Byggnadsskicket i Håbo
|
|
- Oliver Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggnadsskicket i Håbo Håbos äldsta bevarade byggnader är sockenkyrkorna i Skokloster, Häggeby, Övergran, Yttergran och Kalmar. De är samtliga uppförda under slutet av talet eller i början av 1200-talet i romansk stil. En utförligare beskrivning av kyrkornas historia finns i kapitlet Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv. Sockenkyrkorna har använts och vårdats under århundradenas lopp varför de idag finns kvar. Profana byggnader från medeltiden är däremot mycket ovanliga, Medeltidshuset på Biskops-Arnö är i sina äldsta delar från men det finns några hus i Håbo med medeltida ursprung. Den kanske bäst beva- som även den har en källarvåning från medeltiden. tidigt 1300-tal. I bakgrunden syns den södra flygelbyggnaden rade byggnaden är det så kallade Medeltidshuset på Biskops-Arnö. I undervåningen finns den gotiska salen som idag används som samlingslokal. Det är en pelarsal med gotiska ribbvalv som troligen är uppförd under tidigt 1300-tal (se bild s. 30). Även den ena flygelbyggnaden har en källarvåning från medeltiden. De båda undervåningarna är de enda resterna som idag finns kvar av den medeltida ärkebiskopsborgen på Biskops-Arnö. Det gamla slottet vid Skoklosters slott har även det ett medeltida murverk. Under medeltiden fanns här två hus som Gamla slottet vid Skoklosters slott har medeltida murar. senare byggdes ihop till ett. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden dock först under mitten av 1800-talet. Det finns dessutom några medeltida källare i Håbo. Under gårdsplanen framför Segerstas herrgård finns en stor senmedeltida källare. Den är sammanlänkad med den södra flygelbyggnadens källarvåning, som eventuellt kan vara från 1500-talet. Källarna är troligen rester av Segerstas tidigare sätesbyggnad. Under medeltiden var Svannäs en holme helt omfluten av Ekolsunds vatten. I detta strategiska läge uppfördes en befäst sätesgård. Av gården finns idag endast en medeltida källare kvar. Källaren, som har väggar av sten och valv av tegel, har två rum och ett förrum. Stormaktstidens byggnader Några byggnader från renässansen finns inte i Håbo, däremot har kommunen Sveriges bäst bevarade barockslott. Skoklosters slott började uppföras vid mitten av 1600-talet. Slottets yttre stod klart 1671 medan inredningsarbetet fortsatte fram till omkring Stora delar av barockinteriören finns idag kvar. Den stora bankettsalen blev dock aldrig färdigställd och står fortfarande som en arbetsplats från 1600-talet. 63
2 De ursprungliga ritningarna till Skoklosters slott gjordes av den tyske arkitekten Caspar Vogel. De kom senare att bearbetas av Nicodemus Tessin d.ä., Jean De la Vallée och Mattias Spieler, som alla hör till stormaktstidens stora arkitektnamn. Den svenska barocken fick sin inspiration från Frankrike och Italien. Mellan den franska barocken och den svenska finns många likheter, medan Italien vid denna tid stilmässigt låg långt före Sverige. Därför finns det betydligt större likheter mellan den italienska renässansen och den svenska barocken. Skoklosters slott är en tydlig representant för den svenska barocken. Slottsbyggnaden som är uppförd i tegel har en symmetriskt och storslaget yttre. Den består av fyra längor som omsluter en kvadratisk gård. Längorna har branta valmade sadeltak som är klädda med svartglaserat tegel. I varje hörn finns ett åttkantigt torn som täcks av en kopparklädd huv. Slottet var i första hand ett bostadshus och inte som under medeltiden en försvarsanläggning varför tornen mest hade en dekorativ funktion. Under 1600-talet fanns ca 25 säterier i nuvarande Håbo. För att få räknas som säteri krävdes bland annat en ståndsmässig huvudbyggnad. I slutet av 1600-talet, under den så kallade karolinska tiden, började herrgårdarna ges en alltmer medveten utformning. Det var inte endast mangårdens byggnader som designades utan även omgivningarna. Axialitet och symmetri var ledord. Huvudbyggnaden placerades så att den fick ett dominerande läge. Gärna uppe på en liten höjd med vid utsikt över slättlandskapet och/eller Mälaren. Husen fick symmetriskt utformade fasader och branta sadeltak eller brutna tak, vilka båda ofta valmades. 64
