Växjös utveckling 2009

Transkript

1 Växjös utveckling 29

2 2

3 Växjös utveckling Växjö kommun har tydligt framhållit hållbar utveckling som en överordnad strategi för ett växande Växjö. Denna beskrivning av Växjös utveckling utgår från begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Rapporten gör inga anspråk på att ge en komplett bild av kommunens utveckling utan gör några nedslag i densamma. Den ger heller inga svar huruvida Växjös utveckling är hållbar eller inte. Förhoppningen är att en bred överblick ska stimulera till eftertanke och diskussion kring komplexa samhällsutvecklingsfrågor. Utgångspunkter Denna rapport har tagits fram av kommunledningsförvaltningens planeringskontor och har fokus på den hittillsvarande samhällsutvecklingen i Växjö kommun och i vissa fall även i regionen. Rapporten berör inte framtidsinriktade åtgärder eller hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas. Vi försöker med stöd av offentlig statistik och rapporter att belysa trender och förlopp. I vissa fall försöker vi dessutom komplettera beskrivningen av respektive dimension med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tidsserier som valts varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga, är tillförlitliga och återkommande över tid. Ambitionen är att undvika allt för korta tidsperspektiv i syfte att kunna peka på mer stabila utvecklingsförlopp. Vi försöker också att sätta in Växjös utveckling i ett omvärldsperspektiv genom att göra jämförelser med den egna regionen, jämförelsekommuner, riket mm. Källa där inget annat anges är Statistiska centralbyrån. I rapporten görs jämförelser med: Kronobergs län exkl. Växjö (Uppvidinge, Lessebo, Markaryd, Älmhult, Alvesta, Tingsryd och Ljungby) Jämförelsekommuner (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad) Universitetsstäder (Lund, Uppsala, Karlstad, Linköping, Örebro och Umeå) Storstäder (Stockholm, Malmö och Göteborg) Riket inkl. Växjö 1. Tillväxt och energi. Årlig tillväxt i Växö, BRP/ invånare i förhållande till energitillförsel, kwh/invånare 2. Jämställdhet, ekonomisk. Medelinkomst samt lönegap mellan kvinnor och män 3. Humankapital. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 4. Hälsa. Ohälsotal 5. Ekonomisk utsatthet. Antal och andel personer med ekonomiskt bistånd samt antal och andel barn i ekonomiskt utsatta familjer 6. Boendesegregation, etnisk. Andel utrikes födda i kommunens stadsdelar och tätorter 7. Sysselsättning. Arbetslöshet och förvärvsfrekvens 8. Avfall. Mängd hushållsavfall/invånare samt andel avfall som materialåtervinns. 9. Natur. Tillståndet i Växjös sjöar, större än 1 ha. 1. Klimatpåverkan. Koldioxidutsläpp/invånare 11. Kreativitet. Antal bohemer 1 per 1 invånare Samtliga individrelaterade indikatorer ska redovisas fördelat på kön och etnisk bakgrund, där detta är möjligt. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner En beskrivning av samhällets utveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv förutsätter en bred och sammanhängande ansats och diskussion där ekonomiska, sociala och miljömässiga frågeställningar ingår och samverkar med varandra. Ett flertal indikatorer kan höra hemma i olika dimensioner, exempelvis pendling kan sorteras in såväl i den ekonomiska som i den miljömässiga dimensionen. Det är också viktigt att uppmärksamma såväl positiva samband som eventuella konflikter mellan hållbarhetsdimensionerna. Hållbarhetsindikatorer I budget 28 valdes 1 hållbarhetsindikatorer ut, vilka sedan har kompletterats med ytterligare 1, totalt 11 indikatorer. Avsikten är att de ska ge en översiktlig bild av hur hållbar utvecklingen i kommunen är. En indikator är i viss mån ett trubbigt instrument då den mäter en specifik företeelse och ska förenkla verkligheten. Däremot kan flera så kallade enkla indikatorer hjälpa till att belysa en förhållandevis komplex verklighet. De 11 hållbarhetsindikatorerna som valts ut redovisas i denna rapport. De är: 3

4 Befolkning Folkökning och migration Sveriges folkmängd ökade med 395 personer, eller 4,5%, mellan 1999 och 28. Kronobergs län (inkl. Växjö) ökade under samma period med 5 75 personer (2,9%) och Växjö kommun med 7 34 personer (9,9%). Kronobergs län exklusive Växjö minskade under perioden med personer (-2,2%). Diagramet visar förändringen från 198 och framåt. Invandringen har haft stor betydelse för folkökningen i Växjö kommun under de senare åren, och utgjort nära halva ökningen. Av det totala antalet invandrade utgör flyktingar ca 1/3. En annan stor grupp invandrare är återvändande svenskar. För de utomnordiska invandrarna är familjeband i Sverige den vanligaste orsaken. Folkökning Folkökning i Växjö kommun i Växjö och kommun övriga Kronoberg och övriga Kronoberg Växjö kommun Övriga Kronoberg Folkökning och invandringsnetto invandringsnetto folkökning 4

