Föreskrifter och rekommendationer utgivna av branschrådet YBG

Transkript

1 Föreskrifter och rekommendationer utgivna av branschrådet YBG 1

2 Detta är YBG Ytbehandling av gipsskivor, YBG, är ett branschråd med följande medlemmar: Akzo-Nobel Decorative Coatings Sverige (Nordsjö) Alcro Färg Beckers Färg Flügger AB Gyproc AB Knauf Danogips GmbH Målaremästarnas Riksförening Norgips Svenska AB Scanspac & Co KB Sveriges Måleriföretagares Samorganisation Sedan många år är gipsskivor det dominerande materialet för stomkomplettering. Eftersom material, arbetsmetoder och krav förändras har YBG ansett det angeläget att föra ut kunskap på området ytbehandling av gipsskivor. Medlemmarna som är representerande är de dominerande företagen på följande områden: gipsskivor spackel färg och måleri Detta är andra reviderade upplagan av den här skriften. Mottagandet har överträffat våra förväntningar. Syftet är att föra ut information om vilka ytbehandlingar som är lämpliga att föreskriva, vilket resultat som kan förväntas, samt hur ytbehandlingen ska utföras. En förutsättning för att uppnå föreskriven yta är att följa de rekommendationer och materialangivelser som anges i denna skrift. Denna skrift vänder sig framförallt till föreskrivande led och berörda entreprenörer. Undertecknande företag ställer sig bakom publikationen som beskriver hur man uppnår rätt kvalitet. 2

3 1. Arbetsflöde 4 2. Produkter 2.1 Gipsskiva Regel Skruv Spackel Skarvremsa Färg 8 3. Projektering Stomme och gipsskiva 10 Spackling och målning Arbetsutförande 4.1 Stomme och gipsskiva Spackling och målning Kontroll 6. Definitioner Sökordsregister 34 3

4 1. Arbetsflöde För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att samtliga inblandade entreprenörer genom kontroller säkerställer att material och arbetsutförande överensstämmer med ställda krav enligt beskrivningar, HUS AMA 98 och anvisningar från leverantören. Innan ytan lämnas vidare till ny entreprenör skall dokumenterad kvalitetsrond utföras, där det klart framgår att eventuella avvikelser är åtgärdade och att ytan är färdig till 100%. Nästa entreprenör som utför arbeten på ytan säkerställer genom dokumenterad avsyning innan start att hans förutsättningar överensstämmer med handlingar och kontrakt. Genom dessa kontroller undviks att i efterhand konstatera om ett bristfälligt resultat beror på gipsskivemontaget eller målningsförfarandet. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Kontroll, s 26 i denna skrift. Byggentreprenad Målare Målare Montering stomme och gipsskivor Spackling Målning Färdig vägg Kvalitetsrond Byggentreprenörs kontroll Avsyning innan start Målare kontrollerar väggar enligt anvisningar s. 26 Kvalitetsrond Slutbesiktning av målningsarbete enligt anvisningar s. 26 Tips! Vid större projekt rekommenderar vi att referensytor utföres eller provrum med föreskriven behandling för att klargöra att beställaren får det resultat som önskas. 4

5 2. Produkter Det är viktigt att använda rätt material vid arbete med gipsskivor. Vi ger här en kortfattad information om detta. Välj alltid produkter av kända fabrikat som motsvarar de kvalitetskrav som finns angivna bl a i dessa anvisningar. 2:1 GIPSSKIVA Gipsskivan består, i sitt vanligaste utförande, av en kartongomsluten gipskärna. Långkanterna är försänkta och kartongklädda. Kortkanterna är raka och sågade. Kantutförande: Försänkt långkant Försänkning enligt fabrikantens anvisningar Rak kortkant En rak/skuren kortkant som ska spacklas måste fasas med faskniv. Fasning ska vara 2-3 mm djup och 2-3 mm bred. Mått Gipsskivorna finns i bredder från 600 mm till 1200 mm och i längder från 1200 mm till 3600 mm. Gipskärnan Gipskärnan består till största delen av kalcinerad gips, som blandats med vatten till en slurry, som får stelna mellan kartongskikten. Skivorna tillverkas på ett löpande band och grovkapas före ingången till torken, där överskottsvatten kokas bort. Tillsatsmedel är stärkelse (för att limma kartongen mot gipskärnan), medel för att minska ytspänningen i slurryn (för att slurryn ska flyta ut bättre), luftporbildande medel (för att göra skivan lättare), bindetidsreglerande medel. Kartongen Kartongen tillverkas av 100% returpapper. Framsideskartongen har sin huvudsakliga styrka i skivans längdriktning, medan baksideskartongens styrka ligger tvärs skivans längdriktning. Detta åstadkommer man genom att orientera cellulosafibrerna i respektive riktning. 5