3 På 1780-talet hade Vi gård en symmetriskt uppbyggd mangård med tre flygelpar. Fägården låg vid denna tid i en fyrkant på den plats där huvuddelen av gårdens ekonomibyggnader ligger idag. Från huvudbyggnaden utgick en tänkt mittaxel som vanligen betonades med hjälp av en infartsallé. Kring denna mittaxel grupperades mangårdens flygelbyggnader. Ibland fanns endast ett flygelpar. Andra gånger hade man flera. Exempelvis Vi gård hade tre flygelpar som låg efter varandra längs mangårdens sidor. Trädgårdar och parker placerades även de i relation till mittaxeln. De var ofta uppbyggda utifrån ett rutmönster med kvarter som innehöll blommor, formklippta träd och buskar. Ekonomibyggnaderna på Vi låg, som brukligt var på de större gårdarna, samlade i en fyrkant och väl separerade från mangården. Flygelbyggnaderna på Segersta gård är uppförda i en utpräglad karolinsk stil. Husen, som troligen är byggda i slutet av 1600-talet eller i början av 1700-talet, har båda en närmast kvadratisk plan och branta helvalmade sadeltak. Även Katrinedals huvudbyggnad, som är byggd i början av 1700-talet, är uppförd i karolinsk stil. Mittpartiets murverk kan dock höra till den tidigare huvudbyggnaden som brann ner Det nuvarande huset har ett brutet och valmat tak och en frontespis som markerar var huvudentrén ligger. Intill Katrinedals huvudbyggnad ligger en ensam flygelbyggnad. Den uppfördes på 1850-talet och hade då ett flackt sadeltak. Vid en ombyggnad på 1930-talet fick taket ett utseende snarlikt huvudbyggnadens. Den har således idag ett karolinskt utseende, men är betydligt yngre. 1. Segersta gårds flyglar, som är uppförda i karolinsk stil kring sekelskiftet 1700, har branta, valmade sadeltak. 2. Katrinedals huvudbyggnad har ett brutet, valmat tak vilket även det är vanligt på hus från början av 1700-talet. 3. Flygelbyggnaden vid Katrinedals gård byggdes om på 1930-talet så att den idag ser ut att vara samtida med huvudbyggnaden. 65
4 Krägga herrgård uppfördes på 1830-talet i nyklassicistisk stil. Nyklassicistiska ideal I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet var nyklassicismen det rådande stilidealet i Sverige. Många av Mälardalens herrgårdar fick nya huvudbyggnader vid denna tid. Om inte ett nytt hus uppfördes byggdes ofta den äldre huvudbyggnaden om och till så att den stilmässigt stämde med tidens smak. Kräggas huvudbyggnad uppfördes på 1830-talet som bröllopsgåva åt Agnes Seton av hennes far Patrik Seton. Huset är i en och en halv våning med ett förhöjt mittparti. Den släta, putsade fasaden delas upp av lisener som går vertikalt från takfoten ner till sockeln. Taket är som ofta vid denna tid ett sadeltak. Åren runt 1730 uppfördes huvudbyggnaden till överstebostället Biskops-Arnö efter ritningar av arkitekten Erik Dahlberg. I början av 1800-talet fick den tvåvåniga byggnaden sitt nuvarande utseende med ett flackt sadeltak och en fronton över huvudentrén. De två flygelbyggnaderna, som båda är uppförda kring år 1700, fick även de sitt nuvarande utseende i början av 1800-talet då de byggdes på med ytterligare en våning med sadeltak. De tre husen har alla en mycket stram framtoning med släta fasader. Den huvudsakliga dekorationen är frontonen, huvudentréns omfattning och fönstren som bryter igenom muren. Bottenvåningen på Segerstas huvudbyggnad är uppförd på 1600-talet. På 1820-talet byggdes huset på med ytterligare en våning och fick då sitt nuvarande utseende med ett brutet tak och en slät fasad som delas upp av vita lisener. Mittpartiet på fram- och baksidan betonas, på samma sätt som på huvudbyggnaden på Biskops-Arnö, med hjälp av en fronton. Även Värsta herrgård byggdes på med ytterligare en våning vid 1800-talets mitt. Huvudbyggnaden på Vi har ett mittparti som fick sitt nuvarande utseende i början av 1800-talet. Det är två våningar högt och har ett flackt sadeltak. 66