5 Befolkningens försörjningsbörda Befolkningsökning ses ofta som en viktig faktor för ekonomisk tillväxt. Den demografiska strukturen, dvs befolkningens åldersfördelning, har emellertid en minst lika stor betydelse. Bland annat kan den ge indikationer om framtida förändringar i tillgången på arbetskraft och humankapital, liksom förändringar i försörjningsbördan. Med försörjningsbörda avses förhållandet mellan antal personer i arbetsföra åldrar (2-64 år) och antalet barn (-19 år) och äldre (över 65 år). Diagrammen till vänster visar åldersstrukturen i Växjö kommun jämfört med riket 1985, 1995 och 28. Man kan tydligt se att den äldre andelen av befolkningen ökar i kommunen, men att den fortfarande är mindre jämfört med riket (blå). I figurerna för 1995 och 28 ser man också att Växjö, i egenskap av universitetskommun, har en betydligt större andel i åldrarna 2-3 år. I Växjö kommun har andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder (här avses efter gymnasiestudier till pension, 2-64 år) förändrats marginellt från 59 procent 1988 till 6 procent 28. Enligt befolkningsprognosen kommer denna andel att minska till 57 procent 217. SCB:s riksprognos visar på en minskning av den arbetsföra befolkningen i Sverige, från 58,6 procent 28 till 53,6 procent år 235. Försörjningsbördan har minskat från, till, Enligt kommunens befolkningsprognos kommer kvoten att åter öka och ligga på,74 år 217. Övriga Kronoberg har 28 en försörjningsbörda på,81 att jämföra med,71 i riket. SCB:s riksprognos visar på en väsentligt ökad försörjningsbörda de kommande årtiondena. 28 5

6 a v s n i t t s r u b r i k Utbildning och arbetsmarknad I Sverige har en generationsväxling på arbetsmarknaden påbörjats, i och med att fyrtiotalisterna allt eftersom går i pension. Utträdet från arbetsmarknaden är generellt koncentrerat till åldrarna år, medan inträdet på arbetsmarknaden varierar i större utsträckning. Jämfört med för ett par årtionden sedan sker inträdet idag allt senare, då normen bland unga har blivit att utbilda sig vidare efter grund- och gymnasieskolan. Många stannar också kvar i utbildningssystemet längre, dvs man tar längre tid på sig att ta sin examen från t ex högskola eller universitet. En undersökning från SCB visar att bland de som slutade gymnasiet 24 hade 2 procent någon gång efter avslutad gymnasieutbildning ägnat sig åt studier för att de inte fått något arbete. Bland de utrikes födda ungdomarna var samma andel 3 procent. Diagrammet visar att det idag är fler som arbetar och färre som studerar tre år efter avslutad gymnasieutbildning, jämfört med för fyra år sedan. Skillnaden mellan könen är också tydlig; det är fler män än kvinnor som arbetar, men fler kvinnor än män som studerar. Huvudsaklig Huvudsaklig verksamhet, verksamhet, tre år efter tre avslutad år efter avslutad gymnasieutbildning (riket) gymnasieutbildning (riket) 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % män kvinnor Arbete Arbete el. i program Studier Föräldraledighet Övrig verksamhet Arbete Arbete el. i program Studier Föräldraledighet Övrig verksamhet Sysselsättning Förvärvsfrekvensen (antal personer som förvärvsarbetar i förhållande till hela folkmängden) är normalt lägre i universitetskommuner, på grund av det stora antalet studenter. Växjö hade 27 en förvärvsfrekvens på 8% att jämföra med 83,5% i övriga länet och 77,8% i riket. En regionhuvudort har normalt färre förvärvsarbetande än regionen i övrigt, eftersom det bland befolkningen återfinns fler studenter, fler asylsökande och fler arbetssökande. Diagrammet nedan redovisar arbetslösheten i vår region Rådande lågkonjunktur kommer att visa sig som kraftigt ökade staplar åren framöver. 6

7 Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd (procent) Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd (procent) Växjö kommun Kronobergs län Sverige Sysselsättningens Sysselsättningens fördelning fördelning på näringsgrenar på näringsgrenar Sysselsättningens fördelning på näringsgrenar En bild av sysselsättningens sammansättning ges av dess fördelning på olika näringsgrenar. Den näringsgren som har ökat mest i Växjö sedan 199, sett till antal sysselsatta, är i statistiken forskning och utveckling, utbildning. Observera då att förskoleverksamhet sedan 22 ingår i denna näringsgren, det ingick tidigare i hälso- och sjukvård. På andra plats kommer företagstjänster/kreditinstitut/fastighetsförvaltning och på tredje plats personliga och kulturella tjänster. Minskat mest har hälso- och sjukvård och tillverkningsindustri. handel, transport, magasinering, kommunikation hälsa- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster utvinning av mineral, tillverkningsindustri forskning och utveckling, utbildning personliga och kulturella tjänster civila myndigheter, försvar, internat organisationer byggindustri jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 7

