Fångstgrop i fångstgropssystemet Marby 40:1

Transkript

1 Fångstgrop i fångstgropssystemet Marby 40:1 Arkeologisk förundersökning Järsta 2:19 Marby socken Åre kommun Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2016:06

2

3 Fångstgrop i fångstgropssystemet Marby 40:1 Arkeologisk förundersökning Järsta 2:19, Marby socken, Åre kommun Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2016:06

4 Länsstyrelsens dnr: Beslutsdatum: Arkeologicentrums projektnr: P Z Marby 40:1 Län: Jämtland Landskap: Jämtland Kommun: Åre Socken: Marby Fastighet: Järsta 2:19 Kartblad: 69E 9e NV ( ) Ek. kartblad: 19E 0a Mårdsbodarna Interimistiskt ID-nummer: - RAÄ-nummer: Marby 40:1 Rapport från Arkeologicentrum 2016:06 info@arkeologicentrum.se Fångstgrop i fångstgropssystemet Marby 40:1: arkeologisk förundersökning, Järsta 2:19, Marby socken, Åre kommun, Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger år 2016, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Åre kommun, Järpen, Sweco Environment AB, Östersund, och länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Kartutsnitt ur GSD-terrängkartan och topografisk webbkarta (CC BY Lantmäteriet, Gävle). Utsnitt ur fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande M Omslagsbild: Sökschaktning inom fångstgropssystemet Marby 40:1. Foto: AC Z (beskuret). Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger, ISSN

5 Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Områdesbeskrivning... 1 Förundersökningsområde... 1 Naturmiljö... 3 Fångstgropssystemet Marby 40:1 och fornlämningsmiljön... 5 Tidigare antikvarisk verksamhet... 5 Genomförande... 7 Metod och arbetsgång... 7 Undersökt yta... 7 Dokumentation... 9 Tillvarataget material... 9 Arkivmaterial... 9 Avvikelser från undersökningsplan Resultat Fångstgropssystemet Fångstgropen i kraftledningsgatan Kunskapspotential Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotolista Bilaga 3. Schakttabell Bilaga 4. Påsiktsbilder... 25

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har efter beslut av länsstyrelsen i Jämtlands län utfört en arkeologisk förundersökning av en del av fångstgropssystemet Marby 40:1 i Oviksfjällen i Jämtland. Förundersökningen motiverades av planerade ledningsarbeten i en befintlig kraftledningsgata. Kraftledningsgatan övertvärar fångstgropssystemet, som återfinns inom trakten Järsta på Västerfjällets sydostsluttning. Beställare är Sweco Environment AB. Projektägare är Åre kommun. Förundersökningens syfte var att dels eftersöka sammanbindningsanläggningar mellan fångstgropar i systemet och i förekommande fall undersöka och dokumentera dessa, dels vidta åtgärder för att inga fångstgropar ska skadas av kommande anläggningsarbeten. Förundersökningsområdet utgjordes av kraftledningsgatans möte med fångstgropssystemet och hade arean 625 kvadratmeter. Förundersökningen har genomförts i form av okulär besiktning, sökschaktning med minigrävare och metallsökning. Dokumentationen har bestått av skriftliga beskrivningar, inmätning med handhållen gps-mottagare respektive med rov i nätverks-rtk. Fotografering skedde digitalt. Under förundersökningen framkom inga indikationer på sammanbindningsanläggningar i fångstgropssystemet. En skadad fångstgrop konstaterades ligga direkt under den befintliga kraftledningen. Delar av fångstgropen var tidigare borttagna, vid anläggande av en inspektionsväg. Även stora delar av det planerade förundersökningsområdet hade schaktats bort. Inga fornfynd eller anläggningar framkom i något av de tre sökschakten, med sammanlagd area 49 kvadratmeter. Förundersökningen avslutades med att den skadade fångstgropen i kraftledningen märkets ut med stakkäppar och snitslar. Vallens yttre begränsning markerades. Inget fornlämningsområde enligt kulturmiljölagens (SFS 1988:950) 2 kap. 2 är utsatt i terrängen. Om kommande markarbeten begränsas till inspektionsvägen och till området omedelbart söder om denna bör fångstgropen inte kunna komma till skada, utan kvarligga utan ytterligare skador. Det måste beaktas att fångstgropen ligger i en kraftig sluttning. Markingrepp nära fångstgropen kan resultera i ovälkommen erosion, som på längre sikt skadar fornlämningen. Om ingrepp i fångstgropen inte kan undvikas i det planerade arbetsföretaget kan länsstyrelsen med stöd i kulturmiljölagen, 2 kap. 13, efter ansökan ge tillstånd till borttagning av fornlämningen, vilket brukar ske med villkor om undersökning och dokumentation. Länsstyrelsen fattar i så fall beslut i ärendet och/eller anvisar eventuella ytterligare skyddsåtgärder.