5 Ståndsmässig bebyggelse Herrgårdarna hade ofta en sexdelad plan med hall och sal i mitten. Denna plantyp blev vanlig även för prästgårdar och militära boställen under och 1800-talen. År 1727 kom en resolution om prästgårdarnas utseende, där den sexdelade planen förespråkades. Kalmar prästgård uppfördes 1740 och hör till en av de äldsta prästgårdarna i Uppland med denna plantyp. Ett annat exempel på sexdelad plan är majorsbostället i Kalmarnäs som uppfördes Båda byggnaderna är, som brukligt var, uppförda i liggtimmer, men prästgården reveterades på 1870-talet. Timmerhus reveterades ofta under 1800-talet för att likna de större herrgårdarnas och slottens stenhus. Ytterligare bostadshus i Håbo som har sexdelad plan är förste sergeantbostället i Lundby i Yttergran och fanjunkarbostället i Brunnsta i Övergran. Även på större bondgårdar uppfördes gärna en ståndsmässig bebyggelse med en huvudbyggnad med sexdelad plan och flygelbyggnader symmetriskt placerade på mangården. Exempelvis Väppeby gård i Kalmars socken uppfördes på detta sätt under andra hälften av 1700-talet. Idag finns endast huvudbyggnaden och den ena flygelbyggnaden kvar. Så sent som 1910 byggdes ett bostadshus vid Nygård i Skoklosters socken med sexdelad planlösning. Under 1600-talet blev det vanligt att rådhus och herrgårdar rödfärgades. Detta bruk spred sig över tiden allt längre ner i samhällsskikten. Prästgårdar och militärboställen började rödfärgas under 1700-talet. Vid denna tid hade oljefärgen slagit igenom för högreståndsbebyggelsen. Under talet började bondgårdarnas bostadshus att rödfärgas. Nu blev det istället vanligt att prästgårdarna målades i ljusa oljefärger. Torp och ekonomibyggnader började i större utsträckning rödfärgas först under 1800-talets andra hälft. 67
6
7 Vasastugan på Biskops-Arnö är en parstuga som är uppförd under 1600-talet. Bondemiljöns bostadstyper Från medeltiden fram till 1800-talets mitt var parstugan den vanligaste bostadstypen på håbotraktens bondgårdar. Parstugan har två rum dagligstugan och anderstugan som ligger på var sida om en förstuga och en liten kammare. Vasastugan på Biskops-Arnö är en parstuga som är uppförd på talet. Den är sannolikt Håbos äldsta bevarade parstuga. Flera parstugor finns i Skoklosters socken, till exempel i Kaddala, Apalle, Råberga och Flasta. Ytterligare parstugor finns vid Rölunda gård i Häggeby, på Skrikjädra gård och i Sandvik, båda i Övergrans socken. Parstugor var dock inte enbart förbehållet gårdarna. Hatet i Skoklosters socken och Ängstorpet vid Rölunda i Häggeby socken är torp med beva- 69
8 rade parstugor. När välståndet ökade var det inte ovanligt att parstugorna byggdes till med en eller två kammare. De blev då så kallade framkammarstugor. I exempelvis Apalle och Salsta, båda i Skoklosters socken, finns framkammarstugor. Under slutet av 1700-talet och under 1800-talet försågs, som tidiager har nämnts, en del bondgårdar med ett bostadshus med sexdelad plan. Mangården fick även den ofta en herrgårdsliknande prägel med parställda uthus. Gyllendal, i närheten av Kalmar kyrka, uppfördes på detta sätt när gården flyttade ut från Frösunda by efter 1760-talets storskifte. Under 1800-talet byggdes ibland bostadshusen på med en våning. Vanligast var, som tidigare har skildrats, att det var herrgårdarna som fick en ytterligare våning. Men även prästgårdar och bondgårdar försågs ibland med en övervåning. Övergrans prästgård förstorades till exempel på detta sätt under 1800-talet. Stavsunds sjökrog fick likaledes en övervåning vid mitten av 1800-talet. Den bredare plantypen, i form av korsplanen eller den femdelade planen, slog igenom under 1800-talets andra hälft. Den blev vanlig på gårdar och under 1900-talet även bland egnahemsbebyggelsen både på landsbygden och i tätorter. Den var mer värmeekonomisk är de långsmala parstugorna då rummen samlades kring en centralt placerad murstock. När husen blev bredare blev de även högre än de äldre husen, eftersom man fortfarande hade samma taklutning. I exempelvis Salsta, i Skokloster, finns ett bostadshus med en korsformig plan som är uppförd under talet. I Uppland var framför allt den femdelade planen vanlig under andra hälften av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. I exempelvis Sanda och 70
