Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. oktober 2011

Transkript

1 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi oktober 2011

2 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats av Enheten för Analys vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: Kontaktuppgifter Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för Analys Per Bark tfn e-post: per.bark@lansstyrelsen.se - 2 -

3 1. Turbulent sommar, osäker framtid Det makroekonomiska läget försämrades och osäkerheten på de finansiella marknaderna steg markant under sommaren. Det var flera faktorer som samverkade men en stor del kan härledas till den europeiska skuldkrisen. I problemtyngda länder har räntorna stigit kraftigt, vilket ökar respektive lands finansieringskostnader och alltfler är övertygade om att en skuldrekonstruktion för framförallt Grekland är nära förestående. Den svenska ekonomin är i grunden stark, men beroendet av omvärlden via globaliserade varumarknader och integrerade finansmarknader är stort. Turbulensen har tvingat prognosmakare att revidera sin bedömning kring den ekonomiska utvecklingen. Till exempel har regeringen i budgetpropositionen sänkt sin BNP-prognos för 2012 med 2,5 procentenheter till 1,3 procent. Samtidigt är situationen svårbedömd och det råder osäkerhet kring hur kraftfulla effekterna kommer att bli i den reala ekonomin och hur länge det dröjer innan företagens och hushållens förtroende återgår till mer normala nivåer. Kreditvärderingsinstitutet Fitch har levererat en övergripande bedömningen om att Sverige tillhör västvärldens mer kreditvärdiga länder. Institutet lyfter dock fram två riskfaktorer för svensk del. Den första handlar om hushållens höga belåningsgrad. Det innebär att hushållen är räntekänsliga och sårbara om bostadspriser faller kraftigt. Den andra faktorn som pekas ut är bankernas relativa storlek och att den kortsiktiga upplåningen till stor del sker i utländsk valuta. Parallellt med att framtidsutsikterna pekar på att arbetslösheten återigen ska vända uppåt så upplever delar av näringslivet en påtaglig arbetskraftsbrist. Den utmaningen måste antas och mötas eftersom kompetensförsörjningen avgör regionens långsiktiga utvecklingsbana. Sammanfattning Arbetslösheten i Stockholms län uppgick till 7,1 procent under andra kvartalet. Det är den fjärde lägsta av rikets samtliga län. 70,6 procent av länets befolkning (15-74 år) är sysselsatta, vilket är rikets klart högsta andel Nyföretagandet når nya rekordnivåer. Till och med september har drygt företag startas i Stockholms län, vilket är 2000-talets högsta notering 20 procent av de sysselsatta länsborna oroar sig för att bli arbetslösa I det följande behandlas arbetsmarknaden, företagskonkurser och nystartade företag i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Förändring Sysselsättning (andra kvartalet) 70,6 % 69,9 % 0,7 p.e Arbetslöshet (andra kvartalet) 7,1 % 7,7 % - 0,6 p.e Nystartade företag (jan-sep) % Konkurser (jan-aug) % Tabell 1. Några av nyckeltalen för Stockholmsregionen - 3 -

