Tor- och onionteknik projektet

Transkript

1 ORG.NR DFRI Box 3644 SE STOCKHOLM Stockholm Tor- och onionteknik projektet DFRI driver sedan februari 2015 ett projekt för att vidareutveckla tekniken för Tor. Projektet skulle pågå under 18 månader. Detta dokument är en slutrapport som visar vad föreningen gjort och vilka resultat som uppnåtts från projektets start. Abuse och abusehantering Jämförelser med resten av nätet Testbädd för Tor relämätning Raspberry Pi projektet (RPiTor) Rättsliga följder av att driva Tor-relän Abuse och abusehantering Då Tor-användare gör något som mottagaren uppfattar som oacceptabelt så kontaktas ibland operatören av det exit-relä som användes vid tillfället. Ett av DFRI:s mål med att driva exit-relän är att ta reda på hur det fungerar ur rättslig synpunkt och få en bild av de vanligaste abuse-ärendena och ta fram strategier för att hantera dem. Vanliga så kallade abuseärenden beskrivs i en tidigare rapport 1 och har i stort sett inte förändrats. Majoriteten av alla ärenden är autogenererade e-postmeddelanden från maskiner som upptäcker olika saker i sina loggar. Mellan och har 846 tydliga fall av abuse-ärenden rapporterats till DFRI. Jämfört med perioden till när 91 ärenden kom in är det ungefär fyra gånger så många ärenden per månad. Mängden Tor-trafik som DFRI driver har samtidigt ökat i ungefär samma utsträckning användes ca MB/s och i mitten av 2016 är det 100MB/s med målet att öka till 128 MB/s. Antalet ärenden per trafikmängd är ungefär det samma år 2016 som Efter sköt antalet ärenden i höjden p.g.a att antal mejl som rörde upphovsrättsskyddat material ökade kraftigt. Dessa har nu nästan helt 1 DFRI:s exit-relän använder en reducerad exit-policy som är en kompromiss mellan att tillhandahålla så mycket tillgänglighet som möjligt och samtidigt begränsa utgående trafik till vissa portar. pdf

2 tor- och onionteknik projektet 2 försvunnit. Någon närmare analys av ärenden under perioden till har inte gjorts. Vissa rapporter om till exempel spam visar att en enstaka avsändaren lätt kan snedvrida statistiken om inte manuella korrigeringar görs. Vi har till exempel fått in över 500 likadana rapporter om en händelse från en och samma person. Det har räknats som ett ärende i bilden nedan. Kategorin misc innehåller enstaka ärenden som tydligt inte är automatiserade rapporter. Det kan t.ex. vara personer eller företag som utsats för intrång. Enstaka fall av vad som verkar vara poliser som önskar mer information om IP-adresser förekommer också. Scans är en bred kategori som innehåller alla möjliga typer av attackförsök. Både antalet fall som rör upphovsrättsskyddat material och spam och har gått ner och förtjänar knappt en egna kategorier i framtiden. Närmare av analys av det som finns i scans vore istället intressant. Många av de rapporterna kommer från Fail2ban 2 eller Webiron 3. DFRI har tagit fram en rutin 4 för vilka abuse-ärenden som besvaras. De Senaste versionen finns på

3 tor- och onionteknik projektet 3 flesta svar leder inte till ytterligare kontakter från avsändaren. Det här dokumentet beskriver hur DFRI besvarar s.k. abuse-mejl, dvs upplysningar eller klagomål om oönskad trafik som avsändaren menar har kommit från vårt nät. Ett abuse-mejl kommer in från $AVSÄNDARE angående $IP-ADDRESS, vanligtvis till abuse (at) dfri.net. 1. Besvaras mejlet? a) Om mejlet matchar vårt automatsvarfilter för abuse så besvaras mejlet automatiskt. Vi är klara. b) Mejlet har inte automatbesvarats Verkar det skrivet av en människa? Svara enligt punkt 2. c) Mejlet är automatgenererat Har vi svarat $AVSÄNDARE förut angående $IP-ADDRESS? Svara inte. d) Vi har inte svarat $AVSÄNDARE angående $IP-ADDRESS tidigare Svara enligt punkt När vi svarar manuellt, vad svarar vi? Gäller det en copyright-fråga, t.ex. fildelning? Använd abuse-templatecopyright. Informerar avsändaren om något slags intrångsförsök eller överutnyttjande av resurser, använd abuse-template-service-providers. Exempel på intrångsförsök är portscanning eller försök till access av webresurs som är del av ett känt säkerhetsproblem. Om avsändaren ber om information i samband med en utredning av något slag, använd abuse-template-investigators. Jämförelser med resten av nätet DFRI driver 7 stycken exit-relän ( ) som stödjer IPv6 och som totalt ger sannolikheten 1.5% att trafik ut från Tornätet går via DFRI. Totalt finns det 6492 relän av vilka 479 stödjer IPv6. 80 av dessa är exitrelän. Jämfört med vår tidigare rapport från 2012 är andelen exit-relän som stödjer IPv6 marginellt förändrat från 15% till 17%. Programvaran skulle kunna utvecklas för att den lättare nyttja IPv6 på maskiner som redan har den möjligheten. Idag krävs det en manuell inställning för att slå på IPv6-trafik för ett relä. DFRI avser att få bort den experimentella statusen för IPv6 och genomföra de förändringar i Tor-programvaran som krävs för att göra det enklare för relän att hantera IPv6. Dessa förändringar handlar om att få hanteringen av