6 Eftersom kartongen innehåller enbart returpappersfibrer, kan man inte garantera en enhetlig färg på ytskiktet (beror på råvarans beskaffenhet). Det går heller inte förutsätta att kartongen har en yta, som är helt jämt sugande. Fördelningen mellan korta och långa fibrer kan också ge varierande fiberresning på ytan, som ej heller uppträder jämt fördelat över skivan. 2:2 REGEL Reglar kan vara av stål eller trä i varierande dimension från 45 mm och uppåt. Stålreglar tillverkas i rullformningsverktyg, och med en minimitjocklek av 0,5 mm ± 10%. Stålreglarna kan ge en mer fjädrande väggkonstruktion än vad träreglarna gör, särskilt vid tunna konstruktioner eller vid en enkelsidig beklädnad. Träreglar som har för hög fuktighet får ej monteras då dessa kan vrida sig vid uttorkning. Detta får till följd att man kan få tandning i skarven mellan gipsskivorna, sk fogsprång, eller buktiga väggar. Nya produkter med mera formstabila lösningar har dock börjat användas under senare tid. 2:3 SKRUV På marknaden idag finns ett antal olika skruvleverantörer med olika kvalitet på sina skruvar. Där finns också bandad skruv (för skruvautomater) eller styckskruv (för vanliga skruvdragare). De vanligaste rostskydden är fosfatering (svart), förzinkad (blank) och kromaterad (gul). Skruvens stamtjocklek och rostskydd kan variera mellan olika fabrikat. Rostskyddet kontrolleras genom att lägga in skruven i saltdimkammare och mäter tiden till dess att det första rostangreppet visar sig. Skruven bör klara minst 48 tim. HUS AMA 98 anger 96 tim för den enda infästning de beskriver rostskydd för. Detta kan man uppnå med förzinkad eller kromaterad skruv. En mycket bra fosfatering kan ge ett godkänt värde. Oftast är det dock här, som kvalitetsskillnaderna är som störst mellan olika fabrikat. En skruv, som bara klarar 24 tim i salt-dim test, kommer sannolikt att ge rostgenomslag redan vid spacklingen och skall ej användas, AMA:s anvisningar skall gälla. 6

7 2:4 SPACKEL Lämpliga skarvspackel finns både som färdigblandade produkter och pulver. Färdigblandade spackel Av dessa finns fin-, medium- och grovgraderade produkter. De är alltid färdiga att användas direkt ur förpackningen. Skarvspackel anpassat för skarvspackling på gipsskivor är fingraderat, ofta tonat, och har en med avseende på inklistring av pappersremsa lämplig konsistens. Konsistensen är ofta anpassad till maskinapplicering. Mediumspackel alternativt finspackel rekommenderas för skarvspackling, inklusive iläggning av skarvremsa. Samma typ av spackel användes i samtliga spacklingar. Finspackel användes främst till sista spacklingen eftersom den spacklade ytan får högre finish. Skarvremsa kan läggas i finspackel. Grovspackel får endast användas för lagningar av större hål och sprickor och skall alltid överspacklas med medium-, fin- eller skarvspackel. Läs tillverkarens produktdatablad beträffande spacklets användningsområde. Pulverprodukter Dessa typer av produkter är snabbhärdande. Pulverspackel är gips- och/eller cementbaserade och levereras alltid i form av pulver som blandas med vatten strax före användandet. Användningsområdet är reparation av skador, utfyllnad av hål och sprickor samt skarvspackling, men den bör inte användas för den avslutande finspacklingen. Gipsbruk får endast användas för lagningar av större hål och sprickor. 2:5 SKARVREMSA Det finns skarvremsor för olika användning. Se figurer nästa sida. Pappersremsor Till skarvspackling på gipsskivor skall pappersremsa användas. Pappersremsa skall vara perforerad, eventuellt med fasad kant och ha en bredd av ca 50 mm. Perforeringsgrad och håldiameter skall vara anpassad för genompressning av luft vid iläggning av remsan. Se AMA LCS Skarvremsor. Vävremsor skall vara utförda av vävda glasfiberremsor och ha en bredd av 50 mm. 7

8 Spackelremsa av papper är stark och formstabil i alla riktningar Stark Stark Stark Stark Svag Stark Glasfiberremsa är stark parallellt med fibrerna men har mindre skjuvstabilitet. 2:6 FÄRG Pappersremsa Glasfiberremsa Val av färgkvalitet Val av färgkvalitet avgör väggens skydd. Olika färgkvaliteter har olika tålighet mot t ex vatten, rengöringsmedel och nötning. Generellt ger färger med högre glans en tåligare yta. Men även färgens sammansättning och då i första hand val av bindemedel avgör färgfilmens slutegenskaper. Val av färgkvalitet medför en viss glans och struktur på den målade väggen som förskönar. Val av kulör Val av kulör förskönar. Idag finns det ett oerhört stort kulörutbud. Det flesta färgkvaliteterna kan brytas till 1000-tals olika kulörer i butiken. Val av kulör är i första hand ett uttryck för tycke och smak även om vissa kulörer medför föroch nackdelar. Detta känner vi till från andra områden som att damm syns lätt på röda mattor och smuts syns mer på svarta bilar. Olika kulörer kräver olika antal strykningar för att nå full täckning. Det är inte alltid att 2 strykningar räcker för full täckning. Det åligger beskrivaren att beskriva erforderligt antal strykningar enligt färgfabrikantens rekommendationer. Tänk på! Vid målning med mörkare kulör t ex mörkblå uppstår lätt problemet med synliga skarvar. Vägg- och Takfärg Fabrikat Grund Alcro Beckers Produktnamn Milltex Allgrund, Intensiv Grundfärg, Akvalin Grundfärg, Lim & Grund, Isolergrund, VIP Scotte Grund, Scotte Isolergrund, Scotte Patentfärg, Scotte Lim och Grund, Resistent Spärrgrund, Decor Lasyrgrund 8