4 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt kommer utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden att presenteras. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken från Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. För övergripande information kring arbetsmarknadsstatistik se bilaga 1. Den ekonomiska inbromsningen har ännu inte gjort några avtryck i arbetsmarknadsstatiken. I budgetpropositionen antas arbetslösheten öka under 2012 medan sysselsättningen förväntas förbli oförändrad från slutet av innevarande år till mitten av Utbudet av arbetskraft förväntas samtidigt att öka i takt med att andelen i arbetsför ålder växer. 2.1 Sysselsättningen fortsatt högst i Stockholms län Sysselsättningen ökar i 17 av 21 län. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast i Norrbotten och Västernorrland, medan en fallande sysselsättningsnivå noterats i Västmanlands, Gävleborgs och Gotlands län. Stockholms län har fortsatt rikets klart högsta nivå (70,6 procent) vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med andra kvartalet 2010, se diagram 2. Östergötland (61,4 procent) och Örebro (61,9 procent) har rikets lägsta sysselsättningsnivå. Jämfört med riket (66 procent) är Stockholmsregionens sysselsättningsnivå 4,6 procentenheter högre. Jämförs regionen med övriga riket uppgår skillnaden till sex procentenheter 1. Det innebär att om Stockholmsregionen hade haft samma sysselsättningsgrad som övriga riket hade antalet sysselsatta varit färre. Det är fler än vad Stockholms stad, Stockholms län landsting och Ericsson sysselsätter tillsammans. Stockholm stad (72,6 procent) har fortsatt högre sysselsättning än övriga länet. Förhållandet är det omvända i övriga storstadsregioner där regionen har en högre sysselsättningsgrad än regionens största kommun. Diagram 1. Andel arbetslösa i Stockholms län och riket t.o.m. Diagram 2. Andel sysselsatta i Stockholms län andra kvartalet Källa: SCB och riket t.o.m. andra kvartalet Källa: SCB 1 Riket (exkl. Stockholms län) har en sysselsättningsgrad på 64,6 procent. Inklusive Stockholm uppgår andelen sysselsatta till 66 procent - 4 -

5 Antalet sysselsatta uppgår nu till drygt 1,1 miljoner vilket är det högsta antalet någonsin i Stockholmsregionen. Sedan motsvarande tidpunkt 2005 har antalet därmed ökat med drygt Mätt i termer av antal sysselsatta motsvarar det ungefär hela Dalarnas arbetsmarknad. En stor del av ökningen beror på länets befolkningsutveckling, men andelen sysselsatta har även ökat med knappt två procentenheter sedan 2005 medan den har varit oförändrad i övriga riket. Det innebär att regionens andel av rikets samtliga sysselsatta ökat med 1,5 procentenheter till 23,6 procent sedan Av samtliga sysselsatta i Stockholmsregionen har drygt personer en tidsbegränsad anställningsform, se diagram 3. Det är marginell ökning jämfört med Övriga är antingen fast anställda eller företagare (inklusive medhjälpande hushållsmedlem). Kvinnor men framförallt ungdomar (15-24 år) är kraftigt överrepresenterade bland personer med en tidsbegränsad anställningsform. Det är fler ungdomar som har en tidsbegränsad anställning än en fast anställning 2. Tidigare studier har även visat att en stor del av de arbetslösa kommer från denna typ av anställningsform. Diagram 3. Anknytningsgrad. Källa: SCB Ökningen dubbelt så hög bland kvinnor Under det senaste året har antalet sysselsatta ökat med knappt , se diagram 4. Kvinnor svarar för två tredjedelar av ökningen. I övriga riket har männen haft en högre utvecklingstakt än kvinnorna. Trots den starka utvecklingen av antalet sysselsatta kvinnor i Stockholms län har männen fortfarande en högre sysselsättningsgrad. Under åren har männens sysselsättningsnivå i genomsnitt varit 4,5 procentenheter högre. Andra kvartalet 2011 var männens sysselsättning (72,6 procent) 3,9 procentenheter högre än kvinnornas (68,7 procent) Stockholm Övriga län Stockholm Övriga län Stockholm Övriga län Totalt Kvinnor Män Diagram 4. Förändring av antalet sysselsatta under senaste året (andra kvartalet 2011 jmf med andra kvartalet 2010) i Stockholms län och övriga län (summerat). Källa: SCB 2 När det gäller att fler ungdomar har en tidsbegränsad anställning än en fast anställning är det baserat på nationell statistik