7 Bakgrund Åre kommun planerar ledningar inom Järsta i Oviksfjällen i Jämtlands län. För kommunens räkning har Sweco Environment AB ansökt om tillstånd till ingrepp i fångstgropssystemet Marby 40:1, som de samförlagda ledningarna, V/A och markförlagd elkabel, kommer att övertvära. Länsstyrelsen (dnr ) har beslutat om arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av berörd del av fångstgropssystemet. Förundersökningen har utförts av Arkeologicentrum AB. Fältarbetet ägde rum i slutet av augusti år Syfte och målsättning Förundersökningens syfte är i första hand expeditivt. Det ska bilda underlag för länsstyrelsens fortsatta hantering av ärendet. Ambitionsnivån för förundersökningen är, att inga ytterligare antikvariska åtgärder ska tillkomma. Mera specifikt syftar uppdraget till att se till att ingreppet i fornlämningen minimeras och genomförs på maximerat avstånd från systemets ingående fångstgropar, undersöka förekomst av sammanbindningsanläggningar, i förekommande fall undersöka och dokumentera dessa. Områdesbeskrivning Förundersökningsområde Fångstgropssystemet Marby 40:1 återfinns inom fastigheten Järsta 2:19, och ligger på Västerfjällets i Oviksfjällen sydostsluttning. Förundersökningsområdets area är 625 kvadratmeter. Det utgörs av det planerade arbetsområdets överlappning av fångstgropssystemet. Förundersökningsområdet ligger i en befintlig kraftledningsgata. Förundersökningsområdet återfinns inom kartbladet 69E 9e NV. Enligt den äldre ekonomiska kartan är kartbladstillhörigheten 19E 0a Mårdsbodarna. 1

8 Figur 1. Förundersökningsområdet (inringat) på Västerfjällets sydostsluttning i Oviksfjällen, Jämtland. Underlag: fjällkartan (GSD, Lantmäteriet, Gävle). Skala 1:

9 Naturmiljö Förundersökningsområdet återfinns i kraftig sydostsluttning. De lösa jordarterna utgörs av ett tunt täcke morän och vittringsjord. Höjden över havet är i förundersökningsområdet cirka 665 meter. Vegetationen utgörs i trädskiktet av granskog. I störda delar av förundersökningsområdet växer gräs, högörter som fjälltolta, fräken och daggkåpa samt sly (figur 2). I de övre, torrare delarna växer bärris (figur 3). Både i sluttningen ovanför och nedanför förundersökningsområdet är terrängen ställvis mycket vattensjuk. Dräneringsåtgärder med markingrepp har vidtagits, framför allt norr om förundersökningsområdet. Markslaget i förundersökningsområdet är skogsmark, men en befintlig kraftledningsgata med gräsbeväxt inspektionsväg övertvärar området (figur 2). Figur 2. Förundersökningsområdet, södra delen i kraftledningsgata med inspektionsväg, vy mot VNV. Kraftledningsstolpen visar på ett ungefär förundersökningsområdets västligaste punkt. Foto AC Z