9 Helmatt Matt Halvmatt Halvblank Dekorfärg Flügger Nordsjö Flügger förankringsgrund, Flügger patentgrund V, Flügger brandgrund, Flügger bärgrund, Flügger stoppgrund, Flügger strukturfärg, Flügger våtrumsgrund, Flügger Iso Grund Stoppgrund, Häftgrund V, Spärrvit V, NS Binder, Robust Våtrumsgrund Alcro Milltex 2 Helmatt, Milltex 2 Plus, B-Milltex, Lättex Takfärg, Proffs 2, Akvalin Temperafärg, Akvalin Accent, Äkta Emulsionsfärg, Bell I-tak, Bell Sober, I-tak Alkyd Beckers Scotte 3, Scotte Lätt Tak, Scotte Takfärg, Elegant Takfärg, Webetonex, Decor Classic Matt, Decor Latextempera Matt, Scotte Emulsionsfärg, Nondrop, Elegant Väggfärg Helmatt Flügger Flutex 3, Flutex 4, Flutex 5, Flügger takfärg 03, Taklätt 3, Flügger takalkyd, Flügger Iso Finish Nordsjö Bindoplast 3, Innetak 2, Täckplast 2, Lättvitt 2, Limfärg, Inova Xtra Matt Alcro Milltex 7 Matt, Bell Sidenmatt, Bell Strukturfärg, Proffs 7 Beckers Scotte 7, Elegant Väggfärg Matt, Strukturfärg Flügger Flutex 10, Flügger väggfärg 07 Nordsjö Bindoplast 7 Alcro Milltex 20, Bett 20 Flügger Flutex 20, Flügger väggfärg 20, Dekso-plast MS 15, Beckers Scotte20, Scotte GT 20 Nordsjö Bindoplast 20 Alcro Intensiv Täckfärg, Bett 35 Beckers Elegant Väggfärg Halvblank, Resistent Täckfärg Flügger Flügger våtrumstäck Nordsjö Robust Våtrum, Alcro Beckers Flügger Nordsjö Akvalin Vägglasyr, Akvalin Marmorerings- och Ådringsbas, Brokettlösning, Kaskad Decor Brokett, Decor Vägglasyr, Dimensions Decor Sortiment Flügger effektlasyr, Dekorationslasyr, Ding-dong lack med flingor Effekt, Vägglasur, Som Sand, Som Kalk, Som Marmor Klarlack (Skyddslack) Alcro Trälack Natur, Akvalin Fernissa 15, Akvalin Fernissa 40, Kaskad Lack 15 Beckers Decor Klarlack 15, Decor Klarlack 40, Panellack 20 Flügger Flügger interiörlack 20, Flügger akrylatlack 20/50/90 Nordsjö Binderlack, Celco V Panellack 10, Celco V Panellack 70 För aktuell information se hemsida: Alcro Beckers Flügger Nordsjö 9

10 3. Projektering Detta kapitel vänder sig i första hand till dig som jobbar med arbetsbeskrivningar. Här ges klara och entydiga förslag på lämpliga beskrivningstexter som rekommenderas för att uppnå rätt kvalitetsnivå. I vissa fall innebär beskrivningarna en skärpning jämfört med HUS AMA STOMME och GIPSSKIVA Toleranser HUS AMA 98 rekommenderar följande montage: Fog med max 3 mm springa. HUS AMA 98 sidan 479. Fogsprång max 2 mm. HUS AMA 98 sidan 479. För att minimera fogsprång skall gipsskivorna monteras i rätt riktning enligt fabrikanternas anvisningar. Förslag till beskrivningstexter för olika ytor markeras med tonplatta. A Väggar Målad släpljusyta vid extra höga krav på ytjämnhet HUS AMA 98 HSB.1121 väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trästommar till vägg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla träregelstommar till vägg Innervägg med 45 mm regel och en gipsskiva på varje sida skall undvikas. Denna väggtyp är slank och bör ersättas av antingen 70 mm regel eller alternativt två lager gipsskivor på varje sida. Större hål ska ha avväxlingar och i dessa fästes skivans kanter 10 HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rätt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid öppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen för fogsprång skärps till högst 0,6 mm för 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm för 15 mm gipsskivor. Springor större än 3 mm mellan skivor skall tätspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med försänkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring håltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk.

11 Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak där höjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. B Väggar Målad standardyta HUS AMA 98 HSB.1121 väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trästommar till vägg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla träregelstommar till vägg Större hål ska ha avväxlingar och i dessa fästes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rätt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid öppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen för fogsprång skärps till högst 0,6 mm för 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm för 15 mm gipsskivor. Springor större än 3 mm mellan skivor skall tätspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med försänkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring håltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak där höjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. C Väggar Målad sekundäryta HUS AMA 98 HSB.1121 väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad HUS AMA 98 HSD.113 enkla trästommar till vägg HUS AMA 98 HSD.114 dubbla träregelstommar till vägg Större hål ska ha avväxlingar och i dessa fästes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rätt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen för fogsprång skärps till högst 0,6 mm för 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm för 15 mm gipsskivor. Springor större än 3 mm mellan skivor skall tätspacklas. 11

12 Gipsskivekanter som skadats kring håltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. D väggar Glasfiber och tapet HUS AMA 98 HSB.1121 väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad alternativt HUS AMA 98 HSD.113 enkla trästommar till vägg HUS AMA 98 HSD 114 dubbla träregelstommar till vägg Större hål ska ha avväxlingar och i dessa fästes skivans kanter HUS AMA 98 KB Skikt av cement eller gipsbaserade skivor Gipsskivor skall monteras i rätt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Montering av gipsskivor vid öppningar enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen för fogsprång skärps till högst 0,6 mm för 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm för 15 mm gipsskivor. Springor större än 3 mm mellan skivor skall tätspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med försänkt kant. Gipsskivekanter som skadats kring håltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Gipsskivor skall i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak där höjden understiger 3,0 m. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. E Innertak Målad standardyta RA 98 HSB.1666 Stommar av stålplåtsreglar till innertak HUS AMA 98 HSD.152 stommar till undertak Större hål ska ha avväxlingar och i dessa fästes skivans kanter HUS AMA 98 KBC.22 Skikt av gipsskivor i innertakskonstruktion Gipsskivor skall monteras i rätt riktning enligt gipsskivetillverkarnas anvisningar. Toleransen för fogsprång skärps till högst 0,6 mm för 13 mm gipsskivor respektive 0,8 mm för 15 mm gipsskivor. Springor större än 3 mm mellan skivor skall tätspacklas. Gipsskivor med rak kant skall ej monteras mot gipsskivor med försänkt kant. 12

