Förbundsmöteshandlingar 2010 för Svenska Danssportförbundet Innehållsförteckning

Transkript

1 Förbundsmöteshandlingar 2010

2 Innehållsförteckning Föredragningslista... 3 Rösträtt... 4 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte Förslag till verksamhetsplan Proposition nr Proposition nr Förslag till årsavgifter att gälla från 1 januari Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse Valberedningens förslag på namn till bestraffningsnämnd Valberedningens förslag på namn till Revisorer Presentation av föreslagna till förbundsstyrelsen

3 Föredragningslista 1 Mötets öppnande 2 Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden 3 Val av mötesfunktionärer a) ordförande b) sekreterare c) två justeringsmän, att jämte ordförande justera mötets protokoll d) erforderligt antal rösträknare e) redaktionskommitté 4 Fastställande av arbetsordning 5 Fastställande av föredragningslista för mötet 6 Fråga om mötets behöriga utlysande 7 Fastställande av nomineringsprocedur 8 Behandling av styrelsens och revisorernas berättelse för senast förflutet verksamhets/räkenskapsår a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse c) revisionsberättelse 9 Beslut om disposition av årets resultat 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning 11 Behandling av a) förslag till verksamhetsplan b) styrelsens propositioner c) motioner som kommit förbundet tillhanda senast 1 februari och som avgetts från röstberättigad förening, röstberättigad medlem i sådan förening eller distriktsorgan d) fastställande av årsavgifter 12 Kandidatplädering 13 Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av ett år 14 Val av tre ordinarie ledamöter för en tid av två år 15 Eventuellt fyllnadsval för återstående mandattid av ledamot som valts för en tid av två år, men lämnat eller avsagt sig sitt uppdrag 16 Val av tre suppleanter för en tid av ett år 17 Val av ordförande i bestraffningsnämnden för en tid av ett år 18 Val av halva antalet övriga ledamöter i bestraffningsnämnden för en tid av två år 18 Val av en revisor och dennes personliga suppleant med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en tid av ett år, (Beträffande kompetens m.m. se 5 kap) 20 Val av ordförande för valberedningen för en tid av ett år, samt två ledamöter för en tid av två år 21 Mötets avslutning 3

4 Rösträtt I förteckningen nedan redogörs för vilka skyldigheter föreningarna fullgjort enligt DSF:s stadgar 7 kap 5. För sen redovisning markeras med Sen under respektive redovisningsslag (vilket medför att föreningen ej har rösträtt). Distrikt Årsavgift Statistik Årsmötes Verksamhets Resultat Balans Rev. Röst Förening till RF protokoll berättelse rapport rapport ber. rätt Bergslagens Danssportförbund Aros Dansklubb, AROS Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansföreningen NOFA Buggarna, NOFA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Dream Team, DDT Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansklubben Hedemora Svänggäng, HED Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Marionetterna, MAR Sen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansklubben Rockrullarna, RR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Start, START Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej DF Köpingstriffarna, TRIFF Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Diamant Sportdansklubb, DIA Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Falu Dansklubb, FAL Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Föreningen Falu Elitdansare, FALE Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Knutens Sportdansklubb i Örebro, KDÖ Ja Nej Sen Sen Sen Sen Sen Nej La DanZers Dansklubb, LAD Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mora Dansklubb, MORA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mälardalens Dansklubb, MÄLAR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mittnorrlands Danssportförbund Dansföreningen Rockringen, RING Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Altira, ALT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Faxe Söderhamn, FSÖ Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Glada Hudik, DGH Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Nipbuggarna, NIP Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Danssportklubben Spirorna, SPH Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Delsbo Dansklubb, DDK Ja Ja Sen Sen Sen Sen Sen Nej Föreningen Jamtline Dancers, JAMT Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Föreningen Sundsvalls Dansteam, SDT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Trolldansarna, TROLL Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Gefle Danssportklubb, GEFLE Sen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gävle Rockin Rollin Bugg Swing, GRRC Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Härnösands Danssportklubb, HDSK Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja(ny) Kramfors Danssportklubb, KDSK Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nimbus Dansklubb, NIMB Sen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Östersund Bugg o Rock'n Rollklubb, ÖBRK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norrbotten Västerbottens Danssportförbund Dansföreningen Dansdraget Älvsbyn, ÄDD Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansföreningen Dundretbuggarna, DFDB Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja(ny) Dansföreningen Pitéswänget, PSW Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Kiruna Bugg & Swing, DKKBS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Danssportföreningen Norrskensdansarna, ND Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej DK Gold Town Feet of Fire, GTFOF Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Föreningen Dansglada Fötter, DGFK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Lapplandsbuggarna Kiruna, LLBK Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Föreningen Lycksele Bugg & Swing, FLBS Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Föreningen Umeå Dansimperium, UDI Ja Ja Sen Sen Sen Sen Sen Nej Jokkmokks Danssportförening, JMK Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kalix Bugg & Swing Sällskap, KBSS Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Luleå Bugg & Swing Dansklubb, LBS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Luleå Rytmik & Balettförening, LRB Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Skellefteå Dansklubb, SDK Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vilhelmina Dansförening Danslust, LUST Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4

