Arbetarskyddsanvisningar och -guider 15. Lyftredskap. Säkerhet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 Arbetarskyddsanvisningar och -guider 15 Lyftredskap Säkerhet ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN Tammerfors 2008

2 ISBN ISSN

3 INNEHÅLL Inledning... 5 Allmänna krav för lyftredskap... 6 Konstruktion... 6 Säkerhetsfaktor... 6 Användning och besiktning... 7 Anskaffning... 8 Planering av lyftarbeten... 8 Handledning och utbildning... 9 Märken och belastningstabeller... 9 Att beakta vid lyft Lyftkättingar Konstruktion Kätting Delar Kriterier vid besiktning och kassering av lyftkättingar Vajerstroppar Allmänt Kriterier vid besiktning och kassering av vajerstroppar Rundslingor och bandslingor av konstfiber Tillverkningsmaterial Märkning Högsta tillåtna belastning Vassa kanter och vikten av att använda kantskydd Bruksanvisning för konstfiberslingor Besiktning och fortlöpande kontroll av band- och rundslingor Underhåll och reparationer Lyftklor Då du använder lyftklor Att beakta vid användningen av skruvklor... 21

4 Lyftsaxar Granskning Lyftmagneter Vakuumgripare Pallgafflar Lyftok Lyftutrustning Lyftfästen Att dimensionera lyftfästen Svetsbara lyftfästen Ögleskruvar och muttrar Granskning Schacklar Granskning Lyftredskap som tillverkats för eget bruk Bestämmelser och anvisningar SFS-handbok 79 Lyftredskap BILAGA 1 Granskningsprotokoll för lyftredskap Nr BILAGA 2 Varselsignaler Lyftredskap Säkerhet

5 Inledning I allmänhet uppstår det alltid vid lyft- och flyttningsarbeten sådana risker som inte kan elimineras fullständigt. Vanligtvis är det inte möjligt att till fullo avgränsa riskområdet så att lasten som skall flyttas inte skulle utgöra en risk för dem som deltar i arbetet eller andra som befinner sig i närheten. Då det gäller arbetssäkerheten vid lyft och flyttning spelar kranföraren och den som fastgör lasten en avgörande roll. De kranar som används inom industrin är allt oftare radiostyrda och då är det i allmänhet kranförarens uppgift att fastgöra lasten. Då det gäller säkerheten spelar lyftanordningarna jämfört med många andra arbetsredskap en viktig roll eftersom nästan vilken del som helst som ger vika förorsakar en risksituation. Uttrycket om kedjan som är precis så stark som sin svagaste länk passar bra då det gäller lyftarbeten. Lyftredskapet och dess användning skall under produktens hela arbetscykel vara under kontroll. Om en enda länk sviker uppstår en risksituation. Kunderna intresserar sig förutom för själva produkten också för kvaliteten på företagets verksamhet. Det ställs höga kvalitetskrav på produktion och produktionsmiljö. Låga siffror i statistiken över skador och olycksfall är ett sätt att mäta kvalitet och tydliga instruktioner vittnar om en kvalitetsmedveten verksamhet i fråga om säkerhet. På många branscher bildar flyttning och transport av material och personer tyngdpunkten i olycksfallshanteringen. Enligt vissa uppskattningar sker nästan hälften av alla olycksfall i samband med lyft och flyttningar. Föremålen som skall lyftas har blivit allt större och tyngre och de olyckor som äger rum är ofta såväl ur ekonomisk som ur arbetarskyddsaspekt allvarliga. På olycksfallen inverkar i nästan lika hög grad tekniska faktorer och sådana som har att göra med själva arbetsprestationen. En bristfällig förhandsplanering eller en total avsaknad av en sådan anses vara en väsentlig anledning till att olyckor inträffar. Planeringen av lyftet består alltför ofta i att arbetsledaren och arbetstagaren på ort och ställe kommer överens om hur lyftet skall genomföras. Däremot kan konstruktionerna i lyftredskapen anses vara på en rimlig säkerhetsnivå. Största delen av företagen utför regelbundna besiktningar av sina redskap men granskningarna varierar mycket i fråga om omfattning och nivå. Lyftstropparna kontrolleras åtminstone av försäljarna men om man låter bli att inspektera redskapen själv kan det leda till att man får en obefogad trygghetskänsla. Eventuella olycksfall inväntar nämligen inte nödvändigtvis följande inspektion som dessutom ofta infaller under semestertider. Därför borde man genast kunna upptäcka om ett redskap är defekt och vid behov reparera eller ta det ur bruk. Bestämmelserna om lyft- och flyttningsanordningar grundar sig på arbetarskyddslagen 738/2002. Syftet med det här materialet är att samla grundläggande information i en katalog som sedan kompletteras ute på de enskilda arbetsplatserna. Med hjälp av katalogen kan man på arbetsplatsen komma överens om vilka metoder som leder till bättre planering av laster och lyftarbeten och till att arbetstagarna kan utföra lyftarbetena på ett tryggt sätt och vara säkra på att redskapen som står till deras förfogande är pålitliga. Ändamålsenliga tillvägagångssätt kan ingå i företagets kvalitetssystem och fogas till handlingsprogrammet för arbetarskydd. I den här handboken utgår vi från praktiska omständigheter. De modeller och lösningar som vi hänvisar till baserar på erfarenheter från arbetsplatserna och problem som påträffas där. Materialet bygger på lagstiftningen och standarder, på undersökningar, på uppgifter från försäkringsbolag, tillverkare av lyftredskap och arbetarskyddsdistrikten och på information som vi fått av olika fackmän på området. Lyftredskap Säkerhet 5

