INFORMATION OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER

Transkript

1 INFORMATION för OPERATÖRER AV UTRUSTNING SOM INNEHÅLLER FLUORERADE VÄXTHUSGASER Stationära brandskyddssystem och brandsläckare Förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser och dess genomförandeförordningar

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN DOI /73382 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan.

3 Innehåll 1 Inledning... 2 Allmän information om F-gas och F-gasförordningen Global uppvärmning Vad är fluorerade växthusgaser? Allmän översikt över F-gasförordningen... 3 Vem riktar sig denna broschyr till? Vilka typer av system och utrustning påverkas? Att identifiera släckningsmedel som omfattas av förordningen Vem är systemets operatör?... 4 Vilka skyldigheter har operatören? Att fastställa mängden F-gas i en applikation... 5 Vad är operatören ansvarig för? Korrekt installation, underhåll eller service av systemet Förebygga och åtgärda läckage Läckagekontroll Installation av system för upptäckt av läckages Registerföring Återvinning av släckningsmedel från brandskyddssystem och brandsläckare... 6 Information om certifiering av teknisk personal och företag... 7 Information om märkning... 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/ Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/ Bilaga III: Exempel på ett systemregister... Bilaga IV: Ytterligare information

4

5 1 Inledning Genom Kyotoprotokollet har Europeiska unionen åtagit sig att under perioden minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 % jämfört med 1990 års nivåer. Kyotoprotokollet omfattar de viktigaste växthusgaserna: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt tre grupper av fluorerade gaser, de så kallade F-gaserna: fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). För att minska utsläppen av dessa F-gaser i syfte att uppnå EU:s klimatförändringsmål och fullgöra skyldigheterna enligt Kyotoprotokollet antog Europaparlamentet och rådet den 17 maj 2006 förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser (Fgasförordningen). I denna förordning, som gäller sedan den 4 juli , anges särskilda krav för de olika stadierna i de fluorerade växthusgasernas livscykel, från framställning till dess att de förbrukats. Det innebär att flera olika aktörer utmed F-gasernas hela livscykel påverkas av förordningen, bland annat tillverkare, importörer och exportörer av F- gaser, tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas, samt operatörer av sådan utrustning. Förordningen kompletteras av 10 kommissionsförordningar (genomförandeförordningar) där vissa tekniska aspekter av bestämmelserna definieras (se bilaga I). Den här broschyren riktar sig till operatörer som hanterar stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller släckningsmedel med F-gas. Dokumentet syftar till att ge information och vägledning beträffande tillämpliga bestämmelser i förordning (EG) nr 842/2007 och dess genomförandeförordningar. Texten är inte bindande. Separata publikationer finns för operatörer av annan utrustning samt annan teknisk personal och företag som omfattas av förordningen. F-gasförordningens krav på tillverkare, importörer och exportörer av F-gas samt tillverkare och importörer av vissa produkter och viss utrustning som innehåller F-gas sammanfattas i en separat broschyr. 1 Förordningens artikel 9 samt bilaga II trädde i kraft den 4 juli

6 2 Allmän information om F-gas och F- gasförordningen 2.1 Global uppvärmning Begreppen global uppvärmning och växthuseffekt används normalt för att beskriva öknin-gen av jordens genomsnittliga yttemperatur över tid. Jordens temperatur beräknas ha stigit med mellan 0,6 och 0,9 C under det senaste århundradet. Forskare har slagit fast att den ökning av den globala medeltemperaturen som uppmätts sedan mitten av 1900-talet troligen till största del beror på människans ökade utsläpp av växthusgaser 2. De viktigaste växthusgaserna till följd av mänsklig verksamhet är de som omfattas av Kyotoprotokollet: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O) samt F-gaser till följd av mänsklig verksamhet. Ämnen som bryter ner ozonskiktet och som kontrolleras enligt Montrealprotokollet, t.ex. klorfluorkarboner (CFC), klorfluorkolväten (HCFC) och haloner, är också viktiga växthusgaser. Figur 1 Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Förenklad illustration av den globala uppvärmningen Jorden får energi från solen i form av solljus (kortvågig solstrålning) som tränger igenom atmosfären relativt obehindrat. Omkring 30 % av den inkommande kortvågiga solstrålningen återreflekteras till yttre rymden av atmosfären och jordytan. Resterande 70 % absorberas av jordens yta (land, hav) och de lägre delarna av atmosfären. När strålningen absorberas värmer den upp jordytan och återstrålas som långvågig (infraröd) värmestrålning. Denna infraröda strålning kan inte tränga igenom atmosfären lika obehindrat som den kortvågiga strålningen, utan reflekteras av molnen och absorberas av växthusgaserna i atmosfären. Växthusgaserna gör alltså att värme fångas inom troposfärens övre del. 2 IPCC:s (FN:s klimatpanel) fjärde utvärderingsrapport, 2