13 Gipsskivekanter som skadats kring håltagningar skall lagas med grovspackel, lagningsmassa eller gipsbruk. Avskurna kanter fasas med avsett verktyg. 3.2 SPACKLING OCH MÅLNING Nedan följer två olika beskrivningssystem för spackling och målning. Systemen bygger på Referensytor Måleri, utgåva 1997 respektive HUS AMA Beskrivning enligt Referensytor Måleri, utgåva 1997 Referensytor Måleri är ett resultatinriktat beskrivningssystem som används vid beskrivning och upphandling av målade ytor. Det är ett hjälpmedel som visar hur den färdiga ytan, slutresultatet, kommer att se ut. Referensytor är framtagna för invändig ny- och ommålning av väggar, tak, snickerier och radiatorer och visar exempel på platsbehandlade ytor. Systemet och bildlikarna har tagits fram av Målaremästarnas Riksförening för att underlätta kommunikation mellan berörda parter i ett målningsuppdrag. Systemet består av ett antal bildlikare referensytor i form av fotografier, som visar representativa exempel på olika slutytor. De är indelade efter olika målningsbehandlingar som stöppling, slätmålning, tapetsering och gräng samt förekommer i tre olika målningsklasser. I referensytkoden kan man utläsa hur den färdiga ytan kommer att se ut eftersom den hänvisar till en bildlikare. Det är även möjligt att beskriva vilken typ av underlag som förekommer på den aktuella ytan. Referensytekoden beskriver den aktuella ytan med underlaget ( obehandlad yta, tapetserad yta etc ), slutyta ( stöppling, tapet, etc ), målningsklass samt hänvisar till en bildlikare som visar slutresultatet. Vid användning av systemet med referensytor överlämnas ansvaret för utförandet till målerientreprenören, och det innebär att det är entreprenören som ska avgöra vilka behandlingar som behövs för att uppnå den beställda ytan. Exempel på bildlikare för olika ytor: Målade standardytor Referensyta A 11:01 Vävsatta standardytor Glasfiberväv referensyta A 21:01 Tapetserade standardytor Tapet referensyta A 31:01 Målade sekundärytor Referensyta A 12:17 alt A 13:14 13

14 3.2.2 Beskrivning enligt HUS AMA 98 Förslag till beskrivningstexter för olika ytor markeras med tonplatta A Väggar Målad släpljusyta vid extra höga krav på ytjämnhet HUS AMA Kod LCS.2212 Förlimning med tonad binder - 2 ggr spackling av spik och skruvhål - Iläggning av remsa i spackelmassa - 2 ggr skarvspackling - 1 ggr bredspackling - Avslipning 3 ggr strykning där första strykningen skall vara av färgtillverkaren rekommenderad latexgrund. Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. B Väggar Målad standardyta HUS AMA Kod LCS 2212 Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. C Väggar Målad sekundäryta Utan underbehandling HUS AMA Kod Med underbehandling HUS AMA Kod Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. 14

15 D Väggar Glasfiberväv och tapet HUS AMA Kod LCS.2212 Glasfiberväv HUS AMA Kod LCS.2212 Tapet Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. Vid tunnare och/eller mörkare tapet skall grundmålning utföras. E Innertak Målad släpljusyta vid extra höga krav på ytjämnhet HUS AMA Kod LCS.2212 Förlimning med tonad binder - 2 ggr spackling av spik och skruvhål - Iläggning av remsa i spackelmassa - 2 ggr skarvspackling - 1 ggr bredspackling - Avslipning 3 ggr strykning där första strykningen skall vara av färgtillverkaren rekommenderad latexgrund. Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. F Innertak Målad standardyta HUS AMA Kod Innertak av standardgipsskiva HUS AMA Kod Innertak av plank Fogar med skurna fasade kanter skall grundas före spackling med vattenburen alkyd grundfärg för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. Avslipning utföres mellan målningsbehandlingarna. HUS AMA Kod Innertak av kortplank (fasade på alla sidor). Avslipning utföres mellan målningsbehandlingarna. 15

16 4. Arbetsutförande Dessa anvisningar är avsedda för målningsentreprenörer. För byggnadsentreprenören har gipsskiveleverantörerna gett ut noggranna anvisningar om hur man bygger väggar med gipsskivor. Vi har här koncentrerat oss på att ge en allmän kunskap som kan vara till hjälp för att målningsentreprenören skall kunna bedöma om arbetet är rätt utfört. 4:1 STOMME OCH GIPSSKIVA Toleranser HUS AMA 98 har följande toleranser: Väggar, buktighet: +/- 2 mm på 0,25 m. +/- 5 mm på 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 25, 26, 35, 36, 61, 64 och 69 Innertak, buktighet: +/- 5 mm på 0,25 m, +/- 12 mm på 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 74 Ytskikt på väggar, buktighet: +/- 2 mm på 0,25 m, +/- 5 mm på 2,0 m. HUS AMA 98 sidan 76 Lagring och montage Lagring och montage av gipsskivorna skall ske under sådana förhållanden att de är torra före spackling och målning. Inomhus Gipsskivorna skall förvaras liggande på ströreglar, c-avstånd max 600 mm, på plant underlag. Alla gipsskivor ska skyddas från väta. Är gipsskivorna fuktiga vid intransport måste tätare c-avstånd på ströreglar användas samt lagringsutrymmet ventileras grundligt så att gipsskivorna torkas ut snarast. 16

