INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-t0-7301_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. T, Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna å rikets kuster. Lotsstyrelsens underdåniga berättelse för år Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Den underdåniga berättelsen för år 1873 innehåller, s. 3-22: Om lots- och fyrinrättningens, sjökarteverkets och lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling m. m. Efterföljare: Lotsverket / af Kungl. Lotsstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 74: Tab. 42. Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsväsendet BISOS T digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Den digitala versionen har kompletterats med serieuppgift på titelsidan. urn:nbn:se:scb-bi-t0-7301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. I. LOTS-STYRELSENS ÅR 1874 I UNDERDÅNIGHET AFGIFNA BERÄTTELSE. PÅ KONGL. MAJ:TS NÅDIGA BEFALLNING TILL TRYCKNING BEFORDRAD. STOCKHOLM CENTRAL-TRYCKERIET 1874.

4

5 Innehåll. Table des matières. Första Afdelningen. Section première. Om Lots- och Fyrinrättningens, Sjökarteverkets och Lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling Sid Lotsväsendet i äldre och nyare tider Sid. 3. Lotspenningar och lotsarnes aflöning» 10. Sjömärken och fyrar.» 12. Fyr- och båkafgift. Seglingsbeskrifning och sjökort» 15. Lifräddningsväsendet» 18. Lotsverkets styrelse och medelstillgångar samt dessas användande åren » 20. Notices historiques sur l'origine et le développement des institutions de pilotage et d'éclairage des côtes, d'hydrographie et de sauvetage des naufragés Pag L'institution du pilotage dans les temps antérieurs et à l'époque actuelle.. Pag. 3. Finance de pilotage. Solde des pilotes...» 10. Balises et phares» 12. Droit dit des phares et feux. Description des côtes, passes et entrées des ports. Cartes marines» 15. Service de sauvetage des naufragés» 18. Administration, et moyenne des ressources financières annuelles dont elle a disposé durant la période de » 20. Andra Afdelningen. Berättelse för år A) Personalen och förändringar inom densamma m. m. Sid Personalen. Afgång, tjenstledighet m. m. inom lotsbefälet Sid. 23. Afgång inom lots- och fyrpersonalen, bestraffningar, premier för verkställda lotsningar m. m» 24. Lotslärlings öfning. Lotsbarnskolornas verksamhet» 25. B) Lotsinrättningen och sjöfarten Sid Antal lotsningar och beloppet af influtne lotspenningar Sid. 25. Section seconde. Rapport de A) Personnel et modifications qui y sont survenues pendant l'année etc Pag Personnel. Composition et nombre. Changements survenus. Vacances etc. dans l'état-major Pag. 23. Changements survenus dans le personnel du pilotage et des phares. Punitions. Primes d'encouragement pour assistance donnée dans des circonstances difficiles» 24. Exercice des élèves-pilotes. Écoles des enfants de pilotes» 25. B) Pilotage et Navigation Pag Nombre des pilotages. Montant total des deniers de pilotage perçus Pag. 25.

6 2 Antal grundstötningar med kronolots ombord. Strandnings- eller andra sjöolyckor på eller invid rikets kuster. Ny lotsinrättning i Öresund Sid. 26. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg och båtar m. m. Sid Fyrar, olika belysningsämnen Sid. 27. Fyrfartygen» 28. Signalkanoner. Ringklocka för signalering. Prickar ock andra sjömärken m. m. Utprickning i Flintrännan m. m» 29. Lotshus. Lotsbåtar. Lotsverkets ångfartyg. Vindvisareställning. Lotsverkets materiel» 30. Föreslagna nya fyrar. Beskrifning öfver svenska fyrar» 31. D) Lifräddningsväsendet Sid Inspektörens för lifräddningsväsendet embetsberättelse Sid. 31. E) Styrelsen och medelsförvaltningen m. m. Sid Antal handlagda mål. Redovisningar och anmärkningsmål. Tjenste- och inspektionsresor m. m... Sid. 32. Embetslokal och arkiv. Fribrefsrätts upphörande. Medelsförvaltningen» 33. Nombre des cas où des navires avec pilote à bord ont touché. Nombre des échouages et des sinistres survenus sur les côtes de la Suède ou dans ses eaux. Nouveau service de pilotage pour le passage du Sund Sid. 26. C) Phares, Balises, Marques et Bouées. Navires et Bateaux (pour le pilotage et l'inspection) Pag Phares, modes divers d'éclairage Pag. 27. Feux flottants» 28. Canons de signaux. Cloches. Balises et bouées dans le passage du Sund dit»flintrännan» etc.» 29. Habitations de pilotes. Bateaux-pilotes. Navires à vapeur pour l'inspection et la remorque des feux flottants. Indication des vents. Matériel du service de pilotage» 30. Phares projetés mais non encore définitivement arrêtés. Description des phares suédois» 31. D) Service de sauvetage des naufragés... Pag Rapport de l'inspecteur Pag. 31. E) Administration et Économie Pag Nombre des affaires traitées. Comptabilité. Voyages d'inspection Pag. 32. Bureaux de l'administration. Archives. Cessation de la franchise des lettres. Administration des fonds» 33. Bilagor. Litt. A. Uppgift å lotsdistrikt och lotsfördelningar samt antal åldermanskap, lotsplatser, uppassningsställen och i lotsledsförteckning upptagne farleder, äfvensom å fyrinrättningar på rikets kuster Sid. I. Litt. B. Tablå, utvisande för åren dels de af Kongl. Maj:t i årligen fastställda stater anslagne medel, dels ock de till Kongl. Statskontoret influtne och till Lotsverket levererade fyr- och båkmedel i Riksd. Rmt» II. Annexes. Litt. A. Districts et sous-districts de pilotage. Escouades de pilotes; stations de pilotage. Routes et passes desservies par les pilotes. Nombre des phares Pag. I. Litt. B. Relevé, pour la période de , des montants annuels assignés au Budget du service des Phares, ainsi que des droits de phares et de feux livrés à la Trésorerie pour le compte du service du Pilotage et des Phares» II.

7 3 Litt. C. Tablå, utvisande antalet lotsningar samt influtne lotspenningar åren Sid. III. Litt. D. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna under år 1873» IV. Litt. E. Uppgift å mål, som blifvit af Lotsstyrelsens ombudsman handlagde år 1873» V VII. Litt. F. Sammandrag af inkomne uppgifter å lotsinrättningen eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under sistlidet år, i hvilka lotsbefälet inom de särskilda lotsdistrikten å tjenstens vägnar fört talan»viii XII. Litt. G. Uppgift å byggnadsår för Svenska Statens fyrar, jemte nybyggnads- eller förändringskostnader » XIII XV. Litt. H. Uppgift å beskaffenhet, värde och ungefärlig årlig underhållskostnad af lots- och fyrinrättningen tillhörande fyrar, sjömärken, fartyg och båtar m.m.» XVI XIX. Litt. I. Uppgift å de belopp, som Kongl. Maj:t af behållne lots- och fyrmedel under åren anvisat för ändamål, som med lotsverkets administration och fullkomnande ega sammanhang, men icke afse anbringandet af nya eller förändring af förut befintliga fyrar» XX. Litt. K. Extra statsanslag, som blifvit anvisade för lots- och fyrinrättningens förbättrande vid och årens riksdagar» XXI. Litt. L. Uppgift om strandningshändelser å Sveriges kuster år 1873 Sid. XXII XXIX. Litt. L 1. Sammandrag af uppgifter om strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1873 Sid. XXX. Litt. L 2. Sammandrag af uppgifter om strandnings- och andra olyckshändelser, Litt. C. Litt. D. Litt. E. Litt. F. Litt. G. Nombre des pilotages exécutés, et total de deniers de pilotage perçus Pag. III. Exposé sommaire de l'enseignement dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1873» IV. Exposé sommaire des cas judiciaires dans lesquels est intervenu le Procureur de l'administration» V VII. Exposé sommaire des cas judiciaires, enquêtes etc., qui ont nécessité l'intervention des chefs subordonnés» VIII XII. Construction, réparation et modifications d'aménagement des phares. Dépenses encourues à ces divers égards depuis l'année 1864» XIII XV. Litt. H. Liste des phares, avec indication de leurs appareils; valeur approximative des phares, balises, bouées, navires et bateaux, et dépenses annuelles qu'ils comportent» XVI XIX. Litt. I. Montants assignés, pendant les années , sur les fonds spéciaux du pilotage et des phares (Litt. B), pour l'amélioration des appareils de sûreté de la navigation, les phares non compris» XX. Litt. K. Sommes allouées à titre extraordinaire par les Diètes de et de , pour l'amélioration du service de pilotage et de l'éclairage des côtes etc.» XXI. Litt. L. Exposé détaillé des avaries survenues dans les eaux de la Suède pendant l'année 1873 Pag. XXII XXIX. Litt. L 1. Exposé sommaire des avaries de l'année 1873 Pag. XXX. Litt. L 2. Exposé sommaire des avaries sur-

8 4 som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med 1863 till och med 1872 Sid. XXXI. Litt. M. Tabell, utvisande oljeåtgång m. m. vid fyrar och fyrfartyg under år 1873 Sid. XXXII XXXIV. Litt. N1. Uppgift å antal gånger, då tjocka inträffat vid vissa fyrar år 1872 Sid. XXXV. Litt. N2. Dito dito år 1873» XXXVI. Litt. O. Inspektörens för Räddningsväsendet berättelse för år 1873» XXXVII. Litt. O1. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet under år Litt. O2. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet från deras upprättande till och med år Johan Månssons sjökort upprättadt omkring år Fyrkarta öfver Svenska kusterna år Karta öfver skeppsbrott på Sveriges kuster år Planch öfver några Svenska fyrar förr och nu. venues pendant la période de Pag. XXXI. Litt. M. Consommation d'huile dans les lampes des phares pendant l'année 1873 Pag. XXXII XXXIV. Litt. N1. Nombre des jours brumeux notés dans les journaux des divers phares pendant l'année 1872 Pag. XXXV. Litt. N2. Id. id. 1873» XXXVI. Litt. O. Rapport de l'inspecteur du sauvetage des naufragés» XXXVII. Litt. O1. Exposé sommaire de l'activité du service de sauvetage pendant l'année Litt. O2. Exposé sommaire de l'activité du service de sauvetage depuis sa création jusqu'à 1873 y compris. Carte marine de la Baltique, du milieu de 17:ème siècle (environ 1650). Carte de l'éclairage des côtes de la Suède. Carte des avaries survenues sur le littoral de la Suède pendant l'année Planche représentant quelques phares suédois anciens et actuels. Tableau comparatif des mesures et des monnaies Suédoises avec les mesures et les monnaies françaises et anglaises. Suéde. France. Angleterre. 1 pied (fot) = 10 pouces (tum) = l00 lignes (linier) 1 mille nautique (sjömil) 1 pied cubique (kubikfot) = 10 kannes (kannor) = 1000 pouces cubiques (kubiktum) 1 Riksd. Rmt = 1 couronne (krona) = 100 öre 0,2069 1/15 de degré équatorial. 0,02617 métre cub. 26, 173 litres = 1,4 2 franc 0,9741 pied. 0,92429 pied cub. 5,760 imp. gallons. 1,11 shilling sterling.

9 Rättelser. Sid. 5 rad. 26 uppifrån stär: 1797 bör vara: ,, 25 cirkuläre.. cirkulär Öhrskär Öskar 16 4 i Not, **,, lerræ;.,., torræ 16 9 nedifrån,, Utlångan Utlängan 31 2&3 P, P 1, P 2 0,01,02 II Bil. Litt. B, uti kolumnerna för de serskilda åven saknas, men bör stå Rdr. öre. Tillägg. Not till artikeln om Fyrar och Båkar, sidan 12: Konung Waldemar Seir ( ) medgaf,»på begäran af Predikarebröderna och af kärlek till alla köpmän, att Rådet i Liibeek finge vid Falsterbo göra ett märke till att förebygga faror för sjöfarande, förbjöd all åverkan samt gaf frihet att hugga nödigt trä i Danska riket» (Diplom. Svecanum I. sid. 68).

10

11 FÖRSTA AFDELNINGEN. Om Lots- och Fyrinrättningens, Sjökarteverkets och Lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling m. m.* Lotsväsendet, såsom en af Staten ordnad inrättning för den allmänna sjöfartens nytta, kan egentligen icke anses hafva i Sverige uppkommit förr, än under Konung Carl XI:s regeringstid, hvilken var så rik på organisationer inom alla grenar af rikets förvaltning. Af de i gamla stadslagar från tretton- och fjortonhundratalen intagne stadganden om ansvar å dem, som åtogo sig att ledsaga fartyg öfver sjön till deras bestämmelseort, men satte dem på grund eller visade sig vara okunnige om vägen, synes, att på dessa tider utöfvades ledsagareyrket af enskilde personer sålunda, att de efter öfverenskommelse om någon viss ersättning för sitt besvär och ansvar förbundo sig att under fartygs resor leda eller lotsa desamma**. Af Bref från Konungarne Gustaf den I. Johan den III och Carl den IX inhemtas, att Lotseasendet i äbbe och vynre tider. * De i denna afdelning intagne historiska uppgifter äro till hufvudsaklig del hemtade dels från handlingar, som rinnas i Lotsverkets arkiv, dels från ett under åren af dåvarande Lotsdirektören Wallman upprättadt historiskt.sammandrag rörande lots- och fyrväsendet m. m., dels ock från Gynthers författningssamling samt Kalmar slotts och stads historia af Sylvander. Af det utomordentligt stora antal författningar, som under 1700-talet, synnerligen under sednare hälften deraf, utfärdades i afseende på lotsverket, hafva endast sådana kunnat här anföras, som haft något väsendtligare inflytande på dess organisation. Knappast torde någon annan administrationsgren erbjuda en så rikhaltig författningslitteratur, som den, hvilken angår lotsväsendet. ** Den i slutet af eller början af 1300-talet utarbetade äldsta stadslagen eller s. k. Björköarätten innehåller icke något stadgande rörande fartygs lotsning. I den yngre emellan åren 1350 och 1357 utarbetade allmänna stadslagens 14 flock (kapitel) af Skipmåla Balken. förekommer deremot följande stadgande:»\u loger man ledsagare, som skall säga dem led (segelleden). Säger han sig vilja låta dem utan någon skada segla öfver sjön. dit resan är bestämd, och sätter han sedan på grund och de få skada deraf, då ega de makt öfver lians lif, likväl först efter det sex män inför domstol vittnat, att han med skepparen och besättningen ingått sådan förbindelse (som förut är sagdt); öfverfaller dem sjögång och våldsam storm, då är han ansvarsfri från all skada.» I den Tyska eller enda kända texten af Visby stadslag, som på tvänne språk, nemligen Tyska och (Jottländska, utgafs under konung Magnus Erikssons regering, stadgas i 19 kapitlet af tredje bokens tredje afdelning. (enligt professor Schlyters öfversättning):»låter någon lega sig såsom lots och seglar med skepparen, och varder

12 4 för lotsning af fartyg, tillhörande Svenska Kronan eller förande Konungens gods, voro hufvudsakligen i Stockholms- och Östgötha-skären samt på Åland och Finska kusterna anställde ledsagare eller styrmän*, hvilka, då de, i anseende till den ökning Sveriges örlogsflotta erhöll och de expeditioner dermed egde rum, serdeles under Konung Gustaf den II Adolfs krig i Polen och Tyskland, blefvo alltmer behöflige och använde, fingo åt sig upplåtne åtskillige i Östergöthlands skärgård vid Slätbacken och Bråviken belägna hemman, jemte vissa friheter, emot skyldighet för innehafvarne att styra Kronans skepp och att tillhålla sina barn och hjon att lära sig skeppslederna**. Under Drottning Christinas regering återkallades väl berörde förmåner, men deremot föreskrefs, att ingen finge sig af lots- eller styrmännen betjena, utan att dem derför»förnöja». Genom 1655 års lviksdags beslut blef åter stadgadt, att vissa hemman skulle under benämning styrmanshemman *** läggas under Amiralitetet, hvilka hemman sedermera vid reduktionen under Carl den XI:s regering ansågos och förklarades såsom för kronan omistliga gods. Härmed lades grunden till den ännu gällande författningen, enligt hvilken egare eller innehafvare af vissa vid hafvet belägna hemman eller s. k. lotshemman äro skyldiga att bestrida lotsningen i närbelägna farleder. Genom utfärdade författningar och vidtagne åtgärder under tiden från 1660 till och med år l696 grundades ett för den allmänna sjöfarten mer än dittills afsedt lotsväsende. Benämnindet intvgadt af skepparen och befraktaren, att han ej vet (vägen), så gifve man honom half lön, men leger någon en (annan) som lots och kan man öfverbevisa honom efter stadens rätt, innan han kommer i skepparens bröd. att lian ej vet (vägen), sä må man låta honom fara (skilja honom ifrån sig) utan lön.» * Uti bref den 22 Jnnii 155(3 från Konung Gustaf den I till Hertig Johan, påminner han denne, hurusom menige man utmed sjösidan på Åland, Nyland och annorstädes blifvit ålagde att hjelpas åt att aflöna de styrmän, som åtagit sig att styra Kommgens galejor eller andra skepp, som förde Konungens gods, samt begär, att som de styrmän, hvilka sednast kommit med Konungen från Åland, klagat deröfver, att de icke fått någon lön för sitt l>esvär. och man icke kunde veta, om icke fogdarue uppburit hvad bönderne skulle till styrmännen utgöra och behållit det för egen räkning, Hertigen ville härom låta anställa förhör och laga så, att styrmännen finge den lön, som dem blifvit af Konungen beviljad. I den till Konung Gustaf den I af Olaus Magnus Gothus afgifne berättelsen om hans beskickning till Ståthållarinnan öfver Nederländerna, Hertiginnan Margretha, i och för inledande af handelsförbindelser emellan nämnde land och Sverige, omtalar sändebudet, hurusom han med afseende härpå blifvit tillspord om, vid hvilka kuster i Sverige styrmän kunde af fartyg erhållas, hvad de skulle hafva i lön för dag eller milor samt huru de straffades, om de med vett och vilja styrde orätt kosa, för hvilket allt sändebudet lemnade besked. Enligt Kalmar stads»tankebok» för år , var derstädes upprättadt ett serskildt styrmansskrå eller gille, hvars medlemmar, deribland äfveu voro adelsmän, räknades till stadens embetsmän. Af denna från Hanseförbiindet sig härledande styrmansförening eller lotsinrättning bestriddes ntomskärs- och s. k. långlotsning, såsom till Köpenhamn, Liibeek. Stockholm, Upsala, Visby m. fl. orter. ** F bref af den 15 April 1606 frikallade Hertig Carl styrmännen i Östergötha-skärgård från nämnd och ntskrifningår emot det, att de skulle tillhålla sina barn och hjon att lära skeppsleden, för att kunna tjena (såsom lotsar) Kronans kaptener och skepp; och förklarades af Hertig Johan genom bref den 8 Julii 1610, att vissa personer, som länge låtit bruka sig till styrmän i Stegeborgsskären samt voro villige och flitige att styra Konungens skepp och alla andra, som dem behöfdc, samt underviste unga drängar (i styrmans- eller lotsyrket), skulle vara frie från gärder, dagsverken och skjntsfärder, och skulle hvar och en få hafva två drängar den 1 Julii förklarade Konung Gustaf den II Adolf visse styrmän i Stegeborgs-skären fria från utskrifningar, gärder och dagsverken, på det att de (aboerne) skulle alltid vara redo att styra Kronans skepp. *** Genom serskilda Kongl. resolutioner under femton- och sextonhundratalen blefvo Arkö, Gräntzö, Lindö, Lindöja och Kalsö förklarade vara lotshemman och fingo åboerne å dem åtnjuta åtskillige friheter, såsom befrielse från utskrifningar. skjuts m. m.