6 Vi har tagit upp sådan information som behövs på arbetsplatsen då man sammanställer anvisningar för anskaffning av lyftredskap, inspektioner, planering av lyftarbeten och då man avgör vilken sorts handledning användningen av lyftredskap förutsätter. Samtidigt har vi strävat efter att beakta lagstiftningen och andra normer och direktiv. Materialet omfattar information om de vanligaste lyftredskapen och för eget bruk tillverkade speciella lyftredskap. Allmänna krav för lyftredskap Konstruktion Vid ett lyft behövs lyftanordning och lyftredskap. Med lyftredskap avses komponenter eller utrustning som inte är monterade på lyftanordningen och som är placerade antingen mellan lyftanordningen och lasten eller på lasten för att man skall kunna ta tag i den. Vilka krav som ställs på konstruktionerna i lyftredskapen framgår av Statsrådets beslut om säkerhetsföreskrifter för maskiner (1314/1994), dvs. maskinbeslutet, som trädde i kraft den 1 januari De handlingssätt som avses i beslutet gäller alltså för lyftredskap som tas i bruk eller släpps ut på marknaden efter den 1 januari I maskinbeslutet förutsätts att tillverkaren eller dennes representant som är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller den som ställer ihop ett lyftredskap av färdiga komponenter gör upp en försäkran om överensstämmelse och förser maskinen med ett CE-märke. Försäkran om överensstämmelse kan också ges om ett produktparti. Säkerhetsfaktor Lyftredskapen har en bestämd säkerhetsfaktor. Den garanterar att det inte genast uppstår en risksituation när något oväntat inträffar. Säkerhetsfaktorn betyder inte att man får tillstånd att överskrida max lasten, säkerhet behövs även i samband med vanliga lyft eftersom lyftanordningen försvagas p.g.a. slitage och ålder och med tanke på ryck under lyftet och oexaktheter i uppskattningen av lastens vikt. Bestämmelserna i maskinbeslutet berör också lyftredskap som tillverkas för eget bruk I bilaga 1 till beslutet om maskiners säkerhet nämns de grundläggande säkerhetskraven för maskiner, i bilagans kapitel 4 behandlas speciellt grundläggande säkerhetskrav för konstruktioner av lyftredskap. I det här kapitlet anges t.ex. nyttjandefaktorerna (säkerhetsfaktorerna) för olika lyftredskap. Enligt maskinbeslutet skall alla lyftredskap eller skyltar och motsvarande som placerats på redskapen förses med följande uppgifter: uppgifter om tillverkaren uppgifter om råmaterialet när informationen behövs för förenlighet uppgifter om högsta tillåtna last CE-märke Därutöver skall för alla lyftredskap eller för alla kommersiellt odelbara partier av lyftredskap finnas en instruktionsbok som innehåller åtminstone följande uppgifter: normala användningsförhållanden bruks-, monterings- och underhållsanvisningar användningsbegränsningar 6 Lyftredskap Säkerhet

7 Olika lyfttillbehör som lyftfästen, lyftöglor och schacklar som används i samband med lyftredskap och som behandlas i den här handboken har i beslutet om maskiners säkerhet klassificerats som lösa lyftredskap. I maskinbeslutet tas inte närmare ställning till vilka uppgifter som skall anges på sådana lyfthjälpmedel. Sålunda förutsätts för deras del ingen CE-märkning. Ur säkerhetssynpunkt är det ändå viktigt att max lasten anges eller att det är möjligt att utgående från någon annan märkning och tillverkarens bruksanvisning fastställa vilken den högsta tillåtna belastningen är. Användning och besiktning Statsrådets beslut 856/1998 och ändringar, dvs. användningsbeslutet, omfattar föreskrifter för en trygg användning av arbetsutrustning såsom lyftredskap. Beslutets fjärde kapitel innehåller allmänna bestämmelser om en trygg användning av arbetsutrustning vid lyft av laster. Det reviderade beslutet om användning omfattar nu också föreskrifter om tidsbundna besiktningar av lyftredskap. I Statsrådets beslut om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete (856/1998) och ändringar förutsätts det att lyftredskapen besiktigas med ett års mellanrum. Beroende på hurdan påfrestning arbetsutrustningen utsätts för kan tiden mellan besiktningarna inom en rimlig tidsram förkortas eller förlängas. Arbetsgivaren kan ge besiktningen i uppdrag till en arbetstagare eller till en utomstående person som är tillräckligt väl förtrogen med konstruktionerna samt användningen och besiktningen av arbetsutrustningen i fråga. Besiktningsmannen skall också kunna upptäcka eventuella fel och skador samt bedöma hur dessa påverkar säkerheten i arbetet. Besiktningen verkställs vanligtvis genom att man okulärt uppskattar slitage och hur formförändringar och skador inverkar på säkerhetsnivån. Vid behov använder man dessutom andra riskfria granskningsmetoder för att komplettera besiktningen. Besiktningen dokumenteras på ett för företagets behov lämpligt sätt. Man kan göra upp ett protokoll över besiktningen eller ha ett register där man samlar all relevant information över tidpunkten för besiktningen, vilka fel och brister som upptäcktes och vilka reparationer som gjorts. Det är skäl att förse varje redskap med en märkning över utförd besiktning för att undvika att ogranskade redskap används och för att bättra kunna följa med att besiktningsskyldigheten uppfylls. Ett effektivt sätt att förhindra att redskap som inte går att reparera och som underkänts i besiktningen inte av misstag tas i bruk igen är att göra dem funktionsodugliga. Innan ett nytt lyftredskap tas i bruk skall man kontrollera att det uppfyller de uppställda kraven och att det lämpar sig för ändamålet. Lyftredskap som är i ständig användning skall dessutom dagligen kontrolleras av användaren. Då redskapen tas i bruk kontrolleras de sällan regelbundet. I stället granskar man då okulärt att redskapet är i bra skick och att delarna är ordentligt fastkopplade i varandra. Efter en överbelastning eller efter att en skada konstaterats skall det alltid göras en grundlig besiktning innan redskapet tas i bruk igen. Bestämmelser om besiktningar på arbetsplatsen av lyftredskap som används i byggnadsarbetet ingår i Statsrådets beslut om säkerheten vid byggnadsarbeten (629/1994) och ändringar. I beslutets fjärde kapitel sägs bl.a. att man på byggarbetsplatsen skall fastställa att lyftredskapens konstruktion och skick överensstämmer med bruksändamålet och uppfyller de krav som ställs på dem. Dessutom förutsätts att lyftredskapen besiktigas på arbetsplatsen innan de tas i bruk och sedan periodiskt medan arbetet pågår, minst en gång i veckan om det är möjligt. I Statsrådets beslut om stuveriarbete (915/1985, ändring 449/1995) ingår särskilda föreskrifter för användningen och besiktning av lyftredskap som används för lastning och lossning av fartyg. Lyftredskap Säkerhet 7

