Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2015

Transkript

1 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2015

2 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: Kontaktuppgifter: Per Bark, analytiker Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Mobil: e-post: per.bark@lansstyrelsen.se - 2 -

3 Inledning Preliminär statistik visar att BNP-tillväxten i Europeiska unionen (EU) uppgick till 0,4 procent under årets första kvartal, jämfört med föregående kvartal. Det är samma tillväxttakt som under det fjärde kvartalet, men tillväxten var nu mer jämnt fördelad inom unionen. Under första kvartalet var det framförallt Spanien och Frankrike som drog upp den samlade tillväxten medan en svagare utveckling i Tyskland och Storbritannien höll tillbaka densamma. Svensk BNP utvecklades i samma takt som genomsnittet i EU (0,4 procent 1 ). Det är en viss dämpning jämfört med fjärde kvartalet För svensk del utvecklades hushållens konsumtion svagare än förväntat medan bostadsinvesteringar ökade kraftigt, främst till följd av ökad nybyggnation. Exporten minskade men nettoexporten gav ändå ett positivt bidrag till tillväxten eftersom även importen minskade. Exportchefsindexet som mäter stämningsläget bland svenska exportföretag indikerar dock en god utveckling av exporten framöver. Den marknad som företagen tror kommer att öka sin efterfråga på svenska produkter mest är Nordamerika. I Stockholm bedöms konjunkturen vara något starkare än genomsnittet, vilket inte minst fler sysselsatta på ett års sikt vittnar om. Ett lågt oljepris, låga räntor och en svagare krona är annars faktorer som framförallt bör gynna industritäta och exportberoende regioner. Sammanfattning Antal sysselsatta i Stockholms län har ökat med personer på ett års sikt. Det är framförallt utrikes födda (21 800) som svarar för ökningen. Sysselsättningsgraden beräknas till 70,2 procent. Det kan jämföras med 69,4 procent under första kvartalet Utrikes födda män har under det senaste året ökat sysselsättningen med drygt tre procentenheter till 70,7 procent. Antal arbetslösa uppgår till personer. Av dessa är ungdomar (15-24 år). Det motsvarar en arbetslöshet på 7,7 procent i befolkningen som helhet och 22,2 procent bland ungdomar. Drygt personer har varslats om uppsägning i Stockholms län. Det är 29 procent fler än under motsvarande period Antalet konkurser (t.o.m. april) minskade med 16 procent medan nyföretagande (t.o.m. maj) ökade med en procent. Omsättningen i näringslivet var i stort sett oförändrad under det fjärde kvartalet på ett års sikt. Det var också första gången sedan tredje kvartalet 2013 som utvecklingen i näringslivet var starkare i övriga riket. Antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län har ökat med tio procent under Jämfört med första kvartalet i 2014 var BNP-tillväxten i Sverige 2,5 procent - 3 -

4 I april presenterade regering sin vårproposition Ett Sverige som håller ihop. Under 2015 lägger regeringen åtta miljarder kronor på olika reformer. Bland de reformer som har bäring på arbetsmarknaden märks till exempel höjt tak i a-kassan, ökad bemanning i äldreomsorgen och fler utbildningsplatser genom tillskott till Komvux, folkhögskola samt universitet/högskola. I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Referensperiod Förändring Sysselsättning första kvartalet 70,2% 69,4% 0,8 p.e Arbetslöshet första kvartalet 7,7% 7,6% 0,1 p.e Omsättning 2 fjärde kvartalet n/a n/a 0,1% Nystartade företag jan-maj % Konkurser jan-april % Varsel jan-april % Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren Om inte annat anges avser AKU-statistiken det första kvartalet Förändringen på ett års sikt är således utvecklingen jämfört med första kvartalet Några definitioner Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas. Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen år (SCB). Andelen sysselsatta beräknas som antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, år (SCB). Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB). 2 Omsättningen i näringslivet avser fjärde kvartalet 2014 jämfört med fjärde kvartalet 2013 (kalender- och inflationsjusterat) - 4 -

5 Antalet sysselsatta har ökat med personer på ett års sikt På ett års sikt har antalet sysselsatta ökat med personer (15-74 år) i Stockholms län. Det innebär att antalet sysselsatta uppgår till personer. Sysselsättningsgraden beräknas därmed till 70,2 procent, jämfört med 69,4 procent första kvartalet 2014, se diagram 1 och 2. Det är framförallt männen som svarar för ökningen (i antal). Sysselsättningen för kvinnor och män beräknas till 67,8 respektive 72,6 procent. Av de som är anställda har 85 procent en fast anställning. Bland män är andelen något högre och bland kvinnor något lägre. Sysselsättningen är fortsatt signifikant högre än i övriga storstadsregioner och Stockholm har alltjämt den högst uppskattade sysselsättningen av samtliga län. I Skåne och Västra Götaland ökade antalet sysselsatta med respektive personer. Ökningarna är däremot inte (som i t.ex. Stockholms län) statistiskt signifikanta. I Skåne uppgår andelen sysselsatta därmed till 63,7 procent medan motsvarande andel i Västra Götaland beräknas till 65,8 procent. 72% 1 400' 70% 68% 66% 64% 62% 60% Stockholms län Västra Götaland Skåne Övriga riket (ex. AB län) 1 200' 1 000' 800' 600' 400' Stockholms län Västra Götaland Skåne 58% 200' 2006 K K K K1 Diagram 1. Sysselsättning (15-74 år) i storstadsregionerna och övriga riket, 2006 K K1. Källa: AKU/SCB 2006 K K K K1 Diagram 2. Sysselsatta (tusentals) i storstadsregionerna, 2006 K K1. Källa: AKU/SCB I Stockholm stad räknas antalet sysselsatta till drygt personer. Sysselsättningen är på ett års sikt mer eller mindre oförändrad (72,9 procent), men nivån är fortsatt högre än i övriga länet (68,2). Inga skillnader i utveckling mellan kvinnor och män kan noteras under det senaste året. 80% 70% 60% 50% 40% 71,6% 59,4% 61,7% 74,2% 68,7% 67,7% Sysselsättningen i Stockholms stad är omkring nio respektive åtta procentenheter högre än i Göteborg (64,7) och Malmö (63,9). Skillnaderna är signifikanta för såväl kvinnor som män men skillnaden mellan Stockholm och Göteborg/ Malmö är större bland kvinnor, se diagram 3. I riket som helhet ökade antalet sysselsatta med 30% 20% 10% Stockholm stad Malmö Göteborg Stockholm stad Malmö Kvinnor Män Diagram 3. Sysselsatta i storstadskommunerna 2015 K1, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB Göteborg - 5 -

6 drygt personer, vilket främst förklaras av en ökning i antalet fast anställda. Exkluderas Stockholms län uppgår sysselsättningsökningen till knappt personer. Det innebär att Stockholmsregionen svarade för drygt 34 procent av den totala sysselsättningsökningen under det första kvartalet. Det är mer än regionens arbetsmarknadsandel och en större andel än för helåret 2014, men betydligt lägre än under 2012 och 2013 då regionen svarade för omkring hälften av den totala sysselsättningstillväxten. I förhållande till befolkningen uppgår sysselsättningen i övriga riket till 64,1 procent 3, vilket kan jämföras med 63,5 procent första kvartalet personer är undersysselsatta Undersysselsättning mäter en delmängd av överutbudet på arbetsmarknaden. För att räknas som undersysselsatt måste man vilja och kunna arbeta mer än vad man faktiskt gör. Det tas ingen hänsyn till hur mycket man faktiskt arbetar. Sammantaget uppgår antalet undersysselsatta i Stockholms län till personer. Det kan jämföras med drygt första kvartalet Av dessa är ungdomar (15-24 år). I förhållande till antalet sysselsatta är andelen undersysselsatta 6,1 procent, se diagram 4. Det är ungefär samma andel som i övriga riket. Bland ungdomar är motsvarande andel knappt 15 procent vilket innebär att andelen undersysselsatta som är 25 år eller äldre uppgår till drygt 5 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är fortsatt liten. I övriga riket är däremot kvinnor i högre grad än män undersysselsatta. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% kvinnor alla män 2009 K K K K1 Diagram 4. Undersysselsatta som andel av sysselsatta i Stockholms län, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB Efterfrågan på arbetskraft oförändrad Efterfrågan på arbetskraft mätt som antal lediga jobb och vakanser är mer eller mindre oförändrad jämfört med Antalet lediga jobb under det första kvartalet uppgick till drygt , se diagram 5. Det är över genomsnittet för tidsserien, men i stort sett på samma nivå som I övriga riket kan däremot en ökning till lediga jobb noteras. Den så kallade rekryteringsgraden 4 i Stockholms län och riket som helhet beräknas därmed till 2,3 respektive 2,1. Det smalare måttet vakanser har en liknande utveckling, se diagram 6. Antalet vakanser (8 000), det vill säga lediga jobb som kan tillsättas omedelbart, är högre än genomsnittet men på i stort sett samma nivå som närmast föregående år. Sammantaget svarade regionen för en dryg tredjedel av såväl lediga jobb som vakanser. 3 I riket som helhet (inklusive Stockholms län) uppgår sysselsättningen till 65,5 procent 4 Rekryteringsgrad definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda. Ju högre kvot desto högre rekryteringsaktivitet - 6 -

7 45' 16' 40' 14' 35' 30' 25' Övriga riket Stockholms län 12' 10' 8' 6' 10' 4' 5' 2' 2005 K K K K K K1 Diagram 5. Antal lediga jobb (tusentals) i Stockholms län och övriga riket. Källa: KS/SCB 2005 K K K K K K1 Diagram 6. Antal vakanser (tusentals) i Stockholms län och övriga riket. Källa: KS/SCB Utrikes födda svarar för sysselsättningsökningen Det var framförallt utrikes födda som svarat för den antalsmässiga sysselsättningsökningen under det senaste året. Totalt ökar antalet sysselsatta med personer. Av dessa är eller 79 procent - utrikes födda. Det går inte att slå fast inom vilka branscher som ökningen har skett, men antalet anställda ökar med personer 5. Av dessa har en fast anställningsform, varav en majoritet är kvinnor. Parallellt med den antalsmässiga sysselsättningsökningen växer befolkningen snabbare än bland inrikes födda, men det förklarar inte hela ökningen. Sysselsättningsökningen är nämligen kraftigare än befolkningsökningen vilket innebär att andelen sysselsatta ökar med tre procentenheter till 65,1 procent 6 jämfört med första kvartalet Den positiva trenden för utrikes födda som presenterades i den föregående versionen av Läget i länet arbetsmarknad och ekonomi håller således i sig. Som jämförelse uppgår sysselsättningen bland utrikes födda i övriga riket till 55,2 procent. Sysselsättningen bland utrikes födda i Stockholms län är fortsatt signifikant lägre än bland inrikes födda (72 procent). I antal har utrikes födda kvinnor i Stockholms län ökat sin sysselsättning kraftigare än männen. Uttryckt i förhållande till befolkningen ökar däremot männen mer. Det förklaras av en kraftigare ökning av antalet utrikes födda kvinnor i befolkningen. På ett års sikt har andelen sysselsatta män ökat med 3,4 procentenheter till 70,7 procent. Även utrikes födda kvinnor tycks öka sin relativa sysselsättning, men ökningen är inte statistiskt signifikant. Skillnaden mellan utrikes födda män (70,7 procent) och kvinnor (60,1) är fortsatt signifikanta, till männen fördel, se diagram 7 och 8. I riket som helhet är sysselsättningen bland utrikes födda män och kvinnor till 61,9 respektive 54,9 procent, vilket är signifikant lägre än i Stockholms län. 5 Den resterande delen är företagare (eller medhjälpande hushållsmedlem) 6 I riket som helhet uppgår andelen till 58,3 procent - 7 -

8 72% Stockholm län 72% 68% 68% 64% 60% Riket 64% 60% Stockholm län 56% 52% Övriga riket (ex AB län) 56% 52% Riket 48% 48% Övriga riket (ex AB län) 2009 K K K K K K K K1 Diagram 7. Sysselsättning (utrikes födda män) i Stockholms Diagram 8. Sysselsättning (utr. f. kvinnor) i Stockholms län, riket och övriga riket, 2009 K K1. Källa: AKU/SCB län, riket och övriga riket, 2009 K K1. Källa: AKU/SCB fler sysselsatta sedan 2010 Såväl Stockholm som riket har under det senaste året haft en starkare sysselsättningsutveckling (i antal) än genomsnittet under de senaste fem åren. Utvecklingen innebär att Stockholm inte bara har en relativt högre sysselsättningsökning jämfört med Skåne och Västra Götaland, Stockholm har fortsatt en högre sysselsättningstillväxt än de övriga två storstadsregionerna tillsammans, se diagram 9 och 10. Sedan 2010 har antalet sysselsatta ökat med drygt personer i Stockholms län 7. Drygt hälften (54 procent) av dessa är utrikes födda. Motsvarande ökning i Skåne och Västra Götaland sammantaget uppgår till knappt personer, trots att regionernas sammanlagda befolkning (15-74 år) är större än Stockholms län. 40' 4% 30' 3% 20' 10' Stockholms län Skåne & V. Götaland 2% 1% Stockholms län Skåne & V. Götaland -10' -1% -20' 2007 K K K K K1 Diagram 9. Sysselsättning, förändring i antal på ett års sikt i Stockholms län och Skåne och Västra Götaland (sammantaget), tusental. Källa: AKU/SCB -2% 2007 K K K K K1 Diagram 10. Sysselsättning, förändring i procent på ett års sikt i Stockholms län och Skåne och Västra Götaland (sammantaget). Källa: AKU/SCB K1 uppgick sysselsättningen till 68,7 procent jämfört med 70,2 procent 2015 K1-8 -

9 personer är arbetslösa i Stockholms län Antalet arbetslösa i Stockholms län räknas till personer. Det är en marginell förändring jämfört med 2014 men fler än vid motsvarande tidpunkt 2008, se diagram 12. I förhållande till arbetskraften bestäms arbetslösheten därmed till 7,7 procent vilket är i nivå med andelen 2014, se diagram 11. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden för personer 25 år eller äldre uppgick till drygt 38 veckor 8. Män tenderar att ha en längre arbetslöshetsperiod än kvinnor personer har en arbetslöshetsperiod som är 27 veckor eller längre. Knappt har en arbetslöshetperiod som uppgår till fyra veckor eller mindre. Av dessa är en majoritet ungdomar (15-24 år). I såväl Skåne som Västra Götaland uppgår antalet arbetslösa till omkring personer. Det motsvarar en arbetslöshet på 10,3 respektive 8,2 procent. Lägst uppskattad arbetslöshet har Uppsala (6 procent), följt av Kalmar och Halland (båda 6,2 procent). Omvänt är arbetslösheten högst i Blekinge (11) och Gävleborg (10,5), se bilaga 2 för arbetsmarknadsstatistik för samtliga län. I riket som helhet uppgår antalet arbetslösa till personer. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,2 procent, vilket är 0,4 procentenheter lägre än 2014 (8,6 procent). Exkluderas Stockholms län uppgår arbetslösheten till 8,4 procent i övriga riket. I Stockholm stad uppgår arbetslösheten till 7,6 procent. Det kan jämföras med 13,1 procent i Malmö och 10,5 procent i Göteborg. 12% 120' 10% 8% Skåne Övr. riket (ex. AB län) Västra Götaland 100' 80' Stockholms län V. Götaland 6% Stockholms län 60' Skåne 4% 40' 2% 20' 2006 K K K K1 Diagram 11. Arbetslöshet (15-74 år) i storstadsregionerna och övriga riket, 2006 K K1. Källa: AKU/SCB 2006 K K K K1 Diagram 12. Arbetslösa (tusental) i storstadsregionerna, 2006 K K1. Källa: AKU/SCB Eftersom Arbetskraftundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning är det inte möjligt att inkludera detaljerade bakgrundsvariabler kring vilka dessa personer är. Arbetsförmedlingen har däremot i sitt arbete identifierat fyra grupper som bedöms ha en högre sannolikhet att hamna i (långvarig) arbetslöshet. Dessa benämns som utsatta grupper och består av (1) personer med högst förgymnasial utbildning, (2) personer födda utanför Europa, (3) personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och (4) äldre (55-64 år). I april tillhörde drygt sju av tio arbetslösa (72 procent) en eller flera av dessa grupper. Enligt Arbetsförmedlingen kan i stort sett hela ökningen av antalet inskrivna arbetslösa de senaste tio åren förklaras av en ökning av antalet arbetslösa som ingår i de utsatta grupperna. En viss försiktighet ska dock tillämpas när man jämför Arbetsförmedlingens statistik med SCB:s Arbetskraftsundersökningar (se bland annat bilaga 1). 8 För ungdomar (15-24 år) uppgår den genomsnittliga arbetslöshetsperioden till drygt 13 veckor - 9 -

10 Andelen på 72 procent kan inte direkt appliceras på AKU:s statistik över antalet arbetslösa men det ger ändå en fingervisning om de utmaningar som länet och övriga rikets arbetsmarknad står inför arbetslösa ungdomar Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) i Stockholms län uppgår till 22,2 procent, jämfört med 22,9 procent Det motsvarar drygt arbetslösa ungdomar, se diagram 13 och 14. Av dessa är drygt sex av tio heltidsstuderande. Det innebär vidare att ungdomar svarar för en knapp tredjedel av samtliga arbetslösa. I riket som helhet räknas antalet arbetslösa ungdomar till (varav var heltidsstuderande) eller 23,7 procent. Bland utrikes födda ungdomar uppgår arbetslösheten till 31,1 procent. Det kan jämföras med 20,8 procent bland inrikes födda. I övriga riket beräknas motsvarande arbetslöshetsnivå till 38,2 respektive 22,3 procent. 25% 24% 23% Kvinnor 35' 30' Totalt 22% 25' 21% 20% 19% Män 20' 15' Kvinnor Män 18% 10' 17% 16% 5' 2009 K K K K1 Diagram 13. Arbetslöshet, ungdomar (15-24 år) i Stockholms län 2009 K K1, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB 2009 K K K K1 Diagram 14. Antal arbetslösa ungdomar i Stockholms län 2009 K K1, kvinnor och män. Källa: AKU/SCB Drygt personer har varslats om uppsägning under 2015 Till och med utgången av april hade personer varslats om uppsägning i Stockholms län. Det är eller 29 procent fler än under motsvarande period Under april sjönk däremot antalet varslade marginellt. I riket som helhet varslades drygt personer om uppsägning. Även det representerar en ökning (18 procent) jämfört med Tre kommuner i länet har högre arbetslöshet än riksgenomsnittet De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information

11 Vallentuna (2,4 procent), Danderyd (2,4), Täby (2,6), Vaxholm (2,6) och Ekerö (2,8) har återigen länets lägsta arbetslöshet, medan det omvända gäller för Järfälla (8,2), Botkyrka (11,6) och Södertälje (15), se karta 1 och tabell 2. De sistnämnda var de enda kommunerna i länet med en arbetslöshet högre än riksgenomsnittet. Södertälje har tillsammans med Landskrona högst arbetslöshet av rikets samtliga kommuner. På ett års sikt har antalet inskrivna som arbetslösa minskat i 21 och ökat i fem kommuner (Södertälje, Huddinge, Danderyd, Vaxholm och Nykvarn). Karta 1. Arbetslöshet i länets kommuner, april Källa: AF Tabell 2. Arbetslöshet i länets kommuner, april Källa: AF Överlag är skillnaderna mellan kvinnor och män små. Tre kommuner - Södertälje, Botkyrka och Norrtälje - har en differens på en procentenhet eller mer. I Norrtälje är det däremot - till skillnad från Södertälje och Botkyrka män som har en högre arbetslöshet än kvinnor, se bilaga 3 för samtliga kommuner

12 Det finns (av förklarliga skäl) ett starkt samband mellan hög arbetslöshet rent generellt och en hög arbetslöshet bland t.ex. utrikes födda och ungdomar. Är arbetslösheten i en kommun hög bland ungdomar är den (vanligtvis) även hög bland utrikes födda. Som framgår av diagram 15 är spridningen inom länet stor när det gäller arbetslöshet inom dessa grupper. Danderyd (2,8 procent), Lidingö (3,1), Öckerö (3,5) och Täby (3,7) hör till de kommuner med lägst ungdomsarbetslöshet medan Munkfors är den kommun där flest andel ungdomar (32,8) är arbetslösa. I förhållande till övriga 290 kommuner är arbetslösheten bland utrikes födda lägst i Täby (5,5), Vallentuna (5,8), Danderyd (6,3) och Knivsta (6,3). Dessa kommuner står i stark kontrast till Bollnäs, Ockelbo, Vilhelmina, Vingåker och Ovanåker där arbetslösheten bland utrikes födda når över 50 procent. Arbetslöshet utrikes födda 28% Södetälje 24% Riket 20% Järfälla Botkyrka Stockholms län 16% Nynäshamn 12% Lidingö Nykvarn 8% Danderyd 4% Täby 4% 8% 12% 16% Arbetslöshet ungdomar (18-24 år) Diagram 15. Andel arbetslösa ungdomar och utrikes födda, april Källa: AF Konkurser och nystartade företag Under årets fyra första månader försattes 674 företag i Stockholms län i konkurs. Det 129 färre än under 2014, diagram 16 och tabell 3. Flest konkurser skedde inom byggindustrin (129) följt av företagstjänster 9 (102) och Informations- och kommunikationsföretag (59). Den sistnämnda branschen var tillsammans med kreditinstitut och försäkringsbolag den näringsgren där antalet konkurser ökat mest 10. De konkursdrabbade företagen sysselsatta sammantaget personer. Det är nästan 700 personer färre än under företag hade 20 eller fler anställda och ett av de konkursdrabbade företagen (transport och magasinering) hade fler än 50 anställda. I Västra Götaland låg antalet konkurser på samma nivå som 2014 medan antalet minskade med 21 procent i Skåne. I övriga riket minskade antalet konkurser med sex procent, se tabell 3. I Skåne minskade antalet personer som var sysselsatta i företagen med 42 procent till drygt 600. I Västra Götaland var 850 personer sysselsatta i de konkursdrabbade företagen. Det motsvarar en minskning på 8,5 procent jämfört med Se bilaga 4 för antal konkurser i länets kommuner. 9 Omfattar SNI-koderna Små näringsgrenar (med färre än tio konkurser) är inte medräknade

13 3 000 Region 2014 jan-apr 2015 jan-apr Δ hela året Stockholms län % jan-april resp. år Skåne % V. Götaland % Uppsala % 500 Riket Övr. riket (ex. AB län) % -6% Diagram 16. Antal företagskonkurser i Stockholms län, Tabell 3. Antal företagskonkurser (jan-april) i Källa: SCB storstadsregionerna. Källa: SCB Under årets första fem månader startades drygt företag i Stockholms län, se diagram 16. Det är marginellt fler än under motsvarande period Sammantaget svarade regionen för knappt 36 procent av rikets nyföretagande. I övriga storstadsregioner och i riket sjönk (om än marginellt) nyföretagandet jämfört med 2014, se tabell 4. Nyföretagandet ökade i 15 och minskade i elva av länets kommuner. Flest antal företag startades i Stockholms stad (5 915), medan minst antal företag startades i Vaxholm (46). Nyföretagandet ökade mest i Salem och Ekerö, medan det minskade mest i Danderyd och Nynäshamn. Se bilaga 5 för samtliga kommuner Region 2014 jan-maj 2015 jan-maj Δ Stockholms län % jan-maj juni-dec Skåne V. Götaland Uppsala % -3% -3% Riket Övr. riket (ex. AB län) % -2% Diagram 17. Antal nystartade företag i Stockholms län, Tabell 4. Nystartade företag i storstadsregionerna, Källa: Bolagsverket 2014 och Källa: Bolagsverket Svag utveckling av näringslivets omsättning Omsättning i Näringslivet Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket

14 Näringslivets omsättning utvecklades svagt i Stockholms län under förra årets sista kvartal. Efter justering för prisförändringar (KPI) och kalendereffekter ökade omsättning med blygsamma 0,1 procent på ett års sikt, se diagram 18. Det är lägre än den genomsnittliga utvecklingen (2,8 procent) sedan Det är också första gången sedan tredje kvartalet 2013 som näringslivet i Stockholms län utvecklades svagare än i övriga riket. Under de närmast föregående kvartalen har bland annat handeln bidragit till en god omsättningsutveckling i näringslivet som helhet. Under årets sista kvartal minskade - om än marginellt - däremot omsättningen på ett års sikt, se diagram 19. Branschen fungerade därmed som ett sänke för näringslivet som helhet. Handeln täcker dock in en stor del av ekonomin och vissa delsegment - som t.ex. handeln med motorfordon - fortsatte dock att utvecklas starkt. Bland de branscher som utvecklades starkt kan även hotell och restaurang samt byggindustrin nämnas. Sett till helåret 2014 ökade omsättningen i näringslivet med 2,6 procent jämfört med 2013, det är marginellt mer än i övriga riket. Ökningen kan tillskrivas det första halvåret, medan kvartal tre och fyra var svagare än normalt. Diagram 18. Utveckling av näringslivets utveckling på ett års sikt, 2009 K K4, i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/egen bearbetning Diagram 19. Utveckling av näringsgrenen handel på ett års sikt, 2009 K K4, i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/egen bearbetning Övrigt i korthet fler stockholmare Länets befolkning ökade med personer under det första kvartalet Det kan jämföras med drygt under föregående års första kvartal. Utvecklingen pekar på en viss inbromsning men inbromsningen förklaras främst av en så kallad registerrensning 11. I riket som helhet ökade befolkningen med personer, medan Västra Götaland och Skåne ökade sin befolkning med respektive personer. 11 Det handlar om personer som inte har inrapporterade kontrolluppgifter under de tre senaste åren och som därför antas ha flyttat utomlands

15 Stockholm stad ökar mest (nästan personer), följt av Södertälje (477) och Huddinge (453). I förhållande till sin befolkningsstorlek ökade Sundbyberg mest (1,3 procent), följt av Järfälla (0,6) och Tyresö (0,5). Danderyd var den enda kommunen i länet där antalet invånare minskade under årets första tre månader. Alla kommuner utom Danderyd, Norrtälje och Nynäshamn hade en positivt födelseöverskott. Se bilaga 6 för länets samtliga kommuner. Stockholmskonjunkturen starkare än normalt Enligt Handelskammarens Stockholmsbarometer var konjunkturen under första kvartalet starkare än normalt. Trots en marginell försvagning ligger nivån ändå över det historiska genomsnittet. Den så kallade konfidensindikatorn för näringslivet stärks och regionens företag går bättre än i övriga riket. Däremot har hushållen en mer pessimistisk syn på ekonomin. Skillnaden mellan företag och hushåll ökar och var under det första kvartalet den största på sju år. En av de branscher som går starkt är handel med motorfordon. För tillverkningsindustrin är situationen det omvända och konjunkturen bedöms som svagare än normalt. Antalet nyregistrerade personbilar ökar i Stockholms län Under maj månad registrerades knappt nya personbilar i Stockholms län, se diagram 20. Det är nio procent fler än under maj I riket som helhet registrerades drygt Det motsvarar en ökning på fem procent. Sammantaget uppgår antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län under 2015 till , se tabell 5. Det är den högsta noteringen i tidsserien och tio procent fler än under motsvarande period År (jan-maj) jan-maj Δ % (föregående år) Diagram 20. Antal nyregistrerade personbilar i maj för åren Tabell 5. Antal nyregistrerade personbilar för Källa: Trafikanalys perioden januari-maj för åren Källa: Trafikanalys

16 Bilaga 1 Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,702 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,2 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under fjärde kvartalet kvartalet 2014 uppgick till 7,7 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, första kvartalet Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställda. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att

17 statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningens precision Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens statistik täcker av naturliga skäl inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet år medan Arbetsförmedlingen har år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program. Revidering av AKU I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden är fortsatt god

18 Bilaga 2 Arbetslöshet och sysselsättning per län Län Arbetslöshet (%) Sysselsättning (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms län 7,3 8,1 7,7 72,6 67,8 70,2 Uppsala län 6,4 5,5 6 68,1 65,3 66,7 Sörmland 10 5,8 8,1 64, ,3 Östergötlands län 10 10,2 10,1 66, ,2 Jönköpings län 4,9 6,8 5,8 71,1 65,1 68,2 Kronobergs län 7,9 7,4 7,7 71,7 64,3 68,1 Kalmar län 6,7 5,6 6,2 66,5 62,8 64,7 Gotlands län 6,8 7,4 7,1 65,7 57,8 61,8 Blekinge län 12 9, ,3 55,7 59,2 Skåne län 10,4 10,3 10,3 66,4 60,9 63,7 Hallands län 6 6,5 6,2 70,6 68,2 69,4 V. Götalands län 8,4 8 8, ,6 65,8 Värmlands län 8, ,2 61,2 Örebro län 9, ,5 60,2 61,9 Västmanlands län 8,3 8,7 8, ,5 63,8 Dalarnas län 8,1 6,5 7,3 63,7 62,6 63,1 Gävleborgs län 12,6 8,1 10,5 60,1 56,2 58,2 V-norrlands län 7,8 8,1 7,9 65,9 57,8 62 Jämtlands län 9,9 4,7 7,3 61,2 66,5 63,8 Västerbottens län 9,7 6,6 8,4 64,9 60,7 62,9 Norrbottens län 7,6 6,9 7,3 60,3 62,1 61,1 Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2015 K1. Källa: SCB/AKU

19 Bilaga 3 Arbetslösa i länets kommuner Kommun kvinnor (procent) män (procent) öppet arbetslösa i program totalt öppet arbetslösa i program totalt Botkyrka 6,6 6,0 12,6 6,3 4,5 10,8 Danderyd 1,8 0,6 2,4 2,0 0,5 2,4 Ekerö 1,7 1,2 2,9 1,8 0,9 2,7 Haninge 3,8 3,1 6,9 3,9 2,7 6,6 Huddinge 3,7 2,8 6,5 3,7 2,5 6,2 Järfälla 5,1 3,1 8,2 5,2 3,0 8,2 Lidingö 2,2 1,2 3,4 2,1 1,1 3,2 Nacka 2,9 1,4 4,3 2,9 1,7 4,6 Norrtälje 1,8 2,3 4,0 2,5 2,6 5,0 Nykvarn 1,7 1,8 3,5 2,4 1,8 4,2 Nynäshamn 3,0 2,7 5,8 2,9 2,9 5,8 Salem 2,3 2,5 4,8 2,2 2,3 4,4 Sigtuna 3,9 2,5 6,4 3,6 2,5 6,2 Sollentuna 2,8 1,5 4,3 2,7 1,5 4,2 Solna 2,9 1,6 4,5 3,0 1,4 4,4 Stockholm 3,6 2,5 6,1 4,0 2,6 6,5 Sundbyberg 4,1 2,6 6,7 4,5 2,7 7,3 Södertälje 7,4 9,3 16,7 6,4 7,1 13,5 Tyresö 2,4 1,3 3,7 2,6 1,4 4,0 Täby 1,7 0,7 2,4 2,0 0,7 2,7 Upplands-Bro 4,0 2,7 6,7 3,6 2,9 6,4 Upplands Väsby 3,6 2,1 5,7 4,0 2,0 6,1 Vallentuna 1,5 0,7 2,2 1,6 0,9 2,5 Vaxholm 1,7 0,7 2,4 1,9 0,8 2,8 Värmdö 2,4 1,5 4,0 2,4 1,6 4,1 Österåker 2,0 1,3 3,3 2,4 1,4 3,8 Länet 3,6 2,6 6,2 3,7 2,5 6,3 Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets kommuner, april Källa: Arbetsförmedlingen

20 Bilaga 4 Konkurser i länets kommuner Kommun 2014 (jan-april) 2015 (jan-april) Δ (antal) Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Tabell B4. Företagskonkurser i länets kommuner, januari-april för åren 2014 och Källa: SCB