13 5 gen»lots» blef den allmänna i st. f.»ledsagare» och»styrman». Amiralitets-styrmän egde dock företrädesrätt till lotsning af fartyg från örlogsflottans stationer i Stockholm och Carlskrona. Uti 1667 års sjölag* stadgades, att sjöfarande vore skyldig att betjena sig af lots och att denne skulle på eget ansvar kommendera fartyget samt vara berättigad att derför uppbära lotspenningar samt kost ombord m. m. Ar 1671 förbjödos»besökare» att lotsa, och genom 1674 års plakat stadgades likaledes för besökare vid stora sjötullen samt andra förbud att till förfång för styrmännen vid Amiralitetet i Stockholm samt lotsarne verkställa lotsning**. Genom Kongl. Instruktionen den 1 Mars 1680 uppdrogs åt vice Amiralen Werner von Rosenfelt att i kuststäder och å andra af honom utsedde platser anställa lotsar, som, likasom kronans styrmän, skulle ega uteslutande rätt att sig med fartygs lotsning befatta; hvarjemte i samma instruktion förordnades, att föreskrifterna i 1674 års plakat skulle gälla för alla orter och hamnar i Sverige, Finland och Pommern***. Den 4 Maj 1681 meddelade Kongl. Maj:t en Confirmation af 1680 års Beslut. Genom denna Confirmation försäkrades, att de lotsar, hvilka försvarligen skötte sin syssla och bebodde gamla, af deras förfäder före dem innehafde lotshemman, särdeles om dessa blifvit af kronan köpte eller tillbytte, icke skulle drifvas från hemmanen eller betungas med ert ra ordinarie eller högre utlagor, än jordeboken innehöll m. m. Ar 1687 inrättades Lotsdirektörsembetet, hvilket uppdrogs åt Kapten Gedda, som år 1603 verkställde sin första lotsvisitation. Sedan lotsverkets organisation blifvit sålunda förberedd, fullbordades densamma genom följande under åren 1696 och 1697 utfärdade författningar, nemligen: l:o Kongl. Förordningen den 19 Septemher 1696, angående lotsväsendet i Sverige och Finland; 2:o Kongl. Beglementet och Instruktionen af samma dag för Lotsinspectoren i Stockholm samt uppsynings- och åldermännerna så väl i den Stockholmska, som i hela den öfriga skärgården i Sverige och Finland; 3:o Kongl. Stadgan och Förordningen den 20 Mars 1797, angående fördelningen uppå samtliga lotsarnes bördor och livad styrning dem livar i synnerhet tillkommer, med Infogad taxa huru lotspenningar öfver allt af de trafikerande böra betalas; * Sjöskade-Balken stadgar i 7 kap. 150 dalers böter för underlåtenhet att taga lots samt 9 dalers böter för hvarje fot, som skeppare vid uppgifvande af fartygets djupgående för lotsen förtiger. ** Stockholms- eller Amiralitetets styrmän synas hafva framför lotsarne haft rättighet att verkställa lotsning, i synnerhet utlotsning från städerna. Först sedan Amiralitets-Collpgium år 1091 förflyttats till Carlskrona lära lotsar blifvit anställde i Stockholm i styrmännens ställe. *** Såsom anledning till vice Amiralen von Rosenfelts uppdrag beträffande lotsväsendet angifves i Kongl. Beslutet derom, att»kongl. Maj:t med största missnöje förnummit, att den ovana icke utan en farlig sig befrucktande consequence hade sig inritat, att främmande skepp tillegna sig den liceucen att taga lots eller ej samt loda och pligta sig fram och de främmande gifves tillfälle att göra sig bekanta uppå våra kuster, hvilket i det öfverståndna kriget blifvit förspordt och en skadelig efterföljd af sig föda kunde». Instruktionen rörande berörde uppdrag innehåller, bland annat, att lotsarne borde vara edsvurna; att deras barn och drängar skulle»suecedera» sina föräldrar och husbönder; att lotsarne i städer och uti skären frikallades från vissa onera; att ingen frälseman fick afsätta lots från sitt hemman, samt att lotsarne skulle utsätta prickar och remmare m. m.

14 6 4:o Kongl. Förordningen af samma dag, angående lotsar och lotsdrängar, huru många de vid hvar ort stadigt vara skole, samt 5:o Ett under samma dag utfärdadt Register öfver taxan å lotspenningarne»ifrån den ena orten till den andra och vice versa, som efter hvart och ett farvattens beskaffenhet proportioneradt och inrättadt är.» Enligt de uti dessa författningar stadgade grunder, erhöll lotsverket under de närmast följande fyratio åren vidare utveckling och förbättring, och blefvo, i den mån dertill lämplige personer funnos att tillgå, lotsar anställde å ställen, der sådane ansågos vara af behofvet påkallade. Flere delar af Rikets kuster blefvo dock först i en sednare tid med lotsar försedde. Som imellertid sig visat, att förändringar i sjelfva grimdförfattningarne rörande lotsverket voro behöhiga, nedsattes i början af år 1740 en s. k. Lotskommitté för utarbetande af förslag i funnet. Sedan samma kommitté fullgjort sitt uppdrag, utfärdades Kongl. Förordningen den 27 April 174S, genom hvilken en del af dittills gällande föreskrifter ändrades, men stadgades tilllika, att 1696 och 1697 årens författningar i öfrigt skulle lända till efterrättelse. Det dröjde likväl icke länge, innan samma författningar funnos vara mindre ändamålsenliga, i anledning hvaraf genom Kongl. Förordningen den 11 Augusti 1752, angående lotsverket, för visse delar nya föreskrifter meddelades, hvarjemte åt Amiralitets-Collegium uppdrogs att vidtaga hvarjehanda»små anstalter och sedan deroni till Kongl. Maj:t rapportera»; och utfärdades derefter bemälte Collegii cirkulär den S November 1758, innefattande ett sammandrag af lotsarnes skyldigheter och rättigheter. Då sedermera fiere ändringar i stadganderna rörande lotsverket egde rum, bland annat, genom Kongl. Brefvet den 1 Februari 1769, hemställde Amiralitets-Collegium hos Kongl. Maj:t, att en helt och hållet ny lotsförordning måtte utfärdas; men Kongl. Maj:t förordnade endast, att Collegium skulle öfver alla angående lotsinrättningen utkomna författningar upprätta sammandrag och detsamma till Kongl. Maj:ts Nådiga öfverseende insända. Någon verkställighet af denna befallning synes likväl icke liafva följt, ty genom Kongl. Bref den 30 Mars 1773 anbefalldes Collegium att, utan afseende å förut utfärdade författningar, inkomma med betänkande, huru lotsverket bäst kunde inrättas och om de många befrielser och privilegier, som blifvit förunnade, voro med allmän nytta och säkerhet förenliga, så att lotsverket kunde»bära sig». Till utförande af detta Nådiga uppdrag nedsattes en deputation i Carlskrona, dit Amiralitets-Collegium, Lotskontoret och Lotsdirektören blifvit under konung Carl den XI:s regering flyttade; men innan det infordrade betänkandet hann afgifvas, utfärdades ett stadgande, som mer än de Meste föregående var för lots verkets ordnande och förbättrande gynsamt. Det föreskrefs nemligen genom 4 i Kongl. Seglationsordningen den 15 Junii 1774, att alla från öppen sjö kommande fartyg voro, vid 150 daler s. ni. böter, skyldige att taga lots. Kort derefter anbefallde Kongl. Maj:t uti Nådiga Bref af den 7 och 12 Augusti 1776 så väl Amiralitets-Collegii som Lotskontorets och Lotsdirektörens återförflyttning till Stockholm. 1 följd af Kongl. Instruktionen för Lotsdirektören den 5 October 1779, Kongl. Förordningen den 19 April 17S1 och Kongl. Förklaringen den 30 December 17S2, om förändrade grunder för lots- och båkafgifters utgörande, samt Kongl. Förordningen den 17 September 1783 om

15 7 lotshemmans skyldigheter och rättigheter, m. fl. författningar, blefvo de af ålder varande stadgandena, angående lots-, båk- och fyrväsendet, så betydligt förändrade, att åter en förnyad förordning härom fanns allt mer behöflig. Sådan utfärdades ock den 29 October 1798, h varefter följde ett af kommitterade för Arméens Flottas ärenden den 5 April 1799 utgifvet Reglemente för tjenstgöringen och ekonomin vid lotsverket samt fyr- och båkinrättningen. A Rikets norra kuster vid Bottniska viken fanns i äldre tider ingen Iotsinrättning ordnad, men angående tillvägabringande af en sådan förordnades i Kongl. Bref af den 21 Maj 1726, den 1 Junii 1727 och den IS April 1738; den kom likväl icke till stånd förr än långt sednare, hvartill orsakerna voro flere. Sålunda, bland annat, hade städerna i Vesterbotten utverkat, att de skulle vara befriade från någon Iotsinrättning, om de sjelfva hölle kronan lotsar tillhanda, när så kunde behöfvas. Lotsinrättning på Gottland ordnades till följd af Nådigt Beslut är Å Vestra kusten anställdes lotsar i Onsala 1701 och i Varberg först Under åren var frågan om inrättande af en lotsningsanstalt för genomgående lotsning i Öresund föremål för behandling, men saken förföll i anseende till dermed förenade kostnader och svårigheten att för lotsningens verkställande erhålla duglige personer. Åtgärder för lotsväsendets fullständigande i Norrländska skärgården samt dess förbättrande ä vestra kusten anbefalldes visserligen genom Kongl. Brefvet den 13 Junii 1806, men kommo, i följd af det snart derefter utbrutna kriget, då icke till utförande. Genom Kongl. Brefvet och Instruktionen den 24 Februari 1809 förenades lotsverket med den dä nyligen inrättade Sjömätningscorpsen, och stadgades, det skulle chefen för denna vara Ofverdirektör samt Officerare vid Corpsen Distriktchefer vid lotsverket. Uti Nådigt Bref den 22 Maj 1810 anbefallde Kongl. Maj:t den, etter upplösning af kommittéerna till förvaltande af Orlogsoch Arméens Flottas ärenden, den 23 Mars 1803 inrättade gemensamma styrelsen för samma flottor eller Förvaltningen af Sjö-ärendena att, efter inhemtande af nödige upplysningar i ämnet, i underdånighet föreslå de förändringar i lotsverket, som ansågos vara af behofvet påkallade. Af en serskild för ändamålet nedsatt kommitté utarbetades år 1812 förslag till ny lotsförordning och reglemente, men innan detsamma till åtgörande företogs förordnades genom Kongl. Brefvet den 13 Mars 1817, att en generalinspektion af hela lotsinrättningen i Riket skulle anställas. Sedan en sådan under åren 1817 och 1818 egt rum och berättelse derom afgifvits, utfärdade Kongl. Maj:t med Nådigt Bref den 20 Junii 1820 förnyad Förordning och Reglemente af samma dag för lots- och båk-inrättningen samt dess styrelse m. m. I dessa författningar gjordes dock åtskillige förändringar genom Kongl. Brefvet den 13 Juhi 1821, Kongl. Förvaltningens derpä grundade kungörelse den 19 samma månad och år, samt Kongl. Brefven den 29 Mars 1825 och den 27 Junii 1826, i hvilka meddelades serskilda stadganden dels om vissa fartygs befrielse från skyldigheten att taga lots, dels om förändrad lysning å fyrar, dels rörande närmare samband emellan Lots- och Tullverket och dels beträffande ny reglering af lotspenningarne samt fyr- och bakafgiften. I anseende till desse med flere nödige ansedde ändringar fanns en ny författning för lots- och båkinrättningen behöflig; och utfärdades derpå Kongl. Förordningen och Reglementet härom den 10 Maj 1827, hvilka dock åter efter få års tillämpning ansågos tarfva omarbetning; för hvilket ändamål genom Kongl. Brefvet den 20 Junii 1844 förordnades

16 8 en kommitté, hvars förslag till ny Lotsförordning och Reglemente afgafs påföljande året; men frågan om reorganisation af lots- och fyrinrättningen fick derefter hvila, tilldess Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 18 December 1857 till Kongl. Maj:t aflät underdånig framställning, hurusom lotsinrättningen vore behäftad med åtskillige bristfälligheter, som borde afhjelpas, hvaribland anmärktes, att lotsbefattningarne voro förenade med jordbruk och att lotsarnes lönevilkor voro för svaga samt lotstaxorna för låga, I anledning häraf anbefalldes Förvaltningen af Sjöärendena genom Nådigt Bref den 2 Februari 1858 att inkomma med förslag till ny Förordning och Reglemente för lots- och fyrinrättningen; men enär detta förslag ansågs icke kunna så snart uppgöras och, efter vederbörandes hörande deröfver, af Kongl. Maj:t pröfvas, som i synnerhet lotspersonalens betryckta ställning syntes fordra, utfärdades af Kongl. Maj:t den 4 Maj nyssnämnde ar Nådig kungörelse om vissa ändringar i 1827 års Lotsförordning, genom hvilka med omkring 50 procent höjdes så väl de vid samma Förordning fogade lotstaxor, som dittills utgående fyroch bakafgifter, hvarjemte i sammanhang dermed upphäfdes föreskrifterna om högre beräkning af lots- samt fyr- och båkafgifterna för s. k. oprivilegierade fartyg. Sedan Förvaltningen af Sjöärendena den :51 Maj följande året afgifvit det infordrade underdåniga förslaget, fann Kongl. Maj:t, för att, tilldess detsamma hunnit pröfvas, bereda lättnad åt inrikes sjöfarten, för godt att uti Nådig Kungörelse den 12 Februari 18(51, såsom tillägg till 1827 års Lotsförordning, medgifva, livad ock i derefter utfärdade lotsförfattning stadgades, nemligen att alla inhemska samt andra till kustfart i Riket berättigade fartyg och båtar, tillhörande enskilda personel -, äfvensom kronofartyg af mindre än (5 fots djupgående skulle, då de gingo inrikes orter emellan, vara fria från skyldigheten att vid infart frän öppen sjö nyttja kronolots till första lotsombyte, hvaremot fartyg, som sig af denna frihet begagnade, skulle åligga att, i stället för lotspenningarne, såsom bidrag till lotsarnes underhåll, erlägga, under benämning af infartsafgift, en fjerdedel af livad lotstaxorna i hvarje fall bestämde. Från denna afgift frikallades dock vissa i Kungörelsen omförmälda smärre fartyg och båtar. Uti Nådig remiss ilen 80 April samma år, med återställande af det uppgjorda torslaget till förnyad förordning, angående lots- och fyrinrättningen, samt öfverlemnande af Handelsföreningarnes i Stockholm, Gefie, Norrköping, Kalmar, Malmö och Götheborg samt General-Tullstyrelsens afgifna underdåniga yttranden, äfvensom inkomne ansökningar om ytterligare eftergifter i afseende på lotspenningarnes utgörande, anbefalldes Förvaltningen af Sjö-ärendena att inkomma med underdånigt utlåtande och nytt förslag i ämnet; hvilken befallning äfven fullgjordes den 29 Oktober 18(51, hvarefter Kongl. Maj:t den 9 Julii 1862 utfärdade ännu gällande Förordning och Reglemente för lots- och fyrinrättningen i riket. Sistnämnde Kongl. Förordning har sedermera erhållit åtskillige dels förklaringar och dels ändringar. Bland annat stadgades genom Kongl. Kungörelsen den 31 December 1868, att den under benämning»infartspenningar» utgående afgiften skulle upphöra, genom Kongl. Kungörelsen den 28 September att inrikes orter emellan gående fartyg skulle tills vidare befrias från erläggande af fyr- och båkafgift, och genom Kongl. Kungörelsen den 20 Maj 1870, att skyldigheten för Kronans fartyg att taga lots skulle upphöra. Enligt så väl 1820 och 1827 som 1862 ars Kongl. Förordningar och Reglementen för lots- och fyrinrättningen, borde alla densamma

17 9 rörande ekonomiska mål i Förvaltningen af Sjö-ärendena handläggas uppå föredragning af Lotsdirektören, såsom Chef för personalen, om hvars tjenstgöring han inom de af nämnde författningar bestämda gränsor egde förordna. Genom Kongl. Keglementet för Lotsstyrelsen den 21 December 1871 har Förvaltningens för Sjö-ärendena befattning med ofvannämnde mål öfverflyttats på Lotsdirektören, som numera ensam är ansvarig för lots- och fyrinrättningens tillbörliga underhåll och vård, dervid biträdd af i Styrelsen anställde civile personer och fyringeniörer samt Distrikt- och Fördelningsbefälet. I afseende på segelfarten å rikets inre farvatten meddelades genom Kongl. Brefvet den 24 November 1813 föreskrifter om ordnande af en lots- och båkinrättning för Venern, hvilken inrättning skulle handhafvas af en serskild Direktion under Konungens Befallningshafvandes i Carlstads Län ordförandeskap; och fastställdes taxa hvarefter alla fartyg, som trafikerade nämnde sjö, skulle erlägga seglationsafgift dels i Venersborg och dels i öfriga städer vid nämnde sjö. Sedan Göthakanal blifvit för segelfarten öppnad, anmälde Kanaldirektionen hos Kongl. Maj:t, att på Göthaelf och sjön Venern visserligen funnos serskilda. lotsinrättningar, ställde under styrelser, som öfver dessa farvatten utöfvade uppsigt, och att, då Göthakanal dock ännu saknade någon inrättning af sådan beskaffenhet. Direktionen åt sjöfarande anskaffat tillfälliga biträden då så önskats; men enär dylika partiela lotsinrättningar icke kunde anses fullt ändamålsenliga, hemställde Direktionen, huruvida icke desamma borde upphöra samt Kongl. Maj:t skulle finna för säkerheten i en så vigtig farled nödigt att låta införa en kronolotslinea på hela sträckan af kanalen från haf till haf under lika ansvar, som i skärgården. I anledning häraf förordnade Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref den 25 Februari 1833, att de enskilda lotsinrättningarne på Göthakanal och sjön Venern, äfvensom fyr- och båkanstalterna borde, till vinnande af enhet, med de allmänna lots- och fyrinrättningarne, förenas, samt att för närmare granskning af de olika stadganden och förhållanden, som i afseende på förenämnde enskilda inrättningar egde rum, åt en Flottans Officer finge uppdragas att i detta ändamål företaga en inspektionsförrättning längs hela kanallinien, i och för ärendets beredande så, att det kunde Kongl. Maj:ts pröfning underställas. Efter det den anbefallda utredningen försiggått och Förvaltningen af Sjö-ärendena i anledning deraf afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, förordnade Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 26 Maj 1836, att lotsoch båkinrättningarne på Göthakanal samt Venern, Vettern och Göthaelf icke skulle öfvertagas af Staten, men att för tillsynen öfver nämnde inrättningar skulle anställas en serskild Distriktschef, med arfvode af Handels- och Sjöfartsfonden samt de serskilda förmåner af inqvartering, respenningar och tjenligt fartyg, hvarom med vederbörande bolag kunde träffas öfverenskommelse, som borde hos Kongl. Maj:t till fastställelse anmälas. Då någon uppgörelse i nyssnämnde hänseende icke kunde tillvägabringas, fick frågan om anställande af den serskilda Distriktschefen förfalla, och förklarade Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 11 Augusti 1887, att lots-och båkinrättningen i de farvatten, som genom Göthakanals öppnande blifvit satte i kommunikation med rikets bägge kuster, skulle blifva en allmän inrättning under uppsigt och styrelse af det embetsverk, som hade inseende öfver lots- och fyrinrättningen å rikets kuster. Då emellertid det för ifrågavarande ändamål vid 1846 års Riksdag äskade anslag ej af Ständerna beviljades, har någon annan åtgärd till betryggande af segelfarten i förenämnde farvatten icke blifvit på Kronans bekostnad vidtagen, än att år