8 Nyföretagande 27 startades nya företag i Sverige, vilket är en ökning med drygt 22 procent jämfört med 26. Flest företag startades inom branschgruppen Finansiell verksamhet och andra företagstjänster, vilket till exempel är olika former av administrativ och teknisk konsultverksamhet. Ett stort antal nya företag startades också inom media, kultur, rekreation och vård. I Kronobergs län startades 38 procent fler företag 27 jämfört med 26, vilket gör länet till ett av de tre län där nyföretagandet procentuellt ökade mest mellan 26 och 27. Antalet sysselsatta i de nystartade företagen var personer och personer. Följande figur visar antal nystartade företag 27 efter län och ledningens könssammansättning. I Kronobergs län startades 24 procent av de nya företagen av personer yngre än 3 år (27). Det är en liten minskning jämfört med 26, då samma siffra var 28 procent. När det gäller kvinnligt nyföretagande (här visat som antal nystartade företag med enbart kvinna/kvinnor i ledningen) ligger Kronobergs län i mitten bland samtliga län. Nyföretagandet bland personer med utländsk härkomst är lägre i Kronoberg jämfört med de flesta övriga län. 27 startades 5,4 företag per 1 invånare med utländsk härkomst, att jämföra med 8,2 företag per 1 invånare med svensk härkomst. Motsvarande siffror för 26 var 4,1 företag per 1 invånare med utländsk härkomst och 5,3 företag per 1 invånare med svensk härkomst. Antal nystartade företag 27 efter län och ledningens könssammansättning Antal nystartade per 1 företag invånare 27 efter län och ledningens könssammansättning Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Sverige Halland Västra Götaland Södermanland Kalmar Norrbotten Dalarna Västmanland Kronoberg Värmland Örebro Östergötland Jönköping Västernorrland Gävleborg Väterbotten Blekinge Antal nystartade företag 27 efter län med enbart kvinna/kvinnor i ledningen, per 1 invånare Antal nystartade företag 27 efter län med enbart kvinna/kvinnor i ledningen, per 1 invånare Stockholm Uppsala Jämtland Skåne Halland Sverige Södermanland Västra Götaland Norrbotten Gotland Kalmar Kronoberg Västermanland Dalarna Värmland Blekinge Västerbotten Östergötland Örebro Jönköping Gävleborg Västernorrland Endast kvinnor Samtliga Endast män

9 Antal nystartade företag 27 efter län och härkomst, per 1 invånare Antal nystartade företag 27 efter län och härkomst, per 1 invånare Gotland Jämtland Värmland Stockholm Hallands län Västra Götaland Sverige Norrbotten Uppsala Örebro Skåne Kalmar Gävleborg Västmanland Södermanland Jönköping Västernorrland Kronoberg Dalarna Östergötland Blekinge Västerbotten Ej utländsk härkomst Utländsk härkomst Pendling In- och utpendling till Växjö kommun 1995, 2 och Förändring 95-7 Inpendling Utpendling Netto Pendling efter kön 27 Män Kvinnor Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Den geografiska rörligheten i Sverige ligger på en historiskt hög nivå. Efter 199-talets lågkonjunktur har både flyttningar och arbetspendling ökat kraftigt. Under de senaste 3 åren har antalet personer som pendlar till ett arbete i en annan kommun än bostadskommunen ökat från knappt 7 till 1,3 miljoner. Den ökande arbetspendlingen har lett till att allt större geografiska områden knyts ihop till samanhängande arbetsmarknadsregioner. Det geografiska område inom vilket pendlingen sker varierar mellan olika grupper i befolkningen. Den tydliga trenden med snabbt växande pendling är ett generellt fenomen som omfattar alla grupper på arbetsmarknaden, dock kvarstår betydande skillnader mellan olika grupper. Skillnaderna är framför allt stora för invånare med olika utbildningsbakgrund men även mellan kvinnor och män. Högutbildade och män pendlar i större utsträckning och inom ett större geografiskt område än andra grupper. 9

10 Tillväxt Något enkelt mått på regional eller lokal tillväxt finns inte. Flera olika mått finns som på olika sätt speglar den ekonomiska tillväxten; bruttoregionprodukt BRP, inkomster och lönesummor. BRP BRP är den regionala motsvarigheten till BNP, alltså bruttonationalprodukten, mätt från produktionssidan, dvs värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. BRP avser marknadspris i löpande priser. Alla regioners BRP summeras upp till BNP. Skillnaden mellan lönesummor och BRP är huvudsakligen att man inte får med driftsöverskottet (vinsten) för företagen i lönesummorna. Det är heller inte säkert att lönesummornas ökning är densamma som produktionsökningen. Pendlare bidrar till produktionen i den kommun där de arbetar, men ingår inte i den kommunens befolkningsunderlag när BRP slås ut per invånare. Lönesummor Lönesumman utgörs av den kontanta bruttolön som betalas ut från arbetsställena inom en kommun. Den totala lönesumman kan ses som en indikator på det samlade produktionsvärdet i en kommun. Under högkonjunktur tenderar storstadsregionerna att ligga högt i lönesummor på grund av deras konjunkturkänsliga näringslivsstruktur. I lågkonjunktur är effekten den motsatta. Lönesumma per invånare kan ses som en indikator för befolkningens försörjningsförmåga och köpkraft. Den påverkas direkt av förändringar av andelen förvärvsarbetande i befolkningen BRP per invånaren , tusen kronor BRP per invånaren , tusen kronor Jönköping Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Lönesumma Lönesumma per invånaren per invånare , 1993 tusen - 26, kronor tusen kronor Växjö kommun Sverige 1