7 Historiskt sett har de naturliga halterna av växthusgaser hållit jorden tillräckligt varm för att möjliggöra liv i den form vi känner det. Ju mer växthusgas till följd av mänsklig verksamhet som finns i atmosfären desto mer infraröd strålning återreflekteras till jordytan. Detta ger upphov till den så kallade antropogena växthuseffekten, som leder till global uppvärmning. 2.2 Vad är fluorerade växthusgaser? F-gaser (HFC, PFC och SF 6 ) är kemikalier tillverkade av människan som används i flera olika sek-torer och applikationer. Sedan 1990-talet är de populära som ersättare för vissa ämnen som bryter ned ozonlagret 3, bl.a. klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC), som tidigare användes i de flesta av dessa tillämpningar och som sedan fasades ut genom Montrealprotokollet. Även om F-gaser inte har några ozonnedbrytande egenskaper har de flesta av dem en hög faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktor). Den GWP-faktor som används i F-gasförordningen beräknas utifrån uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilo F-gas i förhållande till ett kilo koldioxid. 4 HFC är den vanligaste gruppen fluorerade växthusgaser. De används inom flera olika branscher och tillämpningar, bland annat som köldmedium i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning, som drivmedel för skumplast eller aerosoler, släckmedel och lösningsmedel. PFC används främst inom elektroniksektorn (t.ex. för plasmarengöring av kiselskivor) samt inom kosmetika- och läkemedelsindustrin (utvinning av naturprodukter som neutraceutika och smakämnen), men i mindre utsträckning även i kylutrustning som ersättning för klorfluorkarboner (CFC), ofta i kombination med andra gaser. Tidigare användes perfluorkarboner som släckmedel och kan fortfarande påträffas i äldre brandskyddssystem. Faktor för global uppvärmningspo-tential (GWP-faktor) Ett index som visar de radioaktiva egenskaperna hos välblandade växthusgaser och den kombinerade effekten av de olika tider som dessa gaser finns kvar i atmosfären, samt deras relativa effektivitet när det gäller att absorbera utgående infraröd strålning. Detta index ger en uppskattning av en massaenhets tidsintegrerade uppvärmningseffekt för en viss växthusgas i dagens atmosfär, i förhållande till upp-värmningseffekten för koldioxid. (källa: IPCC:s tredje utvärdering-srapport) SF 6 används främst som isoleringsgas och för släckning av ljusbågar i högs-pänningsbrytare, samt som skyddsgas vid magnesium- och aluminiumtillverkning. I bilaga II till denna broschyr finns en översikt över de ämnen som omfattas av F-gasförordningen, inklusive deras faktorer för global uppvärmningspotential och typiska användningsområden. 3 4 Ämnen som bryter ned ozonskiktet är ämnen som förstör jordens ozonskikt. De innehåller normalt klor eller brom. Ämnena regleras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. De GWP-siffror för 100 år som anges i bilaga II är de siffror som publicerats i den tredje utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC). Dessa varierar mellan 97 för fluormetan (HFC-41) och för svavelhexafluorid. 3

8 2.3 Allmän översikt över F-gasförordninge Det övergripande syftet med F-gasförordningen är att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom en serie åtgärder som vidtas genom gasernas hela livscykel. Uppgifter om tillverkning, import och export av F-gaser ska rapporteras årligen (art. 6) Importör av F-gas Exportör av F-gas Tillverkare av F-gas Användare av F-gas Vissa användningar förbjudna (art. 8) Vem påverkas? Importör av produkter och utrustning som innehåller F-gaser Utsläppande på marknaden av vissa produkter och viss utrustning förbjuden (Art. 9) Tillverkare av produkter och utrustning som innehåller F-gas Märkning av produkter och utrustning innan de släpps ut på marknaden (Art. 7) Operatör av utrustning/system som innehåller F-gaser Teknisk personal och företag Förebyggande av läckage från viss utrustning. Åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt (art. 3.1) Installation, underhåll eller service, inklusive åtgärdande av läckage i vissa system och viss utrustning av certifierad personal och certifierade företag (art. 5) Återvinning av F-gas vid underhåll eller service samt före slutligt bortskaffande av produkter och utrustning (art. 4) Viss utrustning ska genomgå regelbundna läckagekontroller utförda av certifierad personal (art. 3.2) Registerföring för viss utrustning (art. 3.6) Installation av system för upptäckt av läckage i vissa applikationer (art. 3.3) Figur 2 Översikt över de aktörer som främst påverkas av F-gasförordningen och kraven enligt denna 4

9 Följande aktörer omfattas av F-gasförordningens krav: - Tillverkare, importörer och exportörer av F-gaser - Tillverkare och importörer som släpper ut vissa produkter och viss utrustning innehållan-de F-gas på EU-marknaden - Användare av svavelhexafluorid (SF 6 ) vid pressgjutning av magnesium och fyllning av fordonsdäck - Operatörer av viss utrustning och vissa system som innehåller F-gas - Teknisk personal och företag som utför vissa verksamheter som inbegriper utrustning innehållande F-gas Såsom beskrivs ovan används F-gas inom många olika tillämpningsområden. I F-gasförordningen anges särskilda skyldigheter för operatörer av följande typer av utrustning: - Stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning - Stationära brandskyddssystem och brandsläckare - Högspänningsbrytare - Utrustning som innehåller lösningsmedel Andra produkter och annan utrustning, inklusive mobil utrustning, som innehåller F- gaser omfattas också av F-gasförordningen. 5