18 10 anlagts 2:ne fyrar, en å ön Hjortens udde i Venern och en å ön Fjuk i Vettern, hvilka fyrar äfven underhållas af Kronan. Öfrige säkerhetsanstalter i nämnde sjöar och Göthaelf samt å Trollhätteoch Göthakanal underhållas genom enskilda korporationer och kanalbolag. Hvad beträffar berörde anstalter i Venern, eger Direktionen för segelfartens förbättrande å denna sjö att för deras vidmakthållande af trafikerande fartyg fortfarande uppbära serskilda afgifter. För lotsning af från kanalen utgående fartyg äro vid dess utlopp i Östersjön kronolotsar vid Mem anställde. Sedan den under de sednare åren betydligen ökade sjöfarten i Mälaren gjort en förbättring af lotseriet i samma sjö högst behöflig, hafva i sådant afseende, i stället för att förut lotsning egile rum endast emellan Södertelje och Stockhohn samt från Strengnäs inåt Mälaren, numera anställts lotsar jemväl i och för lotsning till alla betydligare dervid befintliga lastplatser. LntxjWIlhiil- /jitr och Inlsitntrs '///<<- Bestämmelserna rörande don ersättning, som borde tillkomma styrman eller lots för verkställd lotsning, hafva både förö och efter lots verkets genom 1696 och 1697 års författningar skodda ordnande varit olika så väl livad beräkningsgrund som belopp beträffar. Såsom här förut är oniförmäldt, hade i äldsta tider lotsarne eller de s. k. styrmännen egentligen till skyldighet att lotsa Kronans fartyg, i ersättning hvarför dem eller deras hemman förunnades åtskilliga friheter, hvarjemte de under vissa omständigheter egde uppbära lotspenningar enligt fastställda taxor, inrättade för att tillämpas efter sig företeende olika förhållanden, de der berodde af lokal, fartygs nationalitet, destination och last m. m. Under vissa perioder hade lotsarne skyldighet att lotsa Kronans fartyg utan kontant ersättning, imder andra åter dels emot halfva och dels emot fulla lotspenningar efter taxorna. Omkring 30 år efter det lots verket vid slutet af 1600-talet fått en fullständigare organisation, gjordes i denna några mindre förändringar, och af en anteckning frän närmast dcrpå följande tid vill det synas, som lotsverkets ställning under nyssnämnde period varit jemförelsevis god; men donna hlef sedermera mindre fördelaktig i följd af förändrade sjöfartsförhållanden, minskad handel och deraf härflytande minskning i lotsarnes inkomster. För regeringens benägenhet att åter upphjelpa lots verket talar visserligen den mängd förtaltningar och föreskrifter, som under tidrymden från år 174S 17S1 utfärdades, men af dem synes ondast seglationsordningen den K» Junii 1774, hvarigenom fartyg, som förut voro fritagna frun skyldigheten att vid infart från öppen sjö till första lotsplats begagna lots, fingo sig sådan skyldighet ålagd, hafva haft något väsendtligare inflytande på lotsverkets ekonomiska ställning. Kalmar stads- och slottsräkenskaper för år visa, att det serskilda skeppareskrå (dier gille, som frän äldre tider fanns i nämnde stad och betjenade fartyg ined lotsning så väl inomskärs som utoinskärs till utrikes orter, (ty de lotsade ej blott till Stockholm, Upsala och Elfsborg, utan äfven till Köpenhamn, Lubeek, Rostock och Danzig), för lotsning af Kronans fartyg till Stockholm erhållit S. 10 a 13 mark. Då 1 mark efter tidens varuvärde motsvarar

19 11 omkring 8 Riksdaler, utgjorde således, styrmanslönen eller lotspenningarne för hvarje lotsning till Stockholm en ersättning motsvarande 70 till 100 Riksdaler. Genom en på grund af Kongl. Maj:ts beslut år 1642 af Amiralitets-Collegium utfärdad taxa för lotsleden från Stockholm öfver Furusund och Tjockö till Finska hamnar stadgades, att styrmännen, som lotsade emellan Stockholm, Åbo, Reval, Narwen, Wiborg, Ny-Skantz och Riga skulle för livar»veckesiö eller mil» de blefvo brukade att styra Kongl. Maj:ts och Kronans skepp eller farkoster, bekomma 6 öre silfver (3/16 Iliksd. Sp.) inomskärs och 8 öre silfver ( 1 / 4 Riksdaler Specie) utomskärs; och belöpte sig alltså deras lotspenningar från Stockholm till Furusund, 9 mil, till 1 Riksdaler 22 öre smt (= 4,69 Riksdaler Riksmynt). Uti den vid Förordningen den 20 Mars 1G97, angående»fördelning uppå samtlige lotsarnes bördor och hvad styrning dem livar i synnerhet tillkomme», fogade taxan, med tillhörande register, bestämdes huru lotspenningarne öfverallt af de trafikerande borde betalas. Kongl. Förordningen den 27 April 1748, angående lots verket i riket för vissa delar, åtföljdes af 12 serskilda lotstaxor, hvari för olika lotsleder bestämdes livad dels inhemska och dels utländska fartyg skulle erlägga, hvaraf en del tillföll lotsen såsom lotspenningar och en del skulle uppbäras vid Tullkammare och tillfalla Kronan och Amiralitets-Inuvarteringskassan, såsom densamma redan genom Kongl. Brefvet den 18 Junii 1740 tillagdt understöd. Genom Kongl. Förordningen den 11 Augusti 1752 blefvo för alla utländska till Svenska hamnar ankommande fartyg nyssnämnde afgifter fördubblade, men af denna förhöjning fingo lotsarne icke omedelbart uppbära någon del, utan skulle densamma af Amiralitets-Collegium användas till»jemkning och förbättring af lotsarnes vilkor efter nödtorften och behofvet». Nya lotstaxor utfärdades derefter åren till ett antal af ej mindre än 290 stycken för serskilda Svenska lotsleder. År 1798 utfärdades ny taxa under benämning ^betalnhicjxtabelh, hvarefter lots- och båkafgifter skulle erläggas, hvilken taxa blef gällande tills den förändrades genom taxorna till 1820 års Lotsförordning, hvilka voro trenne. Den kort derefter utfärdade förnyade Lotsförordningen af år 1827 åtföljdes älven af nya taxor. Sedan, uppå Nådig befallning, i anledning af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 18 December 1857, Förvaltningen af Sjö-ärendena till Kongl. Maj:t inkommit med förslag till nya lotstaxor, blefvo dessa genom Kongl. Kungörelsen den 4 Maj 1858 fastställde att tills vidare tjena till efterrättelse, hvarjemte de förra stadgandena om högre beräkning al de för s. le. oprivilegierade fartyg utgående lots- m. fl. afgifter upphäfdes. Dessa taxor, som voro upprättade i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de Norska lotstaxorna, men för vissa fall medgåfvo, att endast half lotsafgift erlades, lades sedermera till grund för de till sednast eller den 9 Julii 1862 utfärdade nya Förordningen, angående Lots- och Fyrinrättningen i riket, hörande taxor. I 3 af nyssnämnde författning stadgades, att fartyg, som enligt densamma egde och begagnade sig af frihet från skyldighet att taga lots, skulle, några visse undantagne, vara pligtige att, då de kommo.från öppen sjö, erlägga, under benämning af»infartspenningar», en efter i samma upptagne grunder utgående utgift, utgörande en fjerdedel af livad lotstaxorna bestämde. Men detta stadgande upphäfdes genom Kongl. Kungörelsen af den 31 December 1868.

20 12 Den inrikes orter emellan gående fartyg år 1748 medgifna frihet från begagnande af lots upphäfdes väl år 1781, men återgafs redan år 1782, dock mot skyldighet för samma fartyg att erlägga en fjerdedel af lotspenningarne. Denna afgift upptogs likväl icke i 1798 års lotsförordning, sannolikt af samma skäl, som föranledde en dylik afgifts borttagande genom ofvan åberopade Kongl. Kungörelse den 31 December 1868, nemligen dels svårigheten att öfver uppbörden och en rättvis fördelning af densamma utöfva behörig kontroll och dels de trafikerandes motvilja för afgiftens erläggande, enär den ej kunde betraktas såsom betalning för lotstjenstgöring å det fartyg, som af afgiften drabbades. Enligt nu gällande stadganden, beräknas lotspenningarna efter fartygs djupgående och den lotsade vägens längd, och utgå de efter tvänne serskilda taxor, en lägre, i allmänhet beräknad för inomskärsleder, och en högre för lotsleder gående från och till samt öfver öppen sjö. Under vissa förhållanden erläggas lotspenningar endast med halfva beloppet af hvad taxorna bestämma, hvaremot under månaderne September April lotspenningarne förhöjas med 25 procent, då den högre lotstaxan skall tillämpas. Utom de fördelar, som åtfölja innehafvandet af lotshemman eller af lotsarna å vissa ställen, pä gnmd af äldre beslut och bestämmelser, åtnjutas, såsom vedbrand, afkastning af jord m. m., utgöras lotsarnes inkomster hufvudsakligen af influtne lotspenningar, som vid hvarje plats numera delas lika emellan alla å densamma anställde lotsar, samt af kontant lön. I äldre tider utgick sådan endast till en del af lotspersonalen och var högst ringa, sällan uppgående till mer än 10 Riksdaler. Under åren tilldelades lotsarne lönefyllnad, afsedd att tillika med lotspenningeinkomsten utgöra det belopp, som ansågs böra dem tillkomma i och för deras tjenst. Dessa lönefyllnader voro dock alltför obetydliga att motsvara hvad lotsarne för sin nödtorftiga utkomst behöfde, jemte det att sjelfva aflöningssättet var föga egnadt att sporra lotsarne till ett nitiskt fullgörande af deras åligganden, enär ej skäligen kunde förutsättas, att de skulle anstränga sig för att söka bereda Kronan en utgiftsbesparing genom ökad lotspenningeförtjenst och deraf följande minskning i lönefyllnaden. Nämnde aflöningssätt upphörde af sådan anledning med år 1863, och fingo lotsarne, oberoende af lotspenninge-förtjensten, sig tillagde vissa bestämda löner, som vid de serskilda lotsplatserna, i den mån understöd anses behöfligt, utgå med 60 och 120, 120 och 200 eller 200 och 300 Eiksdaler Riksmynt. Lotsålderinännen, som nu dela lotspenningarne lika med lotsarne, innehafva löner af 400, 500 och 600 samt vid 6 platser af 1,000 Eiksdaler Riksmynt. Sjomarken och fyrar. Att sjömärkens utläggning till ledning för sjöfarten varit i äldre tider anbefalld, ses af Konung Gustaf den I:s bref den 20 Augusti 1550 till Henrich Claesson Horn och Nils Boije samt af den 10 September 1555 till Simon Thomas Tawast, Göran Jansson och Ragwald Halwarsson, rörande märkens utsättande i vissa Finska farleder. I dessa bref, af hvilka det förra afser

21 13 farleden till Helsingfors, befalles, att skärgårdsbönderna skulle utmärka alla grund deremellan, så väl inom- som utomskärs, medelst stora qvastar och rysken på båda ändar af grundet. Konung Carl den IX:s bref den 17 Oktober 1606 till Slottsfogden på Elfsborg, Söfring Jönsson, innehåller, att»som ytterst bland klipporna i skärgården behöfdes några märken, hvarefter de främmande kunde komma till hamnar, om så mörkt vore, att de icke eljest kunde ledsaga sig till sådane, Söfring Jönsson skulle allestädes, hvar så lägenhet kunde tillsäga, dock synnerligen på Vingh och Galterö (ön Vinga och Galtö, emellan hvilka går stora farleden från och till Götheborg), låta samma höst uppsätta märken och vetar, dock så, att man, när man ville, kunde hugga dem neder.» Sedan i Kongl. Maj:ts Resolution den 26 November 1660 å Städernas besvär förklarats, att befallning om lönngrunds och skärs utmärkande skulle utfärdas, när specifikation inkommit å de höfdingedömen, under hvilka de sorterade, så anbefalldes genom Kongl. Plakatet den 10 December 1674 och Kongl. Förordningen den 1 Mars 1680, att på vanlige och nödtorftige ställen i skeppsleden skulle vårdkasar och remmare af lotsmännen upprättas och vidmakthållas efter en viss fördelning af skären dem emellan, så att livar och en visste hvilka remmare han årligen borde sköta. Men först genom Kongl. Förordningen, angående lotsväsendet i Sverige och Finland, den 19 September 1696, samt Kongl. Reglementet och Instruktionen af samma dag för Lotsinspectionen i Stockholm samt uppsynings- och åldermännerna i Stockholmska och den öfriga skärgården i Sverige och Finland meddelades fullständiga och noggranna föreskrifter om remmares, prickars och andra sjömärkens utsättande och underhåll, hvarvid skärgårdsbönder, som bodde näst lotsfarvatten, borde vara behjelplige. I Kongl. Resolutionen den 16 Oktober 1723 å Städernas besvär stadgades vite af 100 daler s. m. för uraktlåtenhet i prickhållningsskyldighetens fullgörande, och förklarades i Kongl. Resolution den 12 April 1739 å enahanda besvär, att till grands och skärs utprickning och.märkande samt märkenas underhållande borde allmogen och lotsarne i Öster- och Vesterbotten, Vesternorrland och Finland hållas; i Kongl. Brefvet den 12 Januarii 1757 samt Amiralitets-Collegii cirkuläre den 10 November samma år, att Kronan aldrig varit och dädanefter aldrig kunde blifva belastad med kostnaderna för prickar; i Kongl. Brefvet den 20 Mars 1764, att lotsarne med böndernas tillhjelp skulle hålla prickar emot betalning af de inhemska fartyg, som ej nyttjade lots, och i Kongl. Brefvet den 17 September samma år, att skyldigheten att utsätta prickar, och remmare tillkom lotsarne i stället för väghållning. Vidare föreskrifter rörande prickhållningsskyldigheten meddelades i Kongl. Resolutionen den 22 Mars 1770, Kongl. Amiralitets-Collegii Resolution den 18 September 1775, Kongl. Maj:ts förnyade Lotsförordning den 29 Oktober 1798 samt Lotsreglementet den 5 April Uti Kongl. Brefvet den 13 Mars 1817, angående anställande af en General-lotsinspektion öfver hela riket, anbefalldes undersökning af förhållandena med prickningsskyldigheten, i följd af hvilken undersökning så väl vissa hemmans och städers åliggande att anskaffa prickstänger, som lotsarnes skyldighet i afseende på utprickningen närmare bestämdes genom Kongl. Brefvet den 20 Junii 1820 och Kongl. Lotsförordningen af samma dag; men, enligt den snart derefter eller den 16 Maj 1827 utfärdade nya Lotsförordningen och reglementet, upphörde berörde åliggande för städer och hemman, och borde så väl anskaffningen af prickstänger, som deras utsättande och underhållande verkställas af lotsarne emot serskild af Kronan bestådd kontant ersättning, hvars belopp Kongl. Förvaltnin-

22 14 gen af Sjö-ärendena egde att, efter förslag af Lotsdirektören, bestämma. Med de prickar, som enligt gammal häfd af Kronan nnderhöllos, skulle dock på öfligt sätt förhållas. De föreskrifter, som i nyssnämnde författningar meddelades rörande utprickning af i allmänna farlederne befintliga grund, blefvo till hufvudsaklig del bibehållna i det sist utfärdade Kongl. Lotsreglementet af den 9 Julii 1862, hvilket i afseende på andra flytande sjömärken eller bojar hänvisar till livad derom serskildt är stadgadt eller framdeles komme att förordnas. Enligt nu gällande föreskrifter, åligger det lotsarne att anskaffa, utsätta och underhålla vanliga slut- och ruskprickar i de allmänna farlederna, äfvensom att halva tillsyn deröfver, att de ej rubbas från deras rätta ställen; och åtnjuta lotsarne för denna utprickningsskyldighet årligen en ersättning, som af Lotsstyrelsen bestämmes. Större och kostsammare prickar samt andra flytande mindre sjömärkens anskaffning, utsättande och intagning verkställas efter derom genom lotsbefälet afslutad öfverenskommelse eller genom lotsverkets egen försorg. Af alla nuvarande fyrar i Sverige är säkerligen Kullens fyr den äldsta. Konung Fredrik den Andre i Danmark befallde nemligen år 1560, att vid norra öppningen af Öresund å Kullen skulle uppsättas en Fyrpanrfe, och 1581, att denna skulle nyttas till ett bättre ställe. På Christian den Kjerdes befallning år 1635 uppsattes en lykta vid Falsterbo och tvenne lyktor å Nidingen. Dernäst torde Landsorts och Örskärs fyrar vara de äldste. Den förra inrättades år 1669 och den sednare år Båda byggdes till en början af trä, men år 1672 uppfördesvid Landsort det fyrtorn af sten, som derstädes ännu begagnas. Trätornet vid Öhrskär antändes af åskan och nedbrann år 1738, hvarefter ett stentorn byggdes för fyren. Både Landsorts och Korsö fyrar, af hvilka den sednare fanns redan omkring år 1750, uppfördes och egdes af enskilda personer, som för deras underhåll tingo uppbära vissa afgifter af förbigående fartyg. Af dessa fyrinrättningar inlöste Kronan Korsö år 1885 och Landsorts fyr år Intill år 1800 voro fyrarne få, och verkställdes i allmänhet lysningen medelst stenkolseldar i öppna grytor, stående på torn eller annan upphöjd fri plats, eller hängande under en s. k. Vippstång. I några fyrar begagnades oljelampor med speglar. Emellan år 1800 och 1840 skedde förbättringar i lysningssättet i så måtto, att stenkolseldarne omgåfvos med s. k. lanteniiner eller glashus. Ifrån och med sistnämnde år infördes ett vida bättre och ändamålsenligare lysningssätt dels genom, användande af s. k. Frenelska linsapparater, i hvilka det från en större oljelampa med flere vekar utgående starka ljuset genom brytning i linser sammanföres, och dels af spegelapparater utaf förbättrad konstruktion. Första fyrfartyget i Svenska farvatten utlades år 1844 å Falsterboref. Sedan år 1858 har fyrfartygens antal betydligen ökats. Kostnaderna för dessa slags fyrinrättningars underhåll samt intagning från och utläggning å deras stationer äro högst betydliga i jemförelse med kostnaderna för öfriga fyrinrättningars underhåll, på sätt af bilagan Litt. H synes. Bilagan Litt G upptager så väl alla vid 1873 års slut befintliga fyrinrättningar, jemte tiden, då livar och en af dem första gängen tändes, m. m., som de nya dylika inrättningar, hvilka redan äro under byggnad eller till hvilka medel blifvit anvisade.

23 15 Å Sveriges yttre kuster finnas dessutom hamn- och ledfyrar, som kommuner eller enskilde personer fått tillåtelse att för lokala och serskilda ändamål anbringa och hvilka derföre på vederbörande kommuners eller enskildes bekostnad underhållas. De till betydligt antal uti insjöarne och kanalerna befintliga fyrlyktor underhållas, liksom öfrige der anbringade säkerhetsanstalter för sjöfarten, af de myndigheter, som desamma låtit anbringa. I äldre tider erlades af fartyg s. k. bukpenningar endast i vissa hamnar, men år 1758 fastställdes en ny båkafgift, utgörande för främmande två tredjedelar och för inhemska fartyg hälften af lotspenningarne enligt taxorna, dock utan rubbning i de förut bestämda fyrpenningarne eller i kontrakten om de enskilda fyrbåkarnes underhåll eller i den båkafgift, som vissa städer åtagit sig att betala. Sedermera hafva till lots- och fyrinrättningens underhåll, under olika benämningar och enligt ofta förändrade stadganden i afseende på både belopp och skyldighet att dem erlägga, afgifter beräknats och utgått i förhållande dels till fartygens djupgående och lotspenningar och dels till lästetalet, ända tilldess att det sednare i Kongl. Lotsförordningen den 16 Maj 1827 bestämdes såsom enda grunden för fyr- och båkafgiftens beräknande, hvarjemte stadgades, att densamma skulle af Tullkammarne uppbäras. Genom Kongl. Kungörelsen den i Maj 1858 upphäfdes nyssnämnde författnings föreskrift, att s. k. oprivilegierade fartyg skulle erlägga fyr- och båkafgifter till dubbelt belopp, h varemot samtidigt härmed af giften höjdes med omkring 50 procent. Enligt sednast utfärdade Kongl. Förordning, angående lots- och fyrinrättningen, den 9 Juli 18G2, skulle fyr- och båkafgift af både utrikes och inrikes sjöfarten erläggas för så väl lastade som barlastade fartyg; men genom Kongl. Kungörelsen den 28 September 1869 hafva inrikes orter emellan gående fartyg blifvit tillsvidare befriade från erläggande af samma afgift; varande genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1S67 samt Kongl. Brefvet den 12 November 1869 förklaradt, att till utrikes ort gående eller derifrån ankommaikle fartyg äro frikallade från att under en och samma kalendermånad erlägga mer än ett belopp, motsvarande full afgift, en gång för inkommandet och en gång för utgåendet. Fyr- och bäk- «fyift- Handelsfartyg, som under medeltiden och jemväl sednare från Tyska Ilansestäderna och Danmark gjorde resor till Stockholm och närliggande landskap, gingo vanligen genom Kalmar sund. Äfven om Finland och Estland skulle besökas, togs vägen genom samma sund, med anlöpande af Kalmar, som under ifrågavarande tidrymd var en betydande handelsstad. Derefter fortsattes kosan genom Stockholms skärgård öfver Ålands haf till Finland och Finska viken. SeijUnqshcxhrifninfi och ttjöjcort.

