Buskhyttegård. Södermanland Nyköpings kommun Tunabergs socken Ingevallshyttan 1:50 m fl RAÄ 640 m fl. Dnr

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:103 ARKEOLOGISK UTREDNING Buskhyttegård Södermanland Nyköpings kommun Tunabergs socken Ingevallshyttan 1:50 m fl RAÄ 640 m fl Dnr Alf Ericsson

2

3 UV RAPPORT 2014:103 ARKEOLOGISK UTREDNING Buskhyttegård Södermanland Nyköpings kommun Tunabergs socken Ingevallshyttan 1:50 m fl RAÄ 640 m fl Dnr Alf Ericsson Buskhyttegård 1

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:103 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Omslagsbild Väghållningssten RAÄ 207 i Tunabergs socken. Foto Alf Ericsson. 2 Buskhyttegård

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 8 Målsättning, metod och genomförande 8 Resultat 8 Kart- och arkivstudien 8 Specialinventeringen 11 Utredningsgrävningen 11 Referenser 15 Litteratur 15 Historiska kartor 15 Fornlämningar 15 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 1. Forn- och kulturlämningar i anslutning till utredningsområdet (fig 2 och 3) 17 Bilaga 2. Objektsbeskrivningar 18 Buskhyttegård 3

6 ± m Skala 1: Fig 1. Utdrag ur Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: Buskhyttegård

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk utredning Buskhyttegård Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har under juli 2014 på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en arkeologisk utredning i Buskhyttegård med omgivningar i Tunabergs socken i Nyköpings kommun. Utredningen föranleddes av de planer som föreligger på att anlägga en ny avloppsledning till vilken ett antal fastigheter ska anslutas. Utredningsområdet ligger i en trakt som är rik på forn- och kulturlämningar från stenålder, medeltid och tidigmodern tid. Särskilt kan områdets bergsbrukslämningar framhållas, vilka rymmer rester av såväl järn- som kopparframställning. Vid utredningen nyregistrerades tre gårdstomter med medeltida belägg. Dessa är Buskhyttan, Närke och Munksätter. Samtliga är fortfarande bebyggda och har därför registrerats som övrig kulturhistorisk lämning i Fornminneregistret, FMIS. På Buskhyttans tomt grävdes ett schakt i den planerade avloppsledningen, som visade sig sammanfalla med en befintlig elkabel. Vid Närke togs sökschakt upp i en åker strax söder om tomten. Inget av arkeologiskt intresse framkom i dessa schakt. Vidare undersöktes norr om Gölstugan ett möjligt boplatsläge på en avsats i en sluttning mot Marsviken. Inte heller här framkom boplatsrester eller något annat av arkeologiskt intresse. Bakgrund Buskhyttans samfällighetsförening planerar att anlägga en ny avloppsledning till vilken ett antal fastigheter ska anslutas. Avloppsledningens sammanlagda sträckning beräknas bli cirka 3500 meter. Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade att uppdraget skulle utföras av Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Buskhyttegård 5

8 Duvhagen Orrkulla Björnkulla Närkeberget Närke Sörmlandsleden Eriksdal Buskhytteberget Hyttlämning Munksätter Knaptorp Hyttområde Buskhyttegård Tunaberg 454 kullen Dammen Gölstugan Grishyttan m Skala 1: Fig 2. Resultatkarta. Utdrag ur den digitala fastighetskartan med fornlämningar enligt FMIS. Utredningsområdet omfattar en tio meter bred korridor med den planerade avloppsledningen som mittlinje. Avloppsledningen med samtliga anslutningar är markerad med blå linje. Därtill är de nyregistrerade gårdstomterna utsatta (Objekt 1, 2 och 4). För beteckningar, se figur 3. Rött = fornlämning. Cerise = bevakningsobjekt. Blått = övrig kulturhistorisk lämning. Brunt = uppgift om. Skala 1: Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger i Tunabergs socken i sydöstra Södermanland. Detta är en bergslagsbygd på Kolmården som etablerades under medeltiden Området är rikt på forn- och kulturlämningar från denna period och framåt. Dessutom finns förhistoriska lämningar och då i synnerhet sådana från stenålder, bronsålder och äldre järnålder. Särskilt påtagliga är områdets bergsbrukslämningar som rymmer rester av såväl järn- som kopparframställning. Trakten kallades under medeltiden Näveberg och var då uppdelad i ett antal godskomplex (Skyllberg 2001). Det aktuella utredningsområdet ligger i anslutning till Buskhyttebäckens nedre lopp. Detta vattendrag mynnar i Marsviken, en fjärd av Saltsjön. Buskhyttebäcken slingrar sig fram i meanderlopp och bildar på sina ställen mindre bäckraviner. Terrängen är småkuperad och utgörs av skogsbevuxen morän och uppodlad lermark. Nivåerna varierar mellan 5 och 25 meter över havet. I nära anslutning till den planerade avloppsledningen finns flera kulturhistoriska lämningar från historisk tid såsom husgrunder, lägenhetsbebyggelse, färdvägar och vägmärken. I nära anslutning till ledningen finns också en fornlämning i 6 Buskhyttegård