9 Sjusta i Skoklosters socken och i Torrresta i Kalmars socken uppfördes bostadshus av denna typ. Bland torpen var enkelstugan den vanligaste plantypen fram till talet. Mjölnarbostaden vid Vi gård i Övergran och torpet Plåtens i Häggeby är exempel på enkelstugor som är uppförda på 1700-talet. Färjestaden i närheten av Biskops-Arnö i Övergran och Kvarnkojan vid Grans by i Yttergran har enkelstugor som är uppförda under 1800-talets andra hälft. I Håbo slog sidokammarstugan igenom på bredfront under 1800-talet varför det är den absolut vanligaste planformen bland de torp som idag finns bevarade. De allra flesta sidokammarstugorna har idag en tillbyggd förstuga. Många har numera även en inredd vind. I vissa fall finns en utvändig trappa till vindsrummet. Detta är exempelvis vanligt bland torpen i Skoklosters socken. I andra fall har man en förstuga i två våningar som fungerar som trapphus. De flesta torp har sadeltak. I enstaka fall har bostadshusen getts ett brutet tak för att på så sätt få en större vind. Fram till slutet av 1800-talet var i stort sett alla hus i Håbo som uppfördes på torp och gårdar av liggtimmer. Under en kort period i slutet av århundradet användes skiftesverk framför allt för ekonomibyggnader, men när sågverksindustrin slog igenom blev det mycket enklare och billigare att använda plank och bräder än timmer. Runt sekelskiftet 1900 byggdes många bostadshus med plankväggar, men ganska snart började man bygga hus med regelstomme. Ekonomibyggnader uppfördes vanligen med enkel brädfodring. De stora, moderna ladugårdarna som uppfördes vid denna tid fick i stället ofta murar av tegel eller gråsten. 71
10
11 Villastilar under 1900-talet Byggnadsskicket i Håbo Fram till sekelskiftet 1900 bodde de flesta människor antingen på landet i bostäder som var relaterade till jordbruket bondgårdar, statarbostäder, torp eller backstugor eller så bodde de i lägenheter eller stadsgårdar i någon av Sveriges städer. Förhållandena inne i städerna var ofta undermåliga och farsoter såsom kolera och TBC vanliga. Runt sekelskiftet 1900 upptäcktes att det var vanligare med TBC bland personer som bodde i hus som var mörka och fuktiga. Att flytta ut på landet blev en populär lösning för att få ett hälsosammare liv. Under första delen av 1900-talet var det möjligt att få egnahemslån där man lånade 90 % av kostnaden. Resterande 10 % bestod av eget arbete. Eftersom ingen hög egeninsats krävdes blev det möjligt att skaffa ett eget hus för familjer med lägre inkomster. Egnahemslånen kom i första hand till för att stävja den höga emigrationen, men hjälpte även många andra grupper av människor. Tätorter uppstod runt de stora städerna och längs med stambanorna. Många familjeförsörjare hade arbete inne i städerna och valde att pendla långa sträckor för att familjen skulle kunna få ett hälsosammare liv. Den disponibla inkomsten ökade markant under slutet av och 1960-talen. Många fick råd att både ha ett permanentboende och en sommarstuga eller sportstuga. Tanken med en sportstuga är att man med utgångspunkt från den ska ha möjlighet att njuta av friluftsliv och sport året runt. Det gör att sportstugan till skillnad från sommarstugan är vinterbonad. Många av de sommarstuge- och sportstugeområden som växte upp i Håbo, till exempel Fånäs, har senare successivt omvandlats till områden med enbart permanentboende. Den svenska röda villan När villabyggandet