17 Utomhus Gipsskivorna tar normalt inte skada av kortvarig vattenbegjutning. För att undvika mögelpåväxt måste emellertid gipsskivor som blivit blöta ges möjlighet att torka ut snarast möjligt. Detta uppnår man genom god luftväxling omkring gipsskiveförpackningen. Ströreglar läggs under förpackningen för att förhindra att gipsskivorna kommer i kontakt med fuktig mark (eller växtlighet) samt medger god ventilation. Ströreglar läggs också på förpackningens topp, under presenning eller plasthuv, för att medge god ventilation. Presenning eller plast skall nå ner till ovankant av de nedre ströreglarna. Montageanvisningar Enligt HUS AMA 98 (stomme sidan 137, 139, 141, 142, skivor sidan 478, 479, 483, 484, 485, 487) och gipsskiveleverantörens anvisningar. Vid montering av gipsskivor på väggens första sida kan tandning (språng) uppstå i skarven. Detta rättas till genom att regeln drages tillbaka när gipsskivor på väggens andra sida monteras. Monteras regeln med livet i montageriktningen minskar risken för tandning. Placering av skivskarvar ett lag gipsskiva Montageriktning Placering av skivskarvar två lag gipsskiva Montageriktning Skivskarvarna bör förskjutas ett regelfack (450 mm) vid 900 skivor och regelavstånd 450 mm och 600 mm vid 1200 skivor Eftersträva att montera gipsskivor utan mellanrum. Ifyllning skall ske om mellanrummet överskrider 3 mm. 17

18 Montering av gipsskivor vid öppning 1 alt 2 lag gipsskivor Vid öppningar i väggar bör gipsskivorna skarvas över öppningen och inte längs dess kanter. För att minska spill lägger man dock ofta skarven längs kanterna vid dörröppningar. Risken ökar dock för sprickbildning speciellt i de fall där man målar väggen eller tapetserar med tunna tapeter. Vid 2 lag gipsskivor monteras överstycket utan plåtband (se fig B) i första laget. Andra laget skruvas enl fig A. B C-C C C A Vid skarvning längs kanten kan med fördel 100 mm plåtband användas. Genom att skruva båda gipsskivorna till plåtbandet med minst fyra skruvar (c 200 vid stora dörröverstycken) skapas en kontinuitet och risken för sprickbildning minimeras. Monteras dörregeln noggrant kan en 900-skiva användas som överstycke till dörrar med karmyttermåtten 890 mm. På detta sättet kan spillet av gipsskivor minimeras. Alternativt finns det dörröverstycke med försänkt kant som är 910 mm breda. Väljer man att skarva längs kanten skall skarven utföras enligt följande (se fig C). Innan skivorna på ömse sidor om öppningen är färdigskruvade sticks plåtbandet in mellan regel och gipsskivor. När sedan överstycket monteras så fästes det i plåten med minst fyra skruvar, se fig B. Kvalitetssäkring För en god kvalitetssäkring måste avsyning innan start ske. Dokumentera måttavvikelser liksom skador som lös kartong, kantstötning mm. Se kapitel 5 - Kontroll. Skivans kvalitet Se upp för så kallad gulning och missfärgning av kartongen. Sådana skador måste alltid isoleras med lämplig primer. 18

19 Monteringsfel och skador Fogsprång, mellanrum som överskrider 3 mm, vinda reglar, för djupt, grunt eller snett dragna skruvar måste observeras och erforderliga åtgärder vidtagas. Se sid 27. Lagning av skador Kant-, slagskador och lös kartong måste skäras bort. Lös gips borttages och kanter grundas. 2-3 mm 2-3 mm Fogar med avskurna kanter Skurna kanter skall vara fasade. Fasen grundas för att förhindra kantresning och inträngning av fukt. 4:2 SPACKLING OCH MÅLNING Förutsättningar och krav på underlag En aldrig så perfekt och skickligt utförd ytbehandling kan inte till fullo kompensera ett bristfälligt utfört montage av gipsskivor. För ett gott slutresultat måste alltså höga krav ställas på underlaget. Tidigare rekommenderade toleranser får ej överskridas. 19