24 16 Handelsvägen till sydöstra Östersjöländerna gick merendels äfven förbi Kalmar, med anlöpande af Hansestaden Visby. En ännu befintlig, troligen omkring 1270 i Liibeck författad, i Scriptores rer: Danic: af Langebeck intagen seglingsbeskrifning med titel:»navigatio ex Dania per mare Balticum ad Estoniam», upptager de ställen, uddar och öar, som af fartyg skulle passei-as allt ifrån Utlängan eller yttersta ön af Blekingska s. ö. skärgården genom Kalmar sund till Stockholm och vidare öfver Ålands haf till Estland. Afstånden emellan de i beskrifningen nämnde angöringsorterna angifvas i s. k. veckosjöar eller ugesjöar. Denna benämnings härledning lärer icke med visshet kunna bestämmas, men de afstånd, som dermed antydas, synas, jemförda med de nu med noggranhet kända, hafva i det närmaste motsvarat den i sednare tider begagnade afståndsbenämningen»geografisk- eller sjömil», hvilket bestyrkes deraf, att i den af Amiralitets-Collegium år 1642 utfärdade taxan, hvarefter lotspenningar skulle erläggas, finnes bestämdt, att sådane skulle utgå med visst öretal för hvarje lotsad» Veckosjö (Ukesio) eller sjömil»*. De flesta i nämnde, troligen äldsta kända seglingsbeskrifning öfver en del af Östersjön förekommande ortnamn igenkännas i de nuvarande**. * Langebeck anmärker i en not: >>Ukcsio vol ugesöe, milliare marinum, quod mensuratur per dolium mare immissum et visum a certo lneo, et tunc interstitium inter speculatorem et dolium pro miliari habetur.»ukesio eller Uppsjö, sjömil, miites medelst en i sjön utlagd tunna, sedd från ett bestämdt ställe, då afståndet mellan åskådaren och tunnan anses utgöra en mil. ** Till närmare jemförelse i berörde hänseende meddelas här nedan ett utdrag af ifrågavarande på latin författade seglhigsbeskrifhing»navigatio ex Dania per mare Balticum ad Estoniam».»De utlengi nsque Calmarne X ukesio, Deinde usque Skaeggenes II ukesio. Hinc usque Valdö IV, et si placet ire per latus lerne, potest ire de Valdö usque runö queque distat a Valdö ad I. Ukesio. Inde usque klineskser vel djurseholtsnubb I. Inde nsque geishammser I. Inde usque roxhammer I. Inde usque sefra I. Inde usque Vinö I. De Calmarne usque dyur IX. Hinc usque Vinö III. Hinc usque Sporoe III. Hinc usque Hambrao Il et unum cum Hambrse. Hinc usque Asko I & per Asko I & de Asko usque quetnse I. Hinc usque Örsund II. Hinc usque Vseggi I & per Vseggi I. Inde usque Ulfsund I. Hinc usque rotsesund I. Inde usque alrechi II. Hinc usque bravic I. Bravic durat in longum VI ukesio. Primo cum pertrausitur träns bravic occurit quedam insula winterclasse nomine & tunc alör. Deinde rugö. Deinde rinzö. Deinde leckse. Deinde arkö. Deinde nmeskaer. Deinde Thorö. Deinde hserihammaer. De (forte verbum bravic exidit hic) usque maethelsten II. Inde usque alwsnap II. Inde nsque gardö It. Inde usque Vindö & cum Vindö II & a Vindö versus austrum jacet rudini. Inde utö. Deinde msethelsten. Deinde cuitam. Deinde Olse. Deinde Ornae. Inde ruffö. Inde rudini. Tnde Strömsö. Inde eldö. Inde sandö. Inde brunsö. Inde erikö. Inde hserö. Inde stellö. Inde myghi. Inde sairsor. Inde husarn. Inde erlang. Inde liutor. Inde secmar. Inde finör. Inde öste. Inde haxhals. Inde vidör. Inde nefnes. Inde arnholm. Et ultima bravic usque firner sund II. Inde usque örstbac usque rugö I & per rugö l. Inde usque stendersund. Inde usque sinisesuud I. Inde usque hafö I. Inde usque tifang I. Inde usque switherxund. Inde usque ekehohn I. Tnde usque ostsesund I. & per ostaesund I. Inde usque ikernsund I. Tnde usque gardö T. Inde nsque dalernsund I. Inde usque harustik. Inde usque litle swithiuta? I. Inde usque Stockholm I.» etc. Från Utlångan till Kalmar X ukesjöar (10V 2 mil); derifrån till Skäggenäs II dito (2 mil); derifrån till Vallo IV dito (."> mil). Vill man följa kusten, kan man gå från Vållö till 1 ukesjö (1 mil) derifrån liggande Runö. Frän Vållö till 1 ukesjö; derifrån till Klineskär eller Djurholtsnubb (Döderhultsklubb) 1 ukesjö (2 mil): derifrån till (ieishammar 1 dito; derifrån till lloxhammar 1 dito; derifrån till Äfra 1 dito etc. (Från Döderhultsklubb till Äfra 3 mil). Bland de i denna seglingsbeskrifning fikekommande namn å orter m. m. å Svenska kuster igenkännas lätt följande i nu varande Inlämningar: Sporae = Spårö, Asko, Qvetnse = Qvädö, Bravic = Bråviken, Vinterklase, Ilserihamnwer Härhamra. Maethelsten = Mellsten, Alesnap = Elfsnabben, Ornae = Ornö, Dalernsund = Dalarö, Sandö vid Sandhamn, Myghi = Möja, Husarn = Husarö, Haxhals Oxhalsö, Arnholm = Arholma.

25 17 Älderstyrmannen och Kaptenen vid Amiralitetet i Stockholm Johan Månsson utgaf år 1644 sin s. k. Sjöbok eller underrättelse om farvattnen i Östersjön och följande året, såsom bilaga till denna bok, en karta öfver nyssnämnde sjö*. År 1697 utkom en ny upplaga af samma bok, med ett på vers författadt företal, i hvilket uppgifves, att Johan Månsson fallit i ett sjöslag emellan Svenska och Danska flottorna i Öresund år Månssons sjöbok eller seglingsbeskrifning omtrycktes sedermera flera gånger och utkom äfven i öfversättning så väl på Danska som Tyska språket. Den Svenska, af Fortifikations-Officeren Magnus Otto Nordenberg genomsedda och förbättrade upplagan, som är tryckt i Åbo 1725, har följande titel:»johan Månssons grundade underrättelse om farvattnen i Östersjön, med kosor, landkänningar, sträckningar, kuster, inlopp, hamnar, redder, bugter, vikar, fjärdar, sund etc. samt uddar, öar, holmar, klippor, skjär, örar, grund, bankar, ref och bränningar, med hvad mera, som till läsarens nöje och sjöfarandes tjenst, nytta och säkerhet lända kan.» Icke långt derefter nemligen år 1748 utgaf Kapten-Löjtnanten af Amiralitetet Jonas Hahn en efter Månssons sjöbok utarbetad seglingsbeskrifning, hvilken, benämnd»johan Månssons upplifvade aska», är dedicerad till Stor Amiralen Prins Carl**. Detta arbete vittnar om en ganska stor kännedom om Sveriges kuster och hydrografiens betydliga framsteg under den tid af 100 år, som förflutit sedan Johan Månsson utgaf sitt sjökort öfver Östersjön. Förbättrade beskrifningar öfver Sveriges och angränsande länders kuster hafva sedermera tid efter annan utgifvits, först af v. Amiralen G. af Klint, under den tid han förestod Svenska Sjökarteverket, och derefter af Sjökartekontoret. Redan år 1694 hade Kapten Gädda utgifvit sjökort öfver Östersjön, Bälten och Skagerrack och år 1737 började Lotsdirektören Strömkrona bilda ett Sjökarteverk, hvarför han, genom Kongl. Brefvet den 9 Januari 1739 tillades en belöning af 600 daler smt. Uti Bref till Amiralitets-Collegium den 26 Juli 1756 anbefallde Kongl. Maj:t sjömätningars och observationers utförande, i och för utarbetande af nya sjökort. Efter det desse mätningar fortgått under en tid af 15 år, erhöll Konter-Amiralen Nordenancker år 1772 Nådigt uppdrag att hafva tillsyn öfver desse arbetens skyndsammare bedrifvande samt sjökartors konstruering och gravering. År 1785 började utgifningen af nya så väl general- som kustkartor. Det sålunda påbegynta sjökarteverkets fortsättande öfverlenmades genom Kongl. Brefvet den 26 Mars 1798 till d. v. Kaptenen sedermera v. Amiralen G. af Klint och ställdes under Kommitterades öfver Arméens flotta inseende. * Hydrografiens ståndpunkt vid denna tid kan bedömas af den bifogade kartan, som är en kopia af Johan Månssons sjökort efter ett i Riksarkivet befintligt renoveradt exemplar, tillegnadt Drottning Christina. ** Bokens fullständiga titel är följande:»den namnkunnige Alderstyrmannens och Capitainens af Kongl. Amiral, i Stockholm Johan Månssons upplifvade aska eller des förnyade Sjö-Märkes Bok öfver farvattnen inom Östersjön, med mögeligaste flit renad, ej allenast ifrån fel, som tiders omskiften på 100 år til sjelfva orternas och märkens ändringar gjort, utan ock förökad och förbättrad i det som ålderdomen varit obekant, men i senare tider genom bättre kundskap och erfarenhet, jämte många sjöfarandes meddelte anmärkningar samt egne samlade observationer uptäckt blifvit, jämte tillökning öfver farvattnen uti Kattegatt och Skagerrack, med Danska, Svenska och Norska cousterna utom Öresund intil Nordsjön och Norska Näset, taflor öfver orternas bredd och längd inom Östersjön, Norrbotten och Kattegatt samt Coust- och Distance-taflor efter växande grader etc. etc. Till den allmänna sjöfartens tjenst och nytta, med en helt förnyad hamn och klädnad till ljuset frambragt, med Kongl. Maj:ts Aller Nådigste frihet af Jonas Hahn, Capitaine Lieutn. af Ammiralitetet.» 3

26 18 Efter v. Amiralen af Klints död år 1840 erhöll den aflidnes son, Premierlöjtnanten E. G. af Klint, uppdrag att fortsätta arbetet emot ett visst årligt arvode; men 8 år derefter blef hela Klintska sjökarteverket, med dertill hörande kopparplåtar, lager af sjökort m. m., af Kronan inköpt för en summa af 36,000 Riksdaler Banko och öfverlemnadt till Sjökartekontoret att vidare bearbetas. För kusternas fullständigare uppmätning och upplodning voro, under den tid utgifningen af sjökort ombesörjdes af enskild man, serskilda anordningar vidtagne. Uti Nådigt Bref den 29 October 1808 hade Kongl. Maj:t befallt, att för samlande af ett sjökartearchiv, förrättande af mätningar och pliktningar samt författande af beskrifningar öfver skärgården skulle inrättas en sjömätningscorps. Denna, hvars verksamhet bestämdes genom Kongl. Brefvet den 24 Februari 1809, ställdes i förbindelse med lotsinrättningen, hvars Ofverdirektör skxille vara corpsens chef och ledamot i Förvaltningen af Sjö-ärendena. Corpsen tjenstgjorde å tvånne afdelningar, nemligen Sjömätningskontoret och Lotskontoret. Lotsdistriktschefs-befattningarne hestriddes af officerare vid corpsen. Sjömätningscorpsen upplöstes vid flottornas sammanslagning år 1824, och förordnades genom Kongl. Brefvet den 2 November samma år, att de göromål, som ålegat corpsen, skulle besörjas af ett under förvaltningen af Sjö-ärendena stäldt Sjömätlungskontor eller Sjökartearchiv, hvarest dertill kommenderade officerare vid Kongl. Flottan skulle tjenstgöra. Lotsdirektörens befattning med sjökarteverket upphörde i följd af Kongl. Brefvet den 27 Juni Lifrädilningsräsentlet. För bergning af fartyg och gods vid strandningshändelser å rikets kuster bildades omkring slutet af 1600-talet s. k. dykeriinrättningar till en början af enskild man och sedermera af enskilda associationer, som benämndes dykerikompanier. Genom Nådiga beslut tillförsäkrades dylika inrättningar för någon viss tid uteslutande rättighet att berga fartyg och gods, emot viss bestämd lön eller ersättning. Under och början af 1800-talet utfärdades en mängd stadganden och föreskrifter, hvarigenom dessa kompaniers verksamhet och privilegier stundom inskränktes, stundom utsträcktes. Genom Kongl. Kungörelsen den 23 September 1830 medgafs, att i stället för det gamla dykeribolaget, b.vars oktroj med år 1827 hade upphört, finge bildas ett aktiebolag på 25 år för dykeri- och bergningsanstalternas besörjande, med åliggande att på alla punkter af rikets hafskust foga verksamma anstalter för sjönödlidandes räddning till lif och egendom. Detta nya bolag eller dykerikompani kom likväl icke till stånd, och har någon dylik anstalt sedermera icke iunnits. Dykeriinrättmngarne ställdes under inseende till en början af Amiralitets- och Commerce- Collegierne, derefter af General-Sjömiliskontoret och, sedan detta blifvit indraget, af Förvaltningen af Sjö-ärendena. Närmaste uppsigten öfver ifrågavarande inrättningar uppdrogs dock åt Lotsdirektören, men öfverlemnades slutligen år 1810 till Öfverdirektören för sjömätningscorpsen. Vid 1810 års riksdag ingingo ständerna till Kongl. Maj:t med underdånig hemställan, att lifräddningsbåtar af engelsk uppfinning måtte blifva anskaffade och förlagde å dem af l-ikets kuster,

27 19 der sjöskador oftast inträffade; men enär några medel för detta ändamål icke blifvit anslagne och manskap till erforderliga besättningar å dylika båtar ansågos svårligen kunna å rikets glest bebodda kuster erhållas, förklarade Kongl. Maj:t i Nådigt bref den 18 Augusti 1819 den gjorda framställningen då icke kunna till någon åtgärd föranleda. Frågan om lifräddningsanstalters ordnande å Sveriges kuster upptogs omkring 30 år derefter af Kongl. Örlogsmanna-Sällskapet i Carlskrona, som dels i den af Sällskapet utgifna»tidskriften i sjöväsendet», häftena för Mars och Juli månader 1852 meddelade underrättelser om hvad i Danmark blifvit för lifräddningsväsendet tillgjordt, och dels lät från nämnde rike införskaffa både ritningar och modeller till sjelfva räddningsapparaterna. Uti berörde tidskrifts häfte för Januari månad 1853 upptogs ett inom Sällskapet föregående året af Kommendören I. M. Melander hållet tal, hvari framhölls nyttan och nödvändigheten af lifräddningsanstalters inrättande serdeles å sydöstra kusten af Blekinge, vid Åhusbugten, Sandhammaren, Falsterbo, kusten emellan Helsingborg och Kullen, åtskillige delar af Halland och Bohus län samt Öland och Gotland, hvarest lifsfarliga skeppsbrott ofta timat. Med anledning af de förhandlingar i ämnet, som hos Örlogsmanna-Sällskapet förekommit, aflät detsamma den 27 Januari 1853 till Chefen för Sjöförsvars-Departementet skrifvelse, hvari, med öfverlemnande af de till Sällskapet inkomne ritningarne och modellerna, gjordes framställning om behofvet af lifräddningsanstalters tillvägabringande å Sveriges kuster. Sedan derjemte vid årens riksdag inom borgareståndet väckts motion om inrättande af räddningsanstalter å en del af Skånska kusten, beviljade Rikets Ständer ett anslag af 10,000 Riksdaler att af Kongl. Maj:t användas så väl till förberedande åtgärder för ändamålet, som till upprättande af räddningsstationer, så långt medlen sådant medgåfvo, å de ställen, der sådana stationer funnos vara af behofvet mest påkallade. I anledning häraf förordnades genom Kongl. Brefvet den 1 Juni 1854, att Premier löjtnanten vid Flottan C. Kleman skulle företaga en resa till Danmark, för att taga närmare reda på dervarande räddningsväsendes organisation samt göra sig bekant med beskaffenheten och bruket af räddningsapparaterna, med afseende på hvilket uppdrag Förvaltningen af Sjö-ärendena, enligt Nådig befallning, för honom utfärdade instruktion; och borde Kleman, efter återkomsten från Danmark, befara kuststräckan emellan Ystad och Cimbrishamn samt undersöka, om och på hvad sätt räddningsanstalter der kunde tillvägabringas och hvilka delar af kusten företrädesvis behöfde förses med räddningsapparater; Iwarjemte, så vidt ske kunde, skulle utrönas hvad kostnaden för samma apparaters vård samt deras transporterande och användande kunde, med anlitande af kustbefolkningens biträde, komma att för år utgöra. Sedan Kleman, efter uppdragets utförande, derom afgifvit berättelse, jemte förslag om upprättande af 2:ne räddningsstationer, den ena vid byn Mälarhusen å Sandhammaren, försedd med lifbåt och rakettapparat, och den andra, med endast dylik apparat, vid fiskeläget Bmntevik, så anbefalldes genom Kongl. Brefvet den 9 Februari 1855 räddningsstationers ordnande å nyssnämnde ställen, i sammanhang hvarmed föreskrifter meddelades i afseende på stationernas organisation och ekonomi, äfvensom åt Förvaltningen af Sjö-ärendena uppdrogs att hafva högsta inseendet öfver berörde räddningsanstalter.

28 20 Till följd af detta Nådiga Bref utfärdade Förvaltningen af Sjö-ärendena den 30 Mars 1855 för Premierlöjtnanten Kleman, som blifvit till Inspektör öfver lifräddningsanstalterna förordnad, med afseende derpå instruktion, och ordnades af honom stationerna så, att öfningsförsök kunde den 28 och 29 November samma år vid dem företagas, hvarefter Inspektören anmälde hos Förvaltningen, att de voro färdiga att träda i verksamhet; och blef kungörelse härom af Förvaltningen utfärdad. Sedermera hafva, i den mon medel dertill blifvit anvisade, räddningsstationer ordnats å följande ställen, nämligen: vid fiskelägena Viken och Arildsläge å Skånska kusten, enligt Kongl. Brefvet den 16 Januari 1857; vid Fahludden och Ekeviken på Gotland samt vid Gräsgård å Öland, enligt Kongl. Brefvet den 15 Februari 1859; vid Klädesholmen och Kärringö i Bohuslänska skärgården samt vid Höganäs och Torekow å Skånska kusten, enligt Kongl. Brefvet den 22 December 1863; i Kalmar, enligt Nådiga Resolutionen den 13 December 1864; och vid Smögen i Bohuslänska skärgården, enligt Kongl. Brefvet den 17 Januari Genom Kongl. Brefvet den 21 December 1871 har inseendet öfver Lifräddningsväsendet blifvit från Förvaltningen af Sjö-ärendena på Lotsdirektören öfverflyttadt. För anstalternas ordnande hafva erforderliga medel dels blifvit af Riksdagen anvisade, dels utgått af Handels- och Sjöfartsfonden. Från och med år 1873 skola till ifrågavarande anstalter af fyr- och båkmedlen årligen afsättas 10,000 Riksdaler, att såsom reservationsanslag för ändamålet redovisas. Lotscerkets Styrelse och medelstillgångar samt dessas användande aren På sätt här förut blifvit anfördt erhöll lots- och fjrinrättningen sin första egentliga organisation genom de författningar, som under sednare hälften af 1600-talet utfärdades; och har hufvudsakliga inseendet öfver nämnde inrättning utöfvats af den myndighet, som haft ledningen af flottans ekonomiska angelägenheter sig uppdragen. Sedan efter Amiralitets-Collegii flyttning från Carlskrona till Stockholm Lotsdirektörens verksamhet blifvit närmare bestämd, har till hans åligganden hört att, såsom chef för lots- och fyrpersonalen, vaka deröfver, att denna befunnes så väl till antalet motsvarande behofvet, som fullt tjenstbar, samt att för sjöfartens säkerhet inrättade fyrar och andra anstalter tillbörligen vidmakthölles. Den närmare tillsynen i berörde hänseende, hvilken förut utöfvades af Lotsofficerare och vissa tillsyningsmän, åligger numera 3:ne Distriktschefer, jemte dem underlydande Fördelningschefer. Den befattning med lots- och fyrinrättningens ekonomi, hvilken tillkom Förvaltningen af Sjö-ärendena, enligt Nådiga Instruktionen för samma embetsverk den 18 Januari 1841 samt Reglementet för nämnde inrättning af den 9 Juli 1862, upphörde i följd af Kongl. Brefvet den

