Wrede, Elsa Beata Edman

Transkript

1 Wrede, Elsa Beata Edman Beskrifning om vinrankors beskärande efter sjelfva naturens anvisning jämte ett nytt sätt att updraga deras grenar påfunnit af engelsmanen herr M.W. Forsyth... utgifven af Elsa Beata Wrede. Upsala, t Uppsala 1806

2 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker från till 1900-talet i sina samlingar. Alla dessa böcker går nu att få som e-böcker de är bara ett musklick bort. Sök i katalogen från något av biblioteken i ebooks on Demand- nätverket (EOD) och beställ boken som e-bok tillgängligt från hela världen, 24 timmar per dag och 7 dagar i veckan. Boken digitaliseras och blir tillgänglig för dig som e-bok. EOD bokens fördelar! Få samma utseende och känsla som med originalet! Använd ditt standardprogram för att läsa boken på skärmen, zooma och navigera genom boken. Skriv ut enstaka sidor eller hela boken. Sök: Använd fulltextsökning för enskilda fraser. Klipp & klistra: Kopiera bilder och delar av texten till andra applikationer (t.ex. ordbehandlingsprogram). Villkor för användning Genom att använda EOD-tjänsten accepterar du de villkor som ställs av biblioteket som äger den aktuella boken.eod erbjuder åtkomst till digitaliserade dokument enbart för personlig, icke-kommersiell användning. För annan användning vänligen kontakta biblioteket. Villkoren på svenska: Fler e-böcker Redan nu erbjuder 30 bibliotek från 12 europeiska länder denna service. Mer information finns tillgängliga via books2ebooks.eu Kungliga Biblioteket

3

4 C3 %L'VS"-J-U J?Oö-)SC!.? VV K ED E f' B U* å<uju~

5 BESKRIFN1NG OM V1NRANK0RS BESKÄRANDE.

6

7 BESKRIFNING VINRAN Beskårande KORS efter sjelfva Naturens anvisning Ett nytt sått att up draga - deras grenar Herr O M jårnte påfunnit af Engelsmanen M. W. FORSYTH förste Trädgårdsmästare vid Kongl. Lustslottet Kensington i England. utgifven af SLSA BEATA WREDS. UPSALA, Tryckt hos J. F. EDMAN, K:gl. Acad. Boktr. 180(5.

8 r v,. " : - > \ ' \ ' -. ',., - '. ', : ;.. '.- '* 1 <, '..' '. ; ' ', - ' ' '' '. " ' ' '. ; 1 'v. " "v ;

9 Vinftockar, fom (kola våxa liggande éfver varma bänkar under glas, böra endaft behålla a:ne moder rankor, hvilka federmera årligen få utlöpa efter bankens långd, likafom ftångr.nkor våxa åfc högden uti de SÖderlåndika vingårdarna» Så angelågit det år, at til hela växtens varelfe, tr-efnad och fortgång innefluta den uti en bank af 2 alns b } -edd, ( hvilken bredd man ej bor öfverikrida för fvårigheten afc

10 6 åftadkomma Ikjötfeln) få nödvändigt år det,.at ifrån vinträdets förfta uprinnelfe dana defs tilbörliga fkapnad; hvilket verkftlllés på följande fått: Man börjar i December månad at drifva en välartad vinqvift uti kruka och varmt rum emot foliidan, då den innan Januarii månads flut utfkjuter tvånne fidogrenarj om defc icke iker godvilligt, kan d$n förfta framväxta (lammen eller fpiran förkortas, hyarefter krukan fåttes uti en ftröbånk, fom an lågges lå tidigt fom väderleken tillåter. Plantan drift ves och rkjötes fom brefven til Eglée utvifa. De 2.*ne fidogrenarne förvaras til moder rankor, hvarifrån alla fruktgrenar med tiden Ikola utväxa. Den följande höften efter löffaliefc '

11 och trädets mognad, fårkortas moderrankorna, hvardera efter tredje ögat ifrån deras urfprung. Plantan tages med fin jordklimp utur krukan och förvaras öfver vintern på fått fom redan år beråttat i förenåmde bref. Sjelfva vinftocken råknas då för at hafva fylt fitt förfta år. Den andra _våren få tidigt flce kan, flyttas plantan med >famma jordklimp uti en ftörre kruka, fom fåttes i varm bank, drifves och flsjötes lika fom föregående fommaren intil höften, då hon fyller fitt andra år. Defs moderrankor belkåras efter deras lifta mogna ögon, det vill fåga : få långt vårlkotten hunnit mogna., ty annars Ikulle de omogna top-