6 Utvecklingen under det senaste året tyder också på att utrikes födda har haft en starkare sysselsättningstillväxt än inrikes födda, se tabell 2. Skillnaden mellan inrikes respektive utrikes födda kvinnor är dock fortsatt stor, knappt 13 procentenheter, vilket kan jämföras med män där skillnaden mellan utrikes och inrikes födda uppgår till knappt 7 procentenheter. Jämfört med riket är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda lägre och sysselsättningsgraden bland utrikes födda är klart högre i Stockholms län. Stockholms län Riket 2011K2 2010K2 Förändring (p.e) 2011K2 2010K2 Förändring (p.e) Inrikes födda 73,0 % 72,6 % + 0,4 68,1 % 67,0 % + 1,1 kvinnor 71,8 % 71,2 % + 0,6 66,0 % 64,6 % + 1,4 män 74,2 % 74,0 % + 0,2 70,1 % 69,3 % + 0,8 Utrikes födda 63,2 % 61,3 % +1,9 55,8 % 54,6 % + 1,2 kvinnor 59,1 % 57,2 % +1,9 50,7 % 50,0 % + 0,7 män 67,5 % 65,8 % +1,7 61,4 % 59,7 % + 1,7 Tabell 2. Sysselsättning bland inrikes och utrikes födda, andra kvartalet 2010 & Källa: SCB/AKU 2.2 Arbetslösheten sjunker till 7,1 procent I Värmland och Skåne har arbetslösheten ökat under det senaste året. I övriga län är utvecklingen den motsatta. I Stockholm uppgår antalet arbetslösa till knappt personer. Det är drygt färre än under motsvarande tidpunkt Minskningen i antal i kombination med ökat arbetskraftsutbud innebär att arbetslösheten sjunker från 7,7 till 7,1 procent. Det är framförallt grupperna utrikes födda (både kvinnor och män) och inrikes födda kvinnor som bidrar till utvecklingen, se diagram 5. Arbetslösheten bland inrikes födda män är marginellt högre idag jämfört med 2010 medan den ökat med 1,3 procentenheter bland ungdomar (15-24 år). I en kommande undersökningen anger 20 procent av sysselsatta länsinvånare att de oroar sig för att bli arbetslösa. Oron är lika stor bland kvinnor som bland män. Unga är inte mer oroliga för arbetslöshet än t.ex. åldersgruppen år. Däremot är utrikes födda personer i klart större utsträckning oroade för att bli arbetslösa. Andel arbetslösa, andra kvartalet 2011 Diagram 5. Arbetslösheten i olika grupper under andra kvartalet 2011 (vertikalt) och förändring i nivån under det senaste året (horisontellt). Bubblornas storlek står i proportion till arbetskraftens storlek. Källa: SCB - 6 -

7 Som grupp betraktat har ungdomar en klart högre arbetslöshet (25,1 procent) än övriga 3. Samtidigt bör det påpekas att av de ungdomar som är arbetslösa (38 500) är drygt 52 procent (20 200) heltidsstuderande. I riket som helhet har - till skillnad mot Stockholmsregionen - ungdomsarbetslösheten minskat under det senaste året. Regionen har dock fortfarande en lägre arbetslöshet. Samtidigt står det klart att Sverige har en relativt hög ungdomsarbetslöshet i ett europeiskt perspektiv. Länder som t.ex. Nederländerna, Österrike, Tyskland och Danmark har klart lägre nivåer. I Spanien och Grekland (båda över 40 procent arbetslöshet bland ungdomar), Irland, Portugal, Italien och ett antal östeuropeiska länder är arbetslösheten klart högre än i Sverige. I Storbritannien och Frankrike ligger ungdomsarbetslöshet på ungefär samma nivå som i Sverige. Enligt nationell statistik visar det sig att arbetslöshetens varaktighet stiger i takt med åldern, se tabell 3. Bland arbetslösa ungdomar har nästan hälften en arbetslöshetslängd som är fyra veckor eller mindre. 14 procent av ungdomarna är långtidsarbetslösa (minst 27 veckor utan arbete). I t.ex. åldersgruppen år är andelen långtidsarbetslösa drygt 40 procent. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden för hela befolkningen är drygt 30 veckor. Åldersgrupp Arbetslöshetens längd i veckor Medelvärde eller fler i veckor år 48 % 38 % 14 % 13, år 17 % 42 % 41 % 40, år 10,5 % 34,5 % 55 % år 30 % 40 % 30 % 30,5 Tabell 3. Arbetslöshetens längd i veckor (avser pågående arbetslöshetsperioder) i olika åldersgrupper. Nationellt statistik. Källa: SCB 2.3 Stockholm jämfört med övriga län I diagram 6 ges en sammanfattande regional bild kring sysselsättnings- och arbetslöshetsnivå. I diagrammet framgår att Stockholm har den klart högsta sysselsättningen och hör även till de län som har den lägsta arbetslösheten. Samtidigt har utvecklingen under det senaste året varit mer gynnsam i riket än i Stockholmsregionen. Se bilaga 2 för sysselsättning och arbetslöshet i samtliga län. Vid sidan av Stockholm och Uppsala har övriga län i Östra Sverige (Nuts 1-område) överlag en mer problematisk arbetsmarknadssituation. Om man studerar utvecklingen i ett längre perspektiv har antalet sysselsatta i Östra Sverige ökat med drygt sedan procent av ökningen har skett i Stockholms län medan Uppsalaregionen bidrar med tolv procent. 3 Ungdomsarbetslösheten bör inte jämföras rakt av med arbetslösheten inom andra åldersgrupper. Vid sidan av det som angetts ovan så uppvisar ungdomsarbetslösheten stora säsongsvariationer. På regional nivå genomförs inga säsongsrensningar. Generellt är därför arbetslösheten (ojusterad för säsongsvariationer) för ungdomar som högst under det andra kvartalet