9 Y X Objekt Objekt Objekt Objekt m Skala 1: Fig 3. Objektkarta. Den planerade avloppsledningen med närbelägna fornlämningar och deras beteckningar enligt FMIS. Därtill är de nyregistrerade gårdstomterna utsatta (Objekt 1, 2 och 4) samt ett boplatsläge (Objekt 3). Rött = fornlämning. Cerise = bevakningsobjekt. Blått = övrig kulturhistorisk lämning. Brunt = uppgift om. Svart = ej fornlämning. Skala 1: form av ett hyttområde bestående av ett slaggvarp på ömse sidor om Buskhytteån (RAÄ 343). Omkring 40 meter nedströms finns ett annat hyttområde (RAÄ 641) och 250 meter uppströms ytterligare ett annat (RAÄ 439). Samtliga forn- och kulturlämningar i anslutning till utredningsområdet redovisas i figur 2 och 3 samt i bilaga 1. Inom utredningsområdet saknas kända förhistoriska lämningar, men norr om detta finns forngravar i form av stensättningar (RAÄ 45, 62, 141, 345) och stenåldersboplatser (RAÄ 636, 638). Topografin och fornlämningsbilden antyder därmed att området kan rymma idag okända eller under mark dolda fornlämningar från ett tidsspann som omfattar yngre stenålder till historisk tid. Från väster till öster passerar den planerade avloppsledningen följande gårdar och byar: Munksätter, Älvbro, Knaptorp, Eriksdal, Buskhyttegård, Björkkullen och Närke. Buskyttegård är idag en gårdsgrupp som ligger på ömse sidor av Buskhyttebäcken och är en modern benämning på den fastighet som förr kort och gott kallades Buskhyttan. Strax söder om utredningsområdets sydöstra del ligger gården Gölstugan. Buskhyttegård 7

10 Tidigare undersökningar Mellan åren 2010 och 2013 drev Länsstyrelsen i Södermanlands län projektet Fria vandringsvägar i Buskhyttebäcken. Syftet med projektet som delfinansierades av Europeiska fiskefonden och Fiskeområde kustlinjen var att skapa förutsättningar för sötvattensfisk att vandra upp i bäcken. Exempel på fiskar som kan gynnas är abborre, mört, id, havsöring och flodnejonöga. För att underlätta vandringen krävdes att ett antal hinder avlägsnades. Åtgärderna genomfördes på sex platser längs med vattendraget. Det största ingreppet medförde att en dammvall inom RAÄ 343 delvis revs för att skapa ett fritt strömmande vattenflöde. På samtliga platser övervakades arbetet av en arkeolog som också i en rapport har redogjort för ingreppen (Svensson 2013). Dessförinnan hade en arkeologisk utredning genomförts, vilken resulterade i en förtätad fornlämningsbild (Gustafsson 2011). Till detta kommer en arkeologisk utredning inför schaktningsarbeten för en jordkabel i trakten kring Gölma, Munksätter och Älvbro, belägna längre uppströms Buskhyttebäcken (Gill 2011). Det nu aktuella utredningsområdet sammanfaller till delar med nämnda arkeologiska insatser. Målsättning, metod och genomförande Målsättningen med utredningen var dels att klargöra huruvida det planerade arbetsföretaget berör fasta fornlämningar, dels att ta fram ett fullgott underlag för länsstyrelsens beslutsprocess och beställarens fortsatta planering. Utredningen omfattade tre moment. Först utfördes arkivstudier av historiska källor och lantmäterikartor. Detta moment inbegrep rektifieringar av äldre kartor mot den moderna fastighetskartan, så att de blev geometriskt jämförbara. Därefter utfördes en specialinventering av utredningsområdet som omfattade en tio meter bred korridor med den planerade avloppsledningen som mittlinje. Avslutningsvis genomfördes en sökschaktsgrävning för att utröna huruvida fornlämningar kunde berörars av det planerade arbetsföretaget. Under detta moment avlägsnades jordmassor skiktvis med grävmaskin ned till de nivåer där anläggningar eller kulturlager kunde finnas bevarade. Inmätningar och plandokumentationen gjordes digitalt med hjälp av dgps och registrerades i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis (www. intrasis.com). Resultat I det följande redovisas först resultatet av kart- och arkivstudien, därefter specialinventeringen och slutligen utredningsgrävningen. Kart- och arkivstudien Äldre kartmaterial som berör utredningsområdet är tämligen knapphändigt. Särskilt gäller detta storskaliga lantmäteriakter över gårdar och byar. Däremot finns några småskaliga kartor över Tunabergs socken. Den äldsta av dessa är från 1677 och omfattar också moderförsamlingen Tuna. Denna karta redovisar gårdarna med deras namn samt berg, gruvor och vattendrag (LSA C13:24). På nämnda karta ligger Buskhyttans gård söder om Buskhyttebäcken, medan gårdarna Närke och Knaptorp ligger norr om vattendraget och dess mynning i Marsviken (fig 4). En text på kartbilden upplyser om att virkesbristen till följd av bergsbruket var påtaglig: 8 Buskhyttegård