20 Klimatförhållanden Fukt och temperaturförhållandena på arbetsplatsen är av största vikt för torktiderna och därmed resultatet. Krav måste ställas på tidsplaneringen så att den medger torktider med hänsyn till på arbetsplatsen rådande klimat. Dock bör alltid kravet vara att fullgod torkning sker till nästföljande dag. Fukt och kyla är ofta upphov till glansskillnader och bristande hållfasthet i ytbehandlingssystem. Idealiskt rumsklimat för spackling är C, luftfuktighet 40-60% och normal luftväxling. Tabellen nedan vill i första hand visa sambandet mellan temperatur och luftfuktighet, och den tid då spackelskicket fortfarande innehåller betydande mängder fuktighet. Långt tidigare är den dock hård och slipbar. Torktid för spackelmassa Relativ Temperatur Fuktighet 10 C 15 C 20 C 25 C 10% 21 tim 14 tim 10 tim 7 tim 20% 23 tim 16 tim 11 tim 8 tim 30% 26 tim 18 tim 12 tim 9 tim 40% 29 tim 20 tim 14 tim 10 tim 50% 36 tim 24 tim 17 tim 12 tim 60% 42 tim 29 tim 20 tim 14 tim 70% 54 tim 38 tim 26 tim 19 tim 80% 78 tim 54 tim 38 tim 27 tim 85% 4 dygn 72 tim 48 tim 34 tim 90% 6 dygn 4,5 dygn 72 tim 39 tim 95% 12 dygn 8 dygn 6 dygn 4 dygn Tiderna i de ljusa fälten ger bäst resultat. Spackelbehandlingar Olika kvalitetskrav och efterbehandlingar gör att spacklingsarbetet och toleransnivån måste anpassas för att erhålla förväntat resultat. Skarvremsa är obligatorisk vid spackling av skarvar. Vid uppsättning av glasfiberväv och armeringsduk är skarvremsor ej obligatoriska men rekommenderas. Spacklingens utförande Första spacklingen Skarvspacklingen utförs så att försänkningen utfylls i sin helhet. För god vidhäftning mellan remsan och spackelskiktet är det nödvändigt att detta är minst 0,5 1 20

21 mm tjockt. Omedelbart därefter läggs skarvremsan i det våta spacklet och trycks fast genom att spackelverktyget dras längs med skarven så att remsan överspacklas tunt. Observera att pappersremsor normalt har fram och baksida. Pappersremsan skall ej fuktas eller på annat sätt prepareras före monteringen. Efter fullständig torkning, vanligtvis nästföljande dag, utförs andra spacklingen. Fogar på gipsskivor med avskurna kanter skall vara preparerade genom fasning. Fasningen grundas före spackling för att förhindra fuktinträngning. Första spacklingen utförs så att fasen utfylls. Efter tork och avslipning läggs pappersremsan i vävlim (vävlimmet skall ha en torrhalt på minst 20% enligt STB). Undvik att få lim på remsans ovansida. Efter tork spacklas skarven erforderligt antal gånger. Efterföljande spacklingar Först görs en lätt avslipning, vanligtvis med stålspackel. Därefter påförs andra skiktet spackel så tjockt att första skiktets insjunkning utfylls. Spacklingens bredd ökas här till 250 mm. Den tredje spacklingen utförs på samma sätt, varvid skarvspacklingens bredd ökas med ytterligare ca 100 mm. 21

22 Spackling av innerhörn Dessa tätspacklas och får torka. Efter en lätt avslipning monteras pappersremsan med vävlim. Remsan är förberedd för att kunna vikas och anpassas till hörn. Efter tork överspacklas fogen erforderligt antal gånger. Alternativt används latexfog. Vid anslutning mot betong skall remsan monteras stumt mot betongen. Spackling av ytterhörn Ytterhörnen förstärks och riktas bäst med en hörnskyddslist av metall eller plast. Ett alternativ är metallbandsförstärkt pappersremsa. För denna spackling, ofta i tjocka skikt, rekommenderas mediumgraderat spackel. Efterbehandling av spacklad yta Före slipning och filtning skall spacklet vara genomtorrt enligt leverantörens anvisning. Slipning Slipning är arbetsamt och dammet försämrar arbetsmiljön. För att nedbringa slipningen till ett minimum måste stor vikt läggas vid noggrannhet i spacklingen. Vid slipning över ansiktshöjd rekommenderas ögon- och ansiktsskydd. Slipklossen bör ha så stor anliggningsyta som möjligt och ha ledat handtag för förlängningsskaft. Förlängningsskaft med handstopper rekommenderas alltid av ergonomiska skäl 22

23 då större ytor skall avslipas. Belastningen sprids därvid till bägge armarna samt att avståndet till den dammalstrande källan ökas. Slippapprets kornstorlek bör inte vara grövre än för att inte rugga upp kartongytan intill skarven eller repa den spacklade ytan. Bägge dessa typer av slipskador kan ge upphov till glansskillnader i den färdigmålade ytan. För att inte slipa bort spackel ur försänkningen bör slipklossen föras tvärställd längs med spackelskarven. Maskinell slipning med dammsugning rekommenderas ur både arbetsmiljö- och produktivitetssynpunkt Filtning Filtning är en alternativ slipmetod som sällan användes. Fördelen med denna arbetsmetod är att inget damm frigörs. Filtning utförs genom att den spacklade ytan vattenslipas med stål-, trä- eller filtbrätte, vanligtvis innan den har torkat. Avdamning Det är mycket viktigt att den slipade ytan dammas av noggrant innan tapetsering eller målning sker. Försummelse med att damma av leder till betydligt sämre vidhäftning mellan spackel och tapet/färg och kan leda till släppor och delaminering. Underlag för målning och tapetsering Före målning och tapetsering skall spacklet vara genomtorrt, annars kan missfärgningar, glansskäck och tapetsläpp uppträda. Se tabell sidan 20. Underlagets temperatur skall inte understiga 5-8 C för att färgen skall kunna bilda film. Färgen måste bilda film för att erhålla vidhäftning, vattentålighet, jämn glans mm. Att underlaget är genomtorrt är viktigt av två skäl. Dels för att färgen ska tränga in likvärdigt över hela ytan. Dels för att innestängd fukt som i ett senare skede skall avdunsta genom färgfilmen kan ta med sig vattenlösliga ämnen från gipsskivekartongen, spacklet eller färgen och orsaka utfällningar som uppträder som missfärgningar eller glansskäck. 23