ökade runt sekelskiftet 1900 var den svenska röda villan en vanlig hustyp. Majoriteten av dem som flyttade till förortskommuner och stationssamhällen kom ursprungligen från landsbygden. För många var det naturligt att söka inspiration från de byggnadstraditioner som de var vana vid. Även arkitektkåren intresserade sig vid denna tid för den svenska röda stugan. Träbyggnader med röd falufärg och vita knutar blev en symbol för svenskhet. Idéerna kring den röda stugan hänger i hög grad samman med nationalromantikens tankegods. Villorna är byggda i trä och vanligen uppförda med plankvägg. Planen är ofta asymmetrisk. Panelen kan antingen var liggande eller stående. Fönstren är sexrutiga eller med två fönsterlufter nertill och små rutor upptill. Taken är ofta sadeltak klädda med rött tegel, men närmare talet blev brutna tak vanliga. Denna villatyp var väldigt populär och hus i denna stil byggdes ända in på 1930-talet. 73
12 Jugend I slutet av 1800-talet slog jugend eller art nouveau igenom i Europa. Det var den första stilen sedan gotiken som inte var direkt influerad av antiken vilket bland annat visar sig i att byggnaderna ofta har en asymmetrisk uppbyggnad. Slingrande växtornamentik är vanliga inslag på fasader och byggnadsdetaljer. Husen är oftast putsade i ljusa färger och smidesjärn används till balkonger och trappräcken. Den renodlade jugenden slog inte helt igenom i Sverige, men det finns många byggnader där jugend har blandats med andra stilar, exempelvis nationalromantik. Hus i denna stil uppfördes fram till en bit in på 1910-talet. Den vänstra bilden visar museet Biotopia i Uppsala som har en utpräglad jugendstil. I Håbo finns endast ett par hus i denna stil. Nationalromantik I början av 1900-talet blev nationalromantiken det rådande stilidealet i Sverige. Stilen är inspirerad av äldre inhemsk byggnadstradition, främst medeltid, vikingatid och allmogebebyggelsen i Dalarna, men den har även förebilder i Tyskland, Danmark och England. De flesta europeiska länder hade under 1910-talet sin egen nationalromantik uppbackad av de nationalistiska strömningarna i samband med första världskriget. Inom hyreshusbebyggelsen brukar man räkna nationalromantiken till 1910-talet. Stilutvecklingen inom villabebyggelsen släpar dock efter några år, så därför finns det nationalromantiska villor som är byggda även under 1920-talet. Arkitekterna eftersträvade under denna tid äkthet i materialen. Det skulle vara natursten, tegel och trä, inte gips och puts som hade varit vanliga material under senare delen av 1800-talet. Fönstren är ofta smårutiga, vilket ska påminna om äldre tider då man inte kunde göra stora fönsterglas. Taken, som ofta är stora, kan ha höga branta takfall. Taktäckningen består av plåt eller taktegel som ibland är glaserat och då ofta grönt. Vissa hus har en utkragad övervåning, vilket ansågs ge ett ålderdomligt utseende. Fasaderna var ursprungligen ofta bruna eller röda. Ingången markerades vanligen med ett utsirat skärmtak eller en veranda. 74
13 Tjugotalsklassicism På 1920-talet sökte arkitekterna inspiration från 1700-talets och det tidiga 1800-talets klassicism. Såsom all klassicism utgår denna stil från antikens formvärld. Detaljer från de grekiska och romerska templen används, till exempel pelare och tempelgavlar. Klassicism kännetecknas även av symmetri och harmoni. Ingången är ofta placerad centralt och fönstren är jämnt fördelade över fasaden. Tjugotalsklassicismen känns lätt igen på sina sexrutiga eller fyrarutiga fönster. Inom villabebyggelsen är det vanligt med fasader i liggande träpanel i gult, grått eller rött. Taken är ofta brutna och har vanligen enkupigt tegel. Tjugotalsklassicismen blev populär inom villabyggandet och det finns många hus i denna stil som är uppförda en bra bit in på 1930-talet. Funktionalism Efter första världskriget började radikala arkitekter i Europa att sträva efter en helt ny arkitektur som passade det moderna