5 Distrikt Årsavgift Statistik Årsmötes Verksamhets Resultat Balans Rev. Röst Förening till RF protokoll berättelse rapport rapport ber. rätt Skåne Hallands Danssportförbund Countrobic Club Linedancers Malmö, CCLD Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansklubben Impetus Helsingborg, DKI Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Trampet, TRAMP Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen LineDance Helsingborg, LDH Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Halmstad Dansklubb, HDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kristianstads Sportdansklubb, KSDK Sen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Dansklubb, KBADK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lunds Dansklubb Gåsasteget, GÅS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sportdansklubben Laxbuggarna, LBH Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Söderåsens Dansklubb Blåa Skor, BLÅA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Varbergs Sportdansklubb, VBGSK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vollsjö Danssportklubb, VOLL Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Öresunds Dansförening, ÖDF Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Smålands Blekinges Danssportförbund Dansföreningen Hamboringen, DFHR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Dansfötter Växjö, DDF Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Danzvett, DZV Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Gullabo Swingers, GSW Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansklubben Snésteg, SNE Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Spinnrockarna, SPIR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Swing, DSW Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Svänggänget Sävsjö, DKSS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Crazy Stepz, CRAZY Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Habo Sportdansare, HABO Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Hovmantorps Sportdansklubb, HSDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Jivers Dancing Club, JDC Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Jönköpings Sportdansklubb, JSDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Motions & Dansföreningen Mad, MAD Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nässjö Sportdansklubb, NSDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tipsy Dansklubb, TDC Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vimmerby Sportdansklubb, VISDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Västbo Sportdansklubb, VBO Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Älmhults Dansklubb, Skoskavet, ÄDS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Västergötlands Danssportförbund Alingsås Dansklubb, ALID Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Borås Dansförening, BDF Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Candanza Dansförening, CAN Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansföreningen Axet, AXET Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Dansföreningen Hambovännerna, HVD Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansföreningen Studio Danza, DANZA Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansföreningen Stödbenet, SB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Buggie, DKB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Stop and Go, SOG Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Topeka, TOP Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja DK Riverside Buggers Tidaholm, RBT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hjo Dansklubb, HJO Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Linedanceföreningen The Kicking Bulls, BULLS Sen Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mariestads Dansförening Danza Nova, MDDN Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Skara Rockarna Dansförening, SKR Sen Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Sportdansklubben Trandans, TRAN Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sportdansklubben Varaslättens Buggare, VSB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Svenljunga Sportdansklubb, SLS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5

6 Distrikt Årsavgift Statistik Årsmötes Verksamhets Resultat Balans Rev. Röst Förening till RF protokoll berättelse rapport rapport ber. rätt Stockholm Upplands Danssportförbund Alemana Dansklubb, ADK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Birka Dansklubb, BIRKA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Bromma Sportdansklubb, BSDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Brunna Danssportklubb, BDK Sen Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansföreningen Danslyckan, LYCKA Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansklubben Elit Stockholm, DKE Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansklubben Ena Bugg & Swing, ENA Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansklubben Färingsö Humbuggs, FHB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Nackswinget, NSW Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Nyckeln, NYCK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Quick And Quick, Q&Q Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja EBBA Dansklubb, EBBA Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Boogie Lovers, BL Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Norrtelje Linedancers, NOLD Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Föreningen Olands Bugg & Swing, OLAND Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Swedish Swing Society, SSS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Tälje Linedancers, TÄLJE Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Värmdö Dansare, VÄRD Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja LK Dansförening, LKD Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Solna Sportdansklubb, SSDK Ja Ja Sen Sen Sen Sen Sen Nej Stockholms Dansklubb, STDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Swingkatten Dans och Kulturförening, SWKT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Team One Dansförening, ONE Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Uppsala Bugg & Swing Society, UBSS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Väsby Dansklubb, VÄSBY Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Västsvenska Danssportförbundet Dals Dansklubb, DDKF Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dancing Team Club Hammarö, DTC Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Dansföreningen Dance Port Fjällbacka, PORT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansföreningen Göteborgsdansarna, DFGD Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansföreningen Munkbuggarna, MBM Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansföreningen West Coast Jitterbugs, WCJ Sen Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansföreningen Västkustbuggarna, VKB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Bohusbuggarna, DBB Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Göteborgs Elitdansare, GED Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dansklubben Magic Göteborg, MAGIC Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Rocksulan, RS Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Dansklubben Woodpecker, DKW Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja DK Donnum Ferrum Göteborg, DFE Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborgs Danssportklubb, GDSK Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mölndals Danssportklubb, MÖLDK Sen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Östra Danssportförbundet Dansklubben Mälarbuggarna, DKM Ja Ja Ja* Ja* Ja* Ja* Ja* Ja Dansklubben Rock You 2, RY2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Föreningen Side by Side Line Dancers, SBS Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lindy Dancing Team, LDT Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Linköpings Bugg & Rock'n' Roll Klubb, LBRR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Linköpings Sportdansklubb, LSDK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norrköpings Bugg & Rock'n'Roll Klubb, NBR Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norrköpings SDF, NOSD Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nyköpings Dansförening, NDF Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Smékickers Linedance Klubb, SME Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Sportdansklubben Wetternbuggarna, WETT Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Vadstena Dansklubb, VADK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja *) Annat verksamhetsår än kalenderår 6

7 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte 2010 Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig innan möte för att upptas i röstlängd som röstberättigad. Registrering bekräftas genom att varje ombud får röstkort samt namnskylt. Distriktsombud som har två röster får två röstkort. Yttrande och förslagsrätt Under Förbundsmötet har ombud, förbundsstyrelsens ledamöter och revisorer samt motionär i vad avser egen motion yttrande och förslagsrätt. Valberedningens ordförande och dess ledamöter har yttranderätt i frågor som de har berett. Ledamöter i förbundets kommittéer/verksamhetsområden, RFs representant och kansliets personal har yttranderätt. Annan närvarande person kan få yttra sig efter enhälligt samtycke från Förbundsmötet. Vid förbundsmötet får representanter för förbundets medlemsföreningar närvara. Begära ordet lämna förslag Talare får begära ordet genom att räcka upp handen. Ordföranden eller sekreteraren, efter beslut dem emellan, noterar den anmälda talaren på talarlista. Personer som yttrar sig första gången i en debatt ges företräde framför personer som redan talat. Alla förslag som Förbundsmötet ska behandla, förutom rena bifalls /avslagsyrkanden måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som förslag till beslut utom vid ordningsfråga, se nedan. Alla förslag på förbundsmötet protokollförs. Styrelsens förslag är huvudförslag. Rösträtt Endast de valda ombuden som finns på den av Förbundsmötet fastställda röstlängden har rösträtt. Det är inte tillåtet att överlåta rösträtt till någon annan under mötet. Sekretariat, protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som ska ansvara för mötesprotokollet. Så snart som möjligt efter Förbundsmötet kommer ett beslutsprotokoll att publiceras på hemsidan. Vid omröstning genom votering (begärd rösträkning) ska röstfördelningen anges i protokollet. Utöver mötesordföranden justeras mötets protokoll av de av Förbundsmötet valda protokolljusterarna. Omröstning När debatten är avslutad frågar ordföranden om Förbundsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden/förslag som kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas (propositionsordning). Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja rop). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Om något av ombuden vill ha en noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering. Efter begärd votering sker röstning genom handuppräckning med röstkorten utan att de räknas (försöksvotering). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med klubbslag. Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära rösträkning. Begärs rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden som bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Om något av ombuden vill ha en ännu mer noggrann bedömning av omröstningen kan denne begära röstgranskning. Då avges rösterna efter upprop från den justerade röstlängden. Det går att begära rösträkning eller röstgranskning direkt. Sluten omröstning tillämpas endast vid personval. 7