11 Skough af graan och tall, till nötårften. Kohlmååhln denn fordom florerade med skiön timmerskough, ähr af bruken och landtmann uthödd. Vidare upplyses om att Tuna har nödtorftigt fiske i ån som rinner genom socknen och dessutom i Saltsjön. Det förnämsta fisket är id om våren. Situationen är i princip densamma på en sockenkarta från mitten av 1680-talet (LSA C85-1:1). Något mer detaljerad information förmedlas av en karta över Tuna bergslags krono- och sockenallmänning från 1741 på vilken hägnader kring inägomarken redovisas (LSA C85-82:2). Även på denna karta ligger gården Buskhyttan söder om Buskhyttebäcken, medan Munksätter är en äng utan bebyggelse (fig 5). Först på den häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 redovisas fastighetsindelningen med dess gränser och rågångar (RAK J ). Den enda av de berörda fastigheterna som har en storskalig karta är Närke (LSA C85-54:1). Kartan är från 1811 och redovisar gårdens samtliga byggnader och därtill en humlegård och en trädgård. Vidare återges åkermark, ängar, utmarksbeten och vägar samt Buskhyttenbäckens lopp och strandlinjen mot Marsviken. Av nämnda gårdar har Buskhyttan, Närke och Munksätter skriftliga belägg från medeltiden. Buskhyttan omtalas första gången 1494, då Birgitta Olofsdotter (Tott) säljer en gård till Sten Sture. I detta salubrev uppges att Buskhyttan är en av flera till huvudgården Ytterbo underlydande gårdar. Buskhyttan har med andra ord ingått i ett godskomplex. I Sten Stures jordebok från 1502 uppges att gården räntar 2 mark svenska. Buskhyttan indrogs av Gustav Vasa och lades till hans privata förmögenhet arv och eget. Räntan var däremot oförändrad. Vidare redovisas 1543 en järnhytta i Buskhyttan som räntar ett fat järn, vilket motsvarar 600 osmundjärn (DMS 4:3, s 209). Hyttan uppges vara öde 1573 (Skyllberg 2001, s 77). Fig 4. Utsnitt ur en karta över Tuna socken med Tunaberg från 1677 (LSA C13:24). Buskhyttegård 9