industrialiserade samhället. Man eftersträvade ett industriellt och rationellt byggande, men det skulle dröja ytterligare några årtionden innan det blev verklighet. Modernismen, eller funktionalismen som stilen ofta kallas i Sverige, slog igenom på allvar i Sverige i samband med Stockholmsutställningen Kooperativa förbundet, KF, hade ett eget arkitektkontor som tidigt anammade stilen vilket gjorde att funktionalismen snabbt slog igenom på bred front i Sverige. Byggnaderna är oftast slätputsade i ljusa färger: vitt, ljusrosa eller ljusockra. Många hus har en kubisk form. Det är vanligt med platta tak och släta, runda pelare. Fönstren är stora och utan spröjs. Det är vanligt med fönster och balkonger som går runt hörn. Inspirationen från atlantångare är ofta påtaglig i form av räcken som ser ut som relingar och runda kabyssfönster. Den exklusivare funktionalismen slog inte igenom bland villabebyggelsen i Håbo. De hus som byggdes i den nya stilen här har i stället ofta ljusa träfasader eller putsfasader med ospröjsade fönster och flacka sadel- eller pyramidtak. 75
14 Funktionalism med traditionella inslag Under 1940-talet gick den riktigt strama funktionalismen tillbaka. I och med andra världskriget blev det svårt att få tag i betong till väggarna och olja som behövdes för asfalten man hade på de platta taken talsfunktionalismen sågs dessutom av många som alltför stram och kylig för att passa det kalla klimatet i Norden. Istället byggdes hus med det traditionella materialet tegel, gärna putsade med grov puts. En- och tvåvåningshus med rektangulär form och sadeltak var vanliga under 1940-talet. Radhus slog igenom i Sverige vid slutet av 1950-talet. Håbos första radhuslänga ligger vid Kanalvägen och uppfördes i början av 1960-talet. Puts och tegel är de dominerande fasadmaterialen. Färgskalan går i mättade jordfärger: grått, brunt, ockra och grönt. Det är vanligt med stora, ospröjsade fönster och tvåluftsfönster. Tidstypiskt är också vita fönsteromfattningar och mönstermurning i tegel runt entrédörrarna. Rekordåren Tiden mellan 1960 och 1974 brukar kallas för rekordåren på grund av den höga nybyggnadstakten. I början av 1960-talet var bostadsbristen akut i Sverige. Dessutom var många av de befintliga husen undermåliga. För att komma tillrätta med problemet beslutade riksdagen att det skulle byggas en miljon bostäder mellan åren 1965 och 1974, senare kallat för miljonprogrammet. Man satsade helhjärtat på ett rationellt byggande med prefabricerade byggnadselement både för flerbostadshus och småhus. Av de bostäder som byggdes under denna tid var en tredjedel radhus och villor. Det var vanligt att man blandade olika fasadmaterial på småhus vid denna tid såsom rött tegel och vitt mexitegel. Indragna balkonger är populära, ofta längs husets långsida. Taken är ibland platta med en kraftigt markerad takfot i mörkt trä. Det byggs också mer traditionella trähus med röd eller gul stående panel och sadeltak. Fönstren är stora, saknar spröjs och har ibland ett litet vädringsfönster vid sidan. Under denna period byggdes flera stora villa- och radhusområden runt Bålsta, till exempel Väppebyberget. De nya villaområdena i Kalmars socken lades ofta i anslutning till de gamla byarna. 76
15 Postmodernism Reaktionen mot rekordårens byggnader blev vid mitten av 1970-talet stark. Man ansåg att det rationella byggandet hade lett till stereotypa och tråkiga miljöer. Arkitekterna började åter blicka tillbaka på tidigare stilar. Produktionen av stora, höga flerbostadshus minskade drastiskt under andra hälften av 1970-talet, samtidigt som småhusbyggandet ökade. Utöver kritiken mot miljonprogrammets stora områden berodde denna omsvängning på att de dåvarande lånereglerna och den höga inflationen gjorde det mycket fördelaktigt att bo i villa. Inom villabebyggelsen dominerade vid denna tid träfasader med stående panel i olika färger. Husen har ofta branta sadeltak med inredd vind och takfönster. Vinden