29 21 21 December 1871 och det under samma dag utfärdade Nådiga Reglementet för Lotsstyrelsen, såsom ett sjelfständigt embetsverk för handhafvandet af alla till lots- och fyrinrättningen och dermed förenade lifräddningsväsendet hörande ärenden och angelägenheter, för hvilket nya embetsverk, med Lotsdirektören såsom dess chef, skola till efterrättelse lända såväl högstberörde Nådiga Bref och Reglemente af den 21 December 1871, som ock fortfarande i tillämpliga delar Kongl. Lotsförordningen och Reglementet af den 9 Juli 1862, med deri sedermera genom utfärdade Nådiga Bref och Kungörelser gjorde ändringar och tillägg. Förslag till ny förordning angående lots- och fyrinrättningen hafva, till följd af Nådig befallning, blifvit upprättade och afgifna, nemligen: (enligt Nådiga Brefvet den 31 December 1869) af serskildt förordnade kommitterade den 8 Februari 1871, samt (enligt Nådig remiss den 24 April 1871) af Förvaltningen af Sjö-ärendena och Commerce Collegium den 9 April 1872; hvarjemte, med anledning af of van åberopade Nådiga Bref den 21 December 1871, Lotsstyrelsen upprättat underdånigt förslag till nytt Lotsreglemente, lämpadt efter de i följd af samma Nådiga Bref inträdda nya förhållanden; varande desse nu nämnde förslag på Nådig pröfning beroende. Beträffande lots- och fyrinrättningens underhåll samt medelstillgångarne för detta ändamål, torde, utom hvad härom redan blifvit meddeladt, följande uppgifter böra lemnas. Jemte det att, till förbättrande i någon mån af lotspersonalens knappa lönevilkor, genom Kongl. Brefvet den 7 December 1851 samma personal tillades inkomstförhöjning till vissa bestämda belopp, förordnades, att det tillskott, som utöfver lots- och fyringsmedlen, i följd af den beviljade löneförbättringen, årligen kunde erfordras, skulle från Handels- och Sjöfartsfonden Förvaltningen af Sjö-ärendena tillhandahållas; och har det belopp, som i sådant afseende frän nämnde fond årligen utgått, utgjort för år 1853 Riksdaler 17,584: 89 öre Rmt, men sedermera småningom minskats, så att det för år 1860, eller sista året ifrågavarande bidrag lemnades, uppgick till endast 4,990 Riksdaler 70 öre, allt Rmt. På det att nödige befunne förbättringar i fyrväsendet skulle kunna skyndsammare utföras, erhöll lotsverket, enligt Kongl. Brefvet den 31 Augusti 1839, från Riksgäldskontoret ett lån af 120,000 Riksdaler Banko att successive genom årliga återbetalningar liqvideras med inflytande fyr- och båkmedel; och var samma lån med år 1858 inbetaldt. I och för anbringande af nya fyrinrättningar, anskaffande af lotsbåtar ni. ni., som i bil. Litt. K närmare uppgifves, anvisades vid riksdagen år Rdr 360,000 och» » 275,000 eller tillsammans Rmt Rdr 635,000. Genom fyr- och båkafgifternas år 1858 skedde förhöjning, i förening med sjöfartens tillvext, ökades under tidrymden inkomsterne genom nämnde afgift så, att de lemnat ej allenast tillgångar till bestridande af den betydligt ökade aflöning, som från och med år 1S64 lotsoch fyrpersonalen tillkommit, samt öfrige utgifter enligt Nådigst fastställde årliga underhållsstater för lots- och fyrinrättningen, (bil. Litt. B), utan äfven öfverskott, till betäckande af högst betydliga kostnader, såsom bil. Litt. G och I samt här nedan intagne sammandrag närmare utvisa, för arbeten och anskaffningar till lots- och fyrinrättningens förbättrande.

30 22 I bil. Litt. B upptagas, jemte de belopp, som under serskilda titlar åren blifvit af Kongl. Maj:t för årliga underhållet af lots- och fyrinrättningen anvisade m. m., hvad af intiutne fyr- och båkmedel, enligt i Statskontoret uppgjorde liqvider, kommit nämnde inrättning till godo, samt för hvardera af åren 1872 och 1873, då Lotsstyrelsen omhänder haft medelsförvaltningen, de slutsummor, hvartill kostnaderna för lots- och fyrinrättningens och räddningsväsendets underhåll uppgått. Af»Behållne Fyr- och Båkmedel» eller uppkomna öfverskott å sagde medel, sedan utgifterna för de i årliga underhållsstaterna upptagne ändamål blifvit bestridde, hafva genom serskilde Nådiga Bref blifvit under åren anvisade, såsom af sammandraget å bil. Litt. G inhemtas, följande belopp, nemligen: till anbringande af nya eller förbättrande af äldre fyrar 2,092,779: samt för serskilda ändamål, enligt bil. Litt. I 493,459: 65 eller, med afdrag af deri ingående, såsom reservfond i Riksgåldskontoret innestående 200,000: 293,459: 65, hvadan under nämnde 10 årsperiod kunnat för arbeten, som haft lotsoch fyrinrättningens förbättrande till ändamål, afses ett sammanlagdt belopp af 2,386,238: 65. Af i Inlagorna upptagne arbeten och anskaffningar äro några få ännu icke fullbordade, livadan uppgifna kostnadsbeloppen för desamma endast förslagsvis beräknats. Med sannolikhet kan dock antagas, att under nuvarande förhållanden komma verkliga kostnaderna att något öfverstiga de beräknade, af hvilket skäl förberörde i Riksgäldskontoret innestående reservfond icke i slutsumman intagits. På sätt bilagan Litt. A utvisar är lots- och fyrinrättningen med hvad dertill hörer fördelad i 3 lotsdistrikt, med tillsammans 15 lotsfördelningar, 63 lotsåldermanskap, 153 lotsplatser och 175 lotsuppassningsställen. Af Kronan äro byggde och underhållne 66 fyrar och 10 fyrfartyg; af enskilda underhållas 17 led- och hamnfyrar; varande alltså fyrinrättningarne 93 till antalet, smärre, af enskilde underhållne fyrtyktor icke inberäknade. Enligt bil. Litt. H, utgör, approximativt beräknadt, värdet af den lots- och fyrinrättningen tillhörande materielen 5,085,612 Rdr, och den årliga underhållskostnaden, fyrpersonalens aflöning deri inberäknad, 403,690 Rdr.

31 ANDRA AFDELNINGEN. Berättelse för år A) Personalen och förändringar inom densamma m. m. Enligt till Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet den 31 December 1873 afgifvet förslag öfver lots- och fyrinrättningens personal utgjordes densamma nämnde dag af: Till Styrelsen hörande personer 9 Fyringeniörer 5 14 Befäl: Distrikts- och Fördelningschefer, effektive 16 vakante 2 18 Underbefäl: Lotsåldermän 57 Fyrmästare Lotsbetjening: Lotsar 591 Lotslärlingar med styrsedel 110 Extra lotsar Fyrbetjening: Fyrvaktare 81 Fyrbiträden hvartill komma: Befälhafvare å Ångfartyget Frej 1 Machinist, Matroser m. fl 7 8 Summa 1,096. Uti förestående antal äro ej inberäknade de lotslärlingar, hvilka icke äro försedde med styrsedel, och således oberättigade att lotsa, kockar m. fl. anställde å fyrfartyg, samt skollärare. Sedan Chefen för Vesterviks lotsfördelning, J. Lundqvist, med döden afgått den 21 Mars 1873, förordnades genom Nådigt Bref af den 12 derpå följande April Chefen för Norrköpings lotsfördelning H. Verner att tillsvidare förestå äfven Vesterviks fördelning, i stället för Chefen för Kalmar lotsfördelning H. Werling, som under Lundqvists tjenstledighet för sjukdom hans tjenst förrättat. Personalen. Afgång, tjenstledighet»1. m. inom Lotsbefiilet:

32 24 Lotsfördelningschefen i Öregrund J. E. Löfström, som för sjukdom åtnjutit tjenstledighet sedan den 19 Augusti 1873, afled den 25 följande November och tjensten sköttes intill årets slut fortfarande, såsom under Löfströms tjenstledighet, af Åldermannen på platsen. Sekreteraren i Lotsstyrelsen har af sjukdom varit under 3:ne månader hindrad att sin tjenst förrätta. Af lots- och fyrpersonalen hafva under året afgått: Bealmjjnin.'/"» Premier för rerkstälmtl lotaningnr in. Afyong inom lots- och fyrpersonalen. inkl de inom Norra lotsdistriktet med döden afgångne hafva 3 omkommit genom vådlig händelse, nemligen 1 lots och 2:ne lärlingar. På deroni af vederbörande Distriktsbefäl gjord anmälan hafva blifvit såsom till tjensten otjenlige afskedade 2 af lots- och 2 af fyrbetjeningen. Bestraffningar hafva blifvit ålagda: Eftev Domstols Utslag. Enl. Disc.-Stadgan. Summa. Inom Norra Lotsdistriktet » Södra d:o » Vestra d:o 1 1 Af förenämnde, enligt Disciplinstadgan ålagda 25 bestraffningar hafva 10 blifvit meddelade för oordentlighet under tjensteutötning; af de bestraffade 8 tillhört lots- och 2 fyrpersonalen. Med stöd af Kongl. Brefven den 31 December 1869 och den 13 September 1872 hafva såsom premier till lotsar m. fl., hvilka vid 5 särskilda tillfällen under året i svårt väder utgått

33 att aflemna lots till fartyg eller bistått i nöd varande fartygsbesättningar, 25 blifvit utbetalda Rdr 245 Under de föregående åren från och med 1870 till och med 1872 hafva vid 15 särskilda tillfällen premier af enahanda orsak blifvit utdelade till ett sammanräknadt belopp af» 600 tillhopa Rdr 845 hvadan af det genom förstnämnda Kongl. Bref för ändamålet anvisade belopp» 5,000 ännu återstå odisponerande Rdr 4,155 Under 36 dagar har en lotslärling inom Södra Lotsdistriktet tjenstgjort ombord å skeppsgossebriggen Skirner för inhemtande af kunskaper i sjömansyrket, och har han öfver uppförande under denna tid och håg för nämnde yrke erhållit godt vitsord af fartygsbefälhafvaren. Lotsbarnskolornas verksamhet har under året fortgått på enahanda sätt som föregående år. Af såväl det härmed följaktiga sammandrag bil. Litt. I) som af vederbörande lotsbefäls rapporter synes, att undervisningen, hvilken omfattat de i folkskolorna vanliga läroämnena och af barnen flitigt och ordentligt begagnats, blifvit på föreskrifvet sätt skött, samt att vid de särskilda skolorna deri deltagit: inom Norra Lotsdistriktet med 6 skolor 113 barn» Södra d:o» 4» 80»» Vestra d:o» 9» 180» eller vid 19* skolor 373 barn eller 8 barn mer än under år Uppå hemställan af vederbörande lotsbefäl om bidrag från lotsverkets sida till arvode åt en lärare eller lärarinna för lotsarnes barn vid Husarö lotsplats, hvilken plats ligger aflägset från allmän folkskola, har Eders Kongl. Maj:t i nåder beviljat upptagande i staten för lots- och fyrinrättningen m. m. år 1874 af ett sådant arvode till belopp af 150 Rdr, emot förbindelse för lotspersonalen derstädes att kostnadsfritt för kronan upplåta nödig skollokal, husrum för läraren m. m. Genom nådigt Bref den 12 April 1873 har Eders Kongl. Maj:t behagat medgifva, att lärare eller lärarinna vid lotsbarnskola må, efter fem års anställning med minst 8 månaders årlig tjenstgöring, komma i åtnjutande af en förhöjning utaf 100 Rdr i nu varande lärarearvodet 150 Rdr. Sådan förhöjning utgår för närvarande till en lärarinna inom Vestra Lotsdistriktet. Lotslärlings of» ing i sjönmnsskap. A»tal lotaningar och belopp af in- Jiutnt lofxpenningar. * På grund af Kongl. Brefvet den 19 Juni 1845 inrättades för första gången 1 ostbarnskolor på Tjockö, Ruumarö, Sandhamn, Dalarö och Landsort, alla belägna i Norra Lotsdistriktet. Sedermera hafva inrättats skolor å Furusund inom samma distrikt, på Kråkelund, Vallo, Långören och Aspö inom Södra samt Vrångö, Brännö, Hönö. Långedrag, Rörö, Kungshamn, Väderöarne. Dyngö med Hafstenssund och Koster inom Vestra Lotsdistriktet. 4 Lotsbnrnskolornns rerkmmhet. B) Lotsinrättningen och Sjöfarten. De från Distriktscheferne inkomna uppgifter och sammandrag af lotsdagböckerna från de särskilda lotsplatserna utvisa, att:

34 26 Inom Norra Lotsdistriktet: antal lotsningar utgjort 24,209 derför i lotspenningar influtit Rdr 390,774: 08 Inom Södra Lotsdistriktet: lotsningarnes antal utgjort 20,558 och derför influtne lotspenningars belopp» 126,688: 67 Inom Vestra Lotsdistriktet: antal lotsningar utgjort 8,155 derför i lotspenningar betalts» 124,014: 22 eller inom samtliga distrikten tillhopa 52,922 Kdr 641,476:97 Axtiil yrntnlxtohiiiiyur tunt kronolots ombord. (inindstötningar med fartyg under ledning af kronolots hafva varit: Strnmhiinyfellrr a ndrn sjöolyckor i>ti filer inrid fikets kuster. Xy l.otxiiinittniny i tjrrsuwl. Öfver de på eller invid rikets kuster inträffade sjöolyckor år 1873 har Styrelsen låtit upprätta och får härmed i underdånighet öfverlemna tvänne sammandrag bil. Litt. L och L1 det ena distriktvis och i kronologisk ordning upptagande de timade olyckorna, platserna der de inträffat, de strandade eller af olycka drabbade fartygens cert, hemort m. m., så vidt dessa omständigheter blifvit kända, samt det andra utvisande antalet fartyg, som lidit skador, dessas beskaffenhet, olyckshändelsernas fördelning på särskilda lotsfördelningar och månader m. m. Såväl sjöolyckornas som de dervid omkomne personers antal under år 1873 är, såsom af bil. Litt. V synes, lägre än föregående året. ty då antalet sådana olyckshändelser år 1872 utgjorde 210 samt, så vidt kändt är, de dervid omkomne 2S, så uppgick år 1873 de förstnämndes antal endast till 167 och de sistnämndes till 6. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 7 November 1873 befallt, att för så kallad IthifflotsniHff i Öremnnf emellan Kullen eller Höganäs och Falsterbo skulle anordnas en särskild lotsinrättning med tvänne stationer, en i sundets norra och en i dess södra del, samt att för denna inrättning, för hvilken särskild taxa af Eders Kongl. Maj:t fastställts, skulle anställas 2:ne lotsåldermän och så stort antal extra lotsar, under benämning Öresunäslotsur, som behofvet kunde kräfva. dock ej öfverstigande 34, hafva. i överensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts vidare före-

35 27 skrifter i ämnet, förberedande åtgärder genast blifvit vidtagna, såsom inköp af lotsfartyg och båtar, utfärdande af interimsreglemente m. m., så att, i mån som lotsar hunnit antagas, fartyg kunnat från detta års början betjenas med lotsning enligt de bestämmelser, som i den emellan Sverige och Danmark den 14 Augusti 1873 öfverenskomna Declaration, angående svenske och danske undersåtar tillkommande rätt till lotsning i Öresund, finnas intagna, hvarjemte en fullständigare utprickning af Flintrännan i samma sund, såsom här nedan närmare omförmäles, egt rum. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg och båtar m. m. Grundläggningsarbetet å Dumman i Kalmar sund. Detta arbete, som börjades i medlet af Maj månad 1872 och utförts under ledning af kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskären C. Knös, hade i Oktober 1873 så fortgått, att vågbrytaren var till hela sin sträckning af 333 fot uppförd till 5 fot öfver medelvattenytans höjd och grundmur för fyrhuset jemte planen kring densamma så till vida färdig, att å grundmuren, som hade uppnått en höjd af 10 fot, kunde anbringas en provisionel byggnad med fyrlanterna, i hvilken en blänkfyr hölls tänd från den 20 September till den 15 December, då fyrbetjeningen flyttade i land. Fyrar. Djurstens fyr. Tornets öfre del och lanterninen hafva under året blifvit ombyggde, så att lysningsapparaten, som förut bestod af 9 paraboliska speglar med oljelampor, kunnat förenklas till ett sideralsken och tre paraboliska speglar med användande af fotogen såsom lysämne. I sammanhang med förenämnde arbete hafva betydligare reparationer verkställts ä boningshusen med fiere byggnader. Genom ofvannämnda förändrade lysningssätt har fyren blifvit mera lättskött, så att betjeningens antal kunnat minskas från 3 till 2 personer. Vestergarns Utholmes fyr. För fyrapparaten, som förut var anbringad i lanternin pä taket af fyrpersonalens boningshus, har ett fristående 37 fot högt torn af jernplåt blifvit uppfördt, hvarjemte inredningen af boningshuset blifvit förändrad. I sammanhang med nämnda arbeten hafva för de lanternor, hvilka vintertiden skola hållas lysande i Vestergarns by till rättelse för det fartyg, som underhåller postförbindelsen emellan ön och fastlandet, förbättrade inrättningar blifvit anbringade. Malörns fyr. I sammanhang med betydligare reparationer å lots- och fyrbyggnader på platsen har lysningsapparaten blifvit så förändrad, att i densamma användes fotogen i stället för olja. Betydligare till- och ombyggnader samt reparationsarbeten hafva dessutom under året blifvit utförda vid Bödkallens, Skags, Fårö och Gotska-Sandöns fyrinrättningar. Med anledning af redan här vunnen erfarenhet och de temligen sammanstämmande uppgifter från såväl Frankrike som England, hvilka till Styrelsen ingått rörande fördelen af att Olika belys- i nhigsämnen för fyrar.

36 28 i fyrar använda fotogen eller parafin i stället för rapsatolja, då derigenom intensivare ljus skulle med mindre kostnad och lättare skötsel af lamporna kunna erhållas, halva, i sammanhang med verkställda reparationer, oljelampor i 4:de ordningens och svagare fyrar blifvit utbytta mot fotogenlampor och i nya, mindre fyrar detta lysämne uteslutande användts. För att genom omedelbar jemförelse pröfva de särskilda ämnenas ändamålsenlighet äfven i starkare fyrar, har för Grönskars fyr af 3:dje ordningen en fotogenlampa blifvit anskaffad från Frankrike, äfvensom dylika slags lampor för Örskärs spegelfyr införskrifvits. I förstnämnda fyr har den nya lampan blifvit anbringad och visat sig hvad beträffar ljusstyrkan ändamålsenlig. Tillfälle har ännu icke förefunnits att verkställa insättning af de nya lamporna i Örskärs fyr, hvarest en direkt jemförelse med afseende på ljusstyrkan af de olika lysämnena kan åstadkommas derigenom, att utbyte af lampor sker endast i de 3 speglar, som gemensamt gifva en af de i blänkar apparaten under kringgåendet visar. I fyrar af l:sta och 2:dra ordningen, der i hvarje lampa begagnas 3, 4 och till och med 5 koncentriska vekar, är fördelen af fotogens begagnande icke så stor som i mindre fyrar, och da lampornas förändring för belysning med fotogen i förstnämnde fyrar skulle medföra en icke obetydlig kostnad, har sådan förändring icke heller skett, ehuru inventorer af fotogenlampor äfven för dessa fyrar erbjudit sin uppfinning till begagnande mot ersättning af endast någon del af den besparing, som genom tillämpning af deras uppfinning skulle vinnas. Fi/rfiirti/nrn. I följd af särskild nådig befallning inköptes under sommaren 1873 ett handelsfartyg, för att.såsom reservfyrfartyg finnas att tillgå. Efter provisionel aptering utlades detta fartyg i Augusti månad vid Kalk t pundet i Öresund. Under byggnad äro två fyrfartyg af trä, det ena i Malmö, afsedt att förläggas vid nämnde grund, och det andra å varfvet vid Beckholmen härstädes, för att förläggas vid Lunsmansfirundet i Öregrundsgrepen. Af anledning att en del af det för sistnämnde fyrfartyg afsedda virke förstördes vid den eldsvåda, som i sistlidne November månad utbröt å Beckholmen, har anstånd med fartygets leverering måst lemnas, så att det nu i Öregrundsgrepen använda reservfartyg sannolikt måste der qvarligga under hela den tid innevarande år, sjöfarten derstädes är öppen. Fyrapparaterna, bestående af sideralsken, äro för det ofvan nämnda inköpta tartyget tillverkade i Köpenhamn; de för fyrfartyget i Öregrundsgrepen afsedda skola deremot tillverkas i Stockholm; å det i Malmö under byggnad varande fyrfartyget skall användas en från Frankrike införskrifven linsapparat af 4:de ordningen. Vid intagning förliden höst af fyrfartyget Finngrundet, råkade detsamma under tjocka på grund öster om (iräsön, men kom af utan någon märkbar skada. Under året hafva sistnämnde fyrfartyg samt fyrfartygen Sijdostbrotten, Svenska Björnen, Utgrmulen, Falsterbo och reservfyrfartyget X:n S vid skedd kölhalning, upphalning på bädd eller intagning i docka undergått betydligare reparationer och dessa äfvensom öfrige fyrfartyg erhållit nödig komplettering och erforderligt underhall. Nedanstående tabell utvisar dels den tid hvarje fartyg varit uteliggande på hvar och en af de särskilda stationerna, eller under hvilken deras säkerhet ej varit af isgång så hotad, att de ansetts böra intagas, dels numret pä det fyrfartyg, som under tiden uppehållit fyringen.