10 Figur 3. Markvegetationen i förundersökningsområdets norra del utgörs av bland annat bärris. Delvis slybeväxt fångstgrop i förundersökningsområdet i bakgrunden. Vy mot V. Foto AC Z Figur 4. Förundersökningsområdets centrala del med nedschaktad, gräsbeväxt inspektionsväg för befintlig kraftledning till höger och mera ostörd mark till vänster. Vy mot ÖSÖ. Foto AC Z

11 Fångstgropssystemet Marby 40:1 och fornlämningsmiljön Fångstgropssystemet Marby 40:1 ligger i ett klassiskt läge i fjällterräng. Systemet skär av stora delar av dalgången och därmed vildrenarnas migrationsväg (figur 5). I Riksantikvarieämbetets (RAÄ) databas över fornminnen beskrivs fångstgropssystemet Marby 40:1 som följer: Fångstgropssystem, 285 m l (N 35 Ö S 35 V till NNV-SSÖ), bestående av 9 fångstgropar, belägna på 9 85 m avstånd (5 är på m avstånd, 2 på 9 m avstånd och en på 85 m avstånd). De är 3 4 m diam och nu 0,3 0,6 m dj. De har helt eller delvis vall, 1 2 m br och 0,1 0,4 m h. Bevuxna med barr- och lövträd. Samtliga är starkt igentorvade varav tre med försumpad botten (översilningsmark). Tre är mycket otydliga (en i N, två i SV delen) och ej helt säkra. De ligger dock i system med de övriga. Systemet gör ett ålderdomligt intryck (vildrensgropar??). Jfr anm. vid nr 38. (FMIS ) I själva verket är systemet ännu längre, eftersom fångstgroparna med IDnummer Marby 38:1 och 39:1, sammanlagt sex fångstgropar norr om Marby 40:1, har ett funktionellt samband med systemet. De är en redovisningsteknisk besynnerlighet i FMIS, att samtliga fångstgropar inte förts samman till ett register-id. Räknas samtliga nämnda fångstgropar som ett system växer det till 870 meters längd. Mycket långa fångstgropssystem är vanliga i hela fjällområdet. Utöver fångstgroparna Marby 38:1 (en fångstgrop), Marby 39:1 (fem stycken) och Marby 40:1 (nio stycken) finns inga registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet. Närmaste kända lämningar ligger på tre till fyra kilometers avstånd och utgör även de fångstgropar. Tidigare antikvarisk verksamhet Det är helt säkert luckor i inventeringsverksamheten som ligger bakom de fåtaliga kända fornlämningarna i förundersökningsområdets närhet. RAÄ har inventerat fornminnen i denna del av Jämtland under åren 1967 till Marby socken inventerades år 1969 (Jensen 1997:101 ff., Selinge 1974). Denna förstagångsinventering skedde huvudsakligen genom besiktning i fält av data i excerpter ur hembygdslitteratur och arkiv eller med utgångspunkt från tips från lokalbefolkningen. Systematisk terrängrekognoscering som utmärker de senare genomförda revideringsinventeringarna hade obetydlig omfattning under förstagångsinventeringen i länet. 5

12 Figur 5. Till höger om det karaktäristiska fjället Drommen syns dalgången och sluttning av Västerfjället där fångstgropssystemet Marby 40:1 är beläget. Foto AC Z