8 Diagram 6. Sysselsättning och arbetslöshet för samtliga län, andra kvartalet Cirkelns storlek står i proportion till arbetskraftens storlek i respektive län. Källa: SCB 2.4 Fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft Vakanser definieras som antal obemannade lediga jobb som kan tillträdas omedelbart. Därmed kan måttet användas som en indikator på den relativa arbetskraftsbristen. Antalet vakanser fortsätter att öka i såväl riket som Stockholm. Under det senaste året har antalet ökat med drygt till (se diagram 7) och regionen svarar därmed för 40 procent av rikets samtliga vakanser. Den så kallade rekryteringsgraden 4 ligger också på mycket höga nivåer vilket indikerar en hög rekryteringsaktivitet i regionen. Andra tecken på arbetskraftsbristen är statistik som tyder på att Stockholmsregionen har den längsta rekryteringstiden Övriga riket (14 700) Stockholms län (9 800) Diagram 7. Antal vakanser i Stockholms län och övriga riket (andra kvartalet). Källa: SCB 4 Rekryteringsgrad definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda i respektive redovisningsgrupp 5 Avser Nuts 2- regioner och den privata sektorn - 8 -

9 Den positiva utvecklingen på efterfrågan av arbetskraft stöds även via Arbetsförmedlingens statistik. Under augusti nyanmäldes lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet till länets arbetsförmedlingar. Det är klart högre än genomsnittet 6 för augusti och fler platser än under augusti En tydlig uppgång kan bland annat märkas inom finansiell verksamhet och inom transportbranschen. En uppgång kan även noteras inom bygg- och anläggningsarbete. 2.5 Utvecklingen i länets kommuner Det är inte möjligt att spegla den inomregionala utvecklingen på arbetsmarknaden med AKU:s arbetsmarknadsstatistik. Istället kommer Arbetsförmedlingen statistik att användas. I Stockholms län är det drygt personer som saknar arbete. De är antingen öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 4,8 procent av befolkningen (16-64 år) och är en lägre andel än vid motsvarande tidpunkt 2010 (5,2 procent). Det är också klart under rikets andel (6,2 procent). Samtidigt har utvecklingen med undantag för Upplands Bro, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands Väsby och Järfälla - varit sämre i länet än i riket under det senaste året, se diagram 8. I två kommuner (Södertälje och Botkyrka) har andelen som saknar arbete till och med ökat. Lägst andel av befolkningen som saknar arbete har norrortskommunerna Danderyd (1,8 procent), följt av Vaxholm (2 procent), Täby (2,4 procent) och Vallentuna (2,4 procent). Dessa kommuner har också den lägsta andelen bland rikets samtliga kommuner. Trollhättan har rikets högsta andel som saknar arbete (10,9 procent), följt av Landskrona och Haparanda. Se bilaga 3 för alla länets kommuner. 10,0 % Södertälje 8,0 % Botkyrka 6,0 % Upplands Bro STOCKHOLMS LÄN Sundbyberg 4,0 % Nynäshamn 2,0 % Vallentuna Täby Ekerö Lidingö Vaxholm Danderyd 0,0 % -0,90 % -0,70 % -0,50 % -0,30 % -0,10 % 0,10 % 0,30 % Förändring jämfört med augusti 2010 Diagram 8. Andel som saknar arbete (öppet arbetslösa + sökande i program) i augusti 2011 och förändringen under det senaste året. Källa: Arbetsförmedlingen 6 Under 2000-talet har det i genomsnitt nyanmält lediga platser under augusti månad - 9 -

10 I länet är andelen utrikes födda personer som saknar arbete knappt tio procent, vilket är ett par procentenheter lägre än i riket som helhet. I de flesta kommunerna är andelen dessutom sjunkande men i t.ex. Södertälje har andelen ökat under det senaste året och uppgår till knappt 18 procent. I ett nationellt perspektiv finns det dock drygt 40 kommuner med en högre arbetslöshet bland utrikes födda än Södertälje. Den kommun i länet som har högst andel ungdomar som saknar arbete har t.ex. en lägre andel än drygt 160 kommuner i riket

11 3. Konkurser och nystartade företag Under årets åtta första månader har drygt företag försatts i konkurs, se diagram 9. Det är nivå med 2010 men lägre än under I Västra Götaland och Skåne var motsvarande antal 670 respektive 680. För V. Götalands del innebär det 100 färre konkurser än under 2010 medan antalet konkurser ökat med mer än tio procent i Skåne. Sammantaget har Stockholms län svarat för en tredjedel av rikets samtliga konkurser till och med augusti. Diagram 9. Antal företagskonkurser (efter företagsform) och antalet anställda i dessa företag under perioden januari t.o.m. augusti för åren , Stockholms län. Källa: SCB Sett till antalet anställda i de aktuella företagen har detaljhandeln svarat för den största andelen. Det är en direkt effekt av att detaljhandelskedjan Onoff försattes i konkurs under sommaren. Generellt har detaljhandeln - efter många goda år - gått sämre än väntat under Till exempel har klädkedjorna Kapp-Ahl och RNB vinstvarnat och flera kedjor rapporterar om en svag försäljning. Det har lett till en minskning av antalet arbetade timmar. Hittills har dock inga varsel lagts. I september sänkte t.ex. Handelns utredningsinstitut (HUI) branschens tillväxtprognoser trots att hushållen har en god ekonomi. Byggindustrin har återigen flest antal konkurser medan volymen av antalet anställda i dessa företag endast Näringsgren SNI2007 Detaljhandel Byggindustri Bevakning & fastighetsserv. m.m. Transport & magasinering Hotel & restaurang Parti- & provisionshandel Industri för metallvaror IKT anställda överträffas av detaljhandeln. 87 procent av samtliga företag som försatts i konkurs hade fyra eller färre anställda. Fem företag (0,3 procent) hade fler än fem anställda. Antal konkurser Tabell 4. Antal konkurser och anställda per näringsgren under januari augusti, Källa: SCB

