SVENSK UNGDOMS KOMMUNALVALS PROGRAM

Transkript

1 SVENSK UNGDOMS KOMMUNALVALS PROGRAM

2 MAN SKA KUNNA LEVA BÅDE I STADEN OCH PÅ LANDET En levande landsbygd och dynamiska, välmående städer gör det möjligt för var och en att bo i den miljö de trivs bäst i. Viljan att få bo på landsbygden eller i storstaden ska inte ställas emot varandra. Livskraftiga städer behöver ett effektivt bostadsbyggande, fungerande kollektivtrafik och måttliga prisnivåer. Stadsplaneringen ska stöda affärsverksamhet och en dynamisk stadsmiljö genom att möjliggöra tillräcklig kapacitet för kollektivtrafik, stöda tät bebyggelse och skapa flera gröna rum. Segregering i stadsmiljöer ska motverkas genom bostadsplanering och genom att extra satsningar görs för att motverka utanförskap, som t.ex. uppsökande arbete. Svensk Ungdom vill ha en dynamisk och levande landsbygd också i framtiden. Landsbygdens villkor skiljer sig från städerna och därför kan inte samma tankesätt tillämpas på båda. För att kunna finansiera välfärdsservice på landsbygden krävs starka primärkommuner. Att administrationen centraliseras och samordnas betyder ändå inte att servicepunkterna måste bli färre och större. Svensk Ungdom vill så långt som möjligt undvika långa avstånd till skola, hälso- och sjukvård. Då det inte är möjligt ska alternativ som hälsovårdsbussar och skolskjutsar användas. En av grundpelarna i den nordiska välfärdsmodellen är rätten till jämlik vård oberoende av modersmål, hemort, ålder, funktionshinder, inkomst eller kön. Svensk Ungdom vill att all vård ska utgå från individen och vara så lättillgänglig som möjligt. Svensk Ungdom stöder införandet av en svensk vårdmodell där pengarna följer patienten. Det fria vårdvalet ger alla oberoende av inkomst möjlighet att välja var de vill få vård och av vem. Vårdvalet är också en möjlighet till bättre svenskspråkig service då konkurrensen ökar. ATT alla har lika rätt till vård, utbildning och service. ATT alla studerande har rätt till studierabatt på kollektivtrafik oberoende hemort. ATT flera satsningar görs på bilfria områden och gågator. ATT kollektivtrafiken är billigare och smidigare än att ta bil i tätbebyggda områden. ATT trängselavgifter införs i huvudstadsregionen samtidigt som större satsningar görs på pendeltrafik. ATT städerna blir mera cykelvänliga och uppmuntrar till cykling genom ett heltäckande och funger ande nätverk av cykelvägar anslutna till bilvägar. ATT cykelparkeringen förbättras genom cykelparkering med tak och särskild cykelparkering i parkeringshus. ATT citycyklar införs i flera finska städer och att system för cykeldelning stöds. ATT kommuner främjar cykling genom att tillåta cyklar på kollektivtrafiken. ATT flera satsningar på urbana grönområden görs. ATT motverkandet av segregering och utanförskap får en större vikt i stadsplanering. ATT flera bostäder byggs på tätbebyggda områden. ATT flera städer fokuserar på koncentration till centrum istället för expansion. ATT alla utrymmen i städerna och tätorterna används effektivt t.ex. genom multifunktionella utrymmen, delning och genom att använda också utomhusområden effektivt. Ett bra exempel på detta är uthyrningen av parkeringplatser till restauranger för terassbruk under sommaren. ATT miljövänliga bilar främjas genom åtgärder som t.ex. flera laddningsstationer, gratis parkering, och rätt att använda bussfiler. ATT städer ses som medborgares vardagsrum och att offentliga platser är trivsamma. ATT en kilometerbaserad ersättning för arbetsresor med cykel införs. ATT extra satsningar görs för att motverka utanförskap, t.ex. uppsökande arbete och bostadsplanering. ATT hållbarhets- och klimatindikatorer tas i beaktande i statsandelssystemet. ATT byggkraven i kommunerna ses över för att göra dem mera enhetliga och möjliggöra byggandet av s.k. koncepthus.