12 8 parne ruttna i jorden. Vinftocketj Ikiljes vid krukan och utplanteras fedan på det ftållet den federmera ikall ftåndigt våxa och til taga, och nedläggas öfver vintern på fått foib fagdt år uti brefven til Eglée- Den tredje våren tillagas tidigt itroliådden, bånklådan och fénfterne - enligt förenåmde bref, dock med den förändring, at ftorleken pasfas efter den långd man vill gifva fina rankor for beftåndigt. I anfeende [ til erfarenheten kan man tilftyrka 5 alnar för hvardera rankan, forn då utgör enbånklåda af 10 alnars längd och 24 alns b edd. Lådan förfes inuti med et galler af fina trådfpjålor, hvarpå rankorna få (häcka och, bre-

13 9 1 da fig: då åfven fruktgrenarne ftädas uti den ordnirig fom den hårjåm». fce följande tabelle och figuren N:o i utvifar. En få lång bånkftråcka, tyckes vål til en början vara nog öfverflödig, men moderrankorna intaga den visferligen uti tredje fora* maren ; ty det år ingen fcvifvel,. at icke en vinrot eller ftock, foder dem rikeligen hår uti landet få'framt jordmån, fkjotfel och befkårning år afpasfad i likhet med naturens förhållande- under de varma luftftrecken,, hvilket hår verkftålles medelft glas; och varma.. ' Tredje året utfkjuta från moderrankorna grenar i< förhållande af trädets mognad, hvaraf en_ del gift-

14 10 va tråd och löf och blifva bårande på följande året, dock hånder at på en del genaft utflå blommor, hvilka då kallas fruktgrenar. Når frukten börjar våxa och tyckes klarna ^ få maftelkotten afmras vid. tredje ögat efter filta drufklafen i emedan ingen blomma gifver mogen frukt fom, utflagit fednare ån Julii månads flutt Utom defs återdrifves liften efter denna bemring til frukten och befordrar defs tidigare fullkomnande.. " ' Efter löffallet och fedan trådefc höftetiden erhållit defs mognad, be- Jkåres rankor och grenar på följande fått: Sjelfva modérrankornas ytterfta ikott förkortas efter deras mogr ca långd likafom de förra åren: De \

15 II fruktfamme grenarne fom då böra kallas galhkott belkåres från tredje til fjette ögat, eller til hela deras mogna långd, alt efter deras frodiga utfeende, då man har atnåfta år förvånta få. mycket mera frukt. Alla grenar fom burit frukt affkåras invid défs urfprung ifrån moderrankan ; dock aktas at intet knifven får Ikada det fofvande ögat och fvallet hvarifrån grenar utgått; emedan det år uphofvet til en ny gren fom derutur våxer nåfta år. På famma fått bortfkåres alla tråd eller gallfkott, fom fynas korta, platta, med långt afftånd emellan magra ögon ty fådane ftjåla faften, matta rankorna, gifva liten och oduglig frukt, och förorfaka trångfel i bänkarna.

16 13' Igenom et fådanfc förhållandemed vinrankors befkårande befordras fjelfva trädets längre beftånd och fruktfamhetemedan ingen gren får foråidra och förväxa intil et utblottat tilftånd, fom altid händer när deras vårlkott årligen befkåres til tredje och fjette led, då fruktgrenen på, får långt afftånd ifrån nioderrankan. förlorar lin bördighet, blifver naken och flu tel igen måfte ufe«ikärasv och: då rankan ofta fåras til den grad, at all förmåga blir henne betagen från detta ftålie gjfva en-nj?' gren.. En fådan^ olagenhet har hån dir med några af mina renkor, v linden 4.en : t,id. de hand,turades gå fått iom