11 Kreativt klimat Bohemindex (bohemer per 1 invånare) Riket Markaryd Lessebo Ljungby Älmhult Tingsryd Uppvidinge Alvesta Växjö Regioner kan öka sina konkurrensmässiga fördelar och sin ekonomiska utveckling genom att skapa förhållanden som lockar till sig högutbildad och kreativ arbetskraft, argumenterar den amerikanske professorn Richard Florida. Enligt denna teori har teknologi, talang och tolerans inverkan på en regions konkurrensförmåga. Teknologi säkrar en konkurrenskraftig produktion, talang säkrar en innovativ arbetskraft och tolerans säkrar en attraktiv boendemiljö. För att belysa dessa tre komponenter använder man sig bland annat av sk. bohemindex och kulturutbudsindex. Bohemindex är antal bohemer per 1 invånare, och som bohemer räknas författare, konstnärer, skådespelare samt idrottspersoner. Kulturutbudsindex är det kulturella utbudet per 1 invånare (bibliotek, biografer, caféer, restauranger, teatrar, museum, TV). Här räknas antalet anställda inom dessa brancher, per 1 invånare. Kulturutbudsindex Riket Markaryd Lessebo Ljungby Älmhult Tingsryd Uppvidinge Alvesta Växjö,,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,

12 Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det gäller till exempel makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete och arbetsvillkor, utbildning, ansvar för hem och barn och frihet från könsrelaterat våld (källa: JämO/DO). En vanlig indikator på jämställdhet är inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Påtagliga skillnader i inkomst mellan kvinnor och män finns i såväl Växjö som i andra kommuner, län och i riket totalt. Om man ser till hela inkomsten under ett år, det vill säga summan av inkomst från arbete och kapital, och olika ersättningar som sjukersättning, föräldrapenning, bostadsbidrag, etc. motsvarar kvinnors genomsnittliga inkomst bara ca 7 procent av männens. En viktig förklaring är att kvinnor oftare än män arbetar deltid. Men kvinnor får också mindre betalt för sitt arbete än män. Räknar man om kvinnors löner till heltid, uppgår genomsnittslönen för kvinnor år 24 till 83 procent av genomsnittslönen för män, en skillnad på 17 procent. En del av skillnaden beror på att kvinnor i större utsträckning arbetar i offentlig sektor, där lönerna är lägre än i den privata sektorn, och att kvinnor ofta arbetar i yrken där lönen är lägre än i yrken där många män arbetar. En del beror också på kvinnors större frånvaro från arbetet, på grund av föräldraledighet, sjukfrånvaro, vård av barn etc, vilket pressar kvinnors löner neråt. Om man räknade bort skillnader som beror på bland annat sektor, ålder och yrke, skulle kvinnors löner uppgå till 93 procent av mäns löner. Resterande 7 procent går inte att säkert förklara med den statistik som finns idag. En del av skillnaden beror på att män oftare än kvinnor har arbetsledande befattningar, vilket ger dem högre lön. Skillnaden mellan mäns och kvinnors medianinkomst har ökat mellan 26 och 27. För rikets del är ökningen i skillnad 7,3 %, för länet (inkl. Växjö) 5,7 % och för Växjö 5,8%. Könsuppdelad arbetsmarknad Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet (cirka 8 procent jämfört med cirka 86 procent för männen). Men Sverige har också en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen. Kvinnor och män väljer olika typer av arbeten, vilket visas i figuren till höger. Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor, tkr Folkökning i Växjö kommun och övriga Kronoberg Växjö Kronoberg Riket Andel män respektive Andel kvinnor män respektive per näringsgren, kvinnor Växjö per 27 näringsgren, Växjö 27 Vård, omsorg Utbildning, forskning Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel, kommunikation Jordbruk, skogsbruk, jakt Energi, vattenförsörjning, avfallshantering Tillverkning, utvinning Byggverksamhet Kvinnor Män 12

13 Humankapital Andel med eftergymnasial utbildning, Växjö Andel med eftergymnasial utbildning, Växjö Kvinnor 2-64 Män 2-64 Kvinnor Män Andel elever behöriga till gymnasieskolan, procent Andel elever behöriga till gymnasieskolan, procent 96 Arbetslivets utveckling med allt högre krav på nya kunskaper innebär att allt fler fortsätter utbilda sig efter gymnasieskolan eller återkommer till utbildning senare i livet. Humankapital är ett begrepp som innebär befolkningens eller personalens utbildning, färdigheter, talanger och kompetenser, samt även hälsa. Högre utbildning och humankapital är väsentliga faktorer för tillväxt och kan också vara en viktig lokaliseringsfaktor för företag och organisationer. Utbildningsnivån har ökat i Växjö kommun och andelen med eftergymnasial utbildning uppgår idag till 41% av befolkningen 2-64 år. Andelen med enbart förgymnasial utbildning har sjunkit, 22 var den 14,5% och 27 12,2%. Den ökade andelen kvinnor med högre utbildning har än så länge inte visat något utslag i inkomststatistiken. Behörighet till gymnasieskolan Att så många som möjligt går ut från grundskolan med behörighet till gymnasieksolan är viktigt för den framtida tillväxten och konkurrenskraften. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan minskar i Växjö men ligger över riksgenomsnittet Växjö Kalmar Halmstad Kristianstad Sverige Karlskrona 13