8 Beslut Om inget annat anges i Svenska Danssportförbundets stadgar avgörs vid omröstning alla frågor med enkel majoritet (absolut eller relativ). För beslut i sakfrågor krävs absolut majoritet (mer än hälften av antalet avgivna röster, blank röst räknas inte). Personval avgörs genom relativ majoritet (de som fått högsta antalet röster är valda oberoende av hur det antalet förhåller sig till totala antalet röster). Vid omröstning, som inte avser personval, skall vid lika röstetal gälla det förslag som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad. Är han inte röstberättigad, avgör lotten. Vid personval skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra. För bifall till stadgeändring krävs beslut med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Redaktionskommitté Redaktionskommittén väljs av Förbundsmötet och ska bestå av två ledamöter. Redaktionskommittén kan vara Förbundsmötet behjälplig med att utarbeta förslag som krävt utredning eller med förslag som i formuleringshänseende hänskjutits till redaktionskommittén när ett direkt avgörande inte kunnat ske. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har viktiga fakta att tillföra debatten eller vill rätta felaktigheter som använts i debatten. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får inte innehålla någon argumentation. Ordföranden beslutar om sakupplysningen beviljas. Replik När någon bli medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara mer än ett kort svar från den angripna. Ordföranden beslutar om replik beviljas. Efter en replik kan ordföranden bevilja kontrareplik enligt samma princip som för replik. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus för överläggningar mellan ombuden, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten. Ordningsfrågor bryter talarlistan. Som regel kräver inte ordningsfråga skriftligt yrkande om inte ordföranden begär det. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller av ordföranden. Förbundsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas efter fråga från ordföranden. Då streck i debatten sätts, sätter de som vill tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som har inkommit. Yrkanden får inte tillföras efter att streck i debatten har satts. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen skall skriftligen lämnas till mötesordföranden, senast vid Förbundsmötets avslutande. Reservationer protokollförs. Val av valberedning Förbundsmötet väljer valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval och lägga förslag på dessa vid kommande Förbundsmöte. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan förbundsmötet eller ordföranden besluta att sluten omröstning ska tillämpas. Ombuden röstar med blank röstsedel. Röstsedel ska innehålla högst det antal namn som valet avser. Röstetalen för varje kandidat protokollförs. 8

9 Val/ Nominerings procedur/kandidatplädering Vid kandidatnominering redovisar valberedningens ordförande valberedningens förslag. Efter detta får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. Förslagen skall vara inlämnade senast vid av Förbundsmötet fastställd dag och tid. Ifall nominerad person inte blir vald till posten den är nominerad till, flyttas nomineringen till nästa steg i valproceduren. Mötet beslutar om kandidaterna skall presentera sig själva. Valbarhet Utdrag ur 3 kap 1 RF:s stadgar Valbarhet enligt 3 kap 1 RF stadgar För samtliga val som företas av årsmöten inom RF:s organisationer krävs att den nominerade är medlem i förening ansluten till RF. Utdrag ur 2 kap 2 DSF:s stadgar Arbetstagare inom förbundet och SDF får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen eller SDF styrelsen. 9

10 Förslag till verksamhetsplan Verksamhetsinriktning Svenska Danssportförbundet är en ideell organisation som består av medlemsföreningar. För att Förbundsstyrelsen (FS) ska kunna leda och styra verksamheten mellan Förbundsmötena (FM) fattar mötet beslut om verksamhetsinriktning innehållande verksamhetsidé, vision, värdegrund, långsiktiga mål och prioriterade områden Svenska Danssportförbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund Svenska Danssportförbundet ska arbeta efter de gemensamma normer och riktlinjer som finns inom den svenska idrottsorganisation och som Riksidrottsförbundet ger uttryck för i Idrotten vill. Den svenska idrottsrörelsen har samlats bakom visionen Svensk idrott världens bästa. Svenska Danssportsförbundets verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning. Svenska Danssportförbundet vision DSF för all tävlings och motionsdans. Svenska Danssportförbundet är ett specialidrottsförbund som ska dela in sin verksamhet efter ålder och ambitionsnivå. I vår verksamhet ingår bredd och elitidrott. Med breddidrott avser vi både tävlings och motionsverksamhet. Danssporten ska kunna vara öppen för all dans. Svenska Danssportförbundets värdegrund Glädje Glädjen är den starkaste drivkraften för att dansa. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Vi vill ha dansglädje genom att delta, se på och/eller leda. Engagemang Vi vill bedriva och utveckla vår verksamhet så att vi känner och finner engagemang i alla led från utövare, funktionär, ledare till medlem. Alla som deltar får vara med och bestämma och ta ansvar för sin verksamhet. Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Öppenhet Alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Det betyder att vi inte accepterar kränkande särbehandling. Danssporten präglas av en öppen dialog. 10