8 Anskaffning Vid anskaffningen av lyftredskap är det viktigt att se till att de lämpar sig för ändamålet. Leverantören av lyftredskap skall alltid ge finskoch vid behov svenskspråkiga bruks- och underhållsanvisningar. Genom att använda lyftredskap som varken av misstag eller medvetet kan användas fel höjer man ytterligare arbetssäkerheten. Anskaffningen av lyftredskap skall koncentreras till några pålitliga leverantörer. På så sätt är det lättare att få råd och vid behov även hjälp av sakkunniga och utbildning. På samma sätt kan man koncentrera anskaffningen av lyftredskap på arbetsplatsen. Uppgiften lämpar sig t.ex. för inspektören för lyftredskap som för bok över lyftutrustningen i företagets uppföljningssystem. Planering av lyftarbeten Planeringen av lyftarbeten borde ingå som en del av materialbehandlingsplaneringen inom produktionen där målet är att nå en ekonomisk, flexibel och trygg produktbehandling. Redan i produktens planeringsskede borde man ta hänsyn till alla kommande behov av lyftarbeten. Genom att planera lyftarbetet väl och välja rätt lyftredskap är det möjligt att redan på förhand undvika allvarliga misstag och risksituationer. För den som planerar ett lyftarbete gäller det att bestämma på vilket sätt och med hjälp av vilket lyftredskap arbetet kan utföras, han måste avgöra var de bästa fästpunkterna är belägna på föremålet och vid behov måste han foga till flera öppningar, lyftfästen och gängade hål där lyftöglans skruvar kan fästas. I planeringsskedet skall man utarbeta anvisningarna för hur lyftarbetet skall genomföras. Även lyftarbeten och flyttningar som behövs i produktkomponenternas olika tillverkningsskeden beaktas redan i planeringen. Om man planerar att ofta lyfta liknande föremål är det skäl att utarbeta bestående anvisningar. Speciella lyftarbeten som t.ex. tunga lyft, lyft av stora föremål eller flera föremål samtidigt förutsätter alltid en separat skriftlig plan. För att säkerställa att lasten är balanserad tar man reda på lastens vikt, form, lyftposition och tyngdpunkt. I ritningarna anges alltid föremålets vikt och lyfttyngdpunkt. Under lyftarbetet skall lasten hela tiden vara balanserad och operatören skall under hela lyftarbetets gång behålla kontrollen över lyftet. Säkringen av lasten, fästpunkterna och transportrutten planeras för att lyftobjektet inte skall glida eller falla. Man väljer ett för lasten, lyftdonet och användningsmiljön lämpligt lyftredskap: - en tillräckligt lång lyftstropp som garanterar en säker lyftvinkel och förhindrar överbelastning - viktens fördelning på stropparnas parter klargörs - lyftfrekvensen beaktas - ett tillräckligt stort område reserveras - vid behov används kantskydd Man kontrollerar mellanlägg och säkringen av lasten för att lyftredskapen skall kunna avlägsnas tryggt och utan att skadas Vid behov utförs ett provlyft för att man skall vara säker på att lasten är ordentligt fäst Man ser till att lyftredskapen besiktas och att behövlig handledning ges 8 Lyftredskap Säkerhet

9 Handledning och utbildning För att undvika olyckor måste personer som deltar i lyftarbeten få sådan handledning och utbildning i användningen av säkra lyftmetoder som arbetets art och arbetsförhållandena kräver. Genom att ge handledning kan man inverka på attityder och med rätt inställning kan man förhindra att olyckor inträffar. Vid behov kartlägger man riskfaktorerna och utarbetar skriftliga anvisningar. Ansvar och ansvarsområden måste vara tydligt fastställda. Arbetstagaren skall följa instruktioner, bestämmelser och iaktta försiktighet. Han skall även informera arbetsledningen och arbetarskyddsfullmäktig om fel och bristfälligheter som han lägger märke till. Det är skäl att upprätthålla ett register över all utbildning och handledning som ges i anslutning till lyft. På det sättet är det möjligt att kontrollera och följa upp vilken sorts utbildning varje enskild arbetstagare fått och när utbildningen har ägt rum. Det underlättar även planeringen av ny och kompletterande utbildning och minskar risken för överlappning. Märken och belastningstabeller Lyftredskapet skall alltid vara försett med uppgifter om den största tillåtna belastningen. Om den här uppgiften saknas får lyftredskapet inte användas. Det är alltid förbjudet att överbelasta ett lyftredskap. Man skall välja rätt typ av stropp och iaktta föreskrifterna för belastning. Ju större vinkeln mellan stropparnas parter är, desto lägre max last är tillåten. Uppgifterna framgår av belastningstabellerna så man måste känna till hur tabellerna skall användas. Med lutningsvinkel avses i de nya standarderna och tabellerna vinkeln β mellan förgrening och lodlinje. Det är inte tillåtet att använda en större lutningsvinkel än 60 (enligt det föråldrade sättet en förgreningsvinkel på 120 ). Lutningsvinkeln β är hälften av förgreningsvinkeln α. Den tillåtna arbetslasten för en flerpartig stropp beror på antalet parter och lutningsvinkeln samt på korrektionsfaktorerna för de olika lyftvinklarna som bestäms i enlighet med hur lasten är fastgjord. Förvirring kan uppstå pga. av de föråldrade termerna för belastning och de skall därför bytas ut mot benämningarna som används i de nya standarderna. Övergången till ett enhetligt tillvägagångssätt på arbetsplatsen skall ske kontrollerat och förutsätter att användarna får utbildning i ämnet. Bild 1 Lutningsvinkel β /förgreningsvinkel α Lyftredskap Säkerhet 9

10 Tabell 1 Belastningstabell för lyftkättingar enligt standarden SFS 5152 Att beakta vid lyft Kranens eller lyftredskapets krok skall vara försedd med lås eller en annan pålitlig säkring t.ex. en självlåsande krok. Kontrollera att huvudöglan passar ihop med (är tillräckligt stor) kranens krok. Man måste veta lastens vikt och tyngdpunkt. Stroppen som används vid lyftet skall vara tillräckligt lång. Avståndet mellan fästpunkterna skall vara så stort att lasten är balanserad under hela lyftet. Stroppen får inte glida, vid behov används en lyftbom för att förhindra glid. Lyft eller flytta aldrig en last över personer, lasten får inte lämnas hängande i onödan. Belasta stropparnas krokar från krokens botten eftersom den annars kan belastas fel. Beakta att max lasten reduceras med 20 % vid snarade lyft. Skydda stroppen för vassa hörn och kanter hos lasten. 10 Lyftredskap Säkerhet