37 29 Björns, Landsorts, Faluddens, Ölands Södra-uddes, Nidingens och Måseskärs fyrplatser hafva under året blifvit tilldelade signalkanoner. Dylika funnos förut vid Holmögadds och Vinga fyrar. Enligt lemnade föreskrifter skola med signalskott besvaras ljudsignaler, som under tjocka höras; hvarjemte, om vid fyrplats märkes, att i närheten varande fartyg styr en kurs, som kan medföra fara, varningsskott lossas för att väcka fartygets uppmärksamhet dera. Af de under sistlidne höst i fyrarnes dagböcker gjorda anteckningar synes, att signal- och varningsskott vid flera tillfällen varit till gagn för i närheten varande fartyg. Vid Skags fyr har för signalering under tjocka blifvit anbringad en 14 centners ringklocka och vid Fatemosters fyr har den der förut befintliga väderqvarnsapparat för klämtning undergått en förändring, som erfarenheten visat vara behöflig. Under förliden höst har vid sistnämnda fyr tjocka inträffat 14 särskilda gånger längre och kortare tider, derunder vid 8 tillfallen tillräcklig vind förefunnits att klämtning kunnat ske med vindapparat; vid de öfriga sex tillfällena har klämtning skett med handkraft. Nya Ståmjmärken af jern hafva blifvit uppsatta i stället för förutvarande af trä vid Matvik nära Carlshamn, vid Falkenberg, å Torhoskär söder om Marstrand och å Gufven i närheten af Lysekil. Större kummel af sten hafva blifvit uppförda å Lilla Eko utanför Ronneby samt å Vanholmen och Altarholmen norr om Marstrand, hvarjemte till rättelse för inomskärsseglingen längs kusten inom Marstrands fördelning blifvit uppsatte 6 st. mindre kummel och 4 fasta märken. Till lättnad för genomgående af Flintrännan i Öresund hafva, utom der förlagda fyrfartyg, svenska sidan af rännan och grunden så väl söder som norr om densamma blifvit försedda med större konprickar och s. k. remmare. Större och förbättrade sjömärken hafva äfven på flera andra ställen af kusten blifvit utsatte och utlagde samt utprickning af inre farleder underhållen och fullständigad. Sedan numera längre och mera djupgående fartyg gå uti de trånga och krokiga, af klippor och skär omgifna inre farleder, som förut aldrig af så stora fartyg begagnades. Signalkanoner. Ringklocka för signalering. Prickar och andra sjömärken ni. m. Utprickning i Flintrännan in. m.

38 Lotshus m. m. Lotsbätar. Lotsverkets angfartyg. Vindersarestallning. Lotsverkets materiel. 30 hafva derigenom flerstädes grund blifvit upptäckta, som ej i kortet varit utsatte eller af lotsarne kände. Dessa äfvensom andra vid uppmätning och upplodning funna hafva, der de för den allmänna sjöfarten varit farliga, med tjenliga märken blifvit försedda. Bostadshus för lotsar hafva blifvit dels nybyggda, dels ombyggda vid Ernemuru nära Oscarshamn, vid Sölvesborg och å Altarholmen vid Grönskären ytterst mot sjön, der uppassningsställe för Kyrkesunds lotsar blilvit anordnadt och livarest genom fördämningar, uppförda i 2:ne mot sjön öppna sund, god hamn erhållits för lotsarnes båtar, och möjlighet blifvit beredd för ifrån sjön kommande fartyg att hastigare erhålla lots, än då denne skulle utgå från sjelfva lotsplatsen, som ligger vid inre farleden. Nya däckade lotsbåtar hafva blifvit anskaffade i stället för kasserade sådana för Gefle och Kyrkesiouls lotsplatser. För lotsinrättningen i Öresund hafva 9 st. större och mindre fartyg och båtar blifvit inlösta. Lotsverkets ångfartyg Frej, som under större delen af arbetstiden vid Damman biträdt med bogseringar och transporter samt till Carlskrona återfört Kongl. Flottan tillhöriga korvetten Svalan, hvilken varit använd till kasern fartyg för arbetarne, har hela året varit rustadt och, utom för ofvan nämnda ändamål, begagnadt till utläggning och intagning af fyrfartyg och prickar m. m. Med Motala mekaniska verkstads aktiebolag har i enlighet med Kongl. Brefvet den 28 November 1873 kontrakt blifvit afslutadt om leverans till Augusti månads slut detta år af ett större och starkare hotfnerfartig för lotsverket, hvaraf behofvet stegrats genom det ökade antalet fyrfartyg och svårigheten att för deras intagning kunna erhålla biträde af enskildt ångfartyg. Genom nådigt B ref af den 21 Mars 1873 anvisades medel till en vindvisarestullnhig att uppsättas vid Helsingborg i ändamål att för fartyg vid-utgående från Öresund angifva vindens beskaffenhet och styrka i Kattegat på höjden af Varberg, derom underrättelse morgon och eftermiddag hvarje dag meddelas till Helsingborg. Ställningen kommer att uppsättas innevarande år. Utom här ofvan särskildt omnämnde arbeten halva i öfrigt nödiga underhållsarbeten blifvit utförda för att bevara och i tjenstbart skick bibehålla den af lots- och fyrinrättningens medel bekostade materiel, om hvars mängd, beskaffenhet och värde bifogade bilaga Litt. H lemnar en allmän öfversigt. Uppgiften grundar sig hufvudsakligen på den tablå, som skall till Kammarrätten öfverlemnas, för att Rikshufvudboken Inläggas. Vidkommande uppgifna värden bör dock anmärkas, att särdeles livad beträffar äldre fyrar dessa endast kunna ega en relativ betydelse, livad angår de under de sednaste 20 åren tillkomna fyrinrättningar, utgör deremot det uppgifna värdet verkliga anläggnings- eller anskaffningskostnaden. I uppgiften rinnas endast inom linien upptagne: beslutade men ännu icke utförde fyrbyggnader, de under byggnad varande 2:ne nya fyrtartygen, samt det vid Motala under byggnad varande bogserfartyget, enär verkliga kostnaden för dessa fyr- och fartygsbyggnader ej blir känd i sin helhet förr än under innevarande år.

39 31 Att dömma efter antalet af hos Styrelsen till besvarande eller annan åtgärd hvilande mål om fyr- och märkes-anstalternas ytterligare förbättring, synes som om fordringarne å sådane anstalter ännu vore långt ifrån uppfyllda. I afseende härå anser sig Styrelsen böra omnämna hvilka större arbeten af sådan art blifvit af myndighet eller enskilde personer ifrågasatte eller ansetts böra, i mån af tillgång, föreslås att komma till utförande eller åtminstone under den närmare pröfning, som måste föregå ett definitivt förslag. a) Borttagande af fyrarne på Koster och uppförande i stället af en fyr på Segel skär, äfvensom anbringande af åtskilliga större sjömärken i skärgården deromkring; b) ledfyrar för angörande af Kostersund, söderifrån, af Kungsbackafjorden och af Hallands Väderö; c) flyttning af Kullens fyr från dess nuvarande plats på bergets högsta del. der den stundom skymmes af dimma, till lägre plats vid stranden; d) fyr å Smygehurk emellan Falsterbo och Ystad; e) fyr vid inloppet till Vestervik; i) fyr å nordvestra kusten af Gotland; g) ledfyr vid inloppet till Slite; h) ledfyr å Stora Alen i farleden från Oxelö-sund till Arkö; i) fyr vid Hufvudskur för inloppet till Stockholm; k) ledfyr för inloppet till Smidsvall; 1) fyr å klippan Bonden i Norra Qvarken; samt m) fyrfartyg vid Vestra Finngrundshanken. Styrelsen anser dessutom att flera platser återstå att förses med någon slags ljudsignalinrättning för varning under tjocka, vare sig misttrumpet eller kanoner eller annan lämplig inrättning, samt att vid fyrväsendets nu uppnådda ståndpunkt uppmärksamheten företrädesvis bör egnas åt dessa slags säkerhetsanstalters förökande och förbättring. Skulle elektrisk telegrafledning blifva utförd till Vinga fyrplats, torde derstädes en semafor, för att emottaga och aflemna underrättelser från och till passerande fartyg, blifva af stor nytta för sjöfarten. En på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut af Lotsstyrelsen utarbetad Beskrifning öfver Svenska fyrar, med tillhörande plancher, jemte en kort historisk afhandling om Svenska fyrväsendets uppkomst och utveckling blef i slutet af år 1872 till trycket befordrad och har under år 1873 utdelats att allmänheten tillhandahållas. Föreslagna nya fyrar. Beskrifning öfver srenska fyrar. D) Lifräddningsväsendet. Rörande Lifräddningsväsendet för skeppsbrutne å rikets kuster får Lotsstyrelsen i underdånighet hänvisa till den af t. f. inspektören afgifna och under Litt. P härvid fogade berättelse för år 1873, åtföljd af 2:ne tablåer P 1 P 2, den ena utvisande lifräddningsstationernas verksamhet från dess uppkomst år 1856 till år 1873, och den sednare endast under sistnämnda år. och fram- Inspektörens for Lifriiddningsriisemlet emhetsberättelse.

40 32 går af dessa tablåer, att antal skeppsbrott, som inträffat i råddningsanstalternas närhet, sedan den första af sådana anstalter upprättades, uppgått till 164 och de dervid af räddningsmanskapet med eller utan räddningsbåt eller raketapparat räddade menniskolif till 710. Smör/ens station, belägen i Bohuslänska skärgården, har, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gifna föreskrift, blifvit försedd med fullständig raketapparat; stationer, hvilka icke förut tilldelats (tneroidbammetmr, hafva erhållit dylika; materielen och öfriga inventarier hafva blifvit iståndsatta och kompletterade, hvarjemte öfningsförsök vid alla stationer blifvit verkställda för att vinna erfarenhet om personalens och materielens tjenstduglighet. Anläggningskostnaden för samtlige räddningsstationerna med tillhörande attiralj uppgår till omkring 58,000 Rdr och årliga underhållskostnaden till vid pass 10,000 Edr. Ingen ny station har under året tillkommit, hvadan antalet stationer fortfarande är 12, deraf 4 äro försedda med både räddningsbåt och raketapparat, 5 med endast räddningsbåt och -3 med endast raketapparat. E) Styrelsen och Medelsförvaltningen m. m. An till hnndlutliln mäl. Tjcnstc- nch Reihnisnitiytir nch anmiirkningnmul. Inxpektinnsrusor m. m. Tå sätt af den till "Kongl. Sjöförsvardepartementet ingifna arbetsförteckning för år 1873 närmare synes, utgjorde de vid årets början balanserade målens antal 26 samt de under året inkomnas 2,072 eller tillhopa 2,098 af hvilka till årets slut blifvit afgjorda 2,084 mål. Af den genom Styrelsens Ombudsman uppgjorda och såsom bilaga Litt. E och F fogade uppgift med sammandrag öfver mål, som dels af honom och dels af lotsbefälet blifvit handlagda, inhemtas, att de förra utgjort 18 st. och de sednare 26» 44 st. hvilka samtlige, för så vidt på Lotsstyrelsen eller Distriktsbefälet berott, blifvit under året afgjorda. Distriktchefers och Fyringeniörers redovisningar för af dem dels i och för distriktens behof, dels för anbefallda arbetens utförande uppburna medel hafva i behörig tid blifvit aflemnade. Under året har Styrelsen utfärdat resolutioner i f> af Revisionen framställda anmärkningsmål, dervid de anmärkta beloppens sammanlagda summa utgjort 479 Rdr 71 öre, af hvilka till betalning fastställts 37 Rdr 71 öre. Genom Generalorder den 16 April 1S73 blef Lotsdirektören anbefalld att afresa till verldsexpositionen i Wien, för att om der utställda nautiska föremål taga kännedom. Öfver resan och vistandet på stället, hvilket tillsammans upptog tiden från den 8 Juni till och med den 22 Angusti. har, enligt nådig föreskrift, underdånig berättelse blifvit afgifven. Dessutom

41 33 hafva tjensteresor blifvit af Lotsdirektören företagna dels för anordnande af arbeten och inspekterande af redan verkställda sådana, dels för ordnande af lotsinrättningen i Öresund. Öfverfyringeniören har dels utfört arbeten å Blekingska kusten, dels under resa från Landsort till Ahus besökt och inspekterat platser, der Lotsverket eger byggnader och sjömärken m. m. att underhålla. Samtlige Fyringeniörerne hafva under året varit använda för byggnadsarbeten, och af inkomna rapporter har inhemtats, att Distrikts- och Fördelningscheferne verkställt de visitationsresor, som dem enligt gällande Lotsreglemente åligger att årligen företaga samt dervid fullgjort hvad reglementet dem föreskrifver. Den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Brel den 1 Juni 1872 i Förvaltningens af Sjöärendena hus inredda nya lokal för Lotsstyrelsen har blifvit fullständigt inredd, hvarefter Styrelsen dit inflyttat. Lotsverkets äldre handlingar hafva, der så lämpligen kunnat ske, blifvit skiljda från Förvaltningens och till förvarande inlagda i serskilda derför i arkivet inredda skåp samt förteckningar å desamma upprättade. Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 5 December 1873 i nåder förordnat, att den åt vissa myndigheter, embets- och tjenstemän m. fl. medgifna s. k. fribrefsrätt skulle med samma års utgång upphöra och belöpande postafgifter derefter till postverket erläggas för sådana försändelser i afseende hvarå berörde rätt hittills fått åtnjutas, hafva i enlighet härmed föreskrifter blifvit för vederbörande lotsbefäl utfärdade samt medel till bestridande af de häraf föranledda utgifter tillsvidare anordnade från det i stat för lots- och fyrinrättningen till expenser uppförda anslag. Uti Stat för Lots- och Fyrinrtittningen af den 29 November 1872 behagade Eders Kongl. Maj:t för år 1873 anvisa: till aflöning Rdr 406,909: y> underhåll af materiel» 227,300: 50» diverse anslag» 45,790:» indelta räntor» 460: 6S0 460" men då för Lots- och Fyrinrättningens underhållande under samma år utbetalts: till aflöning» 391,342: 23» underhåll af materielen» 260,095: 44» diverse anslag och indelta räntor» 50,683: så visar sig att en brist uppstått af Rdr 21,661: 60 hvars anledning är att söka i stegrade material- och dagsverkskostnader och hvilken brist måst af besparingar från föregående år betäckas. För Lifräddningsanstaltema å rikets kuster anvisades genom samma nådiga Stat ett reservationsanslag af Rdr 10,000: hvarförutom fanns en behållning från år 1872» 1,229: 02 tillhopa Rdr 11,229: 02 Utbetalningarne hafva under året uppgått till Rdr 10,121: 69 hvadan vid årets slut fanns en behållning af Rdr 1,107: 33 Embetslokal och arkiv. Fribrefsrätts upphörande. Medelsförvaltningen.

42 34 Då i Riksstat för 5:te Hufyudtiteln år 1873 under rubriken: >För Handeln» finnes uppfördt ett reservationsanslag af. Rdr -750,460: och, enligt hvad ofvan är anfördt, anvisats till lots- och fyrinrättningen Rdr 680,460: samt till lifräddningsanstalterna» 10,000: ^ 6<) blef för år 1873 till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition afsatt en summa af Rdr 60,000: Stockholm den 1 Juni C. B. LILLIEHÖÖK. Albin Johansson. A. V. Feychting.

43 BILAGOR.

44

45 Litt. A. Uppgift på lotsdistrikt och lotsfördelningar samt antal åldermanskap, lotsplatser, uppassningsställen och i lotsledsförteckning upptagne farleder, äfvensom å fyrinrättningar på rikets kuster. I

46 Litt. B. Tablå, utvisande för åren dels de af Kongl. Maj:t i årligen fastställde stater anslagne medel, dels ock de till Kongl. Stats-kontoret influtne och till Lotsverket levererade fyr- och båkmedel. II

47 Litt. C. Tablå, utvisande antalet lotsningar samt influtne lotspenningar åren III Anm. Uti beloppet influtne lotspenningar för åren ingå jemväl liemvägsersåttning oeli inlartspenmngar, livilken sistnämnde afgift först 1009 upphörde att utgå.

48 Litt. D. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid de ambulatoriska lotsbarnskolorna i riket under år IV

49 Litt. E. Uppgift å mål, som blifvit af Kongl. Lotsstyrelsens Ombudsman handlagde år In k. den 3 Januari. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Chefens för Norra Lotsdistriktet skrifvelse den 28 sistlidne December, med handlingar, angående ersättning för förlust af extra kronolotsen vid Malörns loisplats G. G. Rahms lotsbåt under lotsning af franska barkskeppet»vanquelain», kapten J. Leroy. Utlåtande afgifvet den 4 Januari. In k. den 2 3 J an u ar i. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Landshöfdinge-embetets i Kalmar län skrifvelse den 16 Januari med 2:ne utdrag af Olands Norra Möts Häradsrätts inteckningsprotokoll den 5 November 1872, angående dödande af inteckningar i den jord, som blifvit exproprierad för fyrinrättningen å s. k. Kapell-udden. Förvaras bland lotsverkets säkerhetshandlingar. In k. den 2 8 Januari. Kongl. Lotsstyrelsens remiss den 27 Januari uppå Chefens för Norra Lotsdistriktet skrifvelse den 23 s. m. med utdrag af Luleå Rådstufvurätts protokoll öfver hållen undersökning, i anledning af ifrågasatt ersättning för skador, som kronolotsen vid Rödkallens lotsplats G. N. Oqvists tjenstebåt lidit vid lotsning af Finska skonerten»eliida», kapten E. Sjölund. Utlåtande afgifvet den 7 Februari. In k. den 21 Februari. Kongl. Lotsstyrelsens remiss den 14 Februari å Kongl. Majrts Befallningshafvandes i Malmöhus län skrifvelse den 3 Februari, med öfverlemnande af dels qvittensen för utbetald ersättning till vederbörande i och för expropriation af mark till fyrinrättningen å ön Hven och dels 2:ne Rönnebergs Häradsrätts protokoll rörande nämnde expropriations ärende. Expropriationsprotokollen förvaras bland lotsverkets säkerhetshandlingar. Ink. den 15 Mars. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Chefens för Södra Lotsdistriktet skrifvelse den 11 Mars med utdrag af Skanörs Rådstufvurätts dombok den 3 s. m. öfver hållen undersökning, i anledning af de förluster, som genom skador å tjenstebåtar m. m. kronolotsar vid Skanörs lotsplats lidit i följd af den starka stormen och öfversvämningen den 13 och 14 November Utlåtande afgifvet den 10 April. 6

50 VI Ink. den 1 April. Kongl. Lotsstyrelsens remiss å Landshöfdinge-embetets i Gotlands län skrifvelse den 27 Februari, med kontrakt om upplåtelse af jord för ett sjömärke å V 4 mtl. Sigdes i Rohne socken på Gotland, samt utdrag af Gotlands Södra Häradsrätts iuteekningsprotokoll den 10 Februari 1873, angående ifrågavarande kontrakts inteckning i hemmanet. Förvaras bland lotsverkets säkerhetshandlingar. Ink. den 7 April. Kongl. Lotsstyrelsens remiss å Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 14 Mars, jemte handlingarne, angående salteriidkaren Olof Berndtssons ansökan om upplåtelse af plats för fisksalteri-anläggning å Arholmen. Den 16 April: Memorial, med infordrad! projekt till arrendekontrakt om ifrågavarande plats m. m. Ink. den 23 April. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Chefens för Norra Lotsdistriktet skrifvelse med ett utdrag af Söderhamns Rådstufvuriitts dombok den 18 och 25 November samt den 2 December 1872, angående anställd undersökning beträffande förlust af en kronolotsen vid Lilljungfruus lotsplats Em. Axner tillhörig tjenstebåt vid lotsning af ångfartyget»volontaire», kapten C. J. Lind. Den H Juni: Utlåtande afgifvet. Ink. den 7 Maj. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå en utaf Bankdirektören H. Davidsson och Grosshandlaren Martin O. Lamm ingången borgen fik af Jacques Lamm erbjuden entreprenad af fyrtornsbyggnad för Westergarns Utholmes fyr. Den 7 Maj: Utlåtande afgifvet. Ink. den 9 Maj. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå en af Skeppsklareraren W. Nerman, Grosshandlaren Aug. Walley samt Marin-Ingeniören O. Toll ingången borgen för Stockholms Warfs-Aktiebolag, med afseende på dess anbud att bygga och leverera ett fyrfartyg för lotsverkets behof. Den 9 Maj: Utlåtande afgifvet. Ink. den 14 Maj. Kongl. Lotsstyrelsens remiss den 16 April å handlingar, angående en å egorna till hemmanet N:o 6 Isgärde emellen Ispeudds lastageplats och allmänna landsvägen befintlig vägs begagnande i och för kommunikation emellan Ispeudds fyr och nämnde landsväg. Den 16 Maj: Utlåtande afgifvet. Den 17 Maj: Kontraktet med hemmansegaren Gottfrid Börjesson angående vägens upplåtande samt inteckningsprotokollet förvaras bland säkerhetshandlingarne. Ink. den 2 H Maj. Kongl. Lotsstyrelsens remiss å Chefens för Vestra Lotsdistriktet skrifvelse den 20 Maj, med öfverlemnande af ett med Salteri-idkaren Olof Berndtsson upprättadt kontrakt om upplåtande till honom på arrende af en plats å lotsverket tillhöriga ön Arholmen samt 2:ne derinvid liggande skär för inrättande af fisksalteri. Kontraktet förvaran bland säkerhetshandlingarne. Ink. den 10 Juni. Kongl. Lotsstyrelsens remiss å handlingarne i målet, angående ersättning till kronolotsar vid Ystads lotsplats för, i följd af den svåra stormen och öfversvämuingeu å en del af rikets kuster den 12 och 13 November sistlidet år, timad förlust af en lotsbåt samt af samma orsak uppkomne skador å trenne mindre båtar vid nämnde lotsplats. Den 17 Juni: Utlåtande afgifvet.