11 Svenska Danssportförbundets långsiktiga mål Tillväxt och utveckling för danssportens bästa. Svenska Danssportförbundet föreslås ha tillväxt och utveckling som långsiktiga mål. Det innebär att vi ska bli fler medlemmar, få fler danser inom förbundet och säkra breddsatsning i alla åldrar. Genom en breddsatsning får vi också en elit och omvänt genom att ha en elit får vi också en bredd. Tillväxt kan inte ske ohämmat, vi måste parallellt arbeta med administrativ effektivisering och ledarutveckling samt se till att vi har en sund ekonomi. I detta långsiktiga mål ingår att synas mer och på rätt ställe. Svenska Danssportförbundets prioriterade områden 2010 Med vision, värdegrund och långsiktigt mål föreslås att Svenska Danssportförbundet gör följande prioriteringar inom verksamheten under Verka för att få en ökad rekrytering av barn och ungdomar till danssporten Andelen licensierade barn och ungdomar sjunker drastiskt inom vårt förbund. Vi är inte ensamma att möta denna demografiska midja men vi måste med gemensamma krafter göra allt vi kan för att få fler unga att vilja börja dansa med oss. Fortsatt arbete med att utveckla Line Dance inom Danssportförbundet LD har genom de föreningar som anslutit sig till förbundet hittat en gemensam socialdansgrund att stå på som ska vidareutvecklas. Fortsatt arbete med utveckling av tävlingsverksamheten inom framför allt VO BRR Det ska vara kul att dansa, det ska vara lätt att tävla, det ska vara spännande att se på tävling, vi ska ha fler dansare. VO BRR har startat ett arbete med förslag till en ny tävlingsstruktur. Detta förslag skall fortsätta att utvecklas och förankras. Fortsatt arbete med en utvecklad Elitsatsning Elitverksamheten har fått en grundstruktur, nu börjar vardagen för att hitta rätt former in i framtiden och inte minst för att hitta samarbete inom RF så att vi får ännu bättre effekt av insatta resurser. Fortsatt arbete med att ta fram utbildningar för domare och tränare inom Tiodans Under många år har det funnits en önskan om att det ska tas fram utbildningar samt utbilda domare och tränare inom Tiodansen. Arbetet har påbörjats och ska fortsätta under året. 11

12 Proposition nr 1 Förslag till värdegrund, vision och riktlinjer för svensk danssport Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsmötet beslutar om nedanstående värdegrund, vision och riktlinjer för svensk danssport. Danssporten Vill Värdegrund, vision och riktlinjer för svensk danssport Som idéprogram ska Danssporten Vill vara den idémässiga basen för central och lokal verksamhet. Med Danssporten Vill som grund kan föreningar, distrikt och centrala funktioner utforma sina egna mål och handlingsprogram. Inledning Svensk danssports gemensamma inriktning beskrivs i Danssporten vill. De verktyg vi behöver och vill ha för att omsätta detta till praktisk verksamhet väljer vi själva. Vår omvärld och våra förutsättningar i samhället förändras i allt snabbare takt. Därför behöver vi ha en pågående dialog om vår vision och målsättning. Grundläggande värderingar, policyfrågor, etik och moraluppfattningar måste sättas i fokus. Den demokratiska processen inom Svenska Danssportförbundet (DSF) med medlemmars möjlighet att kunna påverka är en viktig bas att utgå från. Detta dokument ska vara en hjälp för föreningar, distrikt, centrala funktioner inom DSF och enskilda utövare att hitta verksamhetsidé och framtida inriktning. Vägledningen i DSF:s beskrivning är Idrotten Vill, först antagen vid Riksidrottsmötet 1995 och sedan vidareutvecklat. I texten används vi som ett uttryck för danssportens hela organisation. Alla aktiva, ledare och funktionärer inom föreningar, distrikt och på central nivå ingår i detta begrepp. Alla har en möjlighet att vara med och påverka DSF:s inriktning. Svenska Danssportförbundet (DSF) bildades 25 februari 1968 på Birkagården i Stockholm och är sedan 1977 medlem i Riksidrottsförbundet (RF). DSF är också medlem i International Dance Sport Federation (IDSF), World Rock n Roll Confederation (WRRC) och anslutna till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) som recognised. Våra nuvarande dansgrenar: Latinamerikanska danser (Cha Cha Cha, Samba, Rumba, Paso Doble, Jive) Standard danser (Modern vals, Quickstep, Tango, Wienervals, Slow Foxtrot) Tiodans (Latin och Standard ovan bildar tillsammans Tiodans) Bugg och Rock n Roll danser (Bugg, Dubbelbugg, Lindy Hop, Boogie Woogie, Rock n Roll) Line Dance Formationsdans 12

13 Svenska Danssportförbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund Svenska Danssportförbundet ska arbeta efter de gemensamma normer och riktlinjer som finns inom den svenska idrottsorganisation och som Riksidrottsförbundet ger uttryck för i Idrotten vill. Den svenska idrottsrörelsen har samlats bakom visionen Svensk idrott världens bästa. En viktig bas i detta arbete är följande: Danssport är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera Danssport består av träning och lek, tävling och uppvisning Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Svenska Danssportförbundet med tillhörighet i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott menar vi danssport upp till 12 års ålder. Med ungdomsidrott avser vi danssport för tonåringar och unga vuxna år. Vuxenidrott är danssport för dem som är över 20 år. Inom barnidrotten ger vi möjlighet till lek och att prova på våra danser. Det är viktigt att ge en allsidig utveckling. Tävling är en del av leken och ska ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat tjänar som sporre. Vi är en samlad danssportsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla föreningar, distrikt, centrala funktioner, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit och breddverksamhet sker i nära samverkan som ger inspiration och utveckling. Inom DSF respekterar vi varandras roller och verksamhetsvillkor. Danssporten och Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). DSF tar i möjligaste mån hänsyn till FN:s internationella rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Viss dans för personer med funktionsnedsättning är idag organiserad inom Svenska Handikappidrottsförbundet. 13