24 Rumsklimat - torktid Idealiskt rumsklimat för målning är C, luftfuktighet 40-60% (RF) och normal luftväxling. Hög temperatur, låg luftfuktighet och hög luftväxling är parametrar som gör att färgen torkar fortare. Detta gäller även i appliceringsskedet vilket ger kortare bearbetningstid. Risken för synliga överlapp och rullgator ökar. Låg temperatur, hög luftfuktighet och dålig luftväxling gör att färgen torkar långsammare och har därmed längre bearbetningstid. Risken ökar för att föregående målningsskikt inte har torkat, utan vid en andra strykning följer med och orsakar mattering eller glansskäck. Risken ökar även för att färgens struktur (mönster eller gräng) flyter ut. Färgens slutliga torktid förlängs också vilket, speciellt på färg med lite högre glans, kan ge en mjukare och lite mindre tålig yta fram till att färgen är genomtorr. Även färgskiktets tjocklek påverkar torkförloppet. I tjocka färgskikt, t ex vid sprutmålning i takvinklar, kan det under torkförloppet uppstå spänningar i färgskiktet vilket kan orsaka krackelering. Den totala torktiden förlängs naturligtvis också och det tar längre tid innan färgfilmen är torr. Förlimning och grundning Spacklade ytor betraktas som sugande underlag och måste därför behandlas. Förlimning rekommenderas före tapetsering. Detta för att minska risken att tapetklistret helt eller delvis sugs upp. Denna behandling kan även användas för att stärka spackelskiktets ythårdhet och förmåga att ge bättre vidhäftning. Grundning utförs som första målningsbehandling för att utjämna skillnader i underlagets sugning, struktur och kulörskillnader samt för att ge bästa vidhäftning mellan spackel och målning. Grundning utförs med därför avsedd grundfärg. Behandlingen ger alltså en yta utan glansskillnader och med god vidhäftning. Grundmålning Grundning skall ske enligt färgleverantörens rekommendationer. En grundfärg är formulerad för att ge bästa underlag för täckfärgen utan kompromiss för andra egenskaper som glans, nötningsbeständighet etc. 24

25 Färdigbehandling Färdigstrykning av toppfärgen sker i 1-2 skikt beroende på krav på ytan. 2 strykningar ger ett jämnare slutresultat då olikheter i påläggningsmängd jämnas ut. Färgen kan som regel rullas eller sprutas. Vanligast är att först sparmåla, dvs. att stryka en 5-10 cm bred kant runt dörrar, fönster, eldosor och element. Observera att olika appliceringsverktyg ger olika struktur på den torra färgytan vilket kan resultera i glans eller kulörskillnader. Detta kan dock användas medvetet för att uppnå önskvärda dekorativa effekter. Dekorationsmålning Med olika målningstekniker och målningsverktyg i kombination med olika färgkvaliteter kan man erhålla en mängd olika dekorativa målningsresultat. Tapetsering Man kan tapetsera direkt på gipsskivan men när det gäller tunna tapeter är en grundmålning att rekommendera. Grundfärgen motverkar att tapetklister sugs in i porösa underlag såsom spackel vilket kan resultera i att tapeten släpper. Grundmålningen gör det även lättare att ta bort tapeterna när man skall tapetsera nästa gång. En jämn grundmålning med latex färg ger ett bättre tapetseringsresultat. För ytterligare information I övrigt hänvisas till färg- och tapetleverantörens rekommendationer i STB. Information om produkter och målningsbeskrivningar finns i produktfaktablad, arbetsråd, inspirationsbroschyrer, skötselråd etc. samt även på respektive leverantörs hemsida. 25

26 5. Kontroll I början av denna skrift presenterades ett arbetsflöde i vilket begreppen Kvalitetsrond och Avsyning innan start användes. I detta kapitel skall vi försöka förklara begreppen lite närmare. Kvalitetsrond Kvalitetssäkringen av ett byggprojekt bygger på att samtliga entreprenörer genom dokumenterade kvalitetsronder säkerställer kvaliteten på sitt utförda arbete genom egenkontroll. Dokumentet överlämnas därefter till nästa entreprenör i kedjan, för att denna skall få en klar bild av vilka fel som åtgärdats och att samtliga ytor är färdiga. Syfte: Att löpande kontrollera och dokumentera att det utförda arbetet uppfyller ställda krav. Ansvar: Den som ansvarar för det aktuella objektet skall genomföra och dokumentera kvalitetsrond enligt nedanstående krav. Omfattning: Besiktning av referenser, avsyning under arbetet, avsyning färdigt arbete, besiktning med kund, garantibesiktning samt besiktning i samband med reklamation. Genomförande: All kontroll skall vara noggrant planerad i en kontrollplan. ( Exempel på kontrollplan kan fås genom Måleribranschens organisationer). Om kunden så önskar, skall besiktning göras tillsammans med kunden, oavsett om det ingår i kontrollplanen eller ej. Om referensytor eller referensrum utförts skall besiktning av dessa ske tillsammans med kunden eller dennes ombud. Under arbetets gång kontrolleras de olika arbetsmomenten som är angivna i kontrollplanen var för sig under arbetets gång. Kontrollera att resultatet motsvarar ställda krav och förväntningar samt att inga ytor smutsats ned före överlämnandet av det färdigställda arbetsområdet. Avsyning innan start När ett arbetsområde övertages tar målningsentreprenören först del av dokumentet från den kvalitetsrond som byggentreprenören som överlämnar arbetsområdet upprättat. Därefter göres en Avsyning innan start för att säkerställa att allt är i enlighet 26