11 Stroppar, särskilt rundslingor och bandslingor är känsliga för vassa kanter. En skarp kant kan väsentligt försvaga och skada hållfastheten och leda till att en plötslig risksituation uppstår. Det bästa skyddet mot vassa hörn och kanter ger för ändamålet tillverkade kantskydd. Vassa kanter skall i mån av möjlighet avlägsnas redan i tillverkningsskedet. Gör alltid ett provlyft först. Lyftet stoppas när lasten har frigjorts från underlaget och man kontrollerar att lasten är i balans och väl fastgjord. Undvik stötvisa belastningar, gör inga sneddrag eller sidolyft och släpa inte lasten. Försök inte stoppa en tung last som svänger ut med dina händer. Lyft aldrig i band som använts endast för att binda ihop lasten. Avlägsna inte stroppen genom att dra bort den om lasten vilar på lyftlängan. Förvara stropparna på för dem avsedda ställen. Lyftkättingar Konstruktion Lyftkättingen är ett lyftredskap som består av en kätting och delar som kopplas till kättingen. Den kan vara en- eller flerpartig. Bild 2 Lyftkättingar Lyftkättingen skall vara försedd med en bricka som anger max lasten i olika belastningssituationer. Genom okulär granskning av kättingen och dess delar förvissar man sig om att lyftkättingen är i gott skick innan man tar den i bruk. Vanligtvis kan lyftkättingen användas i temperaturer mellan -40 C och +200 C. I avvikande temperaturförhållanden skall tillverkarens instruktioner iakttas. Lyftkättingarna skall förvaras på ett för dem avsett ställe (t.ex. i en ställning) där de inte löper risk att ta skada och därifrån det är lätt att ta dem. Belastningstabellerna och lyftanvisningarna skall placeras invid förvaringsstället. Lyftredskap Säkerhet 11

12 Kätting Kättingen består av stållänkar. I lyftkättingar får endast kortlänkad kätting användas. Bild 3 Kätting Lyftkättingens egenskaper anges i standarderna för lyftkättingar. Vid monteringen av en lyftkätting skall handlingarna med de tekniska uppgifterna för kättingen finnas till hands. De delar som monteras på kättingen skall ha åtminstone samma hållfasthet som kättingen. Delar Huvudögla En eller flera kättinglängor kopplas till huvudöglan på lämpligt sätt. Kontrollera att huvudöglan passar ihop med krankroken (dvs. är tillräckligt stor). Bild 4 Huvudöglor Kroken Låset i kättingens krok skall vara tillräckligt starkt om man inte använder en självlåsande krok. Bild 5 Olika krokmodeller 12 Lyftredskap Säkerhet

13 Öppna krokar får endast användas i särskilda fall då man har förvissat sig om att varken personer eller föremål utsätts för fara i samband med lyftet. Kroken skall alltid belastas från dess botten. Låsspärren skall vara tillräckligt stark och stödd från sidan för att förmå motstå alla belastningar den utsätts för. Övrig utrustning mekaniska kopplingslänkar Vid monteringen av en lyftkätting används kopplingslänkar för att foga samman delarna. Det finns ingen risk för att man skall koppla komponenter av olika storlek till varandra om man använder sig av gaffelsystemet. Importörerna av kättingar säljer också passande kopplingslänkar. Bild 6 Exempel på mekaniska kopplingslänkar märkbricka Lyftkättingen skall vara försedd med en märkbricka som innehåller uppgifter om den högsta tilllåtna lasten. Av märkbrickan på en lyftkätting i enlighet med standarden SFS-EN framgår uppgifterna på bilden. Bild 7 Märkbrickan för en lyftkätting 1. Max last 2. kättingens nominella diameter 3. antalet längor 4. lyftvinkel 5. CE-märkning Lyftredskap Säkerhet 13

14 Förkortning av längorna När man balanserar lasten måste man justera lyftkättingens längor. De kan förkortas med hjälp av fickartiga hakförkortare, förkortningskrokar eller snabbjusterare där kättingen låser sig med hjälp av fjäderförsedda låstappar. Bild 8 Lyftlängor försedda med olika sorters längförkortare Kontrollera på vilket sätt förkortningen av längan inverkar på kättingens hållfasthet. Operatörerna måste informeras om eventuella inskränkningar i fråga om hållfastheten. Kontrollera innan du börjar lyfta att kättingen är kopplad i förkortningsanordningen på ett säkert sätt och inte kan lossna under lyftarbetets gång. Kriterier vid besiktning och kassering av lyftkättingar I samband med de tidsbestämda besiktningarna mäts och kontrolleras lyftkättingarna i hela sin längd. De olika längorna i flerpartiga lyftkättingar jämförs med varandra. Speciellt fäster man uppmärksamhet vid uttöjning, slitage, sprickor, formförändringar och yttre skador hos de olika delarna. En detaljerad granskning där varje länk undersöks enskilt är det enda sättet för att upptäcker skador. Man skall alltid fastställa vem som förorsakat skadan och försöka förhindra att samma fel begås på nytt. I kontrollen skall tillverkarens instruktioner följas. Vid kontrollen av lyftkättingar iakttar man vanligtvis följande kriterier för kassation: Lyftkättingen skall tas ur bruk om tydlig markering om den högsta tillåtna lasten i olika belastningssituationer saknas. huvudöglan, kroken eller andra delar är böjda, vridna, spruckna eller har ändrat form eller om krokgapet visar en ökning på mer än 10 %. slitaget på kättinglänken överskrider 10 % av utgångsmaterialet. Kättinglänken mäts från två håll och genomsnittsvärdet skall vara minst 90 % av utgångsmaterialet. Man borde kunna förutse vilket slitage lyftkättingen utsätts för framtill nästa inspektion. om skåror, hack, korrosion eller frätskador förorsakade av yttre faktor omfattar mer än 10 % av materialstyrkan eller då man kan se en tydlig böjning. om fel temperatur har förorsakat förändringar i färgen. om kättingen skadats av svetssprut. om en mekanisk kopplingsdel är sliten, böjd, vriden eller inte kan rotera fritt. 14 Lyftredskap Säkerhet

15 Vajerstroppar Allmänt En vajerstropp är ett lyftredskap som består av en stållina med klämhylsor eller splitsade öglor i ändorna. Ringar och krokar kan fästas i öglan. Då man fogar kopplingsdelar till öglan skall denna skyddas med en kaus. Vajerstroppen kan vara en- fler flerpartig. Bild 9 Typiska vajerstroppar Före en stropp tas i bruk skall man okulärt granska att den inte uppvisar någon skada som äventyrar säkerheten. Hur ofta redskapet skall genomgå tidsbundna inspektioner beror på vilken påfrestningen det utsätts för. I periodiska inspektioner granskas vajerstroppen och man tar hänsyn till märkningar, skador och slitage som inverkar på hur säker användningen av redskapet är liksom: uppgifter om max lasten i olika belastningssituationer brustna eller slitna trådar formförändringar i linan (t.ex. knutar) deformationer i klämhylsor, splitsning eller i ändorna värmeskador korrosion Vid behov skall förutom den okulära granskningen andra metoder användas, t.ex. provningsförfaranden som inte skadar materialet för att utreda i vilket skick vajerstroppens inre delar är i. Lyftredskap Säkerhet 15