14 Svenska Danssportsförbundets verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning. Svenska Danssportförbundet vision Visionen är DSF för all tävlings och motionsdans. Svenska Danssportförbundet är ett specialidrottsförbund som ska dela in sin verksamhet efter ålder och ambitionsnivå. I vår verksamhet ingår bredd och elitidrott. Med breddidrott avser vi både tävlings och motionsverksamhet. Danssporten ska kunna vara öppen för all dans. Svenska Danssportförbundets värdegrund Värdegrunden utgörs av de tre ledorden Glädje, Engagemang och Öppenhet. Glädje Glädjen är den starkaste drivkraften för att dansa. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Vi vill ha dansglädje genom att delta, se på och/eller leda. Engagemang Vi vill bedriva och utveckla vår verksamhet så att vi känner och finner engagemang i alla led från utövare, funktionär, ledare till medlem. Alla som deltar får vara med och bestämma och ta ansvar för sin verksamhet. Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Öppenhet Alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Det betyder att vi inte accepterar kränkande särbehandling. Danssporten präglas av en öppen dialog. Bra i dans och bra dans Med verksamhetsidé, vision och värdegrund som bas kan mer formuleras om hur vi vill bedriva vår idrott danssport. Vi vill på alla nivåer utveckla människor positivt, såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Fysisk utveckling Kroppen är skapad för aktivitet, därför är danssport bra och utvecklande. Vi mår bra och kan prestera mer både i vardagen och på tävlingsgolvet. Danssporten har stor betydelse för folkhälsan. Psykisk utveckling I dansen får vi utlopp för glädje och spontanitet, trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. I Danssporten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar utövaren att testa gränser, prestera mer och nå bättre resultat. Att nå mål är tillfredsställande. Att kämpa tillsammans med någon annan ger också erfarenhet att ta med sig vidare i livet. Social utveckling Dansporten ger gemenskap och engagemang. Vi lär oss tidigt att umgås och respektera varandra över kulturella, etniska, köns och generationsgränser. Ledarna är de positiva förebilderna. Föreningsgemenskap ska vara tillgänglig för alla. 14

15 Kulturell utveckling Danssporten finns på många orter i hela landet. Genom sin verksamhet bidrar föreningarna till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation för orten. Danssport är en del av det svenska kulturarvet Idrott och danssport skapar en samhörighetskänsla för alla människor och i alla samhällsskikt. Danssport är bra Eftersom danssport betyder mycket i många människors liv är det viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Demokrati Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Det uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund m m, är delaktiga i de beslut som formar deras verksamhet. Rätten att påverka utövas dels genom den demokratiskt uppbyggda mötesverksamheten och dels genom det vardagliga tränandet och tävlandet. Med detta följer också att ta ansvar för sig själv och andra i föreningen. Utveckling Föreningslivet är en nyttig och lärande miljö. Den ska påverka positivt så att attityder förändras så att t ex. mobbning motarbetas. Verksamheten ska vara utformad så att alla lär sig respektera varandra som kamrat och medtävlare. Jämställdhet Danssporten tillhör en av de mest jämställda sporterna. Det ska vara jämställdhet mellan könen. Uppdrag ska utformas och fördelas mellan könen så att både mäns och kvinnors erfarenheter tas till vara så att båda könen kan vara med. Respekt för andra, respekt för varandra Idrotten och danssporten är internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer breddar våra kontaktytor, ökar vår förståelse för andra kulturer och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Med gemenskapen inom dansen ska människor med olika etniskt ursprung, nationalitet och religion lära känna och respektera varandra. Det motverkar främlingsfientlighet och rasism. Mångfalden bidrar till att utveckla danssporten. Ideellt engagemang Alla medlemmar är med av egen fri vilja. De leder och utformar själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Många ledare satsar oavlönat sin tid och kraft på att leda föreningar och till att fostra barn och ungdomar. Det ideella engagemanget utgör i sig en grundläggande kraft att värna om och är ett kännemärke. De ideella ledarna ska uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. Rent spel Känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi inom danssporten för efterlevnad av regler och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av dansgolvet, för att skapa en positiv miljö för utövare och supportrar. Inom svensk danssport tar vi avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat doping för att uppnå bättre resultat. 15

16 En god hälsa Danssport bidrar till folkhälsan. Barn och ungdomar lär sig hur kroppen fungerar och vad som krävs för att den ska må bra. Att ta ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t.ex. droger och alkohol, är därför självklart. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Sund ekonomi All ekonomisk hantering ska ske i enlighet med gällande lagar och regler och med särskild hänsyn tagen till idrottens etiska krav. Miljömedvetenhet Danssporten tar sitt ansvar för miljöfrågor genom att om möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Det gäller alla områden, inte minst resor i samband med träning och tävling som ska göras så trafiksäkra och miljövänliga som möjligt. Riktlinjer inom DSF ska vi... Allmänt verka i enlighet med vår vision och värdegrund värna om den idrottsliga grunden vi står på värna om det ideella engagemanget erbjuda alla som vill oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar en positiv, hälsofrämjande och utvecklande fritidsmiljö bedriva vår verksamhet så att den är trovärdig i förhållande till idé och mål utveckla danssporten enligt våra etiska värderingar, t ex motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser tillåta varje enskild förening att besluta mot vilka nivåer man vill inrikta sin verksamhet sträva efter att positivt marknadsföra danssporten genom olika kommunikationskanaler Barnidrott bedriva danssport på ett lekfullt och allsidigt sätt som bygger på barnens behov utforma danssporten för barn så att den ger ett livslångt intresse för dans så långt som möjligt utforma verksamheten så att den kan bedrivas lokalt, detta gäller även tävlingsverksamheten och resultaten ska ges liten uppmärksamhet erbjuda en säker, socialt trygg och kamratlig miljö ha ledare som har en grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling lära barn att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel barn ska ha rätt att vara med i olika typer av idrottsföreningar för att utvecklas samverka med skolor för att få dans på schemat bedriva danssport för barn ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konventioner 16