12 Fig 5. Utsnitt ur en karta över Tuna bergslag från 1741 (LSA C85-82:2). Ortnamnet Buskhyttan har i förleden ordet busk(e) eller, mer troligt, ett därtill bildat personbinamn. Efterleden -hyttan erinrar om ortens bergshantering och är en benämning på själva hyttan, dvs smältugnen med tillhörande anläggningar. Ett annat ord för hytta är masugn. I en sådan smältes järnmalm till tackjärn, för att i nästa steg förvandlas till smidbart järn. Lämningar av järnhyttan finns på ömse sidor om Buskhytteån och utgörs av slagghögar, så kallade slaggvarp (RAÄ 343, 641). Här finns också en dammvall med vilken vattenkraften reglerades ned mot det vattenhjul som drev ugnens bälgar. Fynd av kopparslagg på RAÄ 343 och en bit uppströms på RAÄ 439 visar att det också har funnits kopparhyttor i närheten. Ovanstående tyder på att det fanns en hytta i Buskhyttan under medeltiden, men att den var nedlagd någon gång före 1494, då orten omtalas första gången. Därefter togs den åter i bruk några decennier kring mitten av 1500-talet (Skyllberg 2001, s 77). Under hela perioden har däremot Buskhyttan varit bebyggd och jordbruk bedrivits på gården. Det äldre kartmaterialet visar att Buskhyttan var en enstaka gård och att den låg söder om Buskhyttebäcken. Idag finns flera gårdar i Buskhyttan och de ligger på ömse sidor om ån. Denna gårdsgrupp fanns redan på 1800-talet, vilket framgår av häradskartan (RAK J ). På nämnda karta redovisas en gård alldeles söder om bron över ån. På platsen finns fortfarande ett boningshus med tillhörande uthus. Lägre österut finns en jordkällare och här har förr också funnits en ladugård. Till saken hör att lokalbefolkningen utpekar denna gård som det ursprungliga Buskhyttan. Allt tyder på att detta är Buskhyttans gamla tomt och att där kan finnas bevarade kulturlager. Gårdstomten har i väntan på att registreras i FMIS erhållit beteckningen Objekt 2. Den andra gården med medeltida belägg är Närke. Denna ingick också i det godskomplex där Ytterbo var huvudgård och som Sten Sture förvärvade av Birgitta Olofsdotter Närke omtalas då som en gårdsäng vilket torde betyda att gården låg öde och brukades som slåtteräng. I Sten Stures jordebok från 1502 uppges att ängen räntar 4 mark svenska. Även Närke beslagtogs av Gustav Vasa och i jordeboken över kungens arv och eget från 1559 redovisas en äng som räntar 30 lass hö och en bäck benämnd Närkes idebäck som räntar 11 ½ lispund id (DMS 4:3, s 41 f ). Bäcken ifråga är identisk med Buskhyttebäcken. Notabelt är att fisken id är en av de arter som projektet Fria vandringsvägar i Buskhyttebäcken har för avsikt att gynna. 10 Buskhyttegård

13 Närkes gårdstomt har avgränsats efter byggnadernas utbredning på kartan från Gårdstomten har i väntan på att registreras i FMIS erhållit beteckningen Objekt 1. Den tredje gården med skriftliga belägg från medeltiden är Munksätter. Denna ort omtalas första gången som ett torp under Skyrshyttan i Sten Stures jordebok Högst troligt ingick Munksätter i Sten Stures förvärv av godskomplexet under huvudgården Ytterbo, även om orten inte uttryckligen omtalas i salubrevet I Gustav Vasas arv och eget-jordebok 1559 upptas Munksätter som en äng, vilken avkastar 19 lass hö och räntar 2 mark svenska och därtill ett lispund smör (DMS 2:3, s 216). På sockenkartan över Tunaberg från 1741 är Munksätter fortfarande en äng utan bebyggelse (fig 5). Eftersom det fanns en bebyggelse i Munksätter i början av 1500-talet kan det finnas bevarade medeltida kulturlager. Gårdstomtens utbredning har avgränsats efter byggnadernas fördelning på den häradsekonomiska kartan (RAK J ). I väntan på att registreras i FMIS har gårdstomten erhållit beteckningen Objekt 4. Specialinventeringen Inga nya forn- eller kulturlämningar påträffades vid specialinventeringen. Däremot beaktades ett möjligt boplatsläge på en avsats i en sluttning mot Marsviken (Objekt 3). Boplatsläget ligger norr om Gölstugan, inte långt från en jordkällare tillhörande torpet Ekstugan (RAÄ 459). Platsen valdes ut för sökschaktsgrävning. Under specialinventeringen förevisades Pasi Snaar från Buskhyttans samfällighetsförening de forn- och kulturlämningar som ligger i nära anslutning till den planerade avloppsledningen. Detta gjordes för att undvika att de skadas i samband med kommande schaktningsarbeten. Utredningsgrävningen Sökschaktsgrävning utfördes på tre platser. Den ena var strax söder om Närkes bebyggelsetomt (Objekt 1). Den andra var på Buskyttans tomt (Objekt 2) och den tredje på det möjliga boplatsläget norr om Gölstugan (Objekt 3). Söder om gården Närke grävdes fyra sökschakt totalt omfattande 46 löpmeter i den mot sydöst sluttande åkermarken (fig 6). Inget av dessa innehöll något av arkeologiskt intresse. Den 0,2 0,3 meter djupa ploggången bestod av mörkbrun lerjord med inslag av mo och enstaka tegelfragment. Underlaget varierade och utgjordes omväxlande av gulbrun lera och ljusgrå silt. På Buskhyttans tomt (Objekt 2) grävdes ett sex meter långt sökschakt i den planerade vattenledningen, som visade sig sammanfalla med en befintlig elkabel (fig 7). Schaktet grävdes till ett djup av 0,5 meter innan grävningen avbröts. Materialet utgjordes av påförda jordmassor bestående av lera, sot, kol och järnskrot. Inga slaggbitar framkom i schaktet. Vidare grävdes fem sökschakt totalt omfattande 60 löpmeter på ett möjligt boplatsläge (Objekt 3) nära torplämningen Ekstugan (fig 8). Detta låg i åkermark på en avsats i en östsluttning mot Marsviken. Nivån uppgick till ca 15 meter över havet. Ploggången var ca 0,20 meter tjock och utgjordes av mörkbrun lerjord. Underlaget bestod av gulbrun lera. Inte heller här framkom boplatsrester eller något annat av arkeologiskt intresse. Linköping i augusti 2014 Alf Ericsson Buskhyttegård 11