3 ATT kommuner i högre grad använder sig av de möjligheter som digitaliseringen för med sig, t.ex. genom användning av Big Data för att motivera och utvärdera politiska beslut. ATT vård och skola alltid finns på ett skäligt avstånd. ATT rättigheten till vård och utbildning tryggas genom lösningar som hälsovårdsbussar och skolskjutsar. ATT rätten till vård på svenska och finska tryggas. ATT papperslösa har rätt till vård. ATT så kallade rådgivningsplatser där missbrukare får byta ut använda sprutor ökar i landet. ATT flera kommuner inför specialsoptunnor för använda sprutor. ATT kommunerna garanterar Pixneklinikens fortsatta finansiering för att kunna erbjuda missbrukarvård på svenska. ATT tillgänglighet tas i beaktande i all markplanering, alla byggen och i offentliga byggnader. VÄRLDENS MEST JOBBVÄNLIGA KOMMUNER Svensk Ungdom vill att den ekonomiska politiken skapar hållbar ekonomisk tillväxt, uppmuntrar till företagsamhet och leder till ökad sysselsättning. En ansvarsfull ekonomisk politik gör att vi kan finansiera utbildning, vård och annan service både idag och i framtiden. Arbetsmarknaden har förändrats och blir hela tiden mera föränderlig och projektbaserad. Därför vill Svensk Ungdom göra arbetsmarknadssystemet mera flexibelt och tillåtande för olika livssituationer och arbetssätt. Vi vill att det är lätt att ta emot jobb, att anställa och att byta karriär. Kommunerna har en avgörande roll i företagens tillväxt och möjligheter att skapa nya jobb. Svensk Ungdom vill att Finland ska ha världens mest företagsvänliga kommuner. Vi vill se flera projekt som kopplar ihop företag med högskolor och gör det lättare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi vill se kommuner som satsar på infrastruktur och tjänster som gör att flera företag söker sig till Finland. För att Finland ska klara sig i den internationella konkurrensen behövs allas kunskaper och insatser. Välmående arbetstagare ger mera av sig själva och därför vill Svensk Ungdom satsa mera på arbetsplatsvälmående. Kommunerna är stora arbetsgivare och bör föregå med gott exempel och nya modeller. För att kvinnors lika förutsättningar på arbetsmarknaden måste det finnas lika möjligheter till dagvård. Därför försvarar Svensk Ungdom den subjektiva rätten till dagvård. ATT företagsamhet uppmuntras i alla livsskeden. ATT flera kommuner ser sig som lobbyorganisationer och jobbar mera systematiskt för att företag ska etablera sig i den egna regionen. ATT det skapas samarbetsorgan för företag, kommunen och tredje sektorn med en gemensam vision och strategi för hur området ska utvecklas. ATT små och medelstora företag ges stöd och verkliga möjligheter att verka och utvecklas. ATT kommuner stöder utvecklingen av nya former av export. ATT företagsamhet uppmuntras genom intensivare samarbete med näringslivet och genom företagarstipendier för unga. ATT kommuner stöder samarbete mellan forskning, utveckling och innovation i samarbete med högskolor. ATT en modell i i likhet med den danska Flexicurity modellen införs i Finland. ATT lokala avtal i arbetslivet tillåts. ATT arbetsplatsvälmående prioriteras och att kommunerna är föregångare i välmående på arbetsplatsen.