17 Ungdomsidrott med breddinriktning arbeta för att övergång mellan barn och ungdomsidrotten sker successivt med hänsyn till individernas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt arbeta för att övergång mellan breddidrott och elitinriktad tävlingsidrott eller omvänt för ungdomar sker successivt arbeta för att utveckla tränings och tävlingsformer som svarar mot ungdomars behov av breddidrott lyssna och ta vara på ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter erbjuda utbildning till ledare så att de kan fördjupa sina kunskaper inom såväl träningsplanering och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling verka för att ledarskap ska vara en naturlig del av ungdomars idrottsutbildning bedriva danssport för ungdomar upp till 18 år ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konventioner Ungdomsidrott med elitinriktning se till att alla som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former utforma tävlingsverksamheten så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar utslagning erbjuda utbildning till ledare så att de kan fördjupa sina kunskaper inom såväl träningsplanering och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling ge möjlighet till de ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa bedriva danssport för ungdomar upp till 18 år ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konventioner Vuxenidrott med breddinriktning ha en verksamhet som är öppen för alla främja en god hälsa verka för att attrahera vuxna i alla åldrar som vill dansa på motionsnivå och i friskvårdssammanhang kontinuerligt se över och utveckla tränings och tävlingsverksamheten Vuxenidrott med elitinriktning påverka de internationella förbunden så att alla tävlande kan delta på lika villkor så långt som möjligt ge förutsättningar för våra svenska elitdansare att maximalt utveckla sin prestationsförmåga med sikte på att uppnå internationell elitnivå erbjuda utvecklingsmöjligheter för tränare och ledare ge möjligheter att kombinera elitsatsning med studier på eftergymnasial nivå 17

18 Det ideella ledarskapet värna om det ideella ledarskapet som bygger på frivillighet och är oavlönat synliggöra de ideella ledarna eftersträva rekrytering från grupper som idag är underrepresenterade, t ex ungdomar erbjuda alla ledare utbildning erbjuda föreningsmedlemmar utbildning som ökar deras idrottskunskaper och stimulerar intresset för att medverka i föreningens utveckling och ger personlig utveckling Lokal utveckling samverka med Riksidrottsförbundet (RF), distriktsidrottsförbund (DF), specialdistriktsidrottsförbund (SDF), kommuner och andra intressenter som kan bidra till vår lokala utveckling genom vår distriktsorganisation ge stöd till föreningar reagera när kommuner och andra lokala organisationer konkurrerar med dansföreningarna istället för att skapa förutsättningar och komplettera dem Internationell utveckling sträva efter internationellt inflytande, genom att ha representation i de internationella organens beslutande församlingar stimulera svenska ledare att ta internationella uppdrag och ge möjlighet till utbildning för att kunna fullgöra uppdragen på ett bra sätt påverka den internationella idrotten i enlighet med våra värderingar om demokrati och människors lika värde marknadsföra Sverige på ett positivt sätt genom svensk danssport sträva efter att få stöd från kommuner och andra lokala intressenter när det gäller internationella arrangemang 18

19 Proposition nr 2 Förslag till placeringspolicy Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsmötet beslutar om en placeringspolicy för Svenska Danssportförbundets kapital enligt följande: Svenska Danssportförbundets kapital skall placeras så att det ger god avkastning. Placering i värdepapper får ske om risken bedöms som låg. Förslag till årsavgifter att gälla från 1 januari 2011 Förbundsstyrelsen föreslår en oförändrad årsavgift jämfört med 2009 och Denna årsavgift är en differentierad avgift som är baserad på antal medlemmar i föreningen angivet i insänd statistikrapport året före (antal medlemmar 2 år före) det år avgiften gäller för. Avgiften som består dels av en avgift till förbundet och dels en avgift som skall bekosta avgifterna till STIM och SAMI. Avgiften föreslås enligt följande med en kostnad på 16,50 kr per medlem för att bekosta avtalet med STIM och SAMI: Antal medlemmar Avgift DSF Avgift STIM, SAMI Total avgift kr 413 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Över kr kr kr I årsavgiften ingår avgiften till STIM och SAMI samt avgiften för ordinarie ombud till förbundsmötet (även för föreningar som ej har rösträtt), dock ej för suppleanter eller SDFombud och inte reskostnaderna till/från mötet. De föreningar som inte sänder in statistikuppgift eller ej anger antal medlemmar på blanketten debiteras högsta avgiften. I de fall uppgifterna är uppenbart felaktiga i statistikuppgiften beslutar förbundsstyrelsen om årsavgiften för förening. Ny förening betalar en inträdesavgift på 1500 kr det år de blir provårsmedlemmar. Detta ersätter medlemsavgiften inträdesåret. Resterande avgifter beslutas av Förbundsstyrelsen. 19

20 Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse2010 Ordförande i förbundsstyrelsen för en tid av ett år: Lena Arvidsson Omval Ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av två år: Kerstin Karlsson Omval Jonny Svensson Omval Ann Keüer Omval Suppleanter i förbundsstyrelsen för en tid av ett år: Thomas Nilsson Omval Charlotte Watermark Rottner Nyval Hans Björkborg Nyval Vald för 2 år vid föregående förbundsmöte är: Jan Lund Jensen, Ann Stålhammar, Lars Granström Övriga nomineringar som har inkommit till valberedningen inom anstiftad tid: Mats Norlander, Sundsvall är nominerad till förbundsstyrelsen Valberedningens förslag på namn till bestraffningsnämnd Ordförande i bestraffningsnämnden för en tid av ett år: Johan Haggren Omval Ledamöter i bestraffningsnämnden för en tid av två år: Gert Franzén Omval Ingrid Persson Omval Valda för 2 år vid föregående förbundsmöte är: Kjell Asp och Märta Jansén Valberedningens förslag på namn till revisorer Revisor för en tid av ett år: Peter Strandh Omval Personlig revisorssuppleant för en tid av ett år: Magnus Fagerstedt Omval Valberedningen har bestått av: Evalena Åström Söderlind, ordf. Kjell Ragnarsson Ann Katrin Övergaard P O Larsson Carl Sääv 20