10 3 Vem riktar sig denna broschyr till? Den här broschyren innehåller de krav som anges i F-gasförordningen för operatörer av statio-nära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller släckningsmedel med F-gas. Först och främst måste därför fastställas exakt vem som omfattas av kraven enligt F-gasförordningen och därmed av denna broschyr. 3.1 Vilka typer av system och utrustning påverkas? Stationära brandskyddssystem Stationära brandskyddssystem definieras som driftsatta eller tillfälligt avstängda anläggningar som består av en eller flera sammankopplade behållare, inklusive dithörande delar som installerats med tanke på en särskild brandrisk i ett avgränsat utrymme, och som normalt inte förflyttas under användning. 5 De F-gaser som används i stationära brandskyddssystem är främst fluorkolväten (HFC). Trots att det sedan den 4 juli är förbjudet att saluföra brandskyddssystem som innehåller perfluorkarboner (PFC) kan äldre system innehållande perfluorkarboner fortfarande vara i bruk. F-gaser släcker bränder genom värmeabsorbering från lågan. De installeras normalt i databehandlings- och serverutrymmen samt i mindre utsträckning i flygledartorn, museer, telekommunikationscentraler, sjukhus och banker etc. Brandsläckare Brandsläckare är bärbara enheter, normalt handburna eller monterade på en vagn. Sedan den 4 juli är det förbjudet att saluföra brandsläckare som innehåller perfluorkarboner (PFC). Brandsläckare som innehåller fluorkolväten (HFC) är inte heller särskilt vanliga. Sådana släckare används oftast inom särskilda områden eller under särskilda användningsvillkor, t.ex. i datorut-rymmen, telekommunikationsanläggningar eller flygplan. De finns i alla standardstorlekar för brandsläckare Artikel 2 i förordning (EG) nr 842/2006 och artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 Artikel 9.1 i förordning (EG) nr 842/2006

11 3.2 Att identifiera släckmedel som omfattas av förordningen F-gasförordningen omfattar system och utrustning som innehåller de F-gaser som anges i bilaga II samt preparat (allmänt kallade blandningar ) som innehåller F-gaser. Användningen av F-gas som brandsläckmedel är begränsad till särskilda applikationer i vilka normalt rena fluorkolväten (HFC) används (inga blandningar). I sådana brandskyddssystem används i allmänhet HFC-227ea, HFC-125 och HFC-23. I brandsläckare används HFC-236fa. De perfluorkarboner som används i äldre system är bland annat perfluorbutan (PFC-31-10) och perfluormetan (Pfc-14). Det enklaste sättet att identifiera typen av brandsläckare är att kontrollera märkningen på behållarna eller brandsläckaren. Anordningar som innehåller F-gas och som släppts ut på mark-naden efter den 1 april 2008 måste ha en märkning med texten Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet 7. Typen och mängden F-gas måste också framgå. Ett exempel på en sådan märkning finns i avsnitt 7. Viktig information finns också i de flesta fall i bruksanvisningar, tekniska specifikationer och loggböcker, samt på behållare av släckmedel som släppts ut på marknaden före den 1 april 2008, även om endast ämnenas handelsbeteckning behöver anges på dessa sistnämnda. Om det inte finns någon tydlig information om vilket släckmedel som används bör leverantören, tillverkaren eller företaget och den personal som utför underhåll eller service av systemet eller utrustningen ombes tillhandahålla denna information. 7 Kraven för märkning anges i kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 7

12 3.3 Vem är systemets operatör? Enligt F-gasförordningen är operatören av ett system eller en brandsläckare ansvarig för att tillämpliga lagar efterlevs. Operatören definieras som varje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för utrustningen och systemen. Enligt denna definition är F-gassystemets ägare inte automatiskt systemets operatör. Det faktiska tekniska ansvaret för en viss utrustning eller ett visst system inbegriper i princip följande: Fri åtkomst till systemet med möjlighet att övervaka dess komponenter och dessas funktion, samt befogenhet att bevilja åtkomst till tredje part. - Kontroll över den dagliga funktionen och driften (t.ex. befogenhet att besluta om avs-tängning eller start). - Befogenhet (inklusive ekonomisk befogenhet) att besluta om tekniska ändringar (t.ex. byte av en komponent, installation av en läckagedetektor), ändra mängden F- gas i ut-rustningen eller systemet och låta genomföra kontroller (t.ex. läckagekontroller) eller reparationer. I de flesta fall är ett brandskyddssystems operatör en juridisk person (normalt ett företag) som ansvarar för att instruera sina anställda beträffande systemets normala tekniska funktion. Det-samma gäller brandsläckare som innehåller F-gas eftersom dessa normalt används inom särskilda tillämpningsområden. På grund av installationens komplexitet och eftersom det är viktigt att systemet fungerar korrekt anlitas ofta serviceföretag för att utföra underhåll eller servicearbeten. I dessa fall beror operatörens ansvarsområde på parternas avtalsmässiga och praktiska överenskommelse.! Även om ägandeskap inte är ett kriterium för att betecknas som operatör kan medlemsstaterna betrakta ägaren som ansvarig för operatörens skyldig-heter i särskilda, definierade situationer, trots att ägaren inte har det faktiska tekniska ansvaret för systemet eller utrustningen. Hänsyn bör därför tas till eventuella särskilda tillämpningskrav i respektive medlemsstat. 8