4 ATT kommunerna främjar och stöder investeringar inom den förnyelsebara- och utsläppsneutrala energisektorn. ATT kravet på utbildning ska reflektera innehållet i arbetet kandidatexamen och yrkeshögskoleexamen bör värderas högre på arbetsmarknaden. ATT den privata arbetsförmedlingens roll stärks. ATT en ungdomsreservering förs in i beskattningen. ATT byråkratin för företag minskas, t.ex. genom genom att man förenklar kraven på finansiell rapportering och minskar de administrativa bördorna för små och medelstora företag. ATT det är lönsamt att ta emot och erbjuda småarbeten och arbete i övrigt genom att kommunerna t.ex. erbjuder arbetssedlar för unga och invandrare. VÄLMÅENDE UNGA BYGGER FRAMTIDEN Under 90-talets lågkonjunktur valde man att spara på unga och ungdomsarbete, vilket man ser spår av ännu idag. Därför vill Svensk Ungdom satsa på ungdomsarbete istället för att skära i det. Föreningar och organisationer är ofta avgörande för ungas välmående och därför vill vi stärka såväl deras ekonomi som ställning inom ungdomsarbetet. Dessutom vill Svensk Ungdom i synnerhet ta i beaktande marginaliserade grupper. En allmänbildande och högklassig utbildning är en förutsättning för att Finland ska vara välmående och konkurrenskraftigt. Barn och ungas socioekonomiska situation, etniska bakgrund, familjeförhållanden, funktionsnedsättning eller hemort får inte påverka deras möjligheter till utbildning. Utbildningen i Finland ska utbilda välmående och samhällsengagerade, kunniga medborgare och ge barn och unga förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Ungas välmående påverkas även av deras möjlighet att ha inflytande över sin egen vardag. Finland har en åldrande befolkning vilket syns i de prioriteringar beslutsfattare gör. För att stärka demokratin och skapa en större rättvisa mellan generationer vill Svensk Ungdom sänka rösträttsåldern i samtliga val till 16 år samt stöda utvecklingen av starka ungdomsfullmäktige i varje kommun. Det är viktigt att kommunen satsar på demokratifostran redan i ett tidigt skede. En person som är straffskyldig ska också få vara med och fatta beslut skyldigheter ska avspeglas i rättigheter. ATT de kommunala- och regionala beslutsfattandeorganen bättre reflekterar befolkningsstrukturen och innehåller en större representation av unga, kvinnor, mångfald. ATT inga nedskärningar görs i ungdomsarbete. ATT arbetet med uungdomsgarantin fortsätter och utvecklas i kommunerna. ATT tillräcklig finansiering för ungdomsfullmäktigen garanteras. ATT unga ges inflytande över kommunala beslut. ATT kommunerna tar i bruk barn- och ungdomskonsekvensanalys. ATT ungdomsfullmäktige införs i de nya landskapsområdena. ATT rösträttsåldern sänks till 16 år. ATT alla barn har lika rätt till dagvård i små grupper nära barnet. ATT den subjektiva rätten till dagvård bevaras. ATT dagvårdsavgifterna är anpassade till inkomstnivå och uppmuntrar till arbete. ATT alla har rätt till utbildning oberoende av bakgrund eller hemort. ATT utbildningens kvalitet alltid ärär viktigare än skolans läge då skolors framtid avgörs. ATT språkundervisningen börjar så tidigt som möjligt i grundskolan. ATT möjlighet till språkbad i kommunen förbättras. ATT enspråkiga lösningar används i alla situationer då ett språk är i minoritet. ATT flera satsningar görs på stöd- och specialundervisning, t.ex. resurslärare. ATT större satsningar görs på studiehandledning av hög kvalitet.