17 *3 \ Espaliéer befkares; men lyckligtvis befarits at rötter började utvåxa på en och annan gren uti andra, tredje I eller fjerde leden från moderrankan s; åfven vifte fig tecken ttl nya lkott 5. fona framträngde från fvallet vid gam- Ja grenens urfprung.. Jag flöt af en 1 ' ' få ovanlig båndelfå^ afc det var fjelf» ( va naturens anvisning til! den. råtta» grunden för befkårningen, hvilken jag fölgde år t8o4 3 och, förledne året: 1805 fick jag 45 bårrika drufp 0 klafar uppå fex grenar af en fem års gammal, ranka, hvilken året förut intet var bårande. Jag kan få Imycket fåkrare tilftyrka forenåmde be/karings fått,, fom flere författare i detta åmne påftår at en fruktgren /;, icke gjfver betydande antal. drufvosr

18 H det andra årets börd, ån mindre det tredje, utan bör hel och hållen bart- kiras den förfta höften. Sedan jag nu upgifvit det emklafte och naturligafte fått at fortplanta, Ikjöta och befkåra vin växten* får jag undervifa huru defs långa växande årslkott med beqvåmlighet kunna placeras uti bankarne fom fkér % då alla gallfkotten dragas i bredd med: moderrankan långft efter banken, och fruktgrenarnå låggas fedan öfver dem, för at fnarare kunna emottaga fölens välgörande värkan ; hvilken omftåndighet på tabellen N:o i ej kunnat teknas, för at tillika få den nog tydelig,.

19 J 5 Tillägg : Det händer at en mulen och ky~ Hg vår, hindrar grenarnes framgång,. hvarefter federmera fommarhettan befordrar deras tilväxt få häftigt, at de icke kunna mogna i rättan tid em höften». För at undvika en få» dan olägenhet,. bör man, uti Augufti månad börja från flocken* at at* taga några löf i fender från hvarje gren:: i fynerhet okas bildningen / då löfven börja fy nas mångfårgade och likafom voro de brände. Löfven få intet flitas eller brytas, då. det fofvande ögat derigenom ikulle fåras, utan bladet ikall varfamt klyppas från defs ftjelke 3 hvilken bör qvarfitta til höften. Ingalunda bör fkyddslöfvet fom-utter, invid frukt-

20 *6 Rlafén röras; Skulle? icke bladensförminfkande ftilla fkottens- fråftiga växtlighet, utan afc de fofvande o- gon. likafullt utfvålla, bjifva blöta och mattande,- få måfte några vafctenlkott få låf, at utväxa, fom fuga den öfverflödiga faften til fig: ty fruktens mognad beror af grenarnes belkaffenhet och altfarnrnaris fordrar fullkomlig mognad ; frifk luft och några lindriga froftnåtter pålkyndar den>na omftåndiglietc. Det år icke nog til 1 fkotfcens' mognad at löfftjelkarna bortfalla och barken fer mörk ut, löfögonen böra åfven fy nas något ftadgade, qviften kännas ftadig för knifven och margen.vifa en mörkgrön lifjig. färg-

21 *7 Ingen drifqvift kan fla rötter fqm år Ikuren från en omogen gren-: icke heller år det nyttigt^ at taga drifqviftar ifrån yngre rankor* ån de fom fyllt 7 å 8 år, Qm man vill ha va dera tidigt bårande. Hvad af«jåggningar angår, få béra de icke nedläggas längre ifrån raoderrankan» ån tredje leden. Ju nårmare drif. qvift: eller afluggning tages itivjd mo» derrankan, ju fåkrare bibehåller afikomligen hennes art» Äldre vinflockar fom genom fér» fummad be (kår ning hafva. för vuxit och båra för många grenar, kunna fnart fo?båttras om alla rankorna afikåras vid deras urfprung ifrån fjelfva (lammen eller ftocken, hvareft

22 nödvändigt fkall finnas en klyka eller gaffelfbrmigt knä, och hvarifrån de fordna moderrankorna på hvar fin lida utgått; ifrån famma ftållen kunna nya grenar utväxa och med drifning i varm bänk uti andra året gifva frukt» Sedan jag meddelt odlaren alla de kunfkaper och egna rön hvarpå jag grundat de upgifne reglor för vinhandteringen, få vill jag ytterligare bifoga några drag utaf den uti England (få. högt berömde } Herr FORSYTHS utgifne af handling om fruktbärande träd hvar ib land äf- *) Traité de la Culture des Arbres fruitiers par M. W. FORSYTH, publié par