16 Kriterier vid besiktning och kassering av vajerstroppar I den periodiska inspektionen granskas vajerstroppen i hela sin längd. Särskild uppmärksamhet fästs vid uttöjning, nötning, sprickor, formförändringar och yttre skador som vajerstroppens olika delar uppvisar. Man skall alltid sträva efter att fastställa vem som förorsakat skadan och försöka förhindra att samma fel begås på nytt. Inspektionen genomförs i enlighet med tillverkarens anvisningar. I granskningen av vajerstropparna iakttas vanligtvis följande kriterier för kassation: Trådbrott Det är vanligtvis mekaniska skador eller frätning som förorsakar trådbrott. Trådbrott minskar vajerns hållfasthet och kan skada användarens händer. Vajerstroppen måste kasseras om en kardel har brustit fullständigt, trådbrottena är belägna mycket nära varandra eller om deras antal överstiger 5 % av antalet trådar på en sträcka vars längd är sex gånger lindiametern. Vajerstroppen måste kasseras om den nominella lindiametern på något ställe slitits mer än 10 %. Rostbildning och korrosionsskador Korrosionsskador kan uppstå om vajerstropparna förvaras på ett olämpligt sätt eller om de utsätts för frätning. Rost på ytan kan vara ett tecken på inre frätning och det kan vara svårt att uppskatta vilken inverkan detta har. För att fastställa i vilket skick linan är öppnar man den och granskar linans inre delar. Vajerstroppen måste kasseras om den inre frätningen är betydlig eller om frätning förekommer i splitsningen. Formförändring Vajerstroppen måste kasseras om den uppvisar formförändringar som beror på kinkar eller på att linan krossats eller att dess kärna brustit eller på knutar i linan. Värmeskador Färgförändringar i vajern kan vara ett tecken på överhettning som skadar linans fiberkärna och försvagar infettningen. Tillverkarens anvisningar skall följas i fråga om vilka användningstemperaturer som är tillåtna. Skador på ändstyckena Fäst särskilt uppmärksamhet vid följande punkter: hur kroken öppnar sig och om den har sprickor om ringar och kauser uppvisar formför ändringar eller är slitna om klämhylsorna har sprickor om klämhylsor och splitsningar är krossade eller slitna om splitsningar eller klämhylsor glider igenom om trådbrott koncentreras till området kring klämhylsan eller splitsningen eller i själva splitsningen hur kraften som vidgar öglan verkar i öglans öppning om man använder för stor tapp eller fel sorts kaus böjda trådar på öglans yttre sida t.ex. då man använt mjuk ögla och tunn tapp friktionen på den bärande ytan hos en mjuk ögla 16 Lyftredskap Säkerhet

17 Rundslingor och bandslingor av konstfi ber Användningen av rund- och bandslingor som tillverkas av konstfiber blir hela tiden allt vanligare. De är lätta att använda eftersom de inte väger mycket och de lämpar sig tack vare sin yta väl för lyft av känsliga material. Å andra sidan löper de större risk att ta skada. Rund- och bandslingorna skiljer sig tydligt från varandra och i bestämda situationer kan en förväxling av begreppen t.o.m. bli farligt. Den viktigaste skillnaden består i den inre strukturen. I bandslingan vävs det bärande garnet till ett band medan trådarna i rundslingan samlas till ett bärande knippe och omges av en skyddsduk. Bild 10 Bandslingor Bild 11 Rundslingor Tillverkningsmaterial Band- och rundslingor tillverkas av syntetiska fibertrådar och som material används polyester, polyamid eller polypropen. I Finland används vanligtvis polyester. Tillverkningsmaterialet för slingorna skall vara skyddat för ultraviolett strålning. Materialet som används i tillverkningen av band- och rundslingor av konstfiber spelar sällan en viktig roll vid anskaffningen. Men för den som använder slingorna är det viktigt att veta vilken inverkan förhållandena som råder på lyftplatsen har på lyftredskapet. Utförs lyftet under höga temperaturer, hur inverkar de kemikalier som används? Och hur förhåller det sig med den ultravioletta strålningen och har lasten som skall lyftas vassa kanter? Etiketten avslöjar vilket material som använts vid tillverkningen: Polyester = blå etikett resistent mot svaga syror men skadas av alkalier Polyamid = grön etikett resistent mot alkalier med försvagas redan av svaga syror Polypropen = brun etikett lämpligast av alla då kemikalier används. Resistent mot syror och alkalier. Tål inte vissa lösningsmedel. Tillverkaren ger närmare upplysningar om resistensen mot kemikalier hos slingorna. Lyftredskap Säkerhet 17

18 Märkning Band- och rundslingor skall vara försedda med följande uppgifter: uppgifter om tillverkare/försäljare nominell hållfasthet = WLL (vikten för en nominell last under 1000 kg anges i kilogram, för nominella laster över 1000 kg i ton) max lasten för olika lyftvinklar tillverkningsmaterialet anges med hjälp av färgkodade etiketter CE-märkning längd en kod för att man skall kunna fastställa ursprunget. Man kan använda sig av dubbla märklappar så att kontrollmärklappen är insydd i märklappen. Följande handlingar skall finnas till hands: bruks- och underhållsanvisningar försäkran om överenskommelse som omfattar tillverkarens eller leverantörens namn och adress beskrivning av slingan tillämpad standard Högsta tillåtna belastning Av tillverkarens eller importörens tabeller med anvisningar framgår korrektionsfaktorerna för de olika lyftvinklarna och de högsta tillåtna arbetslasterna. De här tabellerna skall placeras på platser där lyftslingor används. rakt lyft snarat lyft U-lyft vinkellyft WLL 0,8 WLL 2 WLL 1,4 WLL 1 WLL 0,7 WLL 0,5 WLL Tabell 2 Korrektionsfaktorer för rundslingor rakt lyft snarat lyft U-lyft vinkellyft WLL 0,8 WLL 2 WLL 1,4 WLL 1 WLL Tabell 3 Korrektionsfaktorer för bandslingor 18 Lyftredskap Säkerhet