14 Mångfald Syftet med att visa statistik utifrån ursprung är att belysa utvecklingen på integrationsområdet. Sådan statistik är en förutsättning för att upptäcka, uppmärksamma och förhindra diskriminering och strukturellt betingade orättvisor i samhället och är ett viktigt redskap för att uppnå jämlikhet och rättvisa. 13,5% av befolkningen i Växjö kommun är född utomlands, och totalt har 16,8% utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar). Diagrammet visar födelseland för de utlandsfödda i Växjö. Hela 43,7 procent av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år, som är född utanför Norden, är idag ej förvärvsarbetande. En betydande andel är studerande, men många får sin försörjning genom ekonomiskt bistånd. De tjugo största födelseländerna De tjugo största födelseländerna för utlandsfödda för i Växjö utlandsfödda 27, antal i Växjö 27, antal Irak Bosnien och Hercegovina Jugoslavien Rumänien Chile Tyskland Polen Finland Somalia Iran Danmark Libanon Ungern Thailand Norge Indien Turkiet Makedonien Ryssland Kina Högsta utbildningsnivå Högsta efter utbildningsnivå födelseland, Växjö efter 27, födelseland, procent Växjö 27, procent Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Efterymnasial 3- år Uppgift saknas Sverige Norden utom Sverige Utanför Norden En god hälsa på lika villkor är en viktig del i arbetet 14

15 Andel förvärsarbetande per näringsgren efter födelseland, 2-64 år, Växjö 27 Andel förvärvsarbetande per näringsgren efter födelseland, 2-64 år, Växjö 27 Jordbruk, skogsbruk, jakt Tillverkning, utvinning Energi, vattenförsörjning, avfallshantering Byggverksamhet Handel, kommunikation Finansiell verksamhet, företagstjänster Utbildning, forskning Vård, omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Ej förvärvsarbetare Utanför Norden Sverige Norden utom Sverige Ekonomisk utsatthet Andel barn i fattigdom, kommuner i Kronobergs län Andel barn i fattigdom, kommuner i Kronobrgs län Ljungby Älmhult Alvesta Tingsryd Uppvidinge Markaryd Växjö Lessebo (Lästips: Barnfattigdomen i Sverige, årsrapport 28; Rädda Barnen) Andel barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag brukar användas som indikator för barn och ungdomars uppväxtvillkor. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna undertsiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. 27 hade knappt 2 3 personer, eller 3,7% av befolkningen över 2 år, ekonomiskt bistånd i Växjö kommun. En rapport från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen i Sverige har stabiliserats, men att det finns tre grupper av barn som är särskilt utsatta; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. 26 var 11,9 % av barnen i Sverige fattiga. Risken är stor att denna siffra nu ökar. Av erfarenhet vet man att ekonomiska nedgångar framförallt har drabbat dem som redan i utgångsläget är sårbara, t ex barn som av olika anledningar är oetablerade i samhället. I Växjö kommun lever 1,6% av barnen -17 år i fattigdom (26). Detta är en ökning med,1% sedan 25. Som referens kan nämnas att andelen fattiga barn i stadsdelen Rosengård i Malmö är 62%. 15

16 Hälsa för en hållbar tillväxt. Befolkningen i Växjö kommun har i förhållande till riket en god och jämlik hälsa. Det goda hälsoläget kan ha samband med den höga sysselsättnings- och utbildningsnivån i kommunen. Sjukfrånvaro och ohälsotal Sjukfrånvaron ökade kraftigt i Sverige från 1997 och framåt. Ökningen kännetecknas av att sjukfallen blev längre och att kvinnors sjukfrånvaro steg snabbare än männens. Forskning pekar på följande orsaker: Ohälsotalet , 27, år, Växjö år, kommun Växjö kommun samt riket samt riket Ökat förändringstryck i arbetslivet En äldre arbetskraft Sjukskrivningar istället för arbetslöshet Brister inom administrationen av sjukpenningsoch sjukersättningssystemet Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med sjukpenning, dagar med sjuk- och aktivitetsersättning, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med arbetsskadepenning divideras med befolkningen år. Ohälsotalet är dagmått, alltså dagar per person, och alla dagar är omräknade till heldagar. De första 14 dagarna av sjukperioden, som arbetsgivaren betalar ut sjuklön, ingår inte i ohälsotalet. Ohälsotalen är särskilt höga för kvinnor över 55 år. Också bland männen har denna åldersgrupp högsta ohälsotalet. Bland yngre är psykisk ohälsa en stor orsak till sjukskrivning. Medellivslängd Medellivslängden i Sverige ökar i takt med att ett flertal livsfaktorer ständigt förbättras. Bättre medicinsk behandling, av t ex hjärtinfarkt och stroke, bättre läkemedel och minskad andel rökare är några viktiga orsaker. En negativ tendens är den ökande andelen överviktiga bland befolkningen, och särskilt bland barn. Övervikt kan på sikt öka risken för sjukdomar såsom diabetes och hjärt/kärlsjukdomar. Stress i arbetslivet och ökad psykisk ohälsa är tillsammans med ökande alkoholkonsumtion andra faktorer som kan få negativa konsekvenser för medellivslängden Växjö kvinnor 2-64 år Växjö män 2-64 år Sverige kvinnor 2-64 år Sverige män 2-64 år