23 *S>' ^err Vipväxten förekommer. Herr FORSYTH har egenteligen icke haft affeende uppå bånkrankor, utan endaft uppå fådane fom "upföras emot Espaliéer uti fria luften» Det oaktadt befmnes defs behandlings fått gaofka tjenligt (om inte förmonligäft) för Rankor fom ikola inrymmas innom trånga gråntfor, och hvilket kan befes uppå medföljande tabelle figuren N:o 2* Uti alt det ofriga fom angår Vinftockens fortplantning och fkjötordres du gouveruemeut Öfverfatt pä Franfka fpråket jemte kopparftycken, finnes hos Fransmanneu Herr DARJCE uti defs Boklåda i Stockholm på Malmfliillnadsgatan»

24 fel, fkijjer Herr FORSYTH tig fögä ifrån det odlingsfått vi redan hafvä ofs bekant. Hvad Rankors och grenars befkårande angår, har Hr FOR- SYTH fdrelkrifvit nåftan famma reglor fom dem jag förut upgifvit och finnas teknade pä hosgående tabell dår vinftocken med rarikor och grenar vifa deras utfeende ; olyckligtvis liar Herr FORSYTH utelämnat en nådig fcala, få at man neppeligen kan tro, at få långa grenar kunna få beqvau ligt ufrymme uti en bank af alns bredd; men det år dock genom matning fullkomiigen utrönt, at en gren af 5 alnats långd kan medelft krökning erhålla et b- qvåmligt låge oehderjemte gifver ytnnogare frukt,, ån den iodrått upftigaiide grenen»

25 QM Figuren N:o autvifar åfven, at Herr FORSYTH lemnar en del gallgrenar aldeles ofkurna, för ät nåfta år vinna'mera frakt. De öfriga Tynas olika förkortade alt efter deras befkaffenhet ocla förmåga..vidare förklarar Herr FORS YTH, at alla platta, fmala och fvaga grenar bortfkåras och at alla grenar fom burit frukt, Ikola farmna höft affkåras in på förra årets tråd, ehuru det i allmenhet år brukligt,»t fkåra dem efter g:dje ögat uppå det årets löpande Ikott. Slufceligen bibehåller Herr FOR- SY.TH grenarne tvånne år årad för at blra frukt, hvarefter han bort-

26 Jkår dem ifrån deras urfprung. Hår uti landet fkulle det icke låta fig göra, at låmna några gallqviftar olkurm til nåfta års tjenftgöring, emedan de fållan hår hos ofs fullkomligen mogna til hela qviftens långd, och fkulle faiedes den ytfeerft omogna delen uti vinterqvarteret under jorden taga röta. Jag har trodt mig med denna upgift af Herr FORSYTHS nya upfinning göra Odlaren et nyttigt nöje, och torde den blifva et värdigt åmne til upmuntran och vidare Förfök. Tabellens Förklaring. Figuren N:o i föreftåller vinrankornas utfeende efter löffallet.

27 -3 De med drufveklafar teknade grenar, Tom burit frukt, affkåras invid fitt urfprung från moderrankan uppå den pund: tvårlinien fynes dragen. De öfriga nemligen gallfkotten forkortas efter deras mer eller mindre förmögenhet efter det tredje, fjerde eller til och med det tolfte <)gat. Moderrankorna befkåres årligen efter deras mogna ögon intil defs de vunnit fin beftånida långd. Figuren N:o a utvifar en viwftock med tvånne uti råta linier liggande moderrankor, hvarifiån en del oförkortade grenar updragas uti krökta linier och flingrande fig up anda til en långd af 30 ögon. Derjemte föreftålles tio ftycken förkor»

28 tade grenar efter olika långd, alfc ef» ter deras fofvande ögons afftånd från hvarandra; men de grenar fora vifa fig med hela deras långd och h var ifrån yngre grenar utvåxfc, fkola fedan de burit frukt affklras infcil den yngre grenen, hvaraf den vinner mera ftyrka at nåfta år våxa och gifva frukt. Det förftas, at alla Ikott af de om höften belkurna gre. nar fom den påföljande våren utlöpa, krokes efter hvarandra för at undvika trångfei uti Mnken.

29

30

31

32 books2ebooks.eu e-böcker från ditt bibliotek av ebooks on Demand digitaliserad av Kungliga Biblioteket