14 ± X Y Närke X Y Närkes gårdstomt Schakt 0 50 m Skala 1: 1000 Fig 6. Schaktplan över Objekt 1 i Närke. Skala 1: Buskhyttegård

15 RAÄ 343 ± X Y Objekt 2 Buskhyttans gårdstomt Schakt 0 20 m Y X Skala 1: 500 Fig 7. Schaktplan över Objekt 2 i Buskhyttan. Skala 1:500. Buskhyttegård 13

16 RAÄ 459 X Y RAÄ 473 Röjningsröse Jordkällare Gölstugan Stensträng Schakt Boplatsläge 0 50 m Y X Skala 1: 1000 Fig 8. Schaktplan över Objekt 3 norr om Gölstugan. Skala 1: Buskhyttegård

17 Referenser Litteratur DMS 2:3. Det medeltida Sverige. Södermanland. Jönåker, Nyköpings stad. Utg K Janzon. Stockholm Gill, A Nedgrävning av jordkabel mellan Gölma och Grishyttan samt Knaptorp/Älvbro. Särskild arkeologisk utredning. Arkeologikonsult, rapport 2011:2523. Upplands Väsby. Gustafsson, P Förenklad rapport rörande särskild utredning längs med Buskhyttebäcken. Sörmlands museum. Arkivrapport 2011:04. Nyköping. Skyllberg, E Södermanlands medeltida bergsbruk. En feodal angelägenhet. Stockholm. Svensson, I Buskhyttebäcken. Arkeologisk förundersökning. Sörmanlands museum. Arkeologiska meddelanden 2013:02. Nyköping. Historiska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA): Akt C13:24. Geometrisk avmätning över Tuna socken med Tunaberg från Akt C85-1:1. Översiktskarta Tuna och Tunabergs socken från mitten av 1680-talet. Akt C85-82:2. Ägo- och skogsdelning över Tuna bergslags krono- och sockenallmänning från Akt C85-54:1. Geometrisk avmätning av Närke från Rikets allmänna kartverk (RAK): J Häradsekonomiska kartan Frankhyttan från Fornlämningar FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem om fornminnen: Buskhyttegård 15

18 Administrativa uppgifter Län: Södermanlands län Kommun: Nyköpings kommun Socken: Tunabergs socken Plats: Ingevallshytta 1:50 m fl Belägenhet: X Y Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2014:105 Rapportnummer: 2014:103 Ansvarig arkeolog: Alf Ericsson Grävmaskinist: Anders Löfgren, Frankhyttans gård Beställare: Länsstyrelsen Södermanlands län Kostnadsansvarig: Buskhyttans samfällighetsförening Undersökningstid: juli 2014 Undersökningsområde: Ca m 2 Arkivhandlingar: Förvaras vid RAÄ, UV Öst, Linköping och Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm Fynd: Inga tillvaratagna fynd 16 Buskhyttegård