19 Vassa kanter och vikten av att använda kantskydd I praktiken är den försvagande effekt som vassa kanter har på lyftslingan under lyftarbetet uppenbar. Grad, en last i obalans, rörelser under lyftet och slitna slingor höjer kantens skadliga inverkan. En vass kant med en avrundningsradie mellan 1 och 7 mm minskar en band- eller rundslingas bärkraft med hälften. Först med en avrundningsradie på 13 mm uppnår man i fråga om bandslingor nästan den bärkraft som förutsätts vid ett rakt lyft. Erfarenheten visar att man måste använda kantskydd då vinkelns avrundningsradie är mindre än 7 mm. Det finns kantskydd av många olika modeller och material bland vilka man kan välja ut det mest ändamålsenliga. Bruksanvisning för konstfi berslingor Utför en okulär granskning av slingan i hela dess längd innan lyftet påbörjas och kontrollera att informationen om den högsta tillåtna lasten är synlig. Använd bara slingor som är i gott skick Fäst uppmärksamhet vid hur lyftsättet påver kar belastningen. Överskrid inte max lasten. Ge akt på vassa kanter och grova ytor, an vänd kantskydd. Kontrollera att lasten är i balans under hela lyftet och flyttningen. Lyftkroken skall vara tillräckligt stor i förhållande till bandets bredd, hörnen i krokarna skall vara avrundade. Förvissa dig om att slingan vilar på krokens botten och belastas jämt. Då en bandslinga med ögla vilar i kroken får öglans förgreningsvinkel inte överskrida 20 grader. Gör aldrig knutar på slingan eftersom knutarna försvagar slingans hållfasthet och äventyrar hela lyftet och kan leda till att slingan blir obrukbar. Iaktta tillverkarens anvisningar om lastens temperatur överskrider 80 C. Kemikalier och lösningsmedel kan skada slingan. Lyftet skall genomföras med långsam ac celerering. Undvik all sorts annan aktivitet samtidigt som lyftet genomförs. Släpp ner lasten på underlaget så att du kan avlägsna slingan utan att skada den. Dra inte kraftigt. Förhindra att lyftredskapet glider i lyftkroken och vid lasten om det p.g.a. av lastens längd är nödvändigt att använda flera slingor. Besiktning och fortlöpande kontroll av band- och rundslingor Band- och rundslingor är ömtåligare för skador än andra lyftredskap och därför skall man alltid kontrollera i vilket skick de är innan de tas i bruk. För att man skall upptäcka skador på ytan, skåror på längden eller på tvären och i kanterna, förslitningsskador och skador i sömmen eller i öglan skall bandslingan granskas okulärt i hela dess längd och från bägge sidor. Vilket skick en rundslinga är i beror på i vilket skick skyddsduken är eftersom det lastbärande garnet befinner sig inne i skyddsduken. Förutom den okulära kontrollen av rundslingan skall man genom att känna på slingan försäkra sig om att det inte finns några förhårdningar i det lastbärande garnet och att innandömet av slingan har en jämn form. Beroende på vilken teknik som använts vid tillverkningen kan det p.g.a. av tejpen som använts uppkomma förhårdningar på något ställe inne i rundslingan. Den som använder band- och rundslingor skall få tillräcklig information för att kunna bedöma i vilket skick slingan är i. Dessutom skall en kompetent fackman minst en gång i året granska slingorna och fastställa att de är lämpliga att användas i de förhållanden som råder vid lyftarbetet. Nya maskiner levereras ibland med engångsslingor för att man skall kunna förflytta och placera maskinerna på plats. Dessa slingor skall emellertid kasseras genast efter användningen. Lyftredskap Säkerhet 19

20 Bandslingan skall tas ur bruk om uppgifterna om max lasten inte kan tydas bandslingan har överbelastats bandslingan uppvisar knutar bandslingan har utbredda friktionsskador eller är annars sliten och smutsig mer än 10 % av varpgarnen (det lastbärande garnet) har brustit eller om ska dan är belägen i bandslingans kanter inslagsgarnen är kapade på en sträcka på mer 5 cm snitt- eller friktionsskadorna på ytan överskrider 10 % av bredden kemikalier, värme eller fuktighet har förorsakat skador ändsömmarna uppvisar trådbrott eller om slitaget är betydande fogsömmen har brustit. Rundslingan skall tas ur bruk om uppgifterna om max lasten inte är läslig slingan har blivit utsatt för överbelastning rundslingans innandöme av någon orsak har skadats slingan har knutar skyddsduken är så trasig att innandömet syns skyddsduken visar tecken på att svetsgnistor, svarvspån eller något liknande har åstadkommit en skada i det lastbärande garnet skyddsduken har stora friktionsskador eller om den är sliten och smutsig kemikalier, värme och fuktighet har skadat det lastbärande garnet i slingan. Underhåll och reparationer Det är inte tillåtet att själv utföra reparationer. Smutsiga bandslingor och rundslingor kan tvättas i ljumt vatten med neutralt tvättmedel. Slingor som tvättats eller annars blivit våta skall torka i hängande eller liggande ställning. De får inte torkas i slunga. Förvara konstfiberslingorna i välluftade rum och i en för ändamålet tillverkad ställning så att slingorna inte kommer i kontakt med kemikalier, lösningsmedel, ultraviolett strålning eller utsätts för temperaturer på mer än 70 C eller växlingar i väderleken. Kom ihåg att det lönar sig att endast använda band- och rundslingor som uppfyller de stränga kvalitetskraven, att följa tillverkarens anvisningar och vända sig till honom om problem uppstår. Lyftklor Lyftklor används vid lyft av skivor, profilprodukter och rör. Spännkraften bygger vanligtvis på att kuggarna i käften biter sig fast i ytan på objektet som skall lyftas. Bild 12 Lyftklor 1. stomme 2. lyftögla 3. gripklo 4. säkerhetsspärr 5. fjäder 6. backaxel 7. lyftöglans axel 8. motstycke 8 20 Lyftredskap Säkerhet

21 Lyftklorna skall vara försedda med följande uppgifter: max last den minsta och största tillåtna tjocklek och bredd på objektet som skall lyftas tillverkning/serienummer tillverkarens/leverantörens namn CE-märkning Eventuella begränsningar i användningen skall anges på lyftklorna. I varje leverans skall bruks-, underhålls- och kontrollanvisningar och försäkran om överensstämmelse ingå. Lyftklor som inte försetts med säkerhetslåsanordning för att förhindra att lasten oavsiktligt lossnar får inte användas för att lyfta upp skivor att stå i upprätt ställning. Då du använder lyftklor Kontrollera att lyftklorna är i gott skick och att ytan på objektet som skall lyftas inte är hårdare än vad som är tillåtet Lyftklorna måste passa ihop med kranens krok, vid behov måste en kätting länga med tillräckligt stor ögla användas. Max lasten får inte överskridas. Kontrollera att kontaktytan är fri från flagor, målfärg, smuts, is, smörjmedel och andra material som försämrar spännförmågan. Följ alltid den tillåtna belastningsriktningen. Lyftklorna skall fästas så att de följer längans lyftriktning. Med plåtlyftare får endast en skiva i taget lyftas i vertikalläge. Använd alltid två par lyftklor för horisontella lyft. Det är inte tillåtet att överskrida den toppvinkel som tillverkaren uppger. Vistas alltid vid lastens kortsida då en skiva eller annan last vänds eller flyttas. Det är strängt förbjudet att lyfta laster över personer. Kontrollera slitaget på kontaktytorna i lyftklornas backar och motstycken. Vid behov måste granskningen genomföras oftare. Om lyftkrokarna har reparerats skall man försäkra sig om att de fungerar genom att göra ett provlyft. Att beakta vid användningen av skruvklor Välj alltid lyftklor som lämpar sig för det lyft du skall genomföra. Klor vars spännkraft grundar sig på manuell åtdragning av skruven får inte användas för att lyfta skivor att stå i upprätt ställning. Spännkraften baserar på friktionskraften som uppstår mellan back och lyftobjekt, klorna måste alltså ha härdade kuggar. Den bästa hållkraften uppnås om backen är försedd med kulled som spänner backen under lyftet. Se till att föremålet i klornas grepp inte börjar svänga ut, det kan skada taggarna i käften. Vid lyft av långa skivor borde man använda två eller flera lyftklor och lyftok. Lyftredskap Säkerhet 21