12 Nyföretagandet var visserligen svagare i september än under september Men sett till årets första nio månader är utvecklingen stark. Under den perioden har drygt nya företag 7 registrerats, se diagram 10. Det är fler än under 2010 och den högsta noteringen under hela 2000-talet för perioden januari till september. Diagram 10. Antalet nystartade företag per år, fördelat på januari till september (q1 q3) och oktober till december (q4) för åren Källa: Bolagsverket Utvecklingen är även positiv i övriga riket och regionen svarade för drygt 34 procent av samtliga nystartade företag. Det innebär att andelen ligger kraftigt över regionens befolkningsandel. Andelen nystartade företag i förhållande till den befintliga företagsstocken är även högre i Stockholm än i övriga riket. 7 Med företag avses här aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Aktiebolag är den klart vanligaste företagsformen. I Läget i länet arbetsmarknad och ekonomi brukar vanliga Tillväxtanalys statistik kring nyföretagandet användas. I denna version har Bolagsverkets statistik använts. Det finns vissa (små) skillnader i hur de olika källorna definierar nystartade företag

13 4. Övrigt i korthet Budgetpropositionen 2012 Det så kallade arbetsmarknadspaketet i Budgetpropositionen 2012 innehåller en satsning i storleksordningen 7,2 miljarder under Syftet med paketet är att motverka långtidsarbetslösheten och möta (den förväntade) inbromsningen på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om fler förmedlingsinsatser, resurser motsvarande platser i arbetsmarknadsutbildning och fler i arbetspraktik. Därutöver sänks t.ex. trösklarna till jobboch utvecklingsgarantin och vissa insatser förlängs (t.ex. folkhögskolesatsningen och det särskilda anställningsstödet). Vid sidan av arbetsmarknadspaketet sänks momsen från 25 till tolv procent på restaurang- och cateringtjänster. Syftet är att öka sysselsättningen särskilt bland unga och att stimulera till företagande. Nybilsregistreringen ökar Under januari till september 2011 nyregistrerades drygt personbilar och lastbilar i riket som helhet. Jämfört med motsvarande period 2010 innebär det en ökning på tio respektive 24 procent, se diagram 11. Stockholms län svarade för knappt 26 procent av alla nyregistrerade personbilar och ökningen (14 procent) jämfört med 2010 låg därmed över riksgenomsnittet. Diagram 11. Förändring i nybilsregistrering under perioden januari-september för åren , jämfört med föregående år, personbilar och lastbilar. Statistiken avser riket som helhet. Källa: SCB/Fordonsregistret Exporten har ökat med elva procent Den svenska utrikeshandeln fortsätter sin starka utveckling. Varuexporten under januari till augusti uppgick till drygt 800 mdr SEK och handelsnettot till 55,5 mdr SEK. Det innebär att exporten ökat med elva och importen med nio procent under Det är framförallt exporten till länder utanför EU som ökat (20 procent) medan motsvarande ökningen till EU-länder uppgår till drygt åtta procent. Fortfarande sker en majoritet av utrikeshandeln med EU-länder

14 Drygt en av fyra stockholmare klarar inte en oväntad utgift på SEK Drygt hälften av länsinvånarna uppger att de mycket eller ganska nöjda med sin ekonomiska situation, medan 20 procent är mycket eller ganska missnöjda. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, men unga är i större utsträckning än äldre missnöjda. Antalet som uppger att deras ekonomiska situation har förbättrats under de senaste åren är fler än dem som anger att den har försämrats. En ännu större andel tror att den egna ekonomiska situationen kommer att utvecklats positivt under de kommande fem åren. 28 procent uppger vidare att de inte skulle klara av en oväntad utgift på kronor utan att låna eller be om hjälp 8. Bruttonationalprodukten steg med knappt fem procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) steg med 4,9 procent under det andra kvartalet 2011, jämfört med motsvarande kvartal 2010, se diagram 12. Mätt jämfört med ett år tillbaka var kvartal det åttonde starkaste sedan Säsongsrensad och jämfört med första kvartalet 2011 ökade BNP med 0,9 procent. Fasta bruttoinvesteringar (särskilt inom bostads- och transportmedelsinvesteringar) gav det enskilt största bidraget till utvecklingen. För första gången på sex kvartal bidrog lagerinvesteringar negativt till BNP. Regeringen prognostiserar en BNP-utveckling på 4,1 procent för året som helhet. 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % -2 % -4 % -6 % -8 % Diagram 12. BNP, förändring från motsvarande kvartal föregående år, procent. Fasta priser, kalenderkorrigerat. Data t.o.m. andra kvartalet Källa: SCB/NR Efterfrågan på arbetskraft ökar med knappt fram till 2020 I en kommande studie har efterfrågan och utbudet på arbetskraft år 2020 beräknats. Den modell som ligger till grund för beräkningarna av utbudet innehåller bl.a. befolknings-, pendlings- och in- /utflyttningsprognos, övergångsfrekvenser etc. Efterfrågesidan är beräknad genom näringsgrens-, yrkes- och utbildningsprognos. Därefter antas den ekonomiska tillväxten ha samma utveckling som 8 Uppgifterna har hämtats från en ännu ej utgiven undersökning som Länsstyrelsen låtit genomföra