19 Bilaga 1. Forn- och kulturlämningar i anslutning till utredningsområdet (fig 2 och 3) RAÄ-nr Lämningstyp Typ Status 85 Vägmärke Milstolpe Fornlämning 113 Byggnad Ryggåsstuga Övrig kulturhistorisk lämning 205 Vägmärke Väghållningssten Uppgift om 206 Vägmärke Väghållningssten Bevakningsobjekt 207 Vägmärke Väghållningssten Fornlämning 337 Vägmärke Väghållningssten Fornlämning 338 Bro Stenbro Bevakningsobjekt 342 Lägenhetsbebyggelse Torp Övrig kulturhistorisk lämning 343 Hyttområde Slaggvarp Fornlämning 361 Vägmärke Väghållningssten Bevakningsobjekt 362 Vägmärke Väghållningssten Bevakningsobjekt 439 Hyttlämning Slaggvarp Fornlämning 454 Färdväg Banvall Övrig kulturhistorisk lämning 456 Lägenhetsbebyggelse Backstuga Uppgift om 457 Dammvall Dammvall Övrig kulturhistorisk lämning 459 Husgrund Jordkällare Övrig kulturhistorisk lämning 469 Husgrund Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning 472 Husgrund Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning 473 Hägnad Stensträng Övrig kulturhistorisk lämning 474 Brunn Brunn Övrig kulturhistorisk lämning 640 Husgrund Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning 641 Hyttområde Slaggvarp Fornlämning 642 Färdväg Vägbank Övrig kulturhistorisk lämning 643 Dammvall Dammvall Fornlämning 644 Husgrund Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning 645 Husgrund Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning Källa: FMIS. Buskhyttegård 17

20 Bilaga 2. Objektsbeskrivningar Objekt 1 Kartblad: 9H 1d Marsäng. Terräng: Kuperad tomtmark. Nivå: meter över havet. Beskrivning: Gårdstomt. Inom ett ca 80x40 meter (NO SV) stort område är enligt 1811 års karta Närkes gamla gårdstomt belägen. Tomten är fortfarande bebyggd. Närke omtalas i skrift första gången Källor: Geometrisk avmätning av Närke från 1811 (LSA C85-54:1). DMS (Det medeltida Sverige) 2:3, s 41. Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 2 Kartblad: 9H 1d Marsäng. Terräng: Plan tomtmark. Nivå: meter över havet. Beskrivning: Gårdstomt. Inom ett ca 35x20 meter (NO SV) stort område är enligt häradskartan från Buskhyttans gamla tomt belägen, som fortfarande är bebyggd. Avgränsningen avser endast boningshuset med anslutande tomtmark. Denna begränsas mot norr av Buskhytteån, mot öster och söder av grusvägar och mot väster av en avplanad uppställningsplats. Buskhyttan omtalas i skrift första gången Källor: Geometrisk avmätning över Tunabergs socken från 1677 (LSA C13:24). Översiktskarta över Tunabergs socken (Tuna bergslag och allmänning) från mitten av 1680-talet (LSA C85-1:1). Ägo- och skogsdelning över Tuna bergslags krono- och sockenallmänning från 1741 (LSA C85-82:2). Häradsekonomiska kartan Frankhyttan från (RAK J ). DMS. (Det medeltida Sverige) 2:3, s 209. Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 3 Kartblad: 9H 1d Marsäng. Terräng: Östsluttande åkermark (vall). Nivå: meter över havet. Beskrivning: Möjligt boplatsläge på en avsats som är ca 60x50 meter (NO SV). Vid sökschaktsgrävning påträffades inget av arkeologiskt intresse. Antikvarisk bedömning: Ej fornlämning. Objekt 4 Kartblad: 9H 1c Skyrshyttan. Terräng: Kuperad tomtmark. Nivå: meter över havet. Beskrivning: Gårdstomt. Inom ett ca 100x90 meter (V Ö) stort område är enligt häradskartan från Munksätters gamla tomt belägen. Tomten är fortfarande är bebyggd. Munksätter omtalas i skrift första gången 1502 och uppges då vara ett torp. Källor: Häradsekonomiska kartan Frankhyttan från (RAK J ). DMS (Det medeltida Sverige) 2:3, s 216. Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning. 18 Buskhyttegård

21

22