13 4 Vilka skyldigheter har operatören? Brandsläckare Oavsett hur mycket släckmedel med F-gas brandsläckarna innehåller ansvarar operatörerna av dessa för att släckmedlet återvinns på rätt sätt (se avsnitt 5.6). Stationära brandskyddssystem Beroende på vilken mängd släckmedel applikationen innehåller gäller särskilda krav. I besluts-trädet nedan delas systemen in i kategorierna 8 A D och i Tabell 1 sammanfattas vilka krav som gäller för varje kategori. Släckmedel i systemet F-gasmängd KATEGORI 3kg? Nej D Ja 30kg? Nej C Ja 300kg? Nej B Ja A Figur 3 Beslutsträd för att fastställa vad som måste göras 8 I den här broschyren används för enkelhetens skull mängdkategorier. I förordningen definieras inte mängden F-gas på detta sätt. 9

14 Operatörens skyldigheter Mängdkategori F-gas A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg) D (< 3 kg) Installation, underhåll eller service av systemet av certifierad personal och certifierade företag, artikel Förebyggande av läckage och åtgärdande av upptäckta läckage så snabbt som möjligt, artikel Regelbundna läckagekontroller av certifierad personal, artikel Installation av ett system för upptäckt av läckage som måste kontrolleras minst var 12:e månad, artikel Registerföring, artikel Återvinning av F-gas före slutligt bortskaffande, samt om lämpligt vid underhåll eller service, av certifierad personal, artiklarna 4.1 och Tabell 1 Översikt över operatörens skyldigheter beroende på mängden F-gas i applikationen Skillnaden mellan kraven för kategorierna B respektive C handlar om hur ofta läckagekontroller ska utföras (se Tabell 3). 4.1 Att fastställa mängden F-gas i en applikation Vid identifiering av en applikation betraktar kommissionen den tekniska utformningen som det främsta kriteriet, inte placeringen eller funktionen. Med applikation avses en uppsättning komponenter och ledningar som utgör ett enhetligt system genom vilket F-gas kan flöda. Om en F-gasmolekyl kan flöda genom systemet från en plats till en annan är dessa två platser delar av en och samma applikation. När det gäller brandskyddssystem innebär detta att om två eller fler sammankopplade behållare av släckmedel installeras med tanke på en särskild brandrisk i ett avgränsat utrymme ska dessa behållare betraktas som en och samma applikation. Exempel En anläggning har e brandskyddssystem med 5 behållare som innehåller 50 kg brandsläckmedel vardera. Behållarna av släckmedel är sammankopplade för a kunna tömmas genom e och samma ledningsnätverk via munstyckena. Den totala mängden brandsläckningsmedel i applika onen är därför 250 kg. Kraven för mängdkategori B (för system på 30 och < 300 kg) ska uppfyllas. Tabell 2 Exempel på hur mängden F-gas i en applikation fastställs 10 9 Förordning (EG) nr 842/2006

15 För att fastställa mängden F-gas bör operatören kontrollera märkningen (se även avsnitt 7) och systemets bruksanvisning eller tekniska specifikation. Om mängden F-gas i applikationen inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen men kan tillhöra någon av kategorierna A, B eller C måste den fastställas av certi-fierad personal (se avsnitt 6). Om det finns oklarheter bör operatören kontakta systemets eller utrustningens leverantör eller tillverkare, alternativt serviceföretaget. Tumregel Mängden F-gas i brandskyddssystem i byggnader är i allmänhet större än 3 kg. 11

16 5 Vad är operatören ansvarig för? Utifrån informationen i föregående avsnitt bör det vara möjligt att dela in applikationer enligt de olika mängdkategorierna för F-gas och kraven för dessa (se Tabell 1 i avsnitt 4).! Särskilda nationella krav kan förekomma, i synnerhet för applikationer med mindre än 3 kg F-gas, och bör beaktas. I detta avsnitt beskrivs F-gasförordningens särskilda krav för de olika kategorierna i detalj. För att ange vilka kategorier som påverkas används följande symboler: Exempel: A B C D A B C D Gäller alla mängdkategorier Gäller endast mängdkategori A ( 300 kg) 5.1 Korrekt installation, underhåll eller service av systemet A B C D Installation och underhåll eller service av brandskyddssystem bör utföras av personal och före-tag som innehar erforderligt certifikat (se avsnitt 6). Enligt F-gasförordningen Installa on: A för första gången på den plats där de ska användas, installera en eller flera behållare som innehåller eller är avsedda a innehålla släckmedel med fluorerade växthusgaser och llhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckmedlets inneslutning innan det släpps ut för a släcka en brand. Underhåll eller service: All verksamhet som innebär arbete på de behållare som innehåller eller är avsedda a innehålla släckmedel med fluorerade växthusgaser eller på llhörande delar, undantaget de delar som inte påverkar släckmedlets inneslutning innan det släpps ut för a släcka en brand. 12

17 5.2 Förebygga och åtgärda läckage A B C D Alla operatörer av stationära brandskyddssystem ska, oberoende av vilken mängd släckmedel dessa innehåller, - förebygga läckage och - åtgärda läckage så snart som möjligt efter att de upptäcks, genom att vidta alla tekniskt rimliga åtgärder som inte medför oproportionerliga kostnader Läckagekontroll A B C D Sedvanlig läckagekontroll Driftsatta eller tillfälligt avstängda system som innehåller minst 3 kg brandsläckmedel med F-gas ska kontrolleras regelbundet med avseende på läckage. Applikationens operatör är ansva-rig för att kontrollen utförs av certifierad personal ( se avsnitt 6). Om ett lämpligt och väl fungerande system för upptäckt av läckage finns installerat halveras läckagekontrollfrekvensen. Den får emellertid aldrig understiga 12 månader (se avsnitt 5.4). Lägsta läckagekontrollfrekvens Mängdkategori F-gas Utan ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage A ( 300 kg) B ( 30 kg och < 300 kg) C ( 3 kg och < 30 kg) var 3:e månad (*) var 6:e månad var 12:e månad Med ett väl fungerande och lämpligt system för upptäckt av läckage var 6:e månad var 12:e månad var 12:e månad (*) Ett system för upptäckt av läckage som vid upptäckt varskor operatören är obligatoriskt för system som innehåller 300 kg F-gas eller mer. Brandskyddssystem som installerats före den 4 juli 2007 ska förses med en sådan anord-ning senast den 4 juli Tabell 3: Översikt över lägsta läckagekontrollfrekvens Om ett kontrollsystem som uppfyller standarden ISO är installerat ska kraven enligt förordningen anses uppfyllda förutsatt att inspektionerna utförs minst lika ofta. 10 Artikel 3.1 i förordning (EG) nr 842/

18 5.3.2 Kontroll efter reparation Om ett läckage upptäcks ska operatören säkerställa att reparationen eller bytet av behållare utförs så snart som möjligt av personal som är certifierad för detta arbete (se avsnitt 6). Innan återfyllning sker ska ett läckageprov genomföras. En uppföljningskontroll ska utföras inom 1 månad, beroende på situationen och baserat på en bedömning av en certifierad person. Eftersom uppföljningskontrollen ska utföras i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll startar tidsintervallet för nästa reguljära läckagekon-troll från denna tidpunkt System som nyligen tagits i bruk När det gäller nyligen installerade system ska en kontroll i enlighet med kraven för sedvanlig läckagekontroll utföras av certifierad personal omedelbart efter det att systemet tagits i bruk. 5.4 Installation av system för upptäckt av läckage A B C D Applikationer som innehåller brandsläckmedel med minst 300 kg F-gas ska vara utrustade med ett fast system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören. På brandskyddssystem installerade före den 4 juli 2007 ska ett system för upptäckt av läckage monteras senast den 4 juli System för upptäckt av läckage ska kontrolleras minst var 12:e månad för att säkerställa att de fungerar väl. pptäckt av läckage: En kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för upptäckt av läckage av fluorerade växthusga-ser som vid upptäckt ska varsko operatören. Det kan bland annat röra sig om system för övervakning av vikt eller tryckvakter, båda med automatiska larm för att varsko operatören vid ett eventuellt läckage. Andra system för övervakning av mängden fluorerade växthusgaser i luften kan också användas om det är lämpligt. Dessa bör installeras i det utrymme där F-gasbehållarna finns. När operatören ska välja lämplig teknik och installationsplats för ett system för upptäckt av läckage bör han/hon ta hänsyn till alla parametrar som kan påverka systemets effektivitet för att säkerställa att läckage upptäcks och att operatören varskos. Standarderna ISO och SS-EN och de standarder som dessa hänvisar till, samt even-tuella nationella bestämmelser, bör beaktas. Om det fasta systemet för upptäckt av läckage indikerar misstanke om läckage ska detta följas upp genom en systemkontroll (avsnitt 5.3) för att identifiera och om lämpligt åtgärda läckaget. Operatörer av brandskyddssystem som innehåller mindre än 300 kg F-gas får också installera system för upptäckt av läckage. Brandskyddssystem med väl fungerande och lämpliga system för upptäckt av läckage som vid upptäckt av läckage varskor operatören behöver inte kontrol-leras lika ofta (se Tabell 3). 14

19 5.5 Registerföring A B C D Operatörer av applikationer som innehåller minst 3 kg släckmedel med F-gas ska föra register över systemet och på begäran göra dessa tillgängliga för respektive behörig nationell myn-dighet eller Europeiska kommissionen. Systemregistren (en exempelmall finns i bilaga III) ska innehålla följande information 11 : - Operatörens namn, postadress och telefonnummer - Information om mängden och typen av F-gas som ingår i utrustningen (om detta inte anges i tillverkarens tekniska specifikationer eller på märkningen ska det fastställas av certifierad personal) - Mängden tillförd F-gas (nya/extra behållare) - Mängden F-gas som återvunnits vid underhåll eller service och slutligt bortskaffande (borttagning/byte av behållare) - Identifiering av det företag/den personal som har utfört de aktuella arbetena - Datum för och resultat av sedvanliga läckagekontroller - Datum för och resultat av kontroller av systemet för upptäckt av läckage (om ett sådant finns) - All övrig relevant information 5.6 Återvinning av släckmedel från brandskyddssystem och brandsläckare A B C D Operatörer ska se till att återvinningen genomförs korrekt, d.v.s. att certifierad personal samlar in och lagrar släckmedel med F-gas från stationära brandskyddssystem och bärbara brandsläckare, för att säkerställa att dessa återvinns, regenereras eller destrueras. Sådana verksamheter ska utföras före det slutliga bortskaffandet av behållarna med släckmedel och om lämpligt vid underhåll eller service. Behållare av släckmedel bör kopplas loss från systemet av certifierad personal. Insamling av gas från behållare, åtgärdande av läckage och återfyllning av behållare sker normalt på tillverkarens anläggning för behållare eller tillhörande delar av brandskyddssystem. 11 Artikel 3.6 i förordning (EG) nr 842/2006 och artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1497/