5 ATT studerande har samma rätt till hälsovård och studierabatt oberoende av hemort. ATT flera kommunala sektorer än vården aktivt tar emot yrkesskoleelever för inlärning i arbetet, för att minska bördan på den privata sektorn. INTERNATIONELLA KOMMUNER SOM VÄRNAR OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Finland har en lång historia av internationellt samarbete. Samtidigt finns det flera kommuner som inte har insett potentialen i ett ökat samarbete med närliggande städer och vänorter. Vi vill se gränslösa kommuner där invånare fritt kan bo och arbeta var de vill. Goda exempel på gränslöshet är till exempel regionen kring Vasa och Umeå eller regionen kring Köpenhamn och Malmö. Svensk Ungdom ser den ökande invandringen som en möjlighet. Människor med olika bakgrund bär med sig nya kontaktytor och ger ökade möjligheter bland annat inom näringslivet, utbildningen, stadsbilden och kulturen. För att uppnå detta bör kommuner satsa mera på integration och stöd av människor med en annan bakgrund. Som välfärdsstat har Finland ett ansvar för att stöda utvecklingen globalt och hjälpa länder som drabbats av kriser. Svensk Ungdom vill se att kommuner tar ett större ansvar globalt och tar emot flera flyktingar. Alla kommuner ska ha nolltolerans mot diskriminering och rasism. Finland ska även föregå med gott exempel och respektera mänskliga rättigheter nationellt. Samernas rättigheter är något som länge har glömts bort av finska beslutsfattare. Svensk Ungdom arbetar för att ursprungsbefolkningens rätt till sin kultur, sitt språk, sitt land och sitt självbestämmande uppehålls och stärks. ATT kommuner allt mera är gränslösa kommuner med mera samarbete över kommun-, landskapsoch landsgränser. ATT kommuner i högre grad delar med sig av best practice och innovativa idéer. ATT personal och beslutsfattare i högre grad gör internationella utbyten för att få nya perspektiv och idéer. ATT utvecklingen av kommunen ses som en viktig tjänst och en huvudsyssla, inte något som görs vid sidan om. ATT kommuner satsar på infrastruktur som gör det möjligt att bo och arbeta på olika sidor om landskapsoch landsgränser. ATT mera resurser ges till projekt mot vardagsrasism som bygger broar mellan personer med olika bakgrund. ATT mera resurser ges till projekt mot diskriminering på grund av sexualitet, religion, könsidentitet eller handikapp. ATT flera satsningar görs på språkundervisning, praktikplatser och andra former av integration. ATT mångfald ses som en resurs på högsta ledningsnivå. ATT kommunala integrationationsprogram för invandrare och flyktingar finns i alla kommuner. ATT antalet kvotflyktingar på nationell nivå höjs till på lång sikt. ATT flera kommuner tar emot kvotflyktingar och att ersättningarna för kommunplatserna är tillräckliga. ATT program för att minska utanförskap och motverka radikalisering införs i kommunerna. ATT det införs flera kriscenter för våldtäktsoffer och skyddshem för kvinnor och män utsatta för våld. Mängden platser ska utgå från behov och inte från tidigare kostnader.

6 MILJÖTÄNK OCH NÄRPRODUCERAT GER HÅLLBARA KOMMUNER Miljömedvetenhet ska vara en naturlig del av vardagen för alla personer. Svensk Ungdom ser miljön som ett av de viktigaste politiska områdena, där internationellt samarbete och nationell innovation är avgörande för att lyckas. Vi måste göra de beslut som krävs för miljön och klimatet idag vi kan inte längre skjuta upp hållbar utveckling till framtiden. För att uppnå en miljövänligare och mera hållbar värld bör miljön tas i beaktande i all politik. Hållbarhet, biodiversitet, energieffektivitet och långsiktigt tänkande är grunden för Svensk Ungdoms miljöpolitik. Finland är ett av de bästa länderna i världen på att producera rena livsmedelsprodukter. Svensk Ungdom vill att Finland är en ledande aktör då det kommer till att tänka på djurens välfärd. Djurskyddet ska vara högt prioriterat och vi behöver ha en gemensam hög standard inom EU och även globalt. Det finska jordbruket måste även i fortsättningen stödas, samtidigt vill Svensk Ungdom att jordbruket konstant utvecklas för att skapa nya, lönsamma affärsmodeller som är hållbara för miljön. Svensk Ungdom vill också se mera odling på tätbebyggda områden och möjliggöra så kallade urbana jordbruk. ATT städer och kommuner minskar sina utsläpp och blir koldioxidneutrala. ATT kommunerna alltid prioriterar hållbara lösningar och främjar ny teknologi. ATT nya byggprojekt har ett så litet koldioxidavtryck som möjligt. ATT flera kommuner upphandlar närproducerad mat till offentliga kök. ATT flera sorterings- och ekopunkter införs också på landsbygden. ATT avbytartjänsterna förbättras. ATT kommunerna beaktar hållbarhet och rationalisering istället för enbart summor i anbud då åker mark utarrenderas. ATT jord- och skogsbruksmark är befriad från fastighetsskatt. ATT flera möjligheter till urbant jordbruk skapas. ATT miljöbeskattning minskar mängden utsläpp och avfall, medan återvinning och användning av förnybar energi ökar. ATT långsiktiga lösningar görs för att förhindra översvämmande åar. ATT skärgården hålls tillgänglig och öppen genom styrda muddringsprojekt. ATT kommunerna ursprungsmärker all mat som serveras.