22 Lyftsaxar Lyftsaxar används för lyft av runda föremål eller buntar. Spännkraften grundar sig på klornas böjda former och på hävstångseffekten. Ju större breddvidden mellan klorna är desto bättre är spännkraften. Man kan öka spännkraften genom att ytbehandla käftarna vilket ger större friktion. Den max last som anges för saxarna får inte överskridas, även diametern skall vara inom de gränsvärden som fastställts för redskapet. I leveransen av lyftsaxarna och lyftklorna skall samma handlingar ingå. Granskning Bild 13 Lyftsaxar Tillverkarens anvisningar skall följas, särskild uppmärksamhet fästs vid formförändringar, förvridningar och sprickor. Man kontrollerar att saxar och låsanordningar funktionerar (låsning i öppen position), att skruvarna är åtdragna, slitaget på axeln och märkningar. Lyftmagneter Det finns två olika grundtyper av magneter på marknaden: permanentmagneter och eldrivna magneter. En mellanform bildar permanentmagneten som även kan användas med elektricitet. Eldrivna är magneter som fungerar med nätström och batterie och batterimodellerna. Fördelen med permanentmagneten är att den inte kräver mycket underhåll och är enkelt konstruerad. Kuva 14 Lyftmagneter 1. magnet 2. bricka med anvisningar och typskylt 3. lyftögla 4. vridskaft 5. justeringsknapp 6. underlag 22 Lyftredskap Säkerhet

23 Lyftkraften hos lyftmagneter baserar på det magnetfält som uppstår mellan magneten och arbetsstycket. Följande faktorer inverkar på magnetfältets utbredning och lastens bärkraft: lyftkraften hos magneten minskar då magnetfotens kontaktyta blir mindre. magnetfötterna skall vara rena och släta. De får inte maskinarbetas utan ojämnheter skall försiktigt slipas bort. i arbetsstycken med tunna skiljeväggar uppstår det inte effektiva magnetfält. ytans beskaffenheten hos det arbetsstycke som skall lyftas. springor leder till lyfteffektiviteten minskar avsevärt. springor uppkommer p.g.a. ojämnheter i ytan, grad, glödskal, fett, målfärg etc. formen av det arbetsstycke som skall lyftas. Vid lyft av runda föremål och föremål med böjda ytor skall man använda formade grip- redskap som ger tillräckligt stor kontaktyta. Lyftkraften är i alla fall mindre än vid lyft av stycken med plana ytor. arbetsstyckets mått. Långa föremål böjer sig vilket medför springor i magnetkanterna. magnetens position. Med vanliga magneter får endast vertikala lyft utföras. magnetismen hos föremål varierar och vissa material magnetiseras inte alls. Den bästa hållkraften uppnås med legerat stål som har låg kolhalt. vikten hos arbetsstycket skall ställas i relation till de anvisningar som magnettillverkaren ger. magneter får inte användas i höga temperaturer. Tillverkarens anvisningar i det här avseendet skall iakttas. hållkraften hos magneter säkerställs regelbundet genom provlyft av laster som även annars lyfts med magneten. Vakuumgripare Vakuumgripare är lyftredskap utrustade med en eller flera sugproppar. Gripkraften mellan sugpropp och last skapas med hjälp av vakuum. Vanligtvis fungerar en vakuumgripare med vakuumpump eller blåsmaskin, tryckejektor men den kan också vara mekanisk utan pump. Man väljer mellan runda, kantiga eller ovala sugproppar beroende på lastens form och art. Sugproppen kan vara planformad och lämpar sig då för lyft av plana arbetsstycken såsom skivor eller glas. Sugproppens anliggningsyta kan ha en specialform för att lämpa sig för lyft av rör eller andra föremål som inte är planformade. Vid valet av vakuumgripare skall man förutom bärkraften även ta hänsyn till arbetsstyckets form och ytans beskaffenhet. Gripen avpassas så att man uppnår åtminstone dubbel hållkraft i förhållande till den största last som förekommer. Vakuumgripare får inte användas vid transport av farligt gods och får inte heller föras över personer. Vid behov måste riskområdet avgränsas. Lyftredskap Säkerhet 23

24 Bild 15 Vakuumgripare a) kolv b) cylinder c) tätningsring d) vakuum e) ventil f) riktningsväxlare g) vridskaft h) kedja i) gummibälg j) tryckkammare k) larmvissla l) lock m) luftningsventil Pallgaffl ar Med pallgafflar går man tillväga på samma sätt som med andra lyftredskap. I samband med pallgafflar uppstår risksituationer vanligtvis på grund av fallande last. Därför är det viktigt att i planeringen av pallgafflarna och i bruksanvisningarna ge akt på att lasten under lyftet är tillräckligt balanserad och stabil. Bruksanvisningar och försäkran om överenskommelse skall levereras med pallgaffeln. I den periodiska besiktningen fastställer man okulärt om det har uppstått permanenta formförändringar i konstruktionerna och hur förslitna de olika delarna är. Fogarna i konstruktionerna inspekteras, särskilt ställen som svetsats, i syfte att upptäcka sprickor som det är möjligt att se med ögonmått. Om det är möjligt att utföra mekaniska rörelser med pallgaffeln för att garantera stabilitet och last under lyftet skall dessa rörelser testas och man skall kontrollera vilket slitage komponenterna utsatts för. Kuva 16 Typisk pallgaffel 24 Lyftredskap Säkerhet

