N A I ON OM. om vil ka re

Transkript

1 A! V I R A K S U D N A N N AI S Ä L T T A VIKTIG INFORMAT I ON OM RI VNINGS A VFALL Januari 2017 andra utgåvan här finns in formation om vil ka re gler som gäller vid r ivning sam t hur rivning savfall bäs t kan sortera s

2 GENOMFÖR DIN RIVNING PÅ ETT PLANERAT, KUNNIGT OCH VARSAMT SÄTT. Alla som river är skyldiga att sortera avfallet. Detta är viktigt för att: Öka återvinningen Minska avfallsmängderna Ta hand om farliga ämnen i avfallet på ett säkert sätt I många fall kostar det mindre att lämna ett avfall som är väl och rätt sorterat. Även minskade mängder avfall ger lägre kostnader. Det är byggherren som ansvarar för rivningen och avfallshanteringen. Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra rivningsarbeten. SÅ HÄR GÅR DET TILL! Kontakta kommunens bygglovsavdelning innan rivningen! Ta reda på om en ansökan om rivningslov eller anmälan om rivningsåtgärd krävs. Gör en materialinventering och skriv en kontrollplan. Skicka dessa tillsammans med en ansökan/anmälan till kommunens bygglovsavdelning. Inlämnade handlingarna granskas av bygglovsavdelningen. Beslut om starbesked lämnas av kommunen. Rivningen får inte påbörjas innan byggherren fått ett startbesked. Rivningen genomförs med sortering enligt kontrollplanen. Slutredovisning och slutbesked. olika kommuner har olika rutiner för hur rivningsavfall sorteras och hanteras. kontakta din kommun för mer information! det är viktigt att farliga ämnen, komponenter och material identifieras vid en materialinventering redan innan rivning! kom ihåg att äldre virke av hög kvalitet, exempelvis dörrar och fönster, kan återanvändas 2

3 1 KONTAK TA KOMMUNENS BYGGLOVSAVDELNING INNAN RIVNINGEN! TA REDA PÅ OM EN ANSÖKAN OM RIVNINGSLOV ELLER RIVNINGSANMÄLAN KRÄVS. Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad 1. inom ett område med detaljplan eller 2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs. Om inte rivningslov krävs så krävs det oftast en anmälan om rivningsåtgärd istället. Är byggnaden kulturhistoriskt värdefull? För att få veta detta kontakta bygglovsavdelningen på kommunen, byggnadsantikvarierna på Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet eller Kalmar läns museums Byggnadsvårdsenhet innan renovering eller rivning påbörjas. Arbetsmiljö vid rivning! Rivning är en form av anläggningsarbete som omfattas av Arbetsmiljöