2 ovan och antagits vid nämndens augustisammanträde. Redovisas nedan under respektive program tillsammans med beloppet från riksprislistan. 5.4 Jämförelser Jämförelser mellan Eslövs IKE-belopp och vissa andra Skånekommuners redovisas under respektive program. Till programkostanden för respektive program hos annan huvudman får man lägga reskostnaden för ett läsår. Ex. reskostnad Eslöv Lund kronor. 6. Skåne jämförelser 6.1 Programutbud kommunala huvudmän Ett urval presenteras under respektive program nedan 6.2 Programutbud friståenden huvudmän Ett urval presenteras under respektive program nedan 6.3 Var finns Eslövs elever och på vilka program? Här redovisas var Eslövselever går på gymnasieutbildning höstterminen Program årskurs kommun huvudman (kommunal eller fristående) Här redovisas först program och årskurs,dels hemma dels hos annan huvudman: 11

13 Dessa program och huvudmän använder Eslövs egna ungdomar läsåret 2013/14 Nationellt Bergagymnasiet Annan huvudman Totalt program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa Bygg och anläggning Barn och fritid El och energi Ekonomi Estetiskt Fordon och transport Handel Hotell och turism Humanistiskt Hantverk International Bacc Industritekniskt Naturvetenskapl Naturbruk Restaurang och livsm Samhällsvetenskapl Teknik VVS och fastighet Vård och omsorg Summa Utifrån denna sammanställning kan mycket analyseras vad gäller val m.m. Tabellen kommer att kompletteras med kommunal alt. Fristående huvudman samt ort. 12

14 Eslövselever hos andra huvudmän HT 2013 Program K F Summa BA BF EE EK ES FT HA HT HU HV IB IN NA NB RL SA TE VF VO Summa

15 7. Programgenomgång visa program 7.1 Vård- och omsorgsprogrammet, VO Inriktningar inga Elevutveckling 2002/03 86, 2005/06 120, 2010/11 59, 2012/13 54 (inkl. IMPRO) HT 2013 åk Elevutveckling för varje läsår från läsåret 2002/03 och framåt se tidigare rapport Elever hos andra huvudmän - Åk 1 13, åk 2 11, åk 3 7, summa 31 Introduktionsprogram IMPRO HT , VT , HT 2013 pausat Lokaler Ganska nyrenoverade lokaler på Bergagymnasiet Samverkan Inom ramen för Vård- och omsorgscollege Eslöv / Höör / Hörby samverkan med arbetsgivare inom dessa kommuner, privata vårdarbetsgivare, fackliga organisationer och vuxenutbildningen i Eslöv. Nationella frågor utredning om undersköterskeexamen efter avslutat VO program. Styrgruppen för vård- och omsorgscollege utgör också programråd för programmet. Efter beslut om att pausa programmet har styrgruppen för Vård- och omsorgscollege både lokalt och regionalt reagerat negativt på beslutet. Man vill ha kvar en utbildning i Eslöv även för ungdomar. Andra huvudmän - Kommunala Hässleholm, Kristianstad, Klippan, Lund, Malmö, Landskrona, Helsingborg Fristående Kristianstad, Lund, Malmö, Helsingborg IKE Kommun Eslöv Hässleholm Lund Malmö Trelleborg Klippan Landskrona Eslöv HT 2013 IKE åk , Självkostnad åk Reskostnad tillkommer till andra kommuner ex. Lund kronor. Bidrag till fristående skolor HT 2013, Riksprislistan 2013 GY Nationella frågor Se under punkt 4.7 ovan. 14

16 7.2 Industriprogrammet, IN Inriktningar Driftssäkerhet och underhållsteknik, Produkt- och maskinteknik, Svetsteknik. Elevutveckling 2002/03 40, 2006/07 42, 2010/11 45, 2012/13 46 (inkl. IMPRO), HT 2013 åk Elevutveckling för varje läsår från 2002/03 och framåt se tidigare rapport. Elever hos andra huvudmän Åk 1 1, åk 2 0, åk 3 1, summa 2 Introduktionsprogram IMPRO HT , VT , HT 2013 pausat men åk 3 2 Lokaler från HT 2013 i nya lokaler i Hyveln. Samverkan med FT. Samverkan Teknikcollege Mitt i Skåne, med Eslöv, Hörby och Höör samt bransch, företag och facklig organisation. Styrgruppen för TC blir då också programråd för industritekniska programmet. Teknikcollege regionalt i Skåne har reagerat negativt på beslutet om att pausa programmet så har man ven gjort i skrivelse från nationell nivå. Andra huvudmän Kommunala Hässleholm nystart efter paus 2 år, Kristianstad, Ängelholm, Osby, Trelleborg, Landskrona Fristående Helsingborg, Kristianstad, Lund, Malmö IKE Kommun Eslöv Malmö Trelleborg Landskrona Eslöv IKE HT 2013 åk , Självkostnad åk Reskostnad tillkommer till andra kommuner, ex. Lund kronor /läsår. Bidrag till fristående skolor - HT 2013, Riksprislistan 2013 GY Nationella frågor Se under punkt 4.7 ovan. Regionalt Eslöv kommer att finnas med (tillsammans med ett par andra kommuner)i en förstudie för en kartläggning över vilka specifika kompetenser som efterfrågas inom industrin i Skåne vad gäller anställd arbetskraft för att företagen ska kunna utvecklas. Detta spelas sedan in mot utbildningsanordnarna i Skåne. Här kan man då få fram kompetensbehov och inriktning på utbildningsinsatser. Kommunförbundet Skåne är projektägare och medel kommer från strukturfonden. 15

17 7.3 Fordons- och transportprogrammet, FT Inriktningar Personbil, Lastbil och mobila maskiner Elevutveckling 2002/03 93, 2005/06 104, 2009/10 45, 2012/13 40, HT 2013 åk Elevutveckling för varje läsår från 2002/03 och framåt se tidigare rapport. Elever hos andra huvudmän Åk 1 21, åk 2 13, åk 3 11, summa 45 Introduktionsprogram IMPRO HT , VT , HT 2013 pausat Lokaler I Hyveln avtal till 2015, samverkan med IN från HT 2013 Samverkan Det finns ett aktivt programråd. Detta har också sammanträtt efter beslut om att pausa programmet och reagerat negativt på beslutet. Kontakter bör tas med Svalöfs gymnasium för att diskutera en samverkan inom fordonsområdet. Andra huvudmän Kommunala Hässleholm, Kristianstad, Svalöv, Helsingborg, Klippan, Malmö, Sjöbo, Skurup, Ystad Fristående Hörby, Lund, Malmö IKE (priser avser ej transport) Kommun Eslöv Hässleholm Malmö Trelleborg Klippan Svalöv Trelleborg avvecklas 2013 Eslöv IKE åk 1-3 HT , Självkostnad åk Reskostnad tillkommer till andra kommuner, ex. Lund kronor/läsår. Bidrag till fristående skolor HT 2013, Riksprislistan 2013 GY Nationella frågor Se under punkt 4.7 ovan, lärlingsutbildning. 16

18 7.4 El- och energiprogrammet, EE Inriktningar Automation, Elteknik Elevutveckling 2002/03 63, 2005/06 65, 2009/10 69, 2012/13 62, HT 2013 åk Elevutveckling för varje läsår från 2002/03 och framåt se tidigare rapport. Elever hos andra huvudmän Åk 1 7, åk 2 4, åk 3 8, summa 19 Introduktionsprogram inga elever Lokaler Teknikcentrum, huset är i dåligt skick. Ska programmet finnas kvar får det flyttas till andra lokaler. Se lokalutredning. Samverkan Det finns inget programråd sedan några år tillbaka. Svårt att ange status på bransch / företagskontakter. Ingen direkt reaktion från företagare till huvudmannen på att programmet pausats. Andra huvudmän - Kommunala Hässleholm, Kristianstad, Klippan, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö Fristående Hässleholm Kristianstad, Lund, Malmö Inriktning automation finns (förutom Eslöv) kommunala : Kristianstad, Helsingborg, Ystad. Friståenden: Lund. IKE - Kommun Eslöv Lund Malmö Trelleborg Klippan Landskrona Hässleholm Eslöv HT 2013 IKE åk , Självkostnad åk Reskostnad tillkommer till andra kommuner, ex. Lund kronor/läsår. Bidrag till frisående skolor HT 2013, Riksprislistan 2013 GY Nationella frågor Se under punkt 4.7 ovan, lärlingsutbildning 17

19 7.5 Restaurang- och livmedelsprogrammet, RL Inriktningar Kök och servering, Bageri. Beslut våren 2013 om att lägga ner inriktningen Bageri. Elevutveckling 2002/03 86, 2006/07 139, 2009/10 101, 2012/13 77 (inkl. IMPRO), HT 2013 k 1 8, åk summa 54 Elevutveckling från läsåret 2002/03 och framåt se tidigare rapport. Elever hos andra huvudmän Åk 1 0, åk 2 3, åk 3 3, summa 6 Introduktionsprogram HT , VT , HT Lokaler lokaler i Salliusskolan. I behov av översyn och anpassning till dagens verksamhet. Lokalfrågan viktig för programmets fortlevnad. Samverkan Programråd saknas sedan ett antal år tillbaka Andra huvudmän Kommunala Hässleholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Trelleborg, Landskrona, Helsingborg, Ängelholm Fristående Malmö, Ystad, Båstad, Helsingborg IKE Kommun Eslöv Hässleholm Lund Malmö Trelleborg Klippan Landskrona Eslöv HT 2013 IKE åk , Självkostnad Reskostnad tillkommer till andra kommuner, ex. Lund kronor/läsår. Bidrag till fristående skolor HT 2013, Riksprislistan GY Nationella frågor Se under punkt 4.7 ovan, lärlingsutbildning. 18

20 7.6 Naturvetenskapsprogrammet, NA Inriktningar Naturvetenskap, Naturvetenskap och samhälle. Beslut våren 2013 om att lägga ner Naturvetenskap och samhälle. Elevutveckling 2002/03 169, 2006/07 159, 2009/10 97, 2012/13 72, HT 2013 åk 1 10 och åk summa 53 Elevutveckling från läsåret 2002/03 och framåt se tidigare rapport. Elever hos andra huvudmän Åk 1 24, åk 2 31, åk 3 21, summa 76 Lokaler Lokaler i Bergagymnasiet. Samverkan detta läsår samverkan med teknikprogrammet i årskurs 1 Andra huvudmän Kommunala Hässleholm, Lund, Malmö, Klippan, Landskrona, Helsingborg Fristående Lund, Malmö, Helsingborg IKE Kommun Eslöv Hässleholm Lund Malmö Trelleborg Klippan Landskrona Helsingborg Eslöv HT 2013 IKE , Självkostnad Reskostnad tillkommer till andra kommuner ex. Lund kronor/läsår. Bidrag till fristående skolor HT 2013, Riksprislistan GY

21 8. Förslag Övergången från läsåret 2012/13 till läsåret 2013/14 har inneburit stora omställningar för Eslövs gymnasieskola en sådan omställning är den stora minskningen av antalet program som erbjuds hösten Från att ha haft igång 12 nationella program + 3 specialutformade program samt introduktionsprogrammen så har de endast skett intag på 8 nationella program samt introduktionsprogrammen inför hösten Tre specialutformade program har lagts ned i år i med att den nya gymnasieskolan, GY11, nu slår igenom i alla tre årskurserna och dessutom har 4 nationella yrkesprogram pausats. Förändringen har bidragit till att det blivit en stor minskning av antalet elever i gymnasieutbildningen. Inför läsåret 2014/15 föreslås följande åtgärder: Industritekniska programmet får förnyat intag. IN-programmet har haft en jämn elevtillströmning sedan 10 år tillbaka och siffran för antalet elever 2012/13 tillhör de högre. Programmet är även viktigt för elever från två introduktionsprogram, IMPRO och IMYRK. De elever som tillhör målgruppen för sökande till detta program är inte så benägna att välja samma program hos en annan huvudman endast någon elev går på IN utanför Eslöv. Programmets starka koppling till Teknikcollege (teknikprogrammet finn även med här) och de nya förslag som kommer om att kunna lägga samman delar av IN och TE gör det också viktigt att behålla programmet i avvaktan på ett reellt förslag. Programkostnaden påverkas positivt av en reduktion av överytor på Bergagymnasiet, samverkan med FT på Hyveln och samläsning med FT i gymnasiegemensamma ämnen i årskurs 1. Programmet passar in i Eslövs näringsstruktur. Fordons- och transportprogrammet får förnyat intag. FT-programmet har minskat i omfattning under åren. Programmet har också varit pausat en gång tidigare. Lokal- och utbildningssamverkan med INprogrammet behöver prövas. Samläsning kan ske i gymnasiegemensamma ämnen i årskurs 1. Lokalsamverkan är positiv. Kostnadsbilden påverkas också av en reduktion av överytor på Bergagymnasiet. En samverkan med Svalöfs gymnasium kring tunga fordon och jordbruksmaskiner bör prövas. Ganska många Eslövelever söker fordonsutbildning hos annan huvudman. Vård- och omsorgsprogrammet pausas för reguljärt intag även hösten En snabb utredning genomförs med målet att se om man kan starta upp en lärlingsutbildning inom vård- och omsorg redan inför hösten Programmet har haft ett vikande elevunderlag under ett antal år däremot får motsvarande utbildningar inom vuxenutbildningen ett större antal elever. Lokalerna i Bergagymnasiet är mycket moderna avgörande är nu beslut om 20

22 lokaler för all verksamhet. En fortsatt verksamhet bör samlokaliseras med vuxenutbildningens vårdutbildningar. Detta ger ett bättre utnyttjande av lokaler och personal. Ett antal Eslövselever söker utbildning hos annan huvudman speciellt en fristående skola i Lund. El- och energiprogrammet pausas även inför hösten En utredning om att kunna erbjuda lärlingsutbildning genomförs. Programmet har fram till förra läsåret haft ett ganska stabilt elevunderlag. Inför detta läsåret sjönk söksiffrorna betydligt. En analys av programmets verksamhet behöver göras om man ska fortsätta på något sätt. EEprogrammets lokaler är idag de sämsta gymnasielokalerna. En fortsatt verksamhet kräver nya lokaler. I samverkan med bransch och företag bör man utreda om det finns ett intresse för att bedriva en lärlingsverksamhet. Restaurang- och livsmedelsprogrammet har fortsatt antagning och då även med inriktningen Bageri. Förutsättningen för fortsatt verksamhet är att lokalförändringarna kan genomföras utan alltför stora kostnader val av skolalternativ kan avgöra detta. För fortsatt verksamhet krävs en bättre sökbild än årets. Tyvärr har beslutet om att lägga ner bageriinriktningen inneburit att flera elever lämnat programmet under sommarlovet. Ett alternativ med lärlingsutbildning kräver betydligt mindre lokaler man att pröva detta är en senare fråga. Inte många Eslövselever söker RL- utbildning hos annan huvudman. Naturvetenskapprogrammet fortsatt antagning även inför hösten Antalet sökande inför läsåret 2014/15 får vara utgångspunkt för en prövning av en ännu närmare samverkan med Teknikprogrammet. Programmet har haft ett vikande elevunderlag i tio år. Sedan frisök / fritt sök genomfördes har ett allt större antal elever valt annan huvudman, speciellt i Lund. Utredning av lärlingsutbildning i större skala utifrån resultatet av utbildningsministerns för slag i höstens budgetproposition. Dessa åtgärder kan sedan förändras när man ser resultatet av ansökningarna inför läsåret 2014/15. Mycket låga söksiffror kan innebära beslut om ytterligare förändringar inför hösten Val av lokalalternativ och kostnad för detta påverkar också framtiden. 21