har ibland en indragen balkong på gaveln. Under slutet av 1970-talet minskade storleken på fönstren till följd av oljekrisen. På 1980-talet blev spröjsade fönster, burspråk och verandor med svarvade stolpar populära. Kataloghusen var under 1980-talet ofta inspirerade av den traditionella herrgården med en symmetrisk plan, takkupor och brutna tak. Utbyggnadstakten var mycket hög i Håbo kommun under dessa år och villaområdena fortsatte att grupperas i bystrukturer. Även äldre villaområden såsom Fånäs förtätades med nya villor enligt tidens mode. Nymodernism och nystilar Under 1990-talet blev modernismen (eller funktionalismen) åter populär. Arkitekterna lät sig inspireras av den tidiga funktionalismen från 1930-talet och ritade vita, putsade hus med stora plana ytor och flacka tak. Även tjugotalsklassicismen var en stor inspirationskälla. Variationen i bebyggelsen ökade och det lades stor vikt vid fasadernas utformning. Äldre villaområden förtätades med villor och bostadsrättslägenheter i tvåvåningshus. Det blev populärt med vardagsrum med dubbel takhöjd och öppen planlösning där kök och vardagsrum flöt ihop. Träfasader dominerade även under denna tid bland småhusbebyggelsen. Inspirationen från herrgårdsmiljöer var fortfarande stor, framför allt bland kataloghus. I områden som byggdes av byggnadsfirmor var husen ofta inspirerade av 1930-talets funktionalism, med släta träfasader i vitt eller grått och med flacka sadeltak, eller av den svenska allmogebebyggelsen med röd panel och pittoreska detaljer, till exempel torvtak. Exempel på den senare stilen i Håbo är BoKlok husen i Viby äng. Kedjehusen vid Hälledagsvägen i Kalmarstrand är däremot tydligt inspirerade av både modernismen och traditionell allmogebebyggelse. 77
16 Bålsta från stationssamhälle till tätort
Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt
Årets almanacka. Varma hälsningar från oss på Stadshem
Almanacka 2016 Årets almanacka Under året som gått har vi använt oss av arkitektens fasadskiss, från när huset ritades, i vår marknadsföring av de bostäder vi förmedlar. Ett samarbete med bebyggelseantikvarier
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950
1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning
Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO
fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram
950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI
fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.
K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn.
fastighet: GULLIN 1. adress: Vassgatan 15, Björklidsgatan 10. ålder: 1934. arkitekt / byggm: S. Persson. antal våningar: 2 Gul puts. Mansardtak, rödgrå eternitplattor. Vita spröjsade 2-lufts fönster. Ljusbrun
KVARTER/FASTIGHET Stg 1460 ADRESS Ugglevägen 7 TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR 1900-1910 ARKITEKT BOSTADSYTA LOKALYTA KARAKTÄRISTIK l 1/2-plans putsad
135 KVARTER/FASTIGHET Eriksborg 5 ADRESS Gustavsborgsgatan Il TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR 1910-talet ARKITEKT BOSTADSYTA LOKALYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings träbyggnad under ett sadeltak. Fasaden är klädd
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.
K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och
BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.
1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild
PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
CAVALLIN 2 A från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CAVALLIN 2 A från NV. CAVALLIN 2 A från NV VALV
fastighet: CAVALLIN 2, hus A. adress: Blekegatan 18. ålder: 1967. Ombyggt vid olika tillfällen. arkitekt / byggm: Rune Welin. användning: Skolbyggnad. antal våningar: 2 Gult fasadtegel. Mot norr är halva
LJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna
ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO
fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.
PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR
fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts
Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.
fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna
FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV
fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå
MARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO
fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis
Ö HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
K = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden.
fastighet: MEISSNER 1. adress: Bruksgatan 15, Norra Änggatan 4. ålder: 1930. Ombyggt 1936, 1946, 1957, 1966, 2005. arkitekt / byggm: Kooperativa Förbundet (Eskil Sundahl). Oscar Isberg (1936), Tore Json
Mörkgrå cementputs. Ljusblå spritputs.
fastighet: HÅKAN MELLERSTA 2, hus A. adress: Vintergatan 4. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1886, 1926, 1954, 1984. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1886), Henrik Nilsson (1926), Bertil Sandin (1954), Bengt-Göran
8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Årsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS
fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.
Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
DOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE
1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet
Bålsta från stationssamhälle till tätort
Bålsta från stationssamhälle till tätort När järnvägsstationen invigdes 1876 lades grunden till Bålstas utveckling under 1900-talet. Bålsta från stationssamhälle till tätort Vid mitten av 1800-talet började
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
COLLIANDER 1 från N K = 4, M = 4. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) COLLIANDER 1 från V. COLLIANDER 1 från S
fastighet: COLLIANDER 1. adress: Vassgatan 23, Dragaregatan 1. ålder: 1990. arkitekt / byggm: Nilsson & Persson. användning: Bostäder. Gulmålade betongelement. Delvis valmat sadeltak, gråröd betongpanna.
Kvarteret Ro dbro. Rödbro
Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna
K = 2, M = 2 (gata), K = 4, M = 3 (gård).
fastighet: PALM 4, hus A. adress: Gosselmansgatan 5. ålder: 1907. Ombyggt 1950, 1978. arkitekt / byggm: Tage Billgren (1950), Bengt Celander (1978). Svartmålad puts. Rött tegel, mot gården ljusgrön puts.
WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR
fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),
TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ
fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,
Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.
fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.
CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER
fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer
JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.
fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:
Sadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.
fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött
http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...
Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &
värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O
fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad
GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014
GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION Vad är en gestaltningsvision? BAKGRUND ANVÄNDNING ÖVERSIKT Glasberga Sjöstad är ett nytt bostadsområde vid Glasbergasjön i anslutning
K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.
fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,
DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S
fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal
K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret
fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade
ÖSTMAN 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. ÖSTMAN 1 A från SO. ÖSTMAN 1 A från SO BURSPRÅK
fastighet: ÖSTMAN 1, hus A. adress: Blekegatan 16, Bruksgatan 31. ålder: 1942. Ombyggt 1988. arkitekt / byggm: Stadsarkitektkontoret Ystad. Börje Johnzon (1988). Grå puts. Gult fasadtegel. Flackt sadeltak,
Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.
- " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet
YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.
fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,
DISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO
fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.
Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i. Solsidan, Saltsjöbaden, Nacka kommun
2014-10-15 Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Solsidan, Saltsjöbaden, Nacka kommun Förslag till varsamhet- och skyddsbestämmelser Inledning och bakgrund En bebyggelseinventering av
UPPENDICK N. 1 A från NV. UPPENDICK N. 1 A från NV, PORTAL K =1, M =2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK N.
fastighet: UPPENDICK NORRA 1, hus A. adress: Sektersgatan 21. ålder: 1896. Ombyggt 1981. Trol. Peter Boisen. Ulf Söderman (1981). användning: Bostäder. antal våningar: 2, med hög källarvåning och liten
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,
CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.
fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,
Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.
fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.
byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition
101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:
K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer.
fastighet: GÖKEN 7, hus A (f.d. Göken 8). adress: Regementsgatan 19, Mariagatan 15. ålder: 1896 (S. delen), 1905 (N. delen). Ombyggt 1905, 1921, 1937, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Henrik Nilsson
Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Interiør & Design, November 2018
Stilhistoria @Treider Interiør & Design, November 2018 Egypten Vi startar veckan med att prata lite om Egypten. Det har aldrig slagit mig hur mycket historia det faktiskt finns i den forntida Egypten,
2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Arkitektur årskurs 9. tema heliga rum. Lena Landström
Arkitektur årskurs 9 tema heliga rum Dagens arkitektur närmar sig alltmer konstens som uttrycksmedel Hagar Qim är ett tempel som finns på Malta och beräknas vara 5.600 år gammalt och anses av de flesta
fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts
GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM
Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,
G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08
G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys