Till Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde : dekanusåtgärder för perioden

Transkript

1 Till Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde : dekanusåtgärder för perioden Protokoll och handlingar finns på , 3: Upphävt beslut gällande policy för centrumbildningar vid Naturvetenskapliga fakulteten.

2 The Board Faculty of Science University of Gothenburg Chemistry at University of Gothenburg (GU) has a long and successful history and today a large number of professors, lecturers and PhD students hold a specialty in chemistry at the university. Most of these employees are located in the Chemistry building on Campus Johanneberg, while a smaller number are resident on the Medical Hill campus. After a Faculty Board decision in 2011, the Department of Chemistry was merged with the Department of Cell and Molecular Biology. Still today, the department however largely remains divided as in the former two departments. We strongly believe that a university such as GU needs high quality research and education in a broad suite of chemistry. This includes fundamental chemistry as well as several applied aspects including novel materials, medicine, and sustainable development. In order to maintain successful research and education in chemistry at GU and respond to the needs of society and industry, there is an urgent need to encourage the progress and development of chemistry at the Faculty of Science. Unfortunately, this development is not included within the present vision for the Department of Chemistry and Molecular Biology. Quite in contrast, some areas of chemistry are suggested to move to the Medical Hill campus. Such a strategy will not only split present day collaborations, but also severely jeopardize the future of several important aspects of chemistry at both GU and Chalmers. We believe that scientists with no clear association to areas of life sciences will have a better working environment on Campus Johanneberg than on the Medical Hill campus. We also foresee that a move of chemists to the Medical Hill will have the effect that most of the remaining scientists seek other departmental homes and/or entirely leave GU, severely diminishing chemistry at our university. We therefore respectfully request that the board of the Faculty of Science explores the following possibility: a separation of the present Department of Chemistry and Molecular Biology into two parts; a new Department of Chemistry located within the Chemistry building on Campus Johanneberg, and a second department with a focus on life sciences located on the Medical Hill. This will allow the new Department of Chemistry to develop and prosper in close cooperation with Chalmers, while the department focusing on life sciences can benefit from enhanced contacts with the Sahlgrenska Academy. Sincerely,

3 The Board Faculty of Science University of Gothenburg (in alphabetical order) Zareen Abbas, researcher Johan Boman, professor Geert Cornelis, assistant professor Andrew Ewing, professor Cameron Faxon, postdoctoral researcher John Fletcher, assistant professor Per Hall, professor Mattias Hallquist, professor Martin Hassellöv, professor Leif Holmlid, professor emer. Stefan Hulth, professor Mikael Håkansson, professor Caroline Jonsson, assistant professor Ravi Kant Pathak, researcher Roland Kjellander, professor emer. Xiangrui Kong, postdoctoral researcher Sarka Langer, adj. professor Evert Ljungström, professor Åke Nilsson, lecturer emer. Kim Nygård, assistant professor Sture Nordholm, professor emer. Per Ola Norrby, adj. professor Gunnar Nyman, professor Jenny Perez Holmberg, postdoctoral researcher Jan Pettersson, professor Magdalini Psychoudaki, postdoctoral researcher Jörgen Rosenqvist, researcher Erik Thomson, assistant professor Staffan Wall, lecturer emer.

4 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson PM Dnr E 2015/187 Fakultetsstyrelsen Prefektrådet Naturvetenskapliga fakultetens sabbaticalprogram uppföljning och förslag till utlysning för 2016 Föreliggande PM innehåller: Bakgrund Uppföljning av genomförda utlysningar Förslag till en tredje utlysning av sabbaticalprogrammet Bilaga 1: Utkast: Handläggningsordning för Naturvetenskapliga fakultetens sabbaticalprogram (tredje omgång, för vistelser 2016) Bakgrund Fakultetsstyrelsen beslutade våren 2013, efter förslag från Forskningsberedningen, om en strategisk satsning på ett sabbaticalprogram för fakultetens tillsvidareanställda lärare och forskare (V 2012/291). Samma vår utlystes första omgången av programmet: 4,2 miljoner kronor för sabbaticalvistelser under hösten 2013 eller under 2014 (E 2013/609, se även V 2012/291). Totalt inkom tretton ansökningar, som bedömdes av en beredningsgrupp med ledamöter från Forskningsberedningen. Åtta ansökningar beviljades med drygt 3,9 miljoner kronor (dekanbeslut ). Bland de sökande fanns bara män, och de kom från tre av fakultetens sex institutioner: BioEnv, Fysik och KMB. Inför andra omgången av sabbaticalprogrammet beslutade fakultetsstyrelsen att delegera hantering avseende utlysningstext etc., samt beslut om vilka som tilldelas medel för sabbaticalvistelser till dekanus ( , V 2013/848). Vidare beslutade styrelsen att Forskningsberedningen bereder ärendena som rör sabbaticalprogrammet inför beslut av dekanus. Utlysningen av sabbaticalprogrammets andra omgång justerades för att få en jämnare könsfördelning och fördelning mellan institutionerna bland de sökande. Informationsspridningen förbättrades och en enkel budgetmall förenklade beräkningen av sökta medel. En Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

5 handläggningsordning, som omfattar utlysning, informationsspridning, beredning, beslut och uppföljning, togs fram (E 2013/474). Utlysningen öppnade i november 2013, med sista ansökningsdag i februari Medel kunde huvudsakligen sökas för sabbaticalvistelser 2015, men till mindre del även för hösten Tio ansökningar kom in, varav två med kvinnor som sökanden. Ansökningarna kom från fem av fakultetens institutioner. Fakultetsstyrelsen beslutade att avsätta knappt 3,9 miljoner kronor för sabbaticalprogrammet Dekanus beslutade därefter att bevilja åtta ansökningar medel i enlighet med förslaget från en beredningsgrupp med ledamöter ur Forskningsberedningen. Uppföljning av genomförda utlysningar Uppgifter för beviljade sabbaticalansökningar från första och andra omgången redovisas i tabell 1 och 2. Majoriteten av sabbaticalvistelserna genomförs utanför Europa. Vistelsetiden varierar från ca två månader till ca 1 år, ibland uppdelat på två eller flera perioder. Några av vistelserna har kunnat förlängas genom att andra medel används. Tabell 1: Första omgången av sabbaticalprogrammet, beslutade i september 2013 (E 2013/ 609). Samtliga har lämnat uppföljningsrapport Namn Institution Födelse år Kön Belopp tkr Sabbatical period* Vistelseort(er)* Backhaus, Thomas BioEnv 1967 M 282 Juni aug 2014 Blomberg, KMB 1956 M 187 Mars maj Anders 2014 Hansen, Klavs Fysik 1958 M 687 Juli 2014 juni 2015 Höjesjö, Johan BioEnv 1967 M 50 Aug nov 2013 Johannesson, Fysik 1953 M 438 Feb mars, Henrik maj juni 2014 Molau, Ulf BioEnv 1951 M 560 Nov 2013 Feb 2014 Åberg, Per BioEnv 1959 M 885 Mars 2014 mars 2015 Östlund, Stellan * enligt rapport Environment Canada, Canada University of Toronto, Canada Universitetet i Århus, Danmark + flera kortare besök James Cook University, Australien Stony Brook University, USA + Ecole Polytechnique, Frankrike University of Otago, New Zealand Universitetet i Oslo, Norge Fysik 1953 M Nordita, Sverige Under 2013 och 2014 har knappt 4,9 miljoner kronor förbrukats, dels av samtliga lärare/forskare som beviljats medel i första omgången, dels av tre som beviljats medel i andra omgången. Av förbrukade medel har ca 51% använts för lönekostnader, medan ca 12% har använts för resor, boende och andra utgifter ( drift ) under sabbaticalvistelsen. Resten är indirekta kostnader. Forskningsberedningen har på uppdrag av dekanus tagit fram former för den innehållsliga uppföljningen av sabbaticalprogrammet. Den ska vara enkel och effektiv med fokus på verksamheten och med syfte att bidra till utveckling av sabbaticalprogrammet. 2 (4)

6 Tabell 2: Andra omgången av sabbaticalprogrammet, beslutade i april 2014 (E 2013/474) Namn Institution Födelse år Kön Belopp tkr (ca) Sabbatical period** Vistelseort(er)** Boman, Johan*** Andréasson, Håkan Björnsson, Thrandur KMB 1955 M 356 Hösten 2014 University of the West Indies, Jamaica MV 1966 M , fördelat Bayreuths univ., + Kölns på 1+1 mån univ., Tyskland BioEnv 1952 M Oregon State University + U.S. Geological Survey USA Godhe, Anna BioEnv 1967 K 348 Aug nov 2015 Kvarnemo, BioEnv 1963 K 482 Okt 2014 Charlotta**** mars 2015 eller jan juni 2015, fördelat på 2 perioder University of Washington, USA University of Turku, Finland + Monash University Melbourne, Australien Nordberg, Kjell Geo 1955 M 733 Våren 2015 Universitetet i Oslo, Norge Sturkell, Erik Geo 1962 M 590 Hösten 2015 Penn State University, USA Tiselius, Peter**** BioEnv 1958 M 615 Sept 2014 okt 2015; fördelat på 3 perioder ** enligt ansökan *** lämnat uppföljningsrapport **** kommentar har lämnats under pågående sabbatical Technical University of Denmark Uppföljningsrapporten (1 sida) som lämnas in efter genomförd sabbaticalvistelse ska beskriva: 1) positiva effekter av sabbaticalvistelsen för mottagarens forskning, 2) eventuella mervärden för forskargruppen, den egna institutionen eller andra institutioner, 3) vad som fungerat bra och mindre bra samt övriga synpunkter för att utveckla programmet. Uppföljningsrapporter har lämnats från samtliga som beviljades medel under första omgången av sabbaticalprogrammet (en vistelse pågår fortfarande, finansierad av annat bidrag). Dessutom har det inkommit en rapport från andra omgången samt två kommentarer från pågående sabbaticalvistelser. Samtliga rapporter redovisar positiva erfarenheter av sabbaticalprogrammet. Det har över lag inneburit att lärarna/forskarna kunnat koncentrera sig på sin forskning under en längre sammanhängande tid. Flera beskriver att man kunnat analysera tidigare insamlat data och skriva klart manuskript. Arbete i fält, på labb och vid större infrastrukturer/faciliteter samt kurser, seminarier och konferenser har också ingått bland aktiviteterna. I flera fall har vistelserna lett till nya samarbeten, ibland konkretiserade i ansökningar eller projekt. Man har också kommit i kontakt med nya forskningsområden, lärt sig nya metoder och fått nya idéer. I ett fall beskrivs hur flera personer i en forskargrupp kunnat dra nytta av sabbaticalvistelsen genom kortare besök, finansierade av externa bidrag. Några pekar också på positiva effekter för undervisningen. I de fall man inte kunnat åka på en sammanhållen sabbatical, utan att vistelsen styckats upp av undervisning eller annan institutionstjänstgöring, är de positiva erfarenheterna och effekterna mer begränsade. 3 (4)

7 Sammantaget beskrivs dock hur sabbaticalprogrammet är mycket positivt på ett individuellt plan både kort- och långsiktigt men att det finns ett mervärde för en vidare krets. I de flesta uppföljningsrapporter förs önskemål fram om att fortsätta sabbaticalprogrammet; en rapport föreslår ett alternativ till programmet. I några rapporter föreslås förbättringar och utveckling av programmet: Sabbaticalvistelserna får vara flexibla i längd för att flera ska kunna hitta tid att komma iväg. Sabbaticalprogrammet etableras långsiktigt och gärna med möjlighet till återkommande sabbaticalvistelser efter ett antal år. Större tydlighet i vilka kostnader man kan söka medel för. Poängtera vikten av att avstå från undervisning under sabbaticalperioden. Möjlighet att, utanför ansökningsperioden, kunna söka kompletterande medel då man fått otillräckliga medel för sabbatical från annan finansiär. Stödja forskare som vill komma på sabbatical till oss. Förslag till en tredje utlysning av sabbaticalprogrammet Forskningsberedningen har tidigare diskuterat fortsättningen av sabbaticalprogrammet, dels efter första utlysningen, dels efter att två uppföljningsrapporter inkommit våren 2014: Satsningen verkar som välanvända pengar och att fakulteten bör fortsätta med programmet (mötesanteckningar ). "Forskningsberedningen tog del av två inkomna uppföljningsrapporter och var positivt till de goda effekterna av sabbaticalvistelserna (mötesanteckningar ). Vid sitt möte diskuterade Forskningsberedningen uppföljningsrapporterna och en tidigare version av föreliggande PM. Beredningen är mycket positiv till erfarenheterna och effekterna av sabbaticalprogrammet. Forskningsberedningen vill dock poängtera att programmet syftar till att lärare/forskare ska ägna tid åt forskning under en sabbaticalvistelse i en annan forskningsmiljö än den egna institutionen. Forskningsberedningen rekommenderar att sabbaticalprogrammet fortsätter under 2016 med en utlysning våren Beredningen rekommenderar vidare att de två första omgångarna av programmet utvärderas under våren Resultatet från utvärderingen är ett stöd för utformningen av en förlängning av programmet. Utkast till handläggningsordning för en tredje omgång av Naturvetenskapliga fakultetens sabbaticalprogram, med utlysning våren 2015 för sabbaticalvistelser under 2016, redovisas i bilaga 1. Den är en revidering av tidigare handläggningsordning (E 2013/474). Förslag till beslut: Att avsätta 4 miljoner kronor till sabbaticalprogrammet 2016, med utlysning under våren 2015 Att intentionen är att fortsätta med sabbaticalprogrammet under 2017 och 2018 efter att en extern utvärdering genomförts våren (4)

8 BILAGA 1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN UTKAST: HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENS SABBATICALPROGRAM Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion Beslutsdatum xx Dekanus Fakultetskansliet för naturvetenskap 2015-xx-xx Diarienummer E 2015/187 Giltighetstid 2015-xx-xx Sammanfattning Denna handläggningsordning beskriver tredje omgången av sabbaticalprogrammet vid Naturvetenskapliga fakulteten, med utlysning och beslut om medel till sökande under 2015 och sabbaticalvistelser under Handläggningsordningen omfattar utlysning, informationsspridning, beredning, beslut och uppföljning. Sabbaticalprogrammet är inrättat vid fakulteten (5)

9 HANDLÄGGNINGSORDNING SABBATICALPROGRAM Dnr E 2015/187 Naturvetenskapliga fakultetens sabbaticalprogram Denna handläggningsordning beskriver tredje omgången av sabbaticalprogrammet vid Naturvetenskapliga fakulteten, med utlysning och beslut om medel till sökande under 2015 och sabbaticalvistelser under Handläggningsordningen omfattar utlysning, informationsspridning, beredning, beslut och uppföljning. Sabbaticalprogrammet är inrättat vid fakulteten 2013 (fakultetsstyrelsens möte , 5), och övriga beslut om programmets hantering är vidaredelegerat till dekanus (fakultetsstyrelsens möte , 6). Vid första omgången av sabbaticalprogrammet sökte bara män från hälften av fakultetens institutioner. Jämn könsfördelning och jämnare fördelning mellan institutionerna måste uppnås kommande år, eftersom fakulteten inte har möjlighet att genomföra satsningar som bara vissa grupper av anställda lärare/forskare upplever sig kunna ta del av. Vid andra omgången av programmet var fördelningen mellan könen och mellan institutionerna bättre. Uppföljning av sabbaticalprogrammets första omgång samt genomförda och påbörjade sabbatical under andra omgången visar på positiva erfarenheter och effekter för de som varit iväg på sabbatical. För att ge dessa effekter ska tiden ägnas åt forskning, och inte åt undervisning eller annan institutionstjänstgöring. Prefekterna har ansvar för att jämnare fördelning uppnås bland sökande. Prefekterna har också ansvar för att sökande har möjlighet att avsätta tid för forskning under beviljad sabbatical. Handläggningsordningen är utformad för att beakta detta, bland annat genom att ta upp sabbaticalprogrammet i prefektrådet. Utlysning, informationsspridning, beredning och uppföljning Första hälften av april 2015: Utlysningen (se utlysningstext i bilaga 1 samt översättning av utlysningen till engelska) öppnar och informationen om den sprids på följande sätt: o På prefektrådet och i fakultetsstyrelse diskuteras utlysningen, med erfarenheter från de två första omgångarna o En utlysningstext, som det går att länka till, läggs upp på intranätet o På fakultetens intranät publiceras en nyhet om utlysningen med länk till utlysningstexten o I nyhetsbrevet Aktuellt lyfts utlysningen fram tydligt, och ytterligare ett utskick sänds ut som påminnelse o Utskick till institutionsledningarna XX augusti 2015: Utlysningen stänger Ansökningar skickas ut för beredning till en arbetsgrupp inom Forskningsberedningen Budgetberäkningar förbereds på fakultetskansliet som underlag inför beredningsmötet Andra hälften av augusti: Beredningsmöte i arbetsgruppen Utformning av beslutsunderlag, ekonomisk hanteringsordning och information om uppföljning på fakultetskansliet Början av september: Dekanus fattar beslut och besked lämnas till sökande 2 (5)

10 HANDLÄGGNINGSORDNING SABBATICALPROGRAM Dnr E 2015/187 Uppföljning av sabbaticalprogrammet ska vara enkel och effektiv med fokus på verksamheten och med syfte att bidra till utveckling av sabbaticalprogrammet: o Uppföljningen av en sabbaticalvistelse består av 1 sida text som beskriver 1) positiva effekter av sabbaticalvistelsen för mottagarens forskning, 2) eventuella mervärden för forskargruppen, den egna institutionen eller andra institutioner, 3) vad som fungerat bra och mindre bra samt övriga synpunkter för att utveckla programmet. o Texten skickas in av mottagaren av medel för sabbaticalvistelsen till Marie Emanuelsson på fakultetskansliet (marie.emanuelsson@science.gu.se) snarast efter avslutad sabbatical, dock senaste vid påföljande tertialslut (30 april, 31 augusti eller 31 december). Sista datum för rapportering av sabbaticalvistelse (dekanus beslut september 2015) är 31 december (5)

11 Bilaga 1: Utlysningstext Sabbaticalprogram för fakultetens lärare och forskare HANDLÄGGNINGSORDNING SABBATICALPROGRAM Dnr E 2015/187 Fakultetens forskningsberedning fick 2013 i uppdrag av fakultetsstyrelsen att genomföra en strategisk satsning för att stärka fakultetens forskning. Resultatet är det fleråriga sabbaticalprogram som utlystes första gången våren 2013 och som ledde till att åtta av fakultetens forskare och lärare delade på knappt 4 miljoner kronor. En andra omgång av programmet har genomförts. Inom sabbaticalprogrammet utlyses nu medel för sabbaticalvistelser under Programmet är öppet att söka för fakultetens alla tillsvidareanställda forskare och lärare, och fakulteten uppmanar kvinnor att söka. Sabbatical ska tolkas brett med fokus på utveckling och förnyelse av forskningen. Genom programmet ges ett ekonomiskt stöd (inklusive indirekta kostnader) att upp till 6 månader ägna sig fritt och på heltid åt forskning. Forskningen ska företrädesvis bedrivas under en stadigvarande vistelse i en internationell miljö; undantagsvis kan vistelsen delas upp i två eller fler perioder. Sabbaticalvistelsen ska inte ägnas åt undervisning eller annan institutionstjänstgöring. Stödet kan användas till resor, boende, upp till 80% av lönen och andra nödvänliga kostnader. Traktamente och merkostnader som beror på familjeförhållanden täcks inte. Medfinansiering är välkommen, men är inget krav. Sabbaticalvistelsen ska vara genomförd senast 31 december Ansökan om medel ställs till fakultetens forskningsberedning senast XX augusti Forskningsberedningen bereder ärendet för beslut av dekanus. Beslut beräknas till början av september Beviljade medel följs upp av Forskningsberedningen genom att en kort beskrivning med fokus på verksamheten, lämnas in efter genomförd sabbaticalvistelse. Kriterier för bedömning av ansökan utöver gängse akademiska kvalitetskrav Syftet med sabbaticalvistelsen samt dess betydelse för den sökandes karriär och forskning Utveckling och förnyelse ur såväl individ- som institutionsperspektiv Ansökans utformning Beskrivning av syftet med sabbaticalvistelsen med plan för dess genomförande och motivering av upplägg och vistelseort, maximalt 3 sidor CV i VR-format, maximalt 2 sidor Publikationslista i VR-format för de åtta senaste åren Stödbrev från hemmainstitutionen som visar att prefekten stödjer bortavaron/ vistelsen och att tid frigörs för forskning Invitationsbrev från värdorganisationen Budget ska innehålla uppgifter om tiden för sabbaticalvistelsen (antal månader) och omfattning av den lönekostnad som söks (max 80%). Kostnader redovisas och motiveras 4 (5)

12 HANDLÄGGNINGSORDNING SABBATICALPROGRAM Dnr E 2015/187 enligt tabellen nedan; alla uppgifter anges utan indirekta kostnader och andra pålägg. Ange även eventuellt medfinansiering. Tid för sabbaticalvistelsen, anges i antal månader: Sökt omfattning av lönekostnad, anges i % av heltid: Typ av kostnad, anges utan indirekta Belopp (tkr): kostnader och andra pålägg: Resor Boende Övriga utgifter Kommentar/motivering: Ansökan skickas till marie.emanuelsson@science.gu.se, senast den xx augusti För ytterligare information, vänligen kontakta: Deliang Chen, ordförande i Forskningsberedningen: deliang@gvc.gu.se Marie Emanuelsson, sekreterare i Forskningsberedningen: marie.emanuelsson@science.gu.se 5 (5)

13 Dnr PER 2014/426 FAKULTETSKANSLIET FÖR NATURVETENSKAP Ralph Heiefort Fakultetssekreterare Fakultetskansliet för naturvetenskap Tel.: E-post: Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen Inrättande av anställning som adjungerad professor i miljögeokemi Prefekten vid Institutionen för geovetenskaper har föreslagit att Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen inrättar en anställning som adjungerad professor i miljögeokemi. För anställningen föreslås docent Yvonne Andersson-Sköld. En adjungerad professur i ämnesområdet skulle innebära en resursförstärkning för institutionen inom forskning och samverkan. Ärendet har beretts av Lärarförslagsnämnden vid Naturvetenskapliga fakulteten som, liksom sakkunniga, finner att Yvonne Andersson-Sköld är behörig för en anställning som adjungerad professor. Anställningen föreslås omfatta 20 % av heltid under en period på tre år med möjlighet till förlängning. Anställningen finansieras av COWI AB. Anställningen ska förhandlas enligt MBL. Förslag till beslut att inrätta en anställning som adjungerad professor i miljögeokemi. Enligt uppdrag Ralph Heiefort Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

14 FAKULTETSKANSLIET FÖR NATURVETENSKAP Fakultetskansliet för naturvetenskap Fakultetssekreterare Henrik Tallgren Tel PM Dnr xxxx/xx Fakultetsstyrelsen Förslag till revidering av allmänna studieplaner Under våren 2008 fastställde fakultetsnämnden fem ämnesplaner för studier på forskarnivå. Dessa har under åren fått smärre justeringar av dekanus allteftersom nya regler tillkommit. De fem planerna är nu tämligen inaktuella i och med att de relevanta regelverken har ändrats mycket de senaste åren, bland annat ska planerna benämnas allmänna studieplaner. De fem ämnesplanerna är i stort sett identiska, endast små detaljer skiljer dem åt. Till detta PM bifogas förslag till revidering av allmänna studieplanen i Naturvetenskap, men samma revidering bör göras i alla fem studieplaner. Förslagsvis uppdrar fakultetsstyrelsen åt dekanus att revidera studieplanerna i enlighet med förslag och eventuell diskussion i styrelsen. I ett senare skede bör studieplanerna bli föremål för en djupare översyn via forskarutbildningsberedningen och diskussion i fakultetsstyrelsen. Förslag till beslut: Fakultetsstyrelsen uppdrar åt dekanus att göra redaktionella revideringar av fakultetens fem allmänna studieplaner i enlighet med förd diskussion och aktuellt regelverk. Ola Wetterberg Prodekan Henrik Tallgren Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg , (fax)

15 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 1 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskap Inledning Regelverket och rutinerna för utbildning på forskarnivå beskrivs i ett antal styrdokument som har fastställts av olika instanser: Styrdokument Fastställt av Högskolelagen (HL) Riksdagen Högskoleförordningen (HF) och Regeringen övergångbestämmelser (SFS 2006:1053) Doktorandreglerna (DR) Universitetsstyrelsen Rektor ; fakultetsstyrelsen Antagningsordning (AO) 2012/13 Universitetsstyrelsen Allmänna studieplanen Fakultetsstyrelsen Individuella studieplanen Prefekten Detta innebär att denna ämnesplan studieplan, som är fastställd av fakultetsnämndenstyrelsen, ryms inom det överordnade regelverket. För att ge en helhetsbild, återfinns fakultetsnämndensstyrelsens bestämmelser, alltså själva ämnesplanen studieplanen, i högra spalten jämte det överordnade regelverket i vänstra spalten. 1. Mål för utbildningen Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (HL 1:9a). Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera Utbildning på forskarnivå ska förbereda för fortsatt verksamhet såväl inom som utanför akademin.

16 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 2 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.(hf, Examensordning) 2. Behörighet 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har (i) avlagt en examen på avancerad nivå, (ii) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan/fakultetsstyrelsen får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundäggande behörighet, om det finns med hänvisning till särskilda skäl (HF 7:39; AO 3.2) Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni (SFS 2006:1053, 13 kap. 12, pt 11; AO 3.2.1) xxx: stryk AO, står i SFS 2.2 Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse (i) kunskaper från högskole- Beslut om undantag från grundläggande behörighet är delegerat till prefekten vid antagande institution. Särskild behörighet har den som har (i) avlagt examen på avancerad nivå i relevant* naturvetenskapligt ämne, eller (ii) fullgjort kursfordringar om minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå i relevanta* naturveten-

17 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 3 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 utbildning eller motsvarande utbildning, (ii) särskild yrkeserfarenhet, och (iii) nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. (HF 7:40) Kraven i den särskilda behörigheten skall framgå av den allmänna studieplanen för aktuellt forskarutbildningsämne. Beslut om att sökande inte uppfyller grundläggande eller särskild behörighet för antagning till studier på forskarnivå kan inte överklagas. (AO 3.3) 3. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt HF 7:35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (HF 7:41) Urvalet vid antagning till utbildning på forskarnivå ska baseras på den grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fastställts i den allmänna studieplanen samt bedömningen av den sökandes förmåga i övrigt att tillgodogöra sig utbildningen. (DR 5.2) Urval av sökande skall beredas i former som innebär att av studenterna utsedd representant kan medverka. Sådana former kan vara institutionsstyrelseråd? eller forskarutbildningsnämnd. (AO 3.4) 4. Antagning Utlysning av utbildningsplats på forskarnivå ska ske i konkurrens. Utlysningen ska göras på sådant sätt och via sådana kanaler att universitetets strävan att öka den internationella rekryteringen tillgodoses. Av detta följer att utlysningen ska göras både på svenska och engelska. Tiden från utlysningen till ansökningstidens utgång ska uppgå till minst tre veckor. (DR 4.1) Undantag från utlysning av utbildningsplats på forskarnivå får göras i följande fall: - vid antagning av doktorand finansierad inom ramen för anställning där Göteborgs universitet inte är arbetsgivare (extern anställning) s k samverkansdoktorand, - vid antagning av doktorand finansierad via stipendier enligt punkt 6 i föreliggande regler skapliga ämnen, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper relevanta för den planerade utbildningen. * Relevant för den planerade utbildningen på forskarnivå För särskild behörighet krävs också att sökande behärskar engelska i tal och skrift på en godtagbar nivå. Som riktmärke gäller 550 poäng på TOEFL-test (eller 213 poäng på TOEFL-CBT, eller 79 poäng på TOEFLiBT). Följande bedömningsgrunder ska tillämpas vid urval bland sökande: - meriter från grundläggande utbildning - meriter från den utbildning på avancerad nivå, som åberopas inom särskild behörighet - den tidigare utbildningens relevans för den planerade utbildningen på forskarnivå - bedömning av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå - i förekommande fall, bedömning av sökandes förmåga att arbeta inom en forskargrupp Ansökningshandlingarna får kompletteras med intervjuer och referenstagning. Urvalet får inte göras på ett sätt som särskilt gynnar sökande som tidigare gjort projektarbete eller haft projektanställning vid handledarens institution. Annonsen ska publiceras på universitetets webbplats under lediga anställningar på såväl svenska som engelska. Annonsen ska också meddelas till ämnesinstitutioner vid övriga svenska lärosäten. Annonsering i dagspress eller fackpress rekommenderas. Minsta ansökningstid är tre veckor. Beslut om antagning är delegerat till prefekten vid antagande institution, och får ej vidaredelegeras.

18 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 4 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 och - i samband med doktorands byte av lärosäte alternativt byte av utbildningsämne. (DR 4.4) Utlysningen ska innehålla uppgifter om: - vilket forskarutbildningsämne utlysningen rör, - hur utbildningsplatsen är finansierad och - vilka bedömningsgrunder som tillämpas vid prövningen av sökandes förmåga att tillgodogöra utbildningen samt, - vilken examen som är den utlysta platsens slutmål. (DR 4.2) En utlysning får inte innehålla några ytterligare krav utöver vad som framgår av högskolelag, högskoleförordning och allmän studieplan. (DR 4.3) Studieplats på forskarnivå skall utannonseras och antagning ska ske i konkurrens såvida inte utbildningen skall finansieras av annan arbetsgivare än universitetet eller att doktoranden medges tillgodoräknande av tidigare studier på forskarnivå i annat forskarutbildningsämne eller vid annat lärosäte. Beslut om antagning till studier på forskarnivå beslutas av respektive fakultetsnämnd. (AO 3.1) Rektor har delegerat till prefekt att besluta om antagningen av doktorander och ansvara för genomförandet av utbildningen på forskarnivå. (DR 2.4) Beslut om att en sökande inte antagits till utbildning på forskarnivå kan inte överklagas. (AO 3.4) Beslut om antagning kan inte överklagas. (DR 5.9) Ett beslut om antagning skall vara skriftligt och omfatta: - den antagnes namn och personnummer - redovisning av den allmänna och särskilda behörighet som det tagits hänsyn till - finansieringsplan för hela utbildningstiden - uppgift om vilken examen som är utbildningens slutmål (DR 5.8) Följande finansieringsformer är tillåtna: - Utbildningsbidrag för doktorander (gäller endast antagna före ) - Doktorandanställning - Med tredje part avtalad finansiering på motsvarande nivå (så kallade industridoktorander). Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. (HF 5:4) En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på

19 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 5 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. (HF 5:7) Xxx de olika förlängningarna i DR 14-15? Ett beslut om antagning som omfattar utbildning fram till licentiatexamen förutsätter ett nytt antagningsbeslut för fortsatta studier fram till doktorsexamen. (DR 5.8) Doktorand som är antagen till utbildning på forskarnivå som avslutas med doktorsexamen har rätt att avsluta sin utbildning med licentiatexamen. (DR 5.6) Vid antagning till utbildning på forskarnivå som avslutas med licentiatexamen ska prefekt skriftligt informera om att fortsatta studier mot doktorsexamen kräver ny antagning. Denna skriftliga information ska bifogas doktorandens individuella studieplan. Enbart det faktum att sökande med licentiatexamen bedöms kunna få denna tillgodoräknad vid antagning till utbildning på forskarnivå får inte ge sökande företräde framför andra sökande. (DR 5.7) För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av HF 6:30 beslutar något annat. (HF 6:28) Två eller flera handledare ska utses av prefekt senast en månad efter att doktorand antagits och anges i den individuella studieplanen. En av dem utses till huvudhandledare och övriga benämns biträdande handledare. (DR 10.2) Handledare kan rekryteras från annat lärosäte eller utanför akademin. Handledarna ska vara knutna till universitetet endera via anställning eller uppdragsavtal. (DR 10.5) Minst en av handledarna ska ha genomgått universitets utbildning i doktorandhandledning eller motsvarande utbildning vid ett annat lärosäte. (DR 10.4) Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (HF 6:32) Antagning med licentiatexamen som slutmål ska baseras på sökandes eget val. (DR 5.5) Beslut att bevilja sådan antagning tas av fakultetsnämnden, och får ej delegeras. Beslut om utseende av handledare är delegerat till prefekten. Huvudhandledare eller biträdande handledare ska vara minst docent och tillsvidareanställd lärare. Till huvudhandledare utses den som planeras ha det största löpande ansvaret för avhandlingsarbetet. En av handledarna ska vara minst docent och tillsvidareanställd lärare vid Naturvetenskapliga fakulteten eller samverkande institution. (DR 10.5) Doktorander vid den Naturvetenskapliga fakulteten är berättigade till handledning motsvarande ett sammanlagt minimum av 340 klocktimmar under studietiden. Handledningen inbegriper studieplanering, mötestid samt för- och efterarbete vid handledarträffar av huvudhandledare och biträdande handledare. Handledare och doktorand ska ha regelbundna och planerade möten. (DR 10-11) Prefekten utser doktorandexaminator för varje doktorand i samband med antagningen. Ingen av handledarna får utses som examinator. Varken huvudhandledare eller biträdande

20 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 6 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 handledare får vara doktorandexaminator. I den individuella studieplanen ska anges vem som är doktorandens doktorandexaminator. (DR 7.2) 5. Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. (HF 6:29) Den individuella studieplanen ska upprättas i enlighet med den universitetsgemensamma mallen för individuell studieplan. (DR 8.4) Individuell studieplan ska följa den mall som fakultetsnämnden beslutat, och får skrivas på svenska eller engelska. Varje doktorand ska ha utvecklingssamtal minst en gång per år. Samtalet ska ledas av en lärare som inte ingår i doktorandens handledargrupp. Minst en gång per år ska varje doktorand få ett uppföljnings- och planeringssamtal med sin doktorandexaminator. Fakultetsnämnd ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje doktorand och att den revideras minst en gång per år. Revidering skall även ske om så är påkallat med hänsyn till uppkomna förändringar i den enskilde doktorandens utbildning samt på den enskilde doktorandens begäran. Prefekt ansvarar också för att individuella studieplaner upprättas för alla doktorander samt att de revideras minst en gång per år. (DR 2:4) Doktorandexaminator ska i samråd med handledare och doktorand upprätta och revidera den individuella studieplanen samt vara delaktig vid studieuppföljningen Beslut om den individuella studieplanen fattas av prefekt. (DR 7.3) Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6:29; DR 6.1) 6. Utbildningens innehåll Under utbildningstiden ska doktoranden fortlöpande presentera sitt avhandlingsarbete, t ex manuskript och forskningsresultat, vid seminarier/motsvarande i enligt med fakultetsstyrelsens riktlinjer. (DR 10.12) Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst Doktorander vid den Naturvetenskapliga fakulteten ska halvvägs i avhandlingsarbetet antingen lägga fram en licentiatuppsats, eller en rapport som behandlas i ett öppet seminarium på institutionen. I god tid inför disputationen ska en preliminär avhandling belysas i ett seminarium med förberedd opposition. Institution kan besluta om mer detaljerade regler. (DR För licentiatexamen krävs godkänt licentiatseminarium samt kurser om minst 30

21 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 7 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/ högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. (HF, Examensordning) Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. (HF, Examensordning) Doktorand som undervisar på grund eller avancerad nivå ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik 1, baskurs 5 högskolepoäng. För doktorand som har annan pedagogisk utbildning kan en motsvarande bedömning göras enligt Handläggningsordning för prövning och erkännande av pedagogiska meriter. (DR 12.1) Doktorand som ska undervisa ska dessförinnan ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik 1, baskurs, 5hp (HPE101); för doktorand som har annan pedagogisk utbildning kan en motsvarandebedömning göras i enlighet med Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter. Fakultetsnämnderna ska möjliggöra för doktorander som ska undervisa att genomgå den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen under det första forskarutbildningsåret. Högskolepedagogisk utbildning ska erbjudas även doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildningstid. (Rektorsbeslut , 3) 7. Examination Licentiatseminarium Licentiatuppsats skall presenteras och granskas vid ett offentligt seminarium. Tidpunkt för licentiatseminarium skall kungöras senast tre veckor innan seminariet. (DR 14:3-4) Licentiatuppsats ska presenteras och försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid seminariet ska det finnas en extern granskare. (DR 16:3) Prefekt beslutar om tidpunkt för seminarium och utseende av granskare. Licentiatseminariet ska tillkännages minst tre högskolepoäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander. Det exakta antalet poäng regleras i den individuella studieplanen. Licentiatuppsatsen ska i största möjliga utsträckning skrivas som en sammanläggningsuppsats. För doktorsexamen krävs godkänd disputation samt kurser om minst 60 högskolepoäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander. Det exakta antalet poäng regleras i den individuella studieplanen. Doktorsavhandling ska i största möjliga utsträckning skrivas som en sammanläggningsavhandling. Högskolepedagogik 1, baskurs 5 högskolepoäng (HPE101) utgör en obligatorisk kurs inom forskarutbildning vid Naturvetenskapliga fakulteten. Doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildningstid kan efter ansökan beviljas dispens av dekanus. (DR 12.1) Den högskolepedagogiska utbildningen är en poängsatt del inom utbildningen. (DR 12.3) Doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildningstid, eller som innehar motsvarande meriter, kan efter ansökan beviljas dispens av dekanus. Beslut om tid och plats för licentiatseminarium är delegerat till ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning beslutas av prefekten. Seminariet ska äga rum under terminstid. Ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning Prefekten utser en särskild granskare med uppdrag att kritiskt granska uppsatsen och seminariet. Granskaren av licentiatuppsatsen får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Granskaren och respondentens forskargrupp får inte ha sampublicerat.