17 Demokrati Andelen röstande i % av antalet röstberättigade var i Växjö kommun: Förändring 22-26, procentenheter Kommunfullmäktigeval 82,5 % 8,81 % + 1,73 Landstingsfullmäktigeval 82,3 % 8,33 % + 1,93 Riksdagsval 84,7 % 82,47 % + 2,24 Benägenheten att rösta är olika stor i olika grupper, SCB:s valdeltagandeundersökning belyser valdeltagandet hos olika befolkningsgrupper. 26 års valdeltagandeundersökning visar t ex att sysselsatta röstar i högre utsträckning än arbetslösa 86 % jämfört med 73 %. Undersökningen visar också skillnader i valdeltagande efter utbildningsnivå. Högutbildade röstar i högre utsträckning än personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Det finns stora skillnader i valdeltagandet mellan hög- och låginkomsttagare. Jämförs gruppen med de som har de högsta inkomsterna med de som har de lägsta inkomsterna noteras en skillnad i valdeltagande på 2 procentenheter 93 respektive 73 procents valdeltagande. Skillnaderna i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda ökade något i och med 26 års val. De inrikes födda röstade i högre grad i valet 26 jämfört med valet 22. Boende Antal färdigställda Antal färdigställda bostäder i bostäder Växjö kommun i Växjö 1993 kommun Egnahem Bostadsrätter och hyresrätter Totalt Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar attraktiviteten, tillväxten och välfärden i en kommun. Växjö har under många år haft ett stort bostadsbyggande och nya bostadsområden har vuxit fram; Prästmarken och Sandsbrohöjden i Sandsbro, Östra Lugnet på Hovshaga och Biskopshagen på Söder är några exempel. En av ledstjärnorna i kommunens översiktsplan är den sammanhållna staden, vilket innebär att områden kan förtätas med ny bebyggelse när gamla verksamheter upphört. Ett aktuellt sådant område är bangårdsområdet, mitt i centrum av Växjö. Fördelarna med en sammanhållen stad är många. Befintliga strukturer och samhällsservice kan utnyttjas, avstånden blir kortare, vilket främjar gång- och cykeltrafik, förutsättningarna för bättre energiutnyttjande ökar och biltrafiken kan minska. Samtidigt ökar också kraven på att befintliga gator, kollektivtrafik med mera kan svälja den ökande folkmängden. Tillgången till bostäder är en avgörande faktor för den enskilde som debuterar på bostadsmarknaden eller för den som av olika skäl vill förändra sitt boende. För att belysa bostadstillgång brukar flera indikatorer få komplettera varandra; genomsnittligt antal personer per bostad (boendetäthet), tillskott av bostäder samt antalet lediga lägenheter. Det finns idag totalt ca 4 1 bostäder i kommunen. Befolkningen vid det senaste 17

18 a v s n i t t s r u b r i k årsskiftet var 81 74, vilket innebär en genomsnittlig boendetäthet på drygt 2 personer på bostad. Sedan 1993 har det i genomsnitt färdigställts 43 nya bostäder per år. I takt med att kommunen ökar sin folkmängd, ökar också behovet av bostäder. En nyligen genomförd flyttkedjeanalys för Växjö visar att en ny tillskapad bostad genererar ett antal flyttningar i en kedja, dvs mer än ett flyttbehov tillfredställs. Samtidigt kan nya behov uppkomma, som ett resultat av flyttkedjan, ett behov som i sin tur kan ge upphov till en ny kedja. Det är alltså viktigt att planera för, och bygga, olika typer av bostäder, både vad gäller storlek, upplåtelseform och standard. Sedan 24 har det färdigställts totalt bostäder i kommunen. Under samma period har folkmängden ökat med personer. Med en genomsnittlig boendetäthet på 2 personer per bostad kan man alltså säga att bostadsbyggandet ligger i fas med befolkningsökningen, dvs det sker inte någon överproduktion. Man bör också komma ihåg att det finns förhållandevis många enpersonshushåll i Växjö, på grund av det stora antalet studentbostäder på universitetsområdet. Under de kommande åren, fram till 217, förväntas ca 58 nya bostäder färdigställas per år i kommunen. Detta under förutsättning att de projekt som nu är planerade kommer igång. Om 15 år kommer vi att se flera nya stadsdelar och större områden utbyggda i Växjö; Vikaholm i den södra delen av staden, Bäckaslöv och Brevik i väster och Stationsområdet i Centrum. Boendesegregation I Växjö stad finns en kraftig snedfördelning när det gäller befolkningens ursprung. I stadsdelen Araby, som har ca 5 5 invånare, är närmre hälften av befolkningen född utomlands och inte mindre än 12 olika nationaliteter finns representerade. I hela kommunen är ca 14% av befolkningen född utomlands. I flera stadsdelar, som Högstorp, Sandsbro och Öjaby/ Räppe, är dock andelen utlandsfödda bara omkring 5% Andel utrikesfödda i Växjös stadsdelar 26-28, procent Andel utrikesfödda i Växjös stadsdelar 26-28, procent Araby Centrum Hov Hovshaga Högstorp Norr Räppe Sandsbro Procentuell förändring 26-28, procent 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5 Söder Teleborg Procentuell förändring 26-28, procent Araby Centrum Hov Hovshaga Högstorp Norr Räppe Sandsbro Söder Teleborg Väster Väster Öjaby Öjaby Öster Öster Förändring