21 Presentation av föreslagna till förbundsstyrelsen Lena Arvidsson Lena Arvidsson, 50 år, är gift och har två barn. Bor i Helås utanför Vara och jobbar deltid tillsammans med sin man i familjeföretaget. Hon har under många år jobbat inom olika verksamheter i ett stort företag med allt från administrativa frågor, kommunikationsfrågor, personalfrågor, projektledning till att också delta i ledningsgrupper i olika chefsbefattningar. Hon har erfarenheter från klubbnivå genom valberedningsarbete och är nu inne på sitt femte år som ordförande i Varaslättens buggare. Hon har också jobbat med utbildningsfrågor inom VO BRR och var under sitt första år i Förbundsstyrelsen ansvarig för Info/PR i Förbundsstyrelsen. Under det senaste året har hon varit ordförande för Svenska Danssportförbundet. Hennes egna danserfarenheter är från balett och showdans men har inte provat pardans mer än socialt. Lena kom in i idrottens föreningsliv och danssporten genom att vara skjutsande förälder. Som så många andra i danssverige tyckte hon det var lika bra att engagera sig. Hon brinner för dansarna och danssportens bästa, hennes vision är ett förbund på frammarsch, med tillväxt och utveckling där vi jobbar med glädje, engagemang och öppenhet. Kerstin Karlsson Kerstin, 60 + från Östergötland, numera boende i Nacka. Läkarsekreterare och forskningsassistent under många år. Numera pensionär med flertalet ideella uppdrag. Två vuxna barn och ett barnbarn. Intressen förutom tävlingsdans är foto, natur och trädgård. Kerstin har arbetat i klubbstyrelse sedan början av 90 talet och i Svenska Danssportförbundets förbundsstyrelse under ett antal år. Har dansat mycket, dock ej tävlingsdansat, men hennes båda döttrarna, Maria och Elisabeth, har tävlat inom tiodansen. Kerstin brinner för att fler barn och ungdomar skall upptäcka danssporten och fortsätter inom föreningslivet när de kommer upp i tonåren. Hon hoppas också att Idrottslyftet kan hjälpa till med detta. Med sina erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv och som dansförälder hoppas hon själv kunna bidra till detta. Hennes vision är den samma som DSF:s vision, DSF för all tävlings och motionsdans. Att ett fortsatt ökat stöd till elitdansarna inom BRR och kan leda till att även tiodansarna inom en snar framtid får möjlighet att komma till final och beträda prispallen på EM och VM är hennes förhoppning. Jonny Svensson Jonny Svensson bor strax utanför Skara i Västra Götaland. Är 58 år gift och har tre barn, varav ett som fortfarande bor hemma. Har eget företag i livsmedelsbranschen och har haft detta företag sedan Han har varit suppleant i förbundsstyrelsen samt de senaste två åren ordinarie ledamot med ansvarsområde VO BRR. Tidigare var han utbildningsansvarig i VO BRR. Johnny är styrelsemedlem i Västergötlands Danssportförbund och var tidigare utbildningsansvarig i distriktet. Men med sina åtaganden i förbundsstyrelsen var det svårt att vara ansvarig även i distriktet. Johnny har tillhört Dansklubben Stop and Go sedan 1991, där han fortfarande är kassör, festfixare och tävlingsorganisatör för Arlabuggen. Han ansvarar för samtliga sociala vuxenkurser i klubben. Tävlingsdansar gör Johnny tillsammans med sin fru i Bugg 35+A. Hans yngsta son tävlar i Bugg Junior D. Att få fler barn och ungdomar att börja dansa, inte bara tävlingsdans, utan också och kunna umgås på ett bra sätt, menar Johnny. Antalet deltagare på förbundsutbildningar måste också öka, liksom antalet utbildningar. 21