51 VII Ink. den 3 0 Juni. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län skrifvelse den 27 Juni och dermed öfverlemnade handlingar, rörande den under hemmanet Södra Väderöarne i Tanums härad och socken hörande holmen Väderöbods expropriation i och för derstädes varande fyrinrättnings behof. Den 16 Juli: Utlåtande afgifvet. Ink. den 19 Juli. Kongl. Lotsstyrelsens remiss å en med kapten B. Borress afslutad köpeafhandling om Tyska skonerten»irene» med inventarier. Köpeafhandlingen förvaras bland säkerhetshandlingar ne. Ink. den 2 2 Juli. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå inkomne handlingar angående f. d. Lotsåldermannen J. Petterssons hos Kongl. Kammar-Collegium anförde besvär öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kalmar län utslag den 29 Februari 1872 i fråga om kronolotsen vid Vållö lotsplats J. G. Lindström tillkommande förmåner för bestridande af lotstjenst för kronoskatte-lotshemmanet 1 / i mtl Vållö N:o 2 i Mönsterås socken och Stranda härad af nämnde län. Den 23 Juli: Utlåtande afgifvet. Ink. den 2 9 Augusti. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå en af Konsuln Hans Friis och Smedmästaren C. F. Möllander den 12 Augusti uthändigade borgen för Skeppsbyggmästaren I. Bonnesen i och för af honom gjordt anbud att på entreprenad bygga och leverera till lotsverket ett fyrfartyg af trä. Den 29 Augusti: Utlåtande afgifvet. Ink. den 15 Septemb er. Kongl. Lotsstyrelsens remiss med infordrande af utlåtande, i fråga om vidtagande af åtgärder för att till lotsverkets disposition återförvärfva den s. k. Laboratorii-holmen invid Kalmar, som genom afhandling den 7 Januari 1817 blifvit till enskild person upplåten emot vederlag af 4 tomter i staden Kalmars östra qvarter. Den 27 September: Utlåtande afgifvet. Ink. den 17 November. Kongl. Lotsstyrelsens remiss uppå Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 31 sistlidne Oktober, angående återtagande af förberörde vilkorligt afyttrade holme. Den 24 November: Utlåtande afgifvet. Stockholm den 30 Mars C. E. Holm.

52 Litt. F. Sammandrag af inkomna uppgifter å lotsinrättningen eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under sistlidet år, i hvilka lotsbefälet inom de serskilda lotsdistrikten å tjenstens vägnar fört talan. Norra Lots-Distriktet. Luleå Lotsfördelning. Åtal mot lotslärlingen vid Liggskärs lotsplats L. A. Bergbom för grundstötning den 22 Augusti 1873 med skeppet»harriet», kapten S. Bie. Efter föregången undersökning vid Luleå Badstufvurätt, blef Bergbom den 14 November af Kongl. Flottans vid Stockholms station Krigsrätt dömd att bota 80 Bdr samt ersätta den genom grundstötningen förorsakade skadan. Åtal mot lotsliirliiigen vid Rödkallens lotsplats O. E. Landström för grundstötning den 3 September 1873 med norska briggen»emanuel», kapten H. C. Kruge. Efter förutgången undersökning vid Luleå Badstufvurätt, dömdes lotslärlingen Landström den 29 September samma år af Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt till böter af 60 Bdr Bmt. Sundsvalls Lotsfördelning. Åtal emot befiilhafvaren å Norska skeppet»resolute», kapten Bonds, för brott emot 8 i Kongl. Lotsförordiiingen den 9 Juli Genom Sundsvalls Badstufvurätts utslag den IS Juni sistlidet år har bemälte befälliafvare blifvit dömd att bota 50 Bdr Bmt. Åtal mot extra lotsen vid Bremö lotsplats H. Nyberg för grundstötning den 30 Juli 1873 med ångslupen»skönvik», kapten J. Tjernström, från Sundsvall. Efter tomtgången undersökning rid Sundsvalls Badstufvurätt, hlefvo handlingarne i målet öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, som genom utslag den 2'i Oktober samma år frikände Nyberg från allt ansvar. Åtal emot extra lotsen vid samma lotsplats J. Wikhmd för grundstötning med nyssnämnde fartyg den 31 i samma månad. Efter förutgången undersökning vid Sundsvalls B/idstufvuräft öfverlemnades handlingarne i målet till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, som den SI sistlidne Oktober dömde IViklund att för grnndstötningen bota 60 Bdr Bmt.

53 IX Åtal mot befälhafvaren å ångfartyget»högbo», V. Dryselius, för brott emot 20 1 mom. i Kongl. Lotsförordningen den 9 Juli 1862 samt misshandel af kronolotsen J. G. Rundström. Genom Söderhanms Bådstufvurätts utslag den 3 November sistlidet år dömdes Dryselius att bota för förstnämnde förseelse 15 Riksdaler och för den sistberörde 25 Riksdaler, allt Riksmynt, samt betala rättegångsomkostnaderna. Öregrunds Lotsfördelning. Åtal emot kronolotsen vid Gefle lotsplats L. E. Nordin för grundstötning med Engelska ångfartyget»columba», kapten J. B. Dixon, den 28 September sistlidet år. Efter vid Gefle Radstufvurätt hållen undersökning rörande händelsen blefvo handlingarne i målet öfverlemnade till Kongl. Flottans stations i Stockholm Krigsrätt, som frikände lotsen från allt ansvar. Stockholms Lotsfördelning. Åtal emot kronolotsen vid Stockholms lotsplats S. E. Wickberg för grundstötning med ångfartyget»arla», kapten L. Törnqvist. Efter hållen undersökning i målet dömde Kongl. Skärgårdsartilleriets Krigsrätt den 10 sistlidne September Wickberg att bota 100 Rår Rmt. Åtal emot kronolotsen vid Dalarö lotsplats G. H. Lundholm för grundstötning med briggen»eleonora», kapten J. F. Nielsen. Undersökning i målet anställdes vid Kongl. Skärgårdsartilleriets Krigsrätt, som den 12 sistlidne Juni dömde lotsen att bota 100 Rdr Rmt. Åtal emot kronolotsen vid Furusunds lotsplats P. Blomqvist för grundstötning med skeppet»föreningen», kapten J. P. Hörberg. Undersökning i målet anställdes vid Kongl. Skärgårdsartilleriets Krigsrätt, som den 19 sistlidne Augusti dömde lotsen att bota 100 Rdr Rmt. Åtal emot kronolotsen vid Landsorts lotsplats C. P. Ähnian för grundstötning med ångfartyget»bråviken», kapten C. M. Roth. Undersökning härom anställdes vid Kongl. Skärgårdsartilleriets Krigsrätt, som den 17 sistlidne September dömde lotsen till 2:ne månaders fängelse samt att ersätta skadan. Åtal emot kronolotsen vid Sandhamns lotsplats V. B. Ekberg för grundstötning med skonerten»julia», kapten C. A. Jakobsson. Efter anställd undersökning dömde Kongl. Flottarn Mrvarande Krigsrätt den 3 sistlidne December lotsen att undergå 2 månaders fängelse samt ersätta skadan. Åtal emot kronolotsen J. Gräntzelius vid Norrköpings lotsplats för ångfartyget»norrköpings» grundstötning. Sedan undersökning i målet egt rum vid Norrköpings Radstufvurätt, blef lotsen af Kongl. Skärgårdsartilleriets Krigsrätt befriad från allt ansvar, öfver hvilket beslut besvär blifvit hos Kongl. Krigshofrätten anförde.

54 X Åtal emot Lotsåldermannen vid Kettilö lotsplats P. M. Berg, för grundstötning med Engelska ångfartyget»mary», kapten W. Aanis. Efter förutgången undersökning vid Norrköpings Rådstufvurätt beror målets pröfning på Kongl. Flottans Krigsrätt härstädes. Södra Lots-Distriktet. Vesterviks Lotsfördelning. Åtal emot befälhafvaren å skeppet»trio», kapten G. Hagströni, för vägran att för lotsning från sjön till Gunnebo lastageplats erlägga fulla lotspenningar. Målet berodde vid årets slut på Kongl. Götha-Hofrätts pröfning efter af Lotsfördelningsckefen fullföljdt vad emot Rådstufvurättens i Vestervik utslag. Calmar Lotsfördelning. Det i sammandraget för år 1872 omförmälda åtalet emot kronolotsen vid Skäggenäs lotsplats C. P. Nilsson för grundstötning i Pataholms skärgård med briggen»bravo». Sedan Kongl. Krigshofrätten genom utslag den 6 Juni sistlidet år återförvisat målet till Kongl. Flottans i Carlskrona Krigsrätts behandling, dömde denna domstol den 12 Augusti samma år lotsen Nilsson att bota 100 Riksdaler, Iwaröfver Nilsson anförde besvär i Kongl. Krigshofrätten, som dock genom utslag den 17 påföljande Oktober gillade och fastställde nämnde beslut. Carlskrona Lotsfördelning. Åtal emot kronolotsen vid Christianopels lotsplats P. Jonasson för grundstötning i Majö ref med skonerten»liibeck», kapten E. J. Hofgren. Efter härom anställd undersökning har Kongl. Flottans Krigsrätt i Carlskrona genom utslag den 17 sistlidne December dömt lotsen till böter af 100 Riksdaler Rmt. Åtal emot kronolotsen vid Sölvesborgs lotsplats N. Olsson, för olaga lossning från ångfartyget»transit N:o 3» samt bristande förpassning till tullkammare. Olsson har af Sölvesborgs Rådstufcurätt blifvit dömd att bota för förseelse i förra hänseendet 25 Riksdaler och i det senare 9 Riksdaler 72 öre Rmt. Landskrona Lotsfördelning. De i sammandraget för år 1872 omförmälda, af Lotsfördelningschefen i Malmö anställde åtalen emot skepparne A. Nilsson, A. Bengtsson och A. Jönsson för uraktlåtenhet att vid iusegling till Höganäs och iitsegling der-

55 XI ifrån begagna lots och betala lotspenningar, hvilka mål, till följd af anförda underdåniga besvär, vid nämnde års slut berodde på Kongl. Maj:ts pröfhing. Kongl. Maj-.t liar i särskilda utslag den 5 Februari 187S, med ändring af Hofrättens öfver Skåne och Blekinge utslag den 3 Maj 1872, gillat och fastställt Rådstufvurättens beslut, hvarigenom de tilltalade dömdes att bota för sin uraktlåtenhet i berörde hänseende samt erlägga lotspenningar. Åtal emot en del af lotspersonalen vid Åhus lotsplats för tjensteförsummelse i följd hvaraf skada skall hafva förorsakats Norska jakten»dora», kapten G. Rasmusen, från Stavanger. Efter anstäldt förhör inför Christianstads Radstufvurätt, har målet blifvit öfverlemnadt till Kongl. Flottans i Carlskrona Krigsrätt. Gottlands Lotsfördelning. Åtal emot kronolotsen vid S:t Olofshamns lotsplats O. Friberg för döljande af straudfynd, bestående af plankor. Genom Gotlands Norra Häradsrätts utslag den 10 Mars 1878 dömdes Friberg att för den åtalade förseelsen bota 10 Riksdaler Rmt. Vestra Lots-Distriktet. Onsala Lotsfördelning. Åtal emot fyrmästaren vid Varbergs fyr K. v. Sydow för öfvervåld mot fyrvaktaren vid samma fyr L. A. Olofsson. Sedan svaranden genom Krigsrätts utslag den 17 April 1873 blifvit dömd till 1 månads fängelse och Kongl. Krigshofrätten under den 19 September samma ar fastställt Krigsrättens dom, har svaranden sig häröfver i underdånighet besvärat hos Kongl. Maj:t, på hvars pröfning målet beror. Götheborgs Lotsfördelning. Af skepparen M. Tönnessen emot Chefen för Vestra Lotsdistriktet, Lotsåldermannen vid Brännö lotsplats och vid Götheborgs lotsplats år 1866 tjenstgörande lotsar efter stämning vid Götheborgs Radstufvurätt anhängiggjord rättegång om ersättning för lidne förluster derigenom, att af honom förde jakten»thilda» den 3 April nyssnämnde år tornat och förlorat å det s. k. Vikegrundet i följd deraf, att konpricken å detta grund icke befunnit sig å rätt ställe och således vid tillfället varit vilseledande. Sedan Rådstufvurätten hållit undersökning i målet och förklarat sig icke tillkomma att deri döma, har detsamma blifvit öfverlemnadt till vederbörande Krigsrätts behandling.

56 XII Marstrands Lotsfördelning. Åtal emot kustvakten M. Wall i Mollösund för oqvädande af åtskillige kronolotsar vid Kärringö lotsplats under deras tjensteutöfning. Kustvakten Wall har, efter det målet varit behandladt vid Uddevalla Bådstufimrätt, Orousts och Tjörns häradsrätt samt Kongl. Götha-Hofrätt, hlifvit af denna senare domstol genom utslag den 24 Oktober 1872 fälld till böter af 30 Edr Emt och ålagd att betala åtskillige vittnens resekostnadsersättning. Åtal emot Styrmannen S. Isaksson för våld emot och oqvädande af kronolots i hans tjenst. Isaksson blef af Oronsts och Tjörns Häradsrätt dömd att för sin förbrytelse undergå 2:ne månaders fängelse samt betala rättegångskostnaderna; men efter af Iwnom hiiremot hos Kongl. Götha-Hofrätt anförde besvär har sistnämnde domstol i så måtto ändrat Häradsrättens beslut, att Isaksson i stället för fängelse ålagts att bota 25 Rår Rmt. Åtal emot kronolotsen vid Klädesholmens lotsplats Johannes Hansson for grundstötning med barkskeppet»sidney», kapten F. Kranier, den 17 sistlidne December. Efter härom hållen undersökning vid Marstrands Rådstafvurätt, har målet hlifvit öfverlemnadt till Kongl. Flottans härvarande Krigsrätts prof ning. Stockholm den 30 Mars C. E. Holm.

57 XIII Litt. G. Uppgift å byggnadsår för Svenska Statens fyrar, jemte nybyggnads- eller förändringskostnader från år 1864 t. o. m

58 XIV

59 XV * Nybyggnads- och koniplotteringskostnad. ** Anskaffningskostnad af de fartyg, som för de särskilda stationerna ursprungligen varit afsedda. t Förslagsvis beräknad kostnad, tt Fyr å Marstrands fästning anbringad år 1781, släcktes 1868 vid Paternosters nya fyrs tandning. Sammandrag. Till nybyggnads- ocli förändringskostnad af fyrar från 1804 t. o. m ,779 Härtill bör läggas för nedan nämnde nya fyrar anvisade, icke i tabellen upptagne belopp, emedan arbetena först under 1874 påbörjats: Ledfyr vid Ratan 2,900 Fyr å Svenska Högarne 115,000 Fyr- och Lotshus å Furön 12,100 samt för ett anskaffadt Reservfartyg anvisade 20, hvadan det under ifrågavarande period för fyrväsendets förbättrande använda eller anvisade belopp utgör 2,092,779 Rdr Rmt.

60 XVI Litt. H. Uppgift å beskaffenhet, värde och ungefärlig årlig underhållskostnad af Lotsoch fyrinrättningen tillhörande fyrar, sjömärken, fartyg och båtar m. m.

61 XVII Anmärkningar. 1) Uti ofvanstäende summa 4,051,295 äro inbegripna värdena af såväl 83 boningshus, 08 uthus och 35 källare för fyrpersonalens behof, som ock samtlige till de särskilda inrättningarne hörande inventarier, hvaremot år 1873 anvisade belopp för följande arbeten, som äro under utförande, icke äro upptagne: Ledfyr vid Ratan, förslagsvis beräknad och anvisad kostnad Kmt Rdr 2,900 Fyr å svenska Högarne, d:o d:o d:o., Fyr och Lotshus å Furön, d:o d:o d:o : 12,100 Fyrfartyg för Grepen, N:o 12 d:o d:o d:o underbyggnad,.,, 08,000 d:o» Kalkgrandet, 13 d:o d:o d:o d:o d:o i reserv, 11 d:o d:o d:o,. 20,000 Rmt Rdr 228,000 2) Uppgifvet underhållsbelopp innefattar aflöning till personal, kostnad af lrsämueu och för underhållet erforderliga öfriga effekter, samt proviant för fyrfartygen, men icke kostnad för betydligare reparationer och icke heller för fyrfartygens bogsering till och frän sina stationer.

62 XVIII Anmärkning. Till anskaffning af ett nytt bogserfartyg äro anvisade rdr.

63 XIX Sammandrag. l:o. Fyrar 3,312,210 2:o. Fyrfartyg 739, i295 Till beslutade fyrar och fyrfartyg 228,000 3:o. Sjömärken. 133,740 4:o. Signalinrättningar 35,239 5:o. Lotsbyggnader 204,931 6:o. Förtöjnings- och Säkerhetsanstalter 126,644 7:o. Fartyg och båtar 188,607 Till ett bogserfartyg anvisade 117,150 Säkerhetsanstalternas sammanlagda ungef. värde Rmt Rdr 5.085,612 Underhållskostnad d:o d:o Ärlig underhållskostnad nngef. Rmt Rdr 403.C90

64 XI Litt. I. Uppgift å de belopp, som Kongl. Maj:t at Behållne Lots- och fyrmedel under åren anvisat för ändamål, som med Lots- och fyrinrättningens administration och fullkomnande ega sammanhang men icke afse anbringandet af nya eller förändring af förut befintliga fyrar, derför kostnaden är i Bil. Litt. G upptagen.