13 Konventionell uppdragsarkeologi har på grund av hur tidigare exploateringar hanterats vid berörda myndigheter haft begränsad omfattning i förundersökningsområdets närhet. Exploatering har förvisso inte uteblivit, men arkeologiska utredningar eller undersökningar förefaller inte ha genomförts. I Marby socken redovisar RAÄ:s FMIS inga genomförda arkeologiska för- eller slutundersökningar ( ). I Vitterhetsakademiens bibliotek (VITALIS) finns inga andra arkeologiska undersökningsrapporter från Jämtland än Arkeologicentrums och någon enstaka ytterligare konsults (VITA- LIS ). Länsmuseet förefaller emellertid utfört en arkeologisk utredning inför en ny detaljplan i Bydalen år 2008 (Jamtli ), men rapport saknas i VITALIS. Äldre arkeologiska undersökningar, genomförda under 1900-talets början, lyser med sin frånvaro i Marby socken. Under århundradets första hälft gjordes genom landsantikvarien en lång rad undersökningar av gravhögar i Storsjöbygden. Förklaringen torde vara att Marby socken nästan helt saknar kända gravhögar från järnåldern. Genomförande Metod och arbetsgång Förundersökningen genomfördes med en kombination av metoder, såsom okulärbesiktning, avbaning av provytor (sökschakt) med minigrävare med 1,3 meter bred planeringsskopa samt metallsökning. Förundersökningen inleddes med metallsökning Ett maskinhaveri vid sökschaktningens inledning innebar att arbetet tillfälligt fick avbrytas för att återupptas påföljande dag. Inmätning av två fångstgropar skedde parallellt med sökschaktning med minigrävare Schaktbottnarna rensades med norgehacka och gardahacka och dokumenterades i schakttabell. Efter avslutad sökschaktning mättes sökschakten in parallellt med utmärkning av den berörda fångstgropen. Fotodokumentation har skett fortlöpande under förundersökningen. Den sammanlagda fältarbetstiden var ett dagsverke (8 timmar). Undersökt yta Sammanlagt grävdes tre schakt under förundersökningen, två inne i det 25x25 meter stora förundersökningsområdet (figur 6 7) och ett tredje utanför och sydväst om förundersökningsområdet. Sökschakten var 5 10 meter långa och två meter breda (figur 6, tabell 2, bilaga 3, figur 6 8). Den sammanlagda, avbanade arean var 49 kvadratmeter, att jämföra med undersökningsplanens 125 kvadratmeter. 7

14 Figur 6. Schakt S01, inledande schaktning. Vy mot NNV. Foto AC Z Figur 7. Schakt S02 mot N. Foto AC Z

15 Tabell 2. Schakttabell (jfr bilaga 3). S-nr Längd Riktning Bredd Djup Area* S01 7 VNV-ÖSÖ 2 0,15 14,5 S02 10 NV-SÖ 2 0,15 24,5 S03 5 NNV-SSÖ 2 0,6 10 Summa *Area enligt GIS. Dokumentation Inmätning skedde huvudsakligen med GNSS-mottagare i nätverks-rtk men i enstaka fall utanför förundersökningsområdet med handhållen gpsmottagare (figur 8). RTK-inmätning belastas i Västjämtland av att fasta stationer inte finns i väster, endast i de övriga väderstrecken. Det kan påverka mätdatas noggrannhet. Precisionen är emellertid fortsatt mycket hög. All inmätning skedde i det nationella referenssystemet SWEREF 99 TM. Skriftliga beskrivningar upprättades över arbetsgång och miljö. Sökschakten har också beskrivits skriftligt, och längd (stegning), riktning (kompass), djup (tumstock), lagerindelning (preliminär markinformation), samt andra observationer noterades (bilaga 3). Fotografering skedde digitalt. Områdesöversikter och sökschakt fotograferades (bilaga 2 och 4). Tillvarataget material Vid förundersökningen framkom inga fynd. Inga fornfynd har därför tagits tillvara under denna förundersökning. Inga prover kunde tas tillvara eftersom inga anläggningar framkom i schaktbottnarna, och provtagning i anläggningar därför utgick. Arkivmaterial Arkivmaterial i form av fotografier förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. Mätdata har kasserats. Bearbetade mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. 9