20 6 Information om certifiering av teknisk personal och företag! Verksamheter som anges i Tabell 4 får, undantaget om de genomförs på tillverkarens anläggning under tillverkning eller reparation, endast utföras av personal och företag som innehar ett certifikat utfärdat av det certifieringsorgan som utsetts av medlemsstaten. Operatören bör säkerställa att personalen innehar giltigt certifikat för de planerade verksamheterna. Enskilda medlemsstaters särskilda krav bör beaktas! Verksamhet Certifierad personal Certifierade företag Installation av stationära brandskyddssystem Underhåll eller service av stationära brandskyddssystem Läckagekontroll av stationära brandskyddssystem som innehåller 3 kg F-gas Återvinning av F-gas från stationära brandskyddssystem och brandsläckare Tabell 4 Verksamheter som utförs av certifierad personal och certifierade företag Certifikaten ska inbegripa följande information 12 : - Certifieringsorganets namn, innehavarens fullständiga namn, certifikat-nummer och utgångsdatum (i förekommande fall) - De verksamheter som certifikatets innehavare är behörig att utföra - Utfärdandedatum och utfärdarens namnteckning Under en övergångsperiod som upphör senast den 4 juli 2010 kan ett system med provisoriska certifikat tillämpas i vissa medlemsstater. Certifikatens innehåll och utgångsdatum beslutas av respektive medlemsstat. Det är därför viktigt att operatören är medveten om medlemsstaternas särskilda krav ( Nationella kontaktpunkter finns i bilaga IV). Certifikaten (undantaget provisoriska certifikat) är giltiga i samtliga medlemsstater. Medlemsstaterna kan dock kräva att certifikat översätts. Certifieringskraven för personal och företag anges i kommissionens förordning (EG) nr 304/ Artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 304/

21 7 Information om märkning Sedan den 1 april är tillverkare och importörer som släpper ut brandskyddssystem eller brandsläckare innehållande fluorkolväten (HFC) eller behållare med F-gas på EUmarknaden skyldiga att märka dessa produkter. Märkningen utgör en viktig informationskälla för att ta reda på om systemet eller utrustningen omfattas av F-gasförordningen och vilka krav som gäller. Särskilda krav för olika medlemsstater kan t.ex. inbegripa märkning på den aktuella medlemsstatens språk. Märkningen ska åtminstone ange typen och mängden F-gas samt följande mening: Innehåller sådana fluorerade växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet. Exempel: FLASCHENTYP/NENNINHALT BOTTLE TYPE/VOLUME ARTIKEL-NR. PART NO. LÖSCHMITTEL EXTINGUISHANT FÜLLMENGE CONTENTS WEIGHT GESAMTGEWICHT TOTAL WEIGHT BETRIEBSTEMPERATUR OPERATING TEMPERATURE BETRIEBSDRUCK MIT N 2 OPERATING PRESSURE WITH N 2 FÜLLDATUM FILLING DATE SERIEN-NR. SERIAL NO. UN-NR. UN-NO NÄCHSTER PRÜFTERMIN NEXT INSPECTION HEPTAFLUORPROPAN, CF 3 CHFCF KG KG + 0 C bis / to + 35 C bar bei / at 21 C verflüssigte Gase liquefied gases Contains fluorinated greenhouse gases covered by the Kyoto Protocol 8 Sanktioner om reglerna inte efterlevs Sanktioner vid överträdelser av någon av bestämmelserna i F-gasförordningen fastställs av varje enskild medlemsstat. 13 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/

22 Bilaga I: Förteckning över genomförandeförordningar till förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1493/2007 av den 17 december 2007 om fastställande av formatet på den rapport som producenter, importörer och exportörer av vissa fluorerade växthusgaser ska lämna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1494/2007 av den 17 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av utformningen av märkningen och krav på ytterligare märkning när det gäller produkter och utrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1497/2007 av den 18 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 1516/2007 av den 19 december 2007 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av sedvanliga läckagekontrollkrav för stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 303/2008 av den 2 april 2008 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006, av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 304/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av företag och personal med avseende på stationära brandskyddssystem och brandsläckare som innehåller vissa fluorerade växthusgaser Kommissionens förordning (EG) nr 305/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa fluorerade växthusgaser från högspänningsbrytare Kommissionens förordning (EG) nr 306/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande för certifiering av personal som återvinner vissa lösningsmedel som innehåller fluorerade växthusgaser från utrustning Kommissionens förordning (EG) nr 307/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av minimikrav för utbild-ningsprogram och villkor för ömsesidigt erkännande av utbildningsintyg för personal med avseende på luftkonditioneringssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser i vissa motorfordon Kommissionens förordning (EG) nr 308/2008 av den 2 april 2008 om fastställande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av utformningen av medlemsstaternas information om utbildnings- och certifieringsprogram 18

23 Bilaga II: F-gaser i bilaga I till förordning (EG) nr 842/2006 Beteckning Fullständigt namn Kemisk formel CAS-nummer SF 6 Svavelhexafluorid SF Fluorkolväten (HFC) HFC-23 Trifluormetan CHF HFC-32 Difluormetan CH 2 F HFC-41 Fluormetan CH 3 F HFC-43-10mee 1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan C 5 H 2 F 10 (CF 3 CHFCHFCF 2 CF 3 ) HFC-125 1,1,1,2,2-pentafluoretan C 2 HF 5 (CHF 2 CF 3 ) HFC-134 1,1,2,2-tetrafluoretan C 2 H 2 F 4 (CHF 2 CHF 2 ) HFC-134a 1,1,1,2-tetrafluoretan C 2 H 2 F 4 (CH 2 FCF 3 ) HFC-152a 1,1-difluoretan C 2 H 4 F 2 (CH 3 CHF 2 ) GWP Huvudsaklig användning - Isoleringsgas i högspänningsbrytare - Skyddsgas vid magnesiumtillverkning - Etsning och rengöring inom halvledarindustrin - Köldmedium för låg temperatur - Brandsläckningsmedel - Blandningskomponent för köldmedier - Halvledartillverkning - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för skum - Blandningskomponent för köldmedier - Brandsläckningsmedel Ingen typisk användning i nuläget - Köldmedium - Blandningskomponent för köldmedier - Extraktionsmedel -Drivmedel för medicinska och tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) och polyuretanskum (PUR) -Drivmedel för särskilda tekniska aerosoler - Drivmedelskomponent för extruderad styrencellplast (XPS) - Köldmedium 19

24 Fullständigt namn 1,1,2-trifluoretan 1,1,1-trifluoretan 1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan 1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan 1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan 1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan 1,1,2,2,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorpropan 1,1,1,3,3-pentafluorbutan Tetrafluormetan 1,1,1,2,2,2-hexafluoretan Kemisk formel C 2 H 3 F 3 (CH 2 FCHF 2 ) C 2 H 3 F 3 (CH 3 CF 3 ) C 3 HF 7 (CF 3 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CH 2 FCF 2 CF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CHF 2 CHFCF 3 ) C 3 H 2 F 6 (CF 3 CH 2 CF 3 ) C 3 H 3 F 5 (CH 2 FCF 2 CHF 2 ) C 3 H 3 F 5 (CHF 2 CH 2 CF 3 ) C 4 H 5 F 5 (CF 3 CH 2 CF 2 CH 3 ) CF 4 C 2 F 6 (CF 3 CF 3 ) CAS-nummer GWP Huvudsaklig användning Ingen typisk användning i nuläget - Blandningskomponent för köldmedier - Köldmedium - Drivmedel för medicinska aerosoler - Brandsläckningsmedel - Drivmedel för skum - Köldmedium - Drivmedel - Köldmedium - Drivmedel - Brandsläckningsmedel - Köldmedium - Köldmedium - Drivmedel - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) - Lösningsmedel för särskilda applikationer - Drivmedel för polyuretanskum (PUR) och fenolcellplast - Blandningskomponent för lösningsmedel - Halvledartillverkning -Brandsläckningsmedel - Halvledartillverkning 20 Beteckning HFC-143 HFC-143a HFC-227ea HFC-236cb HFC-236ea HFC-236fa HFC-245ca HFC-245fa HFC-365mfc Perfluorkarboner (PFC) Perfluormetan (PFC-14) Perfluoretan (PFC-116)

25 Fullständigt namn 1,1,1,2,2,3,3,3-oktafluorpropan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,4-dekafluorbutan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,5- dodekafluorpentan 1,1,1,2,2,3,3,4,4,5,5,6,6,6- tetradekafluorhexan 1,1,2,2,3,3,4,4-oktafluorcyklobutan Kemisk formel C 3 F 8 (CF 3 CF 2 CF 3 ) C 4 F 10 C 5 F 12 C 6 F 14 c-c 4 F 8 CAS-nummer Beteckning Perfluorpropan (PFC-218) Perfluorbutan (PFC-31-10) Perfluorpentan Perfluorhexan (PFC-51-14) Perfluorcyklobutan GWP Huvudsaklig användning - Halvledartillverkning - Fysikforskning - Brandsläckningsmedel - Lösningsmedel för precisionsrengöring - Köldmedium för begränsad användning - Kylvätska i särskilda applikationer - Lösningsmedel - Halvledartillverkning 21

26 Bilaga III: Exempel på ett systemregister Systemoperatörens namn Postadress Telefonnummer Systemregister Systembeteckning 1 Referensnummer Beskrivning Plats Typ av släckningsmedel Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Installationsdatum Installerad mängd släckningsmedel [kg] Ändringar av släckningsmedel Typ av släckningsmedel Tillförd/borttagen mängd [kg] Orsak till ändring Läckagekontroller (inklusive uppföljningskontroller) Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Kontrollerade områden Resultat Vidtagna åtgärder Uppföljningskontroll krävs? Underhåll eller service Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Berörda områden Utförda underhålls- eller servicearbeten Anmärkningar Test av system för automatisk upptäckt av läckage (i förekommande fall) Datum Servicetekniker/- företag 2 (inkl. certifikatnummer) Resultat Anmärkningar Övrig relevant information Datum 1 Teknisk identifikation 2 Inklusive teknikerns namn och företagets namn, postadress och telefonnummer 22