15 anges i Långtidsutredningen. Totalt kommer efterfrågan på arbetskraft att öka med , varav knappt avser personer med eftergymnasial utbildning. Några av de utbildningsgrupper som bedöms ha ett underskott år 2020 är olika typer av lärare, omvårdnadsutbildade, biomedicinska analytiker, läkare, systemvetare, högskoleingenjörer med flera. Ekonomer och journalister hör till de utbildningsgrupper där tillgången beräknas överstiga efterfrågan. Jurister förväntas däremot vara i balans. Under hösten kommer länsstyrelsen att presentera rapporten i sin helhet

16 Bilaga 1 Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,706 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,6 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilken under andra kvartalet 2011 uppgick till 7,1 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Figur B1. Arbetsmarknaden i antal (tusental) för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, andra kvartalet Källa: SCB/AKU Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och eftersom

17 det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som öppet arbetslösa (eller i program med aktivitetsstöd) vilket innebär att nivån är betydligt lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Vidare relaterar SCB/AKU antalet arbetslösa till arbetskraften medan Arbetsförmedlingen relaterar till befolkningen vilket också bidrar till ökad diskrepans mellan AKU:s och Arbetsförmedlingens statistik. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet år medan Arbetsförmedlingen har år. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad

18 Bilaga 2 Arbetslöshet och sysselsättning, samtliga län Sysselsättningen mäts i förhållande till befolkningen (15-74 år) och arbetslösheten i förhållande till arbetskraften. Län Alla Kvinnor Män Arbetslöshet Sysselsättn. Arbetslöshet Sysselsättn. Arbetslöshet Sysselsättn. Stockholm 7,1 % 70,6 % 7 % 68,7 % 7,2 % 72,6 % Uppsala 7,2 % 67,5 % 6,3 % 64,5 % 8 % 70,5 % Södermanland 9,4 % 62,6 % 11,2 % 56,7 % 7,8 % 68,5 % Östergötland 9,1 % 61,4 % 9,5 % 58,8 % 8,7 % 63,8 % Jönköping 6,2 % 67,2 % 6,9 % 62,8 % 5,6 % 71,4 % Kronoberg 7,4 % 68,3 % 9 % 64,6 % 6 % 71,7 % Kalmar 8,2 % 62,2 % 9,3 % 59,9 % 7,3 % 64,3 % Gotland 6,2 % 65,9 % 6,5 % 65,6 % 5,9 % 66,3 % Blekinge 9,4 % 63 % 7,8 % 60,7 % 10,6 % 65,1 % Skåne 9,6 % 64,1 % 9,4 % 61 % 9,7 % 67,2 % Halland 6,9 % 67,6 % 7 % 63,9 % 6,9 % 71,3 % V. Götaland 8,1 % 66,5 % 8,2 % 63,6 % 8,1 % 69,2 % Värmlands 9,4 % 63 % 8 % 59,5 % 10,5 % 66,3 % Örebro 10,1 % 61,9 % 10,4 % 58,2 % 9,9 % 65,6 % Västmanland 10 % 62,3 % 11,6 % 57,9 % 8,6 % 66,6 % Dalarnas 9,2 % 64,4 % 8,6 % 63,1 % 9,8 % 65,7 % Gävleborgs 8,9 % 63,4 % 9,4 % 60,2 % 8,5 % 66,4 % Västernorrland 8,7 % 62 % 9,1 % 59,1 % 8,3 % 64,7 % Jämtland 8,5 % 66 % 8,3 % 61,8 % 8,6 % 70 % Västerbotten 9,2 % 64,6 % 8,1 % 63,1 % 10,2 % 66,1 % Norrbotten 8,7 % 64 % 7,3 % 63,6 % 9,8 % 64,4 % Tabell B2. Andel arbetslösa och sysselsatta per län, andra kvartalet Källa: SCB/AKU