16 Figur 8. Schakt- och anläggningsplan. Skala 1:

17 Avvikelser från undersökningsplan Förundersökningen har med enstaka undantag genomförts enligt undersökningsplan till länsstyrelsen Förundersökningen har inte som planerats genomförts i form av schaktövervakning, utan vid ett separat tillfälle före ledningsarbetena. Det har gynnat förundersökningens kvalitet, men innebär att övervakningsmomentet under pågående markarbeten fallit bort. I avsaknad av anläggningar i avbanade ytor har planerade analyser, vedarts- och 14 C-analys, utgått. Intensivt undersökt yta är mindre än planerad, på grund av att (1) stora delar av förundersökningsområdet redan schaktats bort i samband med att man anlagt en inspektionsväg, och (2) att vegetationsförhållanden med många, tätt växande gamla granar, reducerat ytorna tillgängliga för sökschaktning. Sökschaktningen har också försvårats av (3) förundersökningsområdets branta topografi. Resultat Förundersökningen har konstaterat en fångstgrop i förundersökningsområdet, d.v.s. det blivande arbetsområdet för ledningsarbetena. Inga andra anläggningar har framkommit i förundersökningsområdet, varken sådana med synlig begränsning eller sådana utan. Några faktorer har försvårat förundersökningens genomförande. Faktorerna är redan nämnda under avsnittet Avvikelser från undersökningsplan ovan. Den ena är, att stora delar av förundersökningsområdet schaktats bort vid anläggningsarbeten för en inspektionsväg under den befintliga kraftledningen. Inspektionsvägen har skadat fångstgropens södra del. Det är ogynnsamt ur arkeologisk synpunkt men förstås gynnsamt för arbetsföretaget, som kan nyttja redan skadad mark. Den andra är att förundersökningsområdet delvis är beväxt med äldre granar vars rotsystem försvårat sökschaktning, och även bidragit till att en mindre yta än beräknat kunnat sökschaktas. Gynnsamt för förundersökningen har varit att den kunnat genomföras som ett separat projekt i stället för under pågående markarbeten för de aktuella ledningarna. Förundersökningens syfte är uppnått i den meningen att inga sammanbindningsanläggningar med dokumentationsbehov påträffats, och den berörda fångstgropen markerats med stakkäppar och band, så att anläggningen kan undvikas vid de kommande markarbetena. Den faktiska schaktningsövervakningen har uteblivit, vilket innebär en kvarstående riskfaktor. Något fornlämningsområde har inte markerats i fält. Vid kommande markarbeten föreligger därför risk för tillkommande skador 11

18 på fornlämningen. Därför bör inga markingrepp göras utanför och norr om den befintliga inspektionsvägen, endast söder om densamma, och inte under några omständigheter innanför eller helt nära avspärrat område. Fångstgropssystemet Fångstgropssystemets utbredning har reviderats något under denna förundersökning (figur 9). Revisionen avser läget för fångstgropen i förundersökningsområdet och den närmast nordost om denna. Fångstgroparna i systemets södra ände är synliga i Lantmäteriets terränglutnings- och terrängskuggningskartor. Enligt fornminnesinventeringens iakttagelser är båda dessa fångstgropar osäkra och tveksamma. Systemets ändar i norr och söder har inte besiktigats i fält under denna förundersökning, varför fornlämningsförekomsten i dessa delar inte bekräftats eller vederlagts. Mellan de två RTK-inmätta fångstgropar som redovisas i figur 9 finns (i dag) inga ytterligare fångstgropar. Däremot finns skador i form av en brukningsväg. Systemets ursprungliga utbredning öster om förundersökningsområdet ligger i ett ogynnsamt terrängläge och rymmer ingen fångstrop. De laserdatabaserade kartorna antyder en möjlig fångstgrop sydost om systemets nuvarande kartinprickning, med koordinat N E (figur 9). Terrängläget för den möjliga fångstgropen är övertygande, på kanten av en avsats, och mera övertygande än för de två osäkra groparna i södra delen av systemet Marby 40:1. Den möjliga fångstgropen har dock inte besiktigats i fält, och får fram till besiktning avfärdas som spekulation. Det ska också påpekas, som så många gånger tidigare, att RAÄ:s redovisningsprincip för fångstgropssystem, utan lägesangivelse för enskilda fångstgropar inom ett system, försvårar allt fortsatt arbete med fornlämningstypen och därför också länsstyrelsernas ärendehandläggning. I RAÄ:s arkiv finns analoga kartinprickningar arkiverade på de fältkartor (ortofoton) som nyttjades av fornminnesinventeraren, men arkivmaterialet är inte lätt tillgängligt. Fångstgropen i kraftledningsgatan Fångstgropen i förundersökningsområdet har sannolikt före schaktningsarbetena för inspektionsvägen varit oval, 3,8x3 meter (NÖ-SV), med omgivande vall. I dag är fångstgropen oval, 3x2 m (ÖNÖ-VSV) och 0,3 m djup, med skålformat bottenplan. Fångstgropen är delvis omgiven av en vall, 1 1,5 meter bred och 0,1 0,2 m hög (figur 10). Den södra delen är borttagen vid anläggande av en inspektionsväg för kraftledning (figur 11). Skadorna omfattar vallen och en smärre andel av gropen. Fångstgropen är beväxt med bärris, mossor och lövsly. 12