19 Energi Energitillförsel kwh/inv Energitillförsel kwh/inv Växjö Övriga länet Jämf. kommun Sverige En hållbar energianvändning innebär dels att energikällorna är förnybara, dels att användningen är effektiv. År 27 var 54 % av Växjös energitillförsel förnybar. Till största del beror detta på hög biobränsleandel i uppvärmning och lokal elproduktion. Den förnybara andelen energi i transportsektorn var enbart 4 % under 27, främst beroende på inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Oljekriserna på 7-talet satte igång Växjös arbete att övergå från olja till biobränsle inom uppvärmningen. På så vis minskades Växjös sårbarhet på grund av internationella händelser. Oljeberoendet i transportsektorn innebär dock att sårbarheten när det gäller drivmedelstillgång och pris består i dessa delar. Energitillförsel per invånare är en bra indikator för att visa energieffektivitet. År 27 var Växjös energitillförsel kwh/inv, vilket är 5 % högre än basåret 1993, men 7 % lägre än 22, då Växjös energitillförsel per invånare var som störst. Detta kan ställas i relation till att Sveriges energitillförsel under 27 var kwh/inv. Detta kan bland annat förklaras av att Växjö saknar större energiintensiva industrier som drar upp det nationella genomsnittet. Jämfört med övriga länet ligger Växjö också lågt i energitillförsel. Energi och ekonomisk tillväxt kwh/inv kr/inv Ett annat sätt att visa energieffektivitet är att ställa energitillförseln i relation till bruttoregionalprodukten (BRP), det vill säga värdet på alla varor och tjänster i kommunen. Av diagrammet framgår att för såväl Sverige, Växjö och Växjös jämförelsekommuner har BRP/inv ökat samtidigt som energitillförseln per invånare har legat mer stabilt. Detta visar att ekonomisk tillväxt och energianvändning inte behöver följa varandra, utan kan frikopplas ifrån varandra. Ännu tydligare blir detta om man jämför utsläppen av koldioxid med den ekonomiska tillväxten kwh/inv Växjö kwh/inv Jämf.kommuner kwh/inv Sverige BRP/inv Växjö (kr) BRP/inv Jämf.kom (kr) BNP/inv Svergie (kr) 19

20 a v s n i t t s r u b r i k Klimatpåverkan Samhällets utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är den viktigaste orsaken till den förhöjda växthuseffekten och de klimatförändringar som följer på den. Samtidigt kommer klimatförändringarna att påverka samhället på många sätt, de flesta negativt. Det är därför viktigt att utsläppen av koldioxid minskas. Växjö kommun beslutade redan år 1996 att bli en fossilbränslefri kommun. Som delmål har kommunen satt upp målet att minska utsläppen per invånare med 5 % till 21 och 7 % till 225 jämfört med År 27 hade utsläppen minskat med 32 %, till en nivå på kg/inv. Växjö har framgångsrikt minskat utsläppen även om målet för 21 kan bli svårt att nå. Den stora utmaningen ligger i att minska utsläppen från transporterna, vilka i dagsläget står för 8 % av Växjös utsläpp. De svenska utsläppen har minskat med 13 % under samma period, ner till en nivå på kg/inv, vilket är lågt jämfört med andra industriländer. I den förra utgåvan av Växjös utveckling jämfördes Växjös utsläppstrend också med övriga länet och jämförelsekommunerna. En sådan jämförelse kan inte längre göras över tid, eftersom de tillgängliga siffrorna för de övriga kommunerna under 25 och 26 har tagits fram enligt en annan modell, som inte är jämförbar med den modell som använts tidigare. Koldioxidutsläpp, Koldoxidutsläpp, kg/inv kg/inv Växjö, totalt Växjö, transporter Växjö, uppvärmning Växjö, el Sverige totalt Avfall Samhällets sätt att producera, konsumera och kassera produkter påverkar miljön i olika grad. Uppkomsten av avfall följer i mångt och mycket konsumtionsmönster och konjunkturer. Mängden hushållsavfall ökar i Sverige och Växjö, både totalt och per invånare. Under perioden ökade avfallsmängden per invånare med 1 % i Sverige (till 514 kg/inv), men med hela 24 % i Växjö (till 529 kg/inv). Det är oklart vad detta beror på. Hushållsavfall kg/inv Hushållsavfall kg/inv Växjö Sverige 2