4 tor- och onionteknik projektet 4 IPv6 att likna den som IPv4 har idag, som exempelvis automatisk detektering av eventuell IPv6-adress att använda. När väl det är gjort så kan vi se till att relän använder IPv6 per default, så att det fungerar som andra infrastrukturprogramvaror som ISC BIND, Postfix, Apache m.fl. Detta för att öka antalet IPv6-relän i Tornätet. Testbädd för Tor relämätning Ett testnätverk för prestandamätning av Tor-relän har satts upp på en av DFRI:s servrar. Till detta testnätverk ska man kunna ansluta de relän som man önskar för tillfället genomföra jämförande prestandamätningar av, baserat på t.ex. olika hårdvara, OS och konfiguration. Intressanta jämförelser vore exempelvis: 1. Olika hårdvara (a) Med och utan olika CPU-instruktioner som AES-NI (b) Raspberry Pi vs. Raspberry Pi 2 2. Olika OS, t.ex. Linux, FreeBSD, Windows 3. Olika versioner av OS, t.ex. Ubuntu vs Olika bibliotek (a) libevent 1.x vs. libevent 2.x (b) OpenBSD-malloc vs. default (c) OpenSSL 0.9.x vs. senaste, osv. 5. Olika prestandaoptimeringar för NIC, t ex Generic Segmentation Offload 6. Olika nät-optimeringar såsom t.ex. de vanliga kö- och flödesoptimeringarna: Receive Packet Steering, Receive Flow Steering m.fl. Resultaten från mätningarna ska publiceras på DFRI:s wiki där det även ska gå att finna information om hur man själv ansluter sitt relä till testnätverket för att kunna bidra med nya eller jämförande mätningar. Raspberry Pi projektet (RPiTor) RPiTor är ett delprojekt som syftar till att göra det möjligt för de flesta människor att på ett enkelt sätt bidra till spridandet av Tor-tekniken och utbyggnaden av Tor-nätverket. Att driva ett Tor-relä kräver vanligtvis ett mått av tekniskt kunnande och intresse för IT. Inom detta projekt vill DFRI hitta ett sätt att paketera ett Tor-relä så att det sköter sig själv och kan hanteras helt utan djupare tekniska kunskaper. Totalt byggdes 23 enheter i den första fasen av projektet. Enheterna är uppbyggda av en Raspberry Pi och ett paket med skript som automatiskt uppdaterar, konfigurerar och sköter driften av ett Tor-relä. För att inte relävärden ska behöva hantera abuse-ärenden är dessa relän konfigurerade att vara mellanrelän. Dessa relän började successivt delas ut till föreningens medlemmar och andra intresserade med start under september Ganska snart kom de

5 första i drift i olika relävärdars hem och efter knappt tre månader hade 12 relän dykt upp som delar av Tor-nätverket. Efter en tid visade det sig dock finnas vissa brister i systemet som ledde till att några relän slutade fungera. Tanken hade varit att ett krånglande relä alltid skulle kunna fås att fungera genom en så enkel åtgärd som att dra ut strömsladden och sedan sätta in den igen. Tyvärr var inte systemet tillräckligt robust och trots att ytterligare relän kom i drift sjönk det totala antalet aktiva relän. I mars 2015 var endast 4 relän aktiva och det beslutades att något måste göras. Några av de relän som tidigare hade delats ut hade aldrig kommit i drift. Dessa identifierades och började krävdes tillbaka från sina relävärdar för att kunna delas ut till nya relävärdar. De relän som varit i drift men slutat fungera begärdes också tillbaka för underhåll och i vissa fall omplacering till nya relävärdar. Dessa åtgärder ledde till att antalet aktiva relän i oktober 2015 stigit till ungefär stycken. Fyra relän har tappats bort av sina relävärdar eller av posten. Cirka 6-8 relän väntar på underhåll eller att placeras ut hos nya relävärdar. En översyn har också påbörjats för att göra programvara i våra RPiTorrelän modernare och mer stabil. När detta är gjort finns planer på att i en nästa fas bygga fler relän med mer kraftfull hårdvara. tor- och onionteknik projektet 5

6 tor- och onionteknik projektet 6 Rättsliga följder av att driva Tor-relän Journalistförbundet har tillsammans med Internetfonden drivit ett projekt för att utreda de straffrättsliga aspekterna av att stötta Tor. Rapporten 5 ger en översiktlig bild av rättsläget vid tillhandahållande av Tor-relän. Analysen är begränsad till rättsläget i Sverige och utgångspunkten är att samtliga användare, tillhandahållare och Tor-relän befinner sig i Sverige. DFRI bidrog till rapporten som skrevs av juristen Paulina Rehbinder. I praktiken finns det inte någon begränsning till Sverige vid drift av ett exit-relä. Under 2015 begicks ett bedrägeri i Turkiet via en IP-adress som tillhör en av DFRI:s relän. Kontaktpersonerna i whois-informationen för DFRI:s nät blev misstänkta och kallades under 2016 till förhör hos svensk polis. Ärendet är för svensk del avslutat. Ytterligare ett besök har skett hos svensk polis under 2016 men då var ingen misstanke riktad mot kontaktpersonen. Svensk polis verkar glädjande nog förstå Tor och misstänker inte operatörer av Tor-relän enbart baserat på deras roll som leverantörer av kapacitet till Tor-nätet. 5