19 Figur 9. Fångstgropssystemet Marby 40:1, reviderad utbredning, samt möjligt läge för en ej registrerad fångstgrop. Skala 1:

20 Figur 10. Fångstgropen i kraftledningsgatan låter sig inte fångas på bild. Gropen kan anas framför arkeologen. Vy mot SSV. Foto AC Z Figur 11. Fångstgropen i kraftledningsgatan, den skadade södra delen. EN del av den omgivande vallen har försvunnit vid schaktningsarbeten. Vy mot NV. Foto AC Z

21 Figur 12. Fångstgropens vall markerad med stakkäppar, band och snitslar. Fornlämningsområdet är inte markerat. Vy mot V. Foto AC Z

22 Kunskapspotential Trots skadorna bedöms tillräckligt mycket återstå av fångstgropen för att dess vetenskapliga värde inte ska ha gått förlorat. Fångstgropen ska därför inte betraktas som Förstörd. Informationsinnehållet är i huvudsak att jämställa med välbevarade fångstgropars, om än fångstgropens inklusive vall ursprungliga mått inte går att fastställa. Åtgärdsförslag I föreliggande uppdrag ingår att tillse att skyddsåtgärder kan garantera fångstgroparnas i systemet fortbestånd. Skyddsåtgärder i fält har vidtagits i form av utmärkning och avgränsning av den berörda fångstgropen. Något fornlämningsområde har inte markerats. De kommande ledningsarbetena bör använda redan skadad mark i inspektionsvägens sträckning, och vid behov utvidga arbetsområdet vid fångstgropen mot söder. Inte under några omständigheter mot norr. Det är grundläggande att avspärrningen vid fångstgropen respekteras, både för att undvika direkta skador genom ingrepp och för att undvika framtida erosionsskador på fångstgropen. Stakkäppar och band bör avlägsnas när ledningsarbetena avslutats. Om inte företagaren kan garantera fångstgropens fortbestånd föreslås den undersökas och tas bort. Länsstyrelsen fattar i så fall beslut om tillkommande antikvariska åtgärder. 16

23 Referenser Publikationer och rapporter Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov: en riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Lämningstyplistan 2014 Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning (version 4.1.), (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Selinge, Klas-Göran, Fornlämningar inom Hallen, Marby och Norderö församlingar. I: Hallen och Marby 23 (1974). Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan SeSverige. Metria. Gävle GSD-Terrangkartan_vektor/Jamtland/Sweref_99_TM/shape/ för downloadopendata.lantmateriet.se GSD-Fjallkartan_vektor/Jamtland/Sweref_99_TM/shape/ för downloadopendata.lantmateriet.se Jordartskarta SGU se Webbreferenser nedan. Historisk karta Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn 19E 0a Mårdsbodarna Årtal 1969 Rak-id J133-19e0a72 17

24 Webbreferenser FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem Jamtli Utförda uppdrag, Åre kommun. R0ChZ1rI- ZDo5YlI&ll= %2C &z=9, LMA Lantmäterimyndigheternas arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst LSA Lantmäteristyrelsens arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst RAK Rikets allmänna kartverks arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas VITALIS Vitterhetsakademins biblioteksdatabas. vitalis.raa.se,

25 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk förundersökning av del av fångstgropssystemet Marby 40:1, Åre kommun, Jämtlands län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr , beslutsdatum Arkeologicentrums projektnr P Z Marby 40:1 Projektägare Åre kommun, Box 201, Järpen Beställare Sweco Environment AB, Box 553, Östersund Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, Östersund Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger (pl, ra), Kjell Edvinger Projekttid Fältarbete , 1 dv Maskintid 4 h exkl. återställning Belägenhet Län: Jämtland Landskap: Jämtland Kommun: Åre Socken: Marby Fastighet: Järsta 2:19 Kartblad: 69E 9e NV ( ) Ek. kartblad: 19E 0a Förundersökningsområde Area: 625 m 2 Löpmeter sökschakt: 22 m Area sökschakt: 49 m 2 SV-koordinat förundersökningsområde: N , E SV-koordinat sökschakt: N , E Kartreferens SWEREF 99 TM, RH

26 Kartering Programvara: QGIS 2.8. Fynd Inga fornfynd har tagits tillvara. Arkivmaterial Mätdata har kasserats. Bearbetade mätdata förvaras hos Arkeologicentrum. Fotografier Digitala fotografier (bilaga 2) är samtliga återgivna i denna rapport (bilaga 4) och förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. 20

27 Bilaga 2. Fotolista ID Bildnr Motiv Riktn mot Fotograf AC Z 1814 Förundersökningsområdet (uo), ÖSÖ Britta Wennstedt delvis bortschaktat Edvinger AC Z 1815 Uo med inspektionsväg, fångstgrop VNV Britta Wennstedt vid kraftledningsstolpe i bakgrunden Edvinger AC Z 1816 Markvegetation i uo:s N del Britta Wennstedt SV Edvinger AC Z 1817 Arbetsbild, påbörjad sökschaktning, ÖNÖ Britta Wennstedt S01, Kjell Edvinger Edvinger AC Z 1818 Fångstgrop i N, utanför uo S Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1819 Fångstgrop i kraftledningsgata, SSV Britta Wennstedt oskadd del i N, Kjell Edvinger Edvinger AC Z 1820 Fångstgrop i kraftledningsgata, NV Britta Wennstedt skadad del i S, Kjell Edvinger Edvinger AC Z 1825 Oviksfjällen, del av: Drommen t.v., Västerfjället med Marby 40:1 t.h. AC Z 1826 Oviksfjällen, del av: Drommen t.v., Västerfjället med Marby 40:1 t.h. SV SV Britta Wennstedt Edvinger Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1827 S01, Ö delen NNV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1828 S02 N Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1829 Snitsel Fornlämning S Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1830 Efter snitsling S Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1831 Efter snitsling V Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1832 S03 NNV Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1833 Arbetsbild, avslut ÖNÖ Britta Wennstedt Edvinger AC Z 1834 Uppställningsplats V om uo SÖ Britta Wennstedt Edvinger Datum

28 22

29 S-nr längd m riktning br m djup m area m2 nuv. markanv., veg. lager 1 beskr. lager 2 beskr. lager 3 beskr. fynd anl. anm. Arkeologicentrum AB Bilaga 3. Schakttabell S01 7 VNV- ÖSÖ 2 0,15 14,5 skogsmark, granskog 0,05 Silt, A ban Silt, B Ej grävt S02 10 NV- SÖ 2 0,15 24,5 skogsmark, granskog 0,05 Silt, A ban Silt, B Ej grävt S03 5 NNV- SSÖ 2 0,6 10 skogsmark, granskog, högörter 0,05 Silt, A btn Silt, B Ej grävt Utanför förundersökningsområdet S:a A=urlakningsskikt, blekjord, B=anrikningsskikt, rostjord, btn=botten 23

30 24

31 Bilaga 4. Påsiktsbilder AC Z-1814 AC Z-1817 AC Z-1815 AC Z-1818 AC Z-1816 AC Z

32 26

33 AC Z-1820 AC Z-1828 AC Z-1825 AC Z-1829 AC Z-1826 AC Z-1830 AC Z-1827 AC Z

34 28

35 AC Z-1832 AC Z-1833 AC Z

36 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2016:06 ISSN