21 Hantering av hushållsavfall i Sverige 27 Hantering av hushållsavfall i Sverige 27 Materialåtervinning 37,7% Biologisk behandling 11,9% Förbränning 46,4% Varav aska som deponeras År 27 skickades 3,2 % av Växjös hushållsavfall till materialåtervinning eller biologisk behandling, vilket kan jämföras med 49,6 % i Sverige. Det nationella målet ligger på minst 5 % år 21, och är därmed nära att nås. Det som skiljer Växjö åt från Sverige är att andelen avfall som behandlas biologiskt är mindre än 1 % i Växjö, men närmare 12 % i Sverige. Det mesta av Växjös hushållsavfall skickas för närvarande till förbränning. En betydande andel av detta skulle istället kunna återvinnas eller behandlas biologiskt. I november 28 fattades ett politiskt beslut i Växjö om att inom några år börja samla in biologiskt hushållsavfall, vilket ska användas vid produktion av biogas. Deponering 4,% Hantering av hushållsavfall i Växjö 27 i Växjö 27 Materialåtervinning 29,5% Biologisk behandling,8% Förbränning 65,4% Varav aska som deponeras Deponering 4,3% 21

22 a v s n i t t s r u b r i k Natur Tillståndet i Växjös sjöar (större än 1 ha) inventeras av Vattenmyndigheterna som har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Målet är att alla yt- och grundvatten ska ha en god vattenstatus 215. Inventeringen är i dagsläget inte komplett och följaktligen kan bedömning av status för sjöarna som beskrivs nedan komma att förändras. Bedömningsgrunderna sker utifrån den ekologiska- och den kemiska statusen där den kemiska statusen inte har inventerats ännu och är således inte med i bedömningen. Den ekologiska statusen bedöms efter biologiska kvalitetsfaktorer, fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorer och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. De biologiska kvalitetsfaktorerna innefattar bland annat bottenfauna, påväxtalger, övergödning samt en bedömning av fisksamhället i sjön. Om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar på måttlig eller sämre ekologisk status bedöms vattendraget som måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Om de istället visar på god eller hög status går man vidare med att bedöma de fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorerna. Dessa beskriver bland annat försurning, siktdjup, näringsämnen samt särskilt förorenade ämnen (ex. bekämpningsmedel) i den aktuella sjön. Om de fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorerna visar på god eller måttlig status bedöms sjön som god eller måttlig status. Om de fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorerna visar hög status bedöms de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. De beskriver bland annat förekomst av artificiella vandringshinder, markanvändning i närmiljön samt antal diken per kilometer. Om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna inte visar hög status bedöms sjön god status annars hög status. På nästa sida presenteras helhetsbedömningen för Växjö kommuns sjöar större än 1 ha. 22

23 Sjöar Allgunnen Are Sjö Asasjön Bergsjön Drättingesjön Furen Helgasjön Innaren Lammen Lidhemssjön Lillesjön Linnebjörkesjön Lången Lädjasjön Mad Sjö Madkroken Norra Bergundasjön Norrsjön Rinkabysjön Rottnen Salen Skärlen Spånen Stora Värmen Stråken Södra Bergundasjön Sörabysjön Tegnabysjön Tjuredasjön Toftasjön Tolgasjön Torsjön Trummen Vederslövssjön Vikasjön Växjösjön Åredasjön Årydsjön Åsnen Öjaren Örken Övingen Övrasjö Bedömning Måttlig status Otillfredsställande status Måttlig status Måttlig status Måttlig status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Måttlig status Dålig status Otillfredssällande status Otillfredssällande status Måttlig status Störningar Mycket små Små Måttliga Stora Mycket kraftiga Bedömningen hög status innebär att sjön inte avviker eller avviker mycket lite från en opåverkad sjö. Störningarna är således mycket små och den ekologiska statusen anses vara hög. Den senaste bedömningen visar att ingen sjö i Växjö kommun har hög status, medan 33 sjöar bedöms ha god status. Fem sjöar har måttlig status och sex sjöar har otillfredställande eller dålig status, vilket innebär att de avviker betydligt från referensvärdena. Den sjö som får sämst bedömning är Södra Bergundasjön. För stadssjöarnas del (Växjösjön, Trummen, Norra- och Södra Bergundasjön) är det bedömningen av tillståndet för bottenfauna som ger otillfredställande eller dålig status. Ekologisk status Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Mål 215 Uppgifterna är hämtade från VISS Vatteninformationssystem Sverige

24 Box 1222, Växjö Besöksadress: Västra Esplanaden 18 telefon