25 Lyftok Det finns ett stort antal olika typer av lyftok och de skiljer sig från varandra i fråga om bärkraft, utförande och längd. Även i fråga om komponenter och annan utrustning gäller det att välja sådana som bäst lämpar sig för respektive behov. Med hjälp av lyftok eller spridare kan man effektivt minska de belastningar som slingan eller själva lasten utsätts för. Då arbetet skall utföras i ett lågt utrymme som gör det omöjligt att använda flerpartiga slingor kan lyftoket vara det rätta hjälpredskapet. Den som planerar lyftok och tillverkar dem måste vara en fackman inom området och väl förtrogen med hållfasthetsläran och de olika krav som gäller konstruktionerna. Lyftoket skall vara försett med följande uppgifter: det tillåtna max arbetslasten i olika situationer egenvikten, så att nyttolasten kan bestämmas tillverkningsnummer/serienummer, tillverkarens namn och CE-märkning Lyftoket levereras med: bruksanvisningar som omfattar eventuel la begränsningar för användningen anvisningar om underhåll och granskning såväl som en konstruktionsritning försäkran om överenskommelse Kuva 17 Lyftok Lyftutrystning Lyftfästen Att dimensionera lyftfästen Då man dimensionerar och planerar lyftfästen tar man hänsyn till de belastningar som riktas mot dem. Kraften som riktas mot slingans förgrening inverkar som sådan i förgreningens riktning också på lyftfästen. I en enpartig slinga i ett rakt lyft inverkar arbetslasten som sådan på lyftfästena. I planeringen skall man också fästa avseende vid lastens eventuella asymmetriska form som medför att den inte fördelas jämt på alla lyftfästen. Dessutom måste man försäkra sig om att lasten i sig själv uthärdar de belastningar som riktas mot den. Om lyftfästen används som lösa lyftredskap skall de förses med märkning över max last eller levereras med bruksanvisningar där tillåtna laster och eventuella begränsningar i användningen anges. Lyftredskap Säkerhet 25

26 Svetsbara lyftfästen Den traditionella modellen utgörs av lyftfästen som har bränts ur en skiva och försetts med hål för schackeln. I planeringsskedet skall man beakta vilken belastning lyftfästet utsätts för, från vilken riktning belastningen kommer och fästpunktens lämplighet genom svetsning. På marknaden finns också svetsbara lyftfästen som är planerade och tillverkade så att de kan belastas i alla riktningar med den last som anges på lyftfästen. De är vanligtvis försedda med ett speciellt starkt handtag och svetsbara kopplingsdelar. Bild 18 Svetsbara lyftfästen Ögleskruvar och -muttrar Ögleskruvarna är lösa lyftredskap. De skall vara försedda med uppgifter om den största tilllåtna lasten eller så skall de levereras med en bruksanvisning där de tillåtna max lasterna och eventuella inskränkningar i fråga om användning anges. En modell som fortfarande används mycket är ögleskruven enligt standard DIN580 och DIN582 som får belastas endast i lodrät riktning eller högst 45 grader i öglans riktning. Trygg att använda är en sådan modell som har utrustats med tillräckligt säkra uppgifter om max lasten i alla belastningsriktningar. I sådana modeller kan öglan röra sig efter att skruven fästs så att själva skruven inte kommer åt att öppna sig eller spännas för hårt p.g.a. av den belastning som riktas mot den. Granskning Med ögonmått kontrolleras att gängorna på ögleskruven och monteringshålet är hela och att det inte har uppstått några formförändringar på ögleskruven. Bild 19 Ögleskruv 26 Lyftredskap Säkerhet

27 Schacklar Schacklarna som användas för lyftarbeten skall vara planerade för ändamålet. Schacklarna räknas till de lösa lyftredskapen. De skall vara försedda med uppgifter om max last eller levereras med bruksanvisning där tillåtna laster och eventuella inskränkningar i användningen anges. Vid lyft skall bulten på schackeln alltid vara fullständigt tillgängad. I fasta fogningar och där ständig uppsikt inte är möjlig skall t.ex. med hjälp av en sprint förhindras att bulten avgängas. Belastningen på schackeln skall riktas vinkelrätt mot bulten. Granskning Med ögonmått kontrolleras att gängorna på bulten är hela och att schackeln inte uppvisar sprickor eller formförändringar. Bild 21 Schacklar Lyftredskap som tillverkats för eget bruk För särskilda behov på arbetsplatsen och för ofta förekommande lyft används lyftredskap som inte tillverkas i serie och som man därför måste låta tillverka eller göra själv. Från början av år 1995 trädde maskinbeslutet i kraft och innebar ett större ansvar för tillverkarens del, ansvaret gäller också lyftredskap som tillverkas för eget bruk. Ett lyftredskap skall planeras och tillverkas så att ett försäkran om överenskommelse kan utfärdas och lyftredskapet kan förses med CE-märke. Förutsättningar för CE-märkning man skall känna till vilka riskfaktorer förekommer i anslutning till lyftredskapet och lyftet och genomföra en riskbedömning riskerna elimineras genom planering eller med hjälp av säkerhetsanordningar. Det är dessutom viktigt att varna för kvarstående risker. utredning över väsentliga hälso- och säkerhetskrav i anslutning till lyftredskapet. lyftredskapet skall planeras och tillverkas i enlighet med kraven på säkerhet. bruksanvisningar skall sammanställas och redskapen skall förses med nödvändiga märkningar. man skall föra ett register med tekniska data om konstruktioner och med ritningar och hållfasthetsberäkningar. Nödvändiga tester skall genomföras. Lyftredskap Säkerhet 27

28 Bestämmelser och anvisningar Lag om skydd i arbetet 299/1958 och ändringar Lagen om skydd i arbetet omfattar allmänna bestämmelser om säkerhet och även ingående bestämmelser om lyftarbeten. Statsrådets beslut om säkerhetsföreskrifter för maskiner, det s.k. maskinbeslutet (1314/1994) I Statsrådets beslut innehåller bestämmelser om hur lyftredskap skall lanseras på marknaden och vilka de väsentliga hälso- och säkerhetskraven är. I beslutet ingår förpliktelser för tillverkaren, importören och säljaren. Statsrådets beslut om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete, det s.k. användarbeslutet (856/1998) Beslutet omfattar de krav som ställs på arbetsredskap som används i arbetet. Det innehåller förpliktelser för arbetsgivaren (en ändring är under arbete). SFS-handbok 79 Lyftredskap En handbok som innehåller myndighetsföreskrifter, anvisningar för val, användning, förvaring och besiktning av lyftredskap såväl som kriterierna för kassation (en ny upplaga håller på att utarbetas). 28 Lyftredskap Säkerhet