22 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 8 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 veckor i förväg. Från det att tillkännagivandet görs ska uppsatsen finnas tillgänglig vid institutionen. (DR 16:4) Licentiatseminarium får hållas under tiden 1 september till och med 22 december samt från 7 januari till och med fredagen två veckor innan midsommar. Licentiatseminarium ska hållas i universitetets lokaler i Göteborg. Då det är ämnesmässigt relevant får licentiatseminarium även hållas i universitetets lokaler i Fiskebäckskil, Mariestad och Strömstad. Seminariet ska hållas på helgfri vardag, men om synnerliga skäl föreligger kan prefekt besluta om att förlägga den till lördag. (DR 16.5) Senast fem veckor innan seminariet sänder doktorandexaminator in förslag på tid, plats och granskare av licentiatuppsatsen till prefekt. Granskaren av licentiatuppsatsen får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten. Granskaren och respondentens forskargrupp får endast i undantagsfall ha sampublicerat. Sådan sampublicering måste vara tillräckligt gammal så att jäv inte ska misstänkas. För tillkännagiven uppsats gäller samma tid som då licentiatseminarium får genomföras. Om synnerliga skäl finns får prefekt medge förkortad tid för tillkännagivande. (DR 16.4) Disputation Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. (HF 6:33) En betygsnämnd bestående av tre eller fem ledamöter har till uppgift att bedöma huruvida en doktorsavhandling och försvaret av densamma motsvarar det vetenskapliga eller konstnärliga samhällets kvalitetskrav. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av densamma. (DR 17.8) I betygsnämnden ska minst en person delta som inte är verksam vid Göteborgs universitet. När en betygsnämnd består av Licentiatuppsatsen ska finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av den vid seminariet. Ett exemplar sänds till fakultetskansliet och ett exemplar till Biomedicinska biblioteket. (DR 16.3) Efter genomfört licentiatseminarium ska doktorandexaminator ge uppsatsen betyget godkänd eller underkänd. Disputation får genomföras under tiden 1 september till och med 22 december samt från 7 januari till och med fredagen två veckor innan midsommar. Disputation ska genomföras i universitetets lokaler i Göteborg. Då det är ämnesmässigt relevant får disputation även genomföras i universitetets lokaler i Fiskebäckskil, Mariestad och Strömstad. Disputation inom närliggande ämnesområde får inte genomföras under samma dag. Disputation ska genomföras på helgfri vardag, men om synnerliga skäl föreligger kan dekanus besluta om att förlägga den till lördag. (DR 17.16) Högst en ledamot [xxx i betygsnämnden] får komma från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och minst en av ledamöterna måste vara verksam utanför Göteborgs universitet. Även en ersättare till betygsnämnden ska utses. Högst en i

23 Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden , 6.1 Dnr G /08 9 Reviderad av dekanus , 6; , 5.5 Dnr U 2011/353 fem ledamöter ska minst två personer ingå som inte är verksamma vid Göteborgs universitet. Högst en av betygsnämndsledamöterna får komma från den institution/motsvarande där doktoranden varit verksam/antagen till utbildning på forskarnivå. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Inom betygsnämnden ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Fakultetsstyrelsen kan ha särskilda kompetenskrav på betygsnämndens ledamöter. (DR 17.9) En särskilt utsedd opponent ska vid disputationen granska doktorsavhandlingen. Betygsnämnden ska därefter avge sin bedömning som protokollförs. Opponenten får inte vara verksam vid den fakultet där avhandlingen läggs fram, om inte särskilda skäl föreligger. (SR 17.10) Betygsnämnden är beslutsför när alla ledamöter är närvarande. (DR 17.11) En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Enskild ledamot har rätt att få avvikande mening protokollförd. Om avhandlingen bedöms som underkänd ska det motiveras skriftligen. (DR 17.12) Förutom betygsnämndsledamöterna får endast opponenten och huvudhandledaren vara närvarande vid sammanträdet med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. (DR 17.13) gruppen ledamöter och ersättare får komma från respondentens institution/motsvarande. Betygsnämndsledamot ska vara minst docent eller besitta motsvarande kompetens. Endast i undantagsfall får ledamot i betygsnämnd och respondentens forskargrupp ha sampublicerat. Sådan sampublicering måste vara tillräckligt gammal så att jäv inte ska misstänkas. (DR 17.9) Opponenten får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten. Opponent ska vara minst docent eller besitta motsvarande kompetens. Endast i undantagsfall får opponent och respondentens forskargrupp ha sampublicerat. Sådan sampublicering måste vara tillräckligt gammal så att jäv inte ska misstänkas. (DR 17-10) Doktorsavhandlingen ska finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av den vid disputationen. Doktorsavhandlingarna ska ha fakultetsgemensamma omslag. DR 17.5) Avhandlingen ska tillkännages (spikas) minst tre veckor (21 dagar) före disputation. Som spikningstid gäller samma tid som då disputation får genomföras (se 17.16). Om synnerliga skäl finns får dekanus medge förkortad spikningstid. I samband med att avhandlingen spikas e- publiceras delar av den även i Gupea: kappa, spikblad, DOI-länkar till publicerade arbeten (då sådana länkar finns) samt information om övriga i avhandlingen ingående arbeten. Undantag ges för monografier där förlagen inte medger e-publicering, dock ska spikbladet e-publiceras. (DR 17.6) Disputation ska äga rum under terminstid. Betygsnämnd ska utses särskilt för varje avhandling. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter. Högst en ledamot får komma från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och minst en av ledamöterna måste vara verksam utanför Göteborgs universitet. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. Även en ersättare till betygsnämnden ska utses. Högst en i gruppen ledamöter och ersättare får komma från respondentens institution/närliggande ämnesområde. Opponenten får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Betygsnämnd och opponent ska vara minst docent eller besitta motsvarande kompetens.