22 Johnnys vision är att vi inom danssporten även i framtiden skall kunna behålla det ideella ledarskapet. Vi skall tillhöra världens bästa aktörer, inte bara dansare utan även domare, tränare, utbildare. Ann Keuer Ann Keuer fyller 43 år nu i april. Är utbildad lärare och har jobbat med barn i hela sitt yrkesverksamma liv. Ann var med och startade Alingsås Dansklubb för 18 år sedan och fortfarande kvar och sköter mycket av administrationen runt kursverksamhet och tävlingar. Hon har suttit med i Västergötlands Dansportförbund i många år och haft olika uppdrag ordförande, sekreterare, ordinarie ledamot och suppleant. Hon har i förbundsstyrelsen under innevarande år arbetat med att få fram en likabehandlingsplan. Ann har dansat och tävlat i bugg och dubbelbugg för flera år sedan, på låg nivå. Hon tyckte alltid att det var roligare med organisationen än själva tävlandet. Nu tar hon sig en svängom på dansgolvet en bugg eller foxtrot någon gång då och då, men har även dansat gammaldans och Line Dance under olika perioder. När det gäller vad hon brinner för och hur hennes framtidsvision för förbundet ser ut så känner hon att svaret för de två frågorna är ganska lika. Hon vill att ALLA ska kunna vara med i vår verksamhet på sina egna villkor och efter sin egen förmåga. Detta skiljer förmodligen sig inte från alla andras tyckanden och tänkanden men i sin värld så vill hon att alla ska ha chansen att få utvecklas och formas utefter sig själva. Allas lika värde är viktigt för henne och då är det påbörjade arbete med likabehandlingsplanen viktig att få färdigställd och få se det gro och växa ute i klubbarna i verksamheten. Att alla som vill ska få vara med i den sociala gemenskapen, dansa och ha roligt tillsammans med andra är viktigt. Thomas Nilsson Thomas Nilsson bor i Ljungsbro utanför Linköping. Familjen består av Carina och deras två barn Alexander, 13, och Julia, 5. Han driver en konsultfirma som arbetar med att förändra utvecklingsorganisationer så att de lever för att fånga möjligheter. På det sättet får man bättre produkter, bättre arbetssätt, bättre arbetssituation och bättre kvalité och ur detta följer också bättre lönsamhet. Thomas är ordförande i Lindy Dancing Team i Linköping, en post som han haft i drygt 10år. Han har också under många år varit aktiv i Östra Danssportförbundet, en stor del av tiden som ordförande. Men han har nu lämnat över distriktsverksamheten till andra för att få tid att ägna mig åt arbetet som suppleant i förbundsstyrelsen. Han började dansa på riktigt sent i livet, 1992 gick han en kurs i Lindy Hop, 1995 började han tävla i bugg (med sin nuvarande bättre hälft Carina). Då de båda varit aktiva, både i styrelse och som instruktörer och tränare, har deras väg mot framgång inte varit lika brant uppåtgående som man kunnat önska sig men 2004 lämnade de Bugg Vuxna B för Bugg Senior A där de sedan dess i många fall hållit sig i final. De har också sporadiskt tävlat i Boogie Woogie, Lindy Hop och till och med Dubbelbugg, då de ser tävlandet som en sporre att utveckla sig som dansare. Deras son Alexander går sin fjärde termin Bugg, men har inga tävlingsambitioner (ännu ). Thomas brinner för att skänka inspiration och insikter. I sitt yrke liksom som instruktör, tränare och coach finns det inget som han hellre ser än glittret i ögonen på någon som för första gången förstår. Hans vision om framtiden är att vi tillsammans, även om vi inte delar alla åsikter, kan dela vår strävan att bygga danssporten, vara öppna för förändringar och sluta se problem och hot överallt. Världen och livet är fullt av möjligheter, men för att fånga dem måste man ändra på sig och göra något. 22

23 Charlotte Waltermark Rottner Charlotte Waltermark Rottner är 41 år och högstadielärare från Helsingborg. Dansen har funnits som en del av hennes liv sedan tre års ålder. Hon började sin dansbana med traditionell klassisk balett hos Birgitta Modig Annerfjeld och Margareta Krook. Efter att ha lagt grunden blev det jazzbalett i många år bl a för Anja Dohm Hansen och Marie Brolin Tani. Efter uppehåll under gymnasietiden upptäckte hon bugg. Charlotte fick uppleva en fantastisk dans, helt ny för henne. Den ledde henne vidare till kurser i jitterbugg i Danmark. Eftersom hon gärna provar nya saker kom hon vidare in i linedansens värld. Line Dance kom bland annat att ge henne man, barn, nya vänner, ett gemensamt intresse för hela familjen och därigenom en enorm glädje under många år. Hon började dansa hos Zuzana och Nicholas Cort på Saloon Crew sedermera LineDance Helsingborg. Hennes stora tävlingsintresse gjorde att hon bara inte kunde låta bli att tävla vilket så småningom ledde till ett antal distrikts, SM, NM tävlingar och till sist ett VM guld i Holland Charlotte fick också möjligheten att utbilda sig till, och arbeta som, instruktör för föreningen under några år. Hon upplevde att dansen hade gett henne så mycket glädje och hon ville på så sätt bidra och ge något tillbaka och detta ledde till ett engagemang inom föreningens styrelse, först som ledamot och sedan som ordförande under att antal år. Nu har hon tagit en paus sedan en tid tillbaka, men är nominerad till Danssportförbundets styrelse. Den utmaningen kan man ju inte tacka nej till. Hon har tidigare deltagit på ett par förbundsmöten som representant för LineDance Helsingborg, och har tidigare varit en länk mellan sin förening och förbundet. Charlotte brinner för att lyfta fram dans som en gren i sportsammanhang och vet hur mycket som krävs för att nå resultat både i små och stora sammanhang. Hon vill medverka till att ge Line Dance en naturlig plats på Danssportförbundets agenda och hennes vision för framtiden är att medverka till att så många ungdomar som möjligt får chansen och möjligheten att prova på och finna fram till ett intresse som kan ge så mycket glädje i livet. Kanske finns det även möjligheter att utveckla denna tävlingsgren och hålla den i Svenska Danssportförbundets regi. Hans Björkborg Hans Björkborg är en engagerad och entusiastisk person med stort intresse för människor. Han har rik livserfarenhet och har arbetat som ledare och chef i över 20 år. I år fyller han 62 och livet blir bara mer spännande hela tiden. På den så kallade fritiden är det viktigt med möte med människor, musik, golf, vin, författande och sin familj. Hans var med och startade Göteborgs Elitdansare (GED) 1994 och blev förste ordförande, som han var i många år. Han blev snabbt tävlingsledare och har lett otaliga danstävlingar i Sverige samt varit kontrollant på många men har inte själv dansat. Hans son tävlingsdansade dock under ett antal år. I danssporten brinner han för att få jobba med unga (och äldre) engagerade människor och att uppleva glädjen i dansen. Han vill hela tiden utveckla danssporten och gärna hitta nya och spännande former. Hans vision är att danssporten blir en etablerad idrott likaväl som de mer populistiska. Att få uppleva att danssport drar storpublik är ett av Hans mål vi måste hitta nya former för tävling med mer tempo, kortare tävlingar och nya former än de ibland lite segdragna förställningar som är idag. 23