65 XXI Litt. K. Uppgift å Extra Stats-anslag, som blifvit anvisade för lots- och fyrinrättningens förbättrande: Vid årens Riksdag. Till 2:ne fyrar å Gotska Sandön Rdr 181,000» ett fyrfartyg å Finngrundet, förslagsanslag» 70,000 )> en fyr på Agön, d:o» 15,000» )) d:o på Bremön eller på annat af Kongl. Maj:t lämpligt befunnet ställe i trakten deraf» 40,000»» d:o på Bjurö- och en på Hernöklubb samt en fyr på klippan Björn, tillsammans» 89,000» sjömärkens anbringande företrädesvis i farvattnen norr om Stockholm» 10,000 ggo 000 Vid årens Riksdag. Till en fyrinrättning på Sandhammaren Rdr 181,000» ett fyrfartyg å Sydostbrottet» 70,000» 12 st. däckade lotsbåtar» 24, Summa Rmt R:dr 635,000

66 XXII Uppgift om strandningshändelser

67 XXIII Litt. L. å Sveriges kuster år 1873.

68 XXIV

69 XXV

70 XXVI

71 XXVII

72 XXVIII

73 XXIX 9

74 Litt. L 1. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år XXX

75 Litt. L². Sammandrag af uppgifter å strandnings- och andra olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år XXXI

76 XXXII Litt. M. Tabell, som utvisar oljeåtgången m. m. under år 1873 vid fyrar och fyrfartyg.

77 XXXIII

78 XXXIV

79 XXXV Litt. N 1. Uppgift å antalet gånger tjocka inträffat vid nedanstående fyrar under år första kolumnerna införda siffror utvisa huru många gånger tjocka varit rådande kortare tid än 4 timmar. ** I andra kolumnerna införda siffror utvisa huru många gånger tjocka varit rådande under 4 timmar och derutöfver.

80 XXXVI Litt. N 2. Uppgift å antalet gånger tjocka inträffat vid nedanstående fyrar under år * I första kolumnerna intagna siffror utvisa huru många gånger tjocka varit rådande kortare tid än 4 tinimar. ** I andra kolumnerna intagna siffror utvisa huru många gånger tjocka varit rådande under 4 tinimar och derutöfver.

81 XXXVII Litt. O. Berättelse om räddningsväsendet för skeppsbrutna å rikets kuster. Under loppet af år 1873 har, oaktadt de svåra stormar, som hemsökt Sveriges kuster, och det icke obetydliga antal sjöolyckor, som deraf varit en följd, lifräddningsväsendets verksamhet likväl varit relativt obetydlig. De inträffade skeppsbrotten hafva äfven varit af den beskaffenhet, att fara för menniskolif dervid i allmänhet icke förekommit, åtminstone i de fall, då räddningsanstalternas medverkan kunnat tagas i anspråk. Visserligen hafva 4 personer blifvit bergade och landsatta medelst lifräddningsbåt under förhållanden, då vanliga farkoster icke kunde utgå; men det fartyg, hvarifrån dessa personer räddades, förblef helt och hållet oskadadt, hvarföre dess besättning, såsom förhållandena då gestaltade sig, utan fara kunnat qvarstanna ombord. Raketapparat har under årets lopp ingen gång varit anlitad vid de påkallade räddningsföretagen, hvilka, med undantag af förenämnde fall, då 4 personer räddades i lifbåt, inskränkt sig till att lifräddningsmanskapet i vanliga kust- och fiskarbåtar lyckats rädda sammanlagdt 30 skeppsbrutna. De anbefallda inspektionsresorna vår och höst hafva på vanligt sätt blifvit verkställda under April och Maj samt Oktober månader, och har räddningsmanskapet dervid bibringats föreskrifven öfning såväl med lifbåt som raketapparat. Då t. f. inspektören vid den första af dessa resor genom en särskild omständighet hade Kongl. ångfartyget»käre» till sitt förfogande, bereddes derigenom tillfälle att fullständigare än förr kunnat ske meddela räddningsmanskapet nödig erfarenhet och kännedom om raketattiraljens rätta användande.»käre» förankrades nemligen under hvardera af dessa öfningar på lämplig plats i de resp. räddningsstationernas närhet omkring 600 a 800 fot från kusten, hvarefter räddningsmanskapet beordrades att, oberoende af båt, med till buds stående medel bereda lägenhet för fartygets besättning att komma i land. Vid ett tillfälle, nemligen vid Brantevik, transporterades en nian af kustbefolkningen, som dertill frivilligt erbjöd sig, medelst räddningsstol den omkring 700 fot långa distansen från fartyget till land. Sistlidne höst yppade sig äfven tillfälle att pröfva de till räddningsbåtarne vid Ekevikens, Gräsgårds, Mälarehusens, Klädesholmens och Kärringö stationer anskaffade segel, hvilka syntes förträffligt motsvara det åsyftade ändamålet; och torde dessa vid många tillfållen blifva af stort gagn samt spara räddningsmanskapets krafter till det ögonblick, då de bäst behöfvas. Materielen befanns i allmänhet i tillfredsställande skick; en del inventeringspersedlar hafva blifvit iståndsatta och kompletterade, hvarjemte de stationer, som förut icke varit försedda med aneroider, erhållit dylika. Smögen, den nordligaste räddningsstationen i Bohusländska skärgården, hvilken hittills endast varit försedd med lifbåt, har, enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning samt i enlighet med t. f. inspektörens deroni afgifna underdåniga förslag, sistlidne Oktober månad äfven blifvit försedd med fullständig raketattiralj.»dennets» räddningsraketer, hvilka ursprungligen användes vid raketstationerna, hafva småningom blifvit ersatta med danska raketer, tillverkade på Kongl. laboratoriet i Köpenhamn, emedan dessa seduare, under det att de endast voro hälften så dyra som de engelska, ansågos med dessa fullt emngoda. Det har dock visat sig under sednaste åren, att de danska raketerna icke äro tillförlitliga, och har detta i synnerhet varit fallet med de sist anskaffade, af hvilka i medeltal omkring hvarannan kreverat dels genast efter antändniugen och dels under loppet af dess bana. 10

82 XXXVIII Dylikt förhållande har visserligen äfven understundom inträffat med de engelska raketerna, dock mera sällan och först sedan de blifvit äldre och förlegade eller då de icke nog omsorgsfullt vårdats. Med anledning af dessa förhållanden hafva anordningar blifvit vidtagna till förstärkande af i förråd befintliga raketer, hvarjemte styckjnnkaren i Fyrverkarecorpsen, Törner, åtagit sig att tillverka fullgoda raketer för lifräddningsväsendets behof, såvida en för rakethylsornas tillverkning erforderlig press anskaffas, hvarom förslag till Kongl. Lotsstyrelsen ingått. Skulle anslag till dylik press blifva beviljadt och antagliga raketer på nyssnämnda sätt åstadkommas, kunde all den för räddningsanstalterna erforderliga materiel inom riket erhållas. Åtskilliga förslag till förbättrade lifbälten hafva från utlandet tid efter annan ingått, men dels äro de vid lifräddningsstationerna nu använda bälten både enkla och tillfredsställande, dels har det hittills varit omöjligt att bedimia de nyares företräden, enär hvarken modeller eller nöjaktiga beskrifningar åtföljt de gjorda anbuden, och praktiska rön således icke heller med dem kunnat anställas. Dock har t. f. inspektören erhållit bemyndigande att i och för detta ärende och i samband med förestående inspektionsresa besöka Köpenhamn, för att der erhålla äskade upplysningar. Anläggningskostnaden för rikets samtliga räddningsstationer, med tillhörande attiralj, uppgår till omkring 53,000 Rdr Rmt och årliga underhållet för dessa stationer, nemligen: 4 försedda med såväl lifbåt som raketapparat, 5 ensamt med lifbåt och 3 ensamt med raketapparat, belöper sig till omkring 10,000 Rdr Rmt, hvilket belopp hädanefter möjligen torde blifva otillräckligt, sedan egarne af de vid en del stationer oumbärliga dragarne uppsagt sina kontrakt, under yrkande af icke obetydlig förhöjning i skjutslegan såväl vid räddningsföretag som öfningsförsök. Förre inspektörssuppleanten, kapten A. Eriksson, har under den 21 Mars sistlidet år, på derom gjord underdånig ansökning, blifvit entledigad från nämnde suppleantbefattning, med hvars återbesättande tills vidare ansetts böra anstå, enär t. f. inspektörens innehafvande tjenst endast i undantagsfall förhindrar honom att sjelf utöfva inspektörsbefattningen, livarvid han dessutom numera biträdes af vederbörande Lotsfördelningschefer, livar inom sin resp. fördelning. Ehuru i vanliga fall detta torde vara fullt tillfredsställande, inträffar likväl, i händelse inspektörsbefattningen af en eller annan anledning skulle blifva ledig, den ganska betänkliga omständigheten, att ingen med lifräddningsförhållaudena hemmastadd person finnes att öfvertaga ifrågavarande befattning. F. d. uppsyningsmannen vid Kärringö station, Th. Wessberg, har äfvenledes på egen begäran blifvit afskedad, hvarjemte en del roddare och biträden, med anledning af dödsfall, ålderdom eller annan orsak från sina befattningar afgått, och hafva alla blifvit lämpligen ersatta, så att personalen nu är fulltalig och tjenstduglig. Antalet skeppsbrott, som inträffat i räddningsstationernas närhet sedan den första af dessa år 1855 blifvit upprättad och till slutet af år 1873, uppgår till 164, och de dervid af räddningsmanskapet med eller utan lifbåt och raketapparat räddade menniskolif till 710, hvarom närmare inhemtas af närlagda bilagor 1 och 2, omfattande räddningsanstalternas verksamhet, nemligen den förra före år 1873 och den sednare under sistnämnda år. Stockholm den 30 April C. v. Otter. T. f. Inspektör vid Lifrädilningsväsendet.

83 Litt. O 1. Tablå, utvisande Lifräddningsanstalternas verksamhet under loppet af år 1873

84 Litt. O 2. Tablå, utvisande Lifräddningsanstalternas å Sveriges kuster verksamhet från deras upprättande till och med år 1873.

85 Innehåll. Table des matières. Första Afdelningen. Section première. Om Lots- och Fyrinrättningens, Sjökarteverkets och Lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling Sid Lotsväsendet i äldre och nyare tider Sid. 3. Lotspenningar och lotsarnes aflöning» 10. Sjömärken och fyrar.» 12. Fyr- och båkafgift. Seglingsbeskrifning och sjökort» 15. Lifräddningsväsendet» 18. Lotsverkets styrelse och medelstillgångar samt dessas användande åren » 20. Notices historiques sur l'origine et le développement des institutions de pilotage et d'éclairage des côtes, d'hydrographie et de sauvetage des naufragés Pag L'institution du pilotage dans les temps antérieurs et à l'époque actuelle.. Pag. 3. Finance de pilotage. Solde des pilotes...» 10. Balises et phares» 12. Droit dit des phares et feux. Description des côtes, passes et entrées des ports. Cartes marines» 15. Service de sauvetage des naufragés» 18. Administration, et moyenne des ressources financières annuelles dont elle a disposé durant la période de » 20. Andra Afdelningen. Berättelse för år A) Personalen och förändringar inom densamma m. m. Sid Personalen. Afgång, tjenstledighet m. m. inom lotsbefälet Sid. 23. Afgång inom lots- och fyrpersonalen, bestraffningar, premier för verkställda lotsningar m. m» 24. Lotslärlings öfning. Lotsbarnskolornas verksamhet» 25. B) Lotsinrättningen och sjöfarten Sid Antal lotsningar och beloppet af influtne lotspenningar Sid. 25. Section seconde. Rapport de A) Personnel et modifications qui y sont survenues pendant l'année etc Pag Personnel. Composition et nombre. Changements survenus. Vacances etc. dans l'état-major Pag. 23. Changements survenus dans le personnel du pilotage et des phares. Punitions. Primes d'encouragement pour assistance donnée dans des circonstances difficiles» 24. Exercice des élèves-pilotes. Écoles des enfants de pilotes» 25. B) Pilotage et Navigation Pag Nombre des pilotages. Montant total des deniers de pilotage perçus Pag. 25.

86 2 Antal grundstötningar med kronolots ombord. Strandnings- eller andra sjöolyckor på eller invid rikets kuster. Ny lotsinrättning i Öresund Sid. 26. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg och båtar m. m. Sid Fyrar, olika belysningsämnen Sid. 27. Fyrfartygen» 28. Signalkanoner. Ringklocka för signalering. Prickar ock andra sjömärken m. m. Utprickning i Flintrännan m. m» 29. Lotshus. Lotsbåtar. Lotsverkets ångfartyg. Vindvisareställning. Lotsverkets materiel» 30. Föreslagna nya fyrar. Beskrifning öfver svenska fyrar» 31. D) Lifräddningsväsendet Sid Inspektörens för lifräddningsväsendet embetsberättelse Sid. 31. E) Styrelsen och medelsförvaltningen m. m. Sid Antal handlagda mål. Redovisningar och anmärkningsmål. Tjenste- och inspektionsresor m. m... Sid. 32. Embetslokal och arkiv. Fribrefsrätts upphörande. Medelsförvaltningen» 33. Nombre des cas où des navires avec pilote à bord ont touché. Nombre des échouages et des sinistres survenus sur les côtes de la Suède ou dans ses eaux. Nouveau service de pilotage pour le passage du Sund Sid. 26. C) Phares, Balises, Marques et Bouées. Navires et Bateaux (pour le pilotage et l'inspection) Pag Phares, modes divers d'éclairage Pag. 27. Feux flottants» 28. Canons de signaux. Cloches. Balises et bouées dans le passage du Sund dit»flintrännan» etc.» 29. Habitations de pilotes. Bateaux-pilotes. Navires à vapeur pour l'inspection et la remorque des feux flottants. Indication des vents. Matériel du service de pilotage» 30. Phares projetés mais non encore définitivement arrêtés. Description des phares suédois» 31. D) Service de sauvetage des naufragés... Pag Rapport de l'inspecteur Pag. 31. E) Administration et Économie Pag Nombre des affaires traitées. Comptabilité. Voyages d'inspection Pag. 32. Bureaux de l'administration. Archives. Cessation de la franchise des lettres. Administration des fonds» 33. Bilagor. Litt. A. Uppgift å lotsdistrikt och lotsfördelningar samt antal åldermanskap, lotsplatser, uppassningsställen och i lotsledsförteckning upptagne farleder, äfvensom å fyrinrättningar på rikets kuster Sid. I. Litt. B. Tablå, utvisande för åren dels de af Kongl. Maj:t i årligen fastställda stater anslagne medel, dels ock de till Kongl. Statskontoret influtne och till Lotsverket levererade fyr- och båkmedel i Riksd. Rmt» II. Annexes. Litt. A. Districts et sous-districts de pilotage. Escouades de pilotes; stations de pilotage. Routes et passes desservies par les pilotes. Nombre des phares Pag. I. Litt. B. Relevé, pour la période de , des montants annuels assignés au Budget du service des Phares, ainsi que des droits de phares et de feux livrés à la Trésorerie pour le compte du service du Pilotage et des Phares» II.

87 3 Litt. C. Tablå, utvisande antalet lotsningar samt influtne lotspenningar åren Sid. III. Litt. D. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna under år 1873» IV. Litt. E. Uppgift å mål, som blifvit af Lotsstyrelsens ombudsman handlagde år 1873» V VII. Litt. F. Sammandrag af inkomne uppgifter å lotsinrättningen eller dess personal rörande rättegångs- och undersökningsmål under sistlidet år, i hvilka lotsbefälet inom de särskilda lotsdistrikten å tjenstens vägnar fört talan»viii XII. Litt. G. Uppgift å byggnadsår för Svenska Statens fyrar, jemte nybyggnads- eller förändringskostnader » XIII XV. Litt. H. Uppgift å beskaffenhet, värde och ungefärlig årlig underhållskostnad af lots- och fyrinrättningen tillhörande fyrar, sjömärken, fartyg och båtar m.m.» XVI XIX. Litt. I. Uppgift å de belopp, som Kongl. Maj:t af behållne lots- och fyrmedel under åren anvisat för ändamål, som med lotsverkets administration och fullkomnande ega sammanhang, men icke afse anbringandet af nya eller förändring af förut befintliga fyrar» XX. Litt. K. Extra statsanslag, som blifvit anvisade för lots- och fyrinrättningens förbättrande vid och årens riksdagar» XXI. Litt. L. Uppgift om strandningshändelser å Sveriges kuster år 1873 Sid. XXII XXIX. Litt. L 1. Sammandrag af uppgifter om strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1873 Sid. XXX. Litt. L 2. Sammandrag af uppgifter om strandnings- och andra olyckshändelser, Litt. C. Litt. D. Litt. E. Litt. F. Litt. G. Nombre des pilotages exécutés, et total de deniers de pilotage perçus Pag. III. Exposé sommaire de l'enseignement dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1873» IV. Exposé sommaire des cas judiciaires dans lesquels est intervenu le Procureur de l'administration» V VII. Exposé sommaire des cas judiciaires, enquêtes etc., qui ont nécessité l'intervention des chefs subordonnés» VIII XII. Construction, réparation et modifications d'aménagement des phares. Dépenses encourues à ces divers égards depuis l'année 1864» XIII XV. Litt. H. Liste des phares, avec indication de leurs appareils; valeur approximative des phares, balises, bouées, navires et bateaux, et dépenses annuelles qu'ils comportent» XVI XIX. Litt. I. Montants assignés, pendant les années , sur les fonds spéciaux du pilotage et des phares (Litt. B), pour l'amélioration des appareils de sûreté de la navigation, les phares non compris» XX. Litt. K. Sommes allouées à titre extraordinaire par les Diètes de et de , pour l'amélioration du service de pilotage et de l'éclairage des côtes etc.» XXI. Litt. L. Exposé détaillé des avaries survenues dans les eaux de la Suède pendant l'année 1873 Pag. XXII XXIX. Litt. L 1. Exposé sommaire des avaries de l'année 1873 Pag. XXX. Litt. L 2. Exposé sommaire des avaries sur-

88 4 som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med 1863 till och med 1872 Sid. XXXI. Litt. M. Tabell, utvisande oljeåtgång m. m. vid fyrar och fyrfartyg under år 1873 Sid. XXXII XXXIV. Litt. N1. Uppgift å antal gånger, då tjocka inträffat vid vissa fyrar år 1872 Sid. XXXV. Litt. N2. Dito dito år 1873» XXXVI. Litt. O. Inspektörens för Räddningsväsendet berättelse för år 1873» XXXVII. Litt. O1. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet under år Litt. O2. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet från deras upprättande till och med år Johan Månssons sjökort upprättadt omkring år Fyrkarta öfver Svenska kusterna år Karta öfver skeppsbrott på Sveriges kuster år Planch öfver några Svenska fyrar förr och nu. venues pendant la période de Pag. XXXI. Litt. M. Consommation d'huile dans les lampes des phares pendant l'année 1873 Pag. XXXII XXXIV. Litt. N1. Nombre des jours brumeux notés dans les journaux des divers phares pendant l'année 1872 Pag. XXXV. Litt. N2. Id. id. 1873» XXXVI. Litt. O. Rapport de l'inspecteur du sauvetage des naufragés» XXXVII. Litt. O1. Exposé sommaire de l'activité du service de sauvetage pendant l'année Litt. O2. Exposé sommaire de l'activité du service de sauvetage depuis sa création jusqu'à 1873 y compris. Carte marine de la Baltique, du milieu de 17:ème siècle (environ 1650). Carte de l'éclairage des côtes de la Suède. Carte des avaries survenues sur le littoral de la Suède pendant l'année Planche représentant quelques phares suédois anciens et actuels. Tableau comparatif des mesures et des monnaies Suédoises avec les mesures et les monnaies françaises et anglaises. Suéde. France. Angleterre. 1 pied (fot) = 10 pouces (tum) = l00 lignes (linier) 1 mille nautique (sjömil) 1 pied cubique (kubikfot) = 10 kannes (kannor) = 1000 pouces cubiques (kubiktum) 1 Riksd. Rmt = 1 couronne (krona) = 100 öre 0,2069 1/15 de degré équatorial. 0,02617 métre cub. 26, 173 litres = 1,4 2 franc 0,9741 pied. 0,92429 pied cub. 5,760 imp. gallons. 1,11 shilling sterling.

89 Rättelser. Sid. 5 rad. 26 uppifrån stär: 1797 bör vara: ,, 25 cirkuläre.. cirkulär Öhrskär Öskar 16 4 i Not, **,, lerræ;.,., torræ 16 9 nedifrån,, Utlångan Utlängan 31 2&3 P, P 1, P 2 0,01,02 II Bil. Litt. B, uti kolumnerna för de serskilda åven saknas, men bör stå Rdr. öre. Tillägg. Not till artikeln om Fyrar och Båkar, sidan 12: Konung Waldemar Seir ( ) medgaf,»på begäran af Predikarebröderna och af kärlek till alla köpmän, att Rådet i Liibeek finge vid Falsterbo göra ett märke till att förebygga faror för sjöfarande, förbjöd all åverkan samt gaf frihet att hugga nödigt trä i Danska riket» (Diplom. Svecanum I. sid. 68).

90

91

92

93

94