27 Bilaga IV: Ytterligare information Europeiska kommissionen Nationella kontaktpunkter för F-gas AUSTRIA Federal Ministry of Agriculture, Forestry Environment and Water Management Division V/2 Chemicals Policy Stubenbastei Vienna Austria Tel: Fax: office@lebensministerium.at BELGIUM Federal Public Service for Public Health, Food Chain Safety and the Environment Climate Change Service Ozone/ F gas Eurostation Bloc II Place Victor Horta 40, bte Brussels Belgium Tel: Fax: climate@health.fgov.be BULGARIA Air Protection Directorate Global Atmospheric Processes Dept Ministry of Environment and Water 67, William Gladstone Str. Sofia 1000 Bulgaria Tel: / Fax: / air@moew.government.bg CYPRUS Environment Service Ministry of Agriculture, Natural Resources and Environment Nicosia 1411 Cyprus Tel: Fax: CZECH REPUBLIC Ministry of Environment Air Protection Department Vrsovicka Praha 10 Czech Republic Tel: Fax: info@mzp.cz DENMARK Miljøstyrelsen (Danish EPA) Strandgade Copenhagen K Denmark Tel: Fax: mst@mst.dk ESTONIA FINLAND FRANCE Ministry of the Environment of the Republic of Estonia Environment Mgmt & Technology Dept. Narva mnt 7A Tallinn Estonia Tel: Fax: min@envir.ee Finnish Environment Institute (SYKE) P.O. Box Helsinki Finland Tel: Fax: kirjaamo.syke@ymparisto.fi Ministère de l'écologie, de l énergie, du développement durable et de l aménagement du territoire Direction générale de la prévention des risques Bureau des substances et préparations chimiques 20, Avenue de Ségur Paris 07 SP France Tel: Fax: ozone@developpement-durable.gouv.fr 23

28 GERMANY GREECE HUNGARY Ministry for Environment IG II 1 P.O. Box Bonn Germany Tel: Fax: fluoirerte_treibhausgase/doc/ php odukte/fckw/index.htm Ministry for the Environment, Physical Planning and Public Works Division for Air and Noise Pollution Control 147 Patission str Athens Greece service@dorg.minenv.gr Ministry of Environment and Water Dept for Environmental Development POB Budapest Hungary Tel: Fax: info@mail.kvvm.hu IRELAND National Climate Section Department of Environment, Heritage & Local Government Custom House Dublin 1 Ireland Tel: Fax: climatechangeinfo@environ.ie ITALY Ministry of the Environment, Land and Sea Department for Environmental Research & Development Via Cristoforo Colombo Roma Italy Tel: / 8151 Fax: Info.fgas@minambiente.it LATVIA Ministry of Environment Environmental Protection Department Peldu lela 25 Riga 1494 Latvia Tel: Fax: pasts@vidm.gov.lv LATVIA LUXEMBOURG MALTA Ministry of Environment Environment Quality Department Climate Change DivisionA. Jakšto 4/ Vilnius Lithuania Tel: Fax: info@am.lt Administration de l Environnement Division Air/Bruit 16, rue Eugène Ruppert 2453 Luxembourg Luxembourg Tel: Fax: airbrut@aev.etat.lu air_bruit/dossiers/o3- ozone_stratospherique_fuites_frigorifiques/index.html Malta Environment and Planning Authority Environment Protection Directorate Pollution Prevention and Control Unit C/o Quality Control Laboratory P.O. Box 200 Marsa GPO 01 Malta Tel: enquiries@mepa.org.mt 24

29 NETHERLANDS SenterNovem Catharijnesingel 59 Postbus 8242 / P-box RE Utrecht The Netherlands Tel: Fax: frontoffice@senternovem.nl POLAND Industrial Chemistry Research Institute Ozone Layer Protection Unit Rydygiera Warsaw Poland Tel: Fax: ichp@ichp.pl PORTUGAL Ministry of Environment Agencia Portuguesa do Ambiente Rua da Murgueira 9/9A Zambujal-Ap Amadora Portugal Tel: Fax: ROMANIA Ministry of Environment and Sustainable Development 12, Libertatii Vv District 5 Bucharest Romania Tel: Fax: substante.periculoase@mmediu.ro SLOVAKIA Ministry of the Environment of the Slovak Republic Air Protection and Climate Change Department Nam. L. Stura Bratislava Slovakia Tel: info@enviro.gov.sk SLOVENIA Ministry of the Environment and Spatial Planning Environmental Agency of the Republic of Slovenia Vojkova 1b 1000 Ljubljana Slovenia Tel: Fax: stik@arso.gov.si SPAIN SWEDEN UNITED KINGDOM Ministerio de Medio Ambiente, y Medio Rural y Marino Subdirección General de Calidad del Aire y Medio Ambiente Industrial Plaza de San Juan de la Cruz s/n Madrid Spain Tel: Fax: ozono@mma.es Naturvårdsverket Valhallavägen Stockholm Sweden Tel Fax odukter-och-avfall/fluoreradevaxthusgaser/ Climate and Energy Science and Analysis (CEOSA) UK Dept of Environment, Food and Rural Affairs (defra) 3F Ergon House 17 Smith Square London SW1P 3JR Great Britain Tel: Fax: helpline@defra.gsi.gov.uk Sustainable Development & Regulation Directorate Department for Business, Enterprise and Regulatory Reform 1 Victoria Street London SW1H 0ET Great Britain Tel: enquiries@berr.gsi.gov.uk 25

30 .

31 Foto: Kidde Brand- und Explosionsschutz GmbH, Tyskland: omslagsfoto, foto på sidorna 1, 2, 6, 9, 12, 16, 17, märkning Photocase: foto på sidorna 1, 2, 6, 9, 12, 17

32 KH SV-N