19 Bilaga 3 Andel som saknar arbete i länets kommuner Andel person som antingen är öppet arbetslösa eller som deltar i program med aktivitetsstöd. Andelen beräknas i förhållande till befolkningen (16-64 år). Kommun Öppet arbetslösa I program med aktivitetsstöd Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Botkyrka 4,9 % 5,3 % 4,6 % 2,9 % 3,2 % 2,5 % Danderyd 1,4 % 1,5 % 1,3 % 0,4 % 0,4 % 0,3 % Ekerö 1,5 % 1,6 % 1,5 % 0,9 % 1,1 % 0,8 % Haninge 3,3 % 3,4 % 3,2 % 1,7 % 1,9 % 1,5 % Huddinge 3,3 % 3,5 % 3,2 % 1,8 % 1,8 % 1,8 % Järfälla 3,5 % 3,5 % 3,4 % 1,7 % 1,7 % 1,6 % Lidingö 2,0 % 2,1 % 1,9 % 0,7 % 0,7 % 0,7 % Nacka 2,3 % 2,4 % 2,3 % 1,1 % 1,2 % 1,0 % Norrtälje 2,1 % 2,1 % 2,0 % 1,6 % 1,9 % 1,3 % Nykvarn 2,2 % 2,4 % 1,9 % 0,8 % 0,9 % 0,7 % Nynäshamn 2,9 % 3,0 % 2,9 % 1,6 % 1,8 % 1,4 % Salem 2,5 % 2,4 % 2,7 % 1,4 % 1,4 % 1,3 % Sigtuna 3,0 % 2,9 % 3,2 % 2,1 % 2,3 % 1,9 % Sollentuna 2,8 % 3,0 % 2,6 % 1,3 % 1,2 % 1,3 % Solna 2,3 % 2,5 % 2,2 % 1,2 % 1,2 % 1,2 % Stockholm 3,5 % 3,6 % 3,4 % 1,6 % 1,6 % 1,6 % Sundbyberg 3,8 % 4,0 % 3,5 % 2,0 % 2,1 % 2,0 % Södertälje 6,7 % 7,1 % 6,4 % 3,3 % 3,7 % 3,0 % Tyresö 2,3 % 2,3 % 2,3 % 1,1 % 1,3 % 1,0 % Täby 1,8 % 1,7 % 1,8 % 0,6 % 0,7 % 0,5 % Upplands-Bro 3,1 % 3,3 % 3,0 % 1,6 % 1,8 % 1,5 % Upplands V. 3,2 % 3,4 % 2,9 % 1,4 % 1,5 % 1,4 % Vallentuna 1,6 % 1,6 % 1,7 % 0,7 % 0,8 % 0,7 % Vaxholm 1,5 % 1,6 % 1,3 % 0,5 % 0,6 % 0,5 % Värmdö 2,0 % 2,1 % 2,0 % 1,0 % 1,0 % 0,9 % Österåker 2,3 % 2,0 % 2,5 % 0,9 % 1,0 % 0,8 % Län 3,3 % 3,4 % 3,2 % 1,6 % 1,6 % 1,5 % Riket 3,6 % 3,6 % 3,6 % 2,6 % 2,6 % 2,6 % Tabell B3. Andel öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, augusti Källa: Arbetsförmedlingen