27 med det upprättade kvalitetsrondsdokumentet. I kommentarer nedan samt kapitlet Arbetsutförande anges ett antal punkter som bör ingå i en generell kontroll av monterade gipsskivor. Syfte: Att kontrollera och dokumentera grundförutsättningarna, så att arbetet kan utföras enligt ställda krav. Ansvar: Den som ansvarar för det aktuella objektet skall genomföra och dokumentera avsyning innan start enligt nedanstående krav. Genomförande: Syn av överenskommet arbetsområde i enlighet med tidplan för att klarlägga att området är färdigbyggt i sin helhet och att golvytorna är väl avstädade och klara för skyddstäckning. Syn av gipsskivor för klarläggande av att kvaliteten överensstämmer med normer som HUS-AMA, fabrikantens anvisningar samt kommentarer nedan. Kommentarer: Generell kontroll av gipsskivemontage: Toleranser enligt Kapitel Projektering och Arbetsutförande skall hållas. Kanter kring större håltagningar skall vara fastskruvade och lagade. Kanter kring eldosor skall vara avslipade. Fogar med avskurna kanter skall vara fasade. Slagskador och krosskador skall vara åtgärdade. Skruvar skall vara 0,5-1,0 mm under kartongytan. Rostiga skruvskallar och missfärgade ytor får ej förekomma. Passning av gipsskivor får enbart ske i vägg- och takvinkel. Fogsprång får vara högst 0,6 mm (0.8 mm vid 15 mm gipsskiva). Långsidor på gipsskivorna skall ha försänkt kant. Gipsskivan skall ges möjlighet att torka ut. Utöver ovanstående gäller för innertak följande: E. Innertak Målad standardyta Tvärfogar skall vara parallella med infallande ljus, där det är tekniskt möjligt. 27

28 6. Definitioner Definitioner Bredspackling till för att ge en jämn struktur inte för att jämna ut ojämnheter Buktighet Fogsprång Nivåskillnad mellan kanterna på fogens båda sidor. Glansskäck Gulning Kortkantsfog ojämn glans ligninutfällning i gipsskivans kartong p g a solljus fogar mellan 2 kortkanter på gipsskivor, dessa kanter är ej försänkta Kraft Skjuvning Mothåll F Ö N S T E R Släpljusyta yta utsatt för ljus som faller parallellt med en yta Ljusriktning STB Sveriges Tapetfabrikanters Branschråd Tätspackling utfyllnad av spricka/springa/mellanrum mellan två skivor eller ytor (i hörn eller takvinkel). Springor > 3 mm fylles ut (tätspacklas) med högfyllande spackel eller lagningsmassa. 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 Index Arbetsflöde, 4 Arbetsutförande, 16 Stomme och gipsskiva,16 Toleranser, 16 Spackling och målning, 19 Avsyning innan start, 4 Bredspackling, 28 Buktighet, 28 Definitioner, 28 Bredspackling, 28 Buktighet, 28 Fogsprång, 28 Glansskäck, 28 Gulning, 28 Kortkantsfog, 28 Skjuvning, 28 Skrapspackling, 28 Släpljusyta, 28 Tätspackling, 28 Fasning, 21 Filtning, 20 Fogar med avskurna kanter, 21 Fogsprång, 28 Färg, 8 Val av färgkvalitet, 8 Val av kulör, 8 Gipsskiva, 5 Försänkt långkant, 5 Gipskärnan,5 Gulning, 18 Kartongen, 5 Lagring och montage, 16 Montageanvisningar, 16 Mått, 5 Rak kortkant, 5 Glansskäck, 28 Glasfiberremsa, 7 Gulning, 18 Gulning, 28 Kontroll, 26 Kontroll, 26 Avsyning innan start, 26 Kvalitetsrond, 26 Kortkantsfog, 28 Kvalitetsrond, 4, 26 Kvalitetssäkring, 18 Gulning, 18 Monteringsfel, 19 Skador, 19 Skivans kvalitet, 18 Lagning av skador, 19 Montageanvisningar, 17 Montageriktning, 17 Vid öppning, 18 Målning, 23 Dekorationsmålning, 25 Färdigbehandling, 25 Förliming och grundning, 24 Grundmålning, 24 Tapetsering, 25 Torktider, 24 Underlag, 23 Pappersremsa, 7 Produkter, 5 Färg, 8 Gipsskiva, 5 Regel, 6 Skarvremsa, 7 Skruv, 6 Spackel, 7 Projektering, 10 Stomme och gipsskiva, 10 A Väggar Målad släpljusyta, 10 B Väggar Målad standardyta, 11 C Väggar Målad sekundäryta, 11 D Väggar Glasfiber och tapet, 12 E Innertak Målad standardyta, 12 Toleranser, 10 Spackling och målning, 13 A Väggar Målad släpljusyta, 14 B Väggar Målad standardyta, 14 Beskrivning enl HUS AMA 98, 14 C Väggar Målad sekundäryta, 14 D Väggar Glasfiber och tapet, 15 E Innertak Målad standardyta, 15 Beskrivning enl Referensytor Måleri, utgåva 1997, 13 Provrum, 4 Referensytor, 4, 13 Regel, 7 Stålregel, 7 Träregel, 7 Skarvremsa, 7 Glasfiberremsa, 7 Pappersrema, 7 Skjuvning, 28 Skruv, 7 Släpljusyta, 28 Spackel, 7 Färdigblandad spackel Pulverspackel Spackling, 19 Efterbehandling, 20 Avdamming, 20 Filtning, 20 Slipning, 20 Förutsättning, 19 Hörn, 22 Krav på underlag, 19 Torktider, 20 Utförande, 20 Stålregel, 7 Takfärg, 8 Träregel, 7 Tätspackling, 28 Väggfärg, 8 YBG, 2 34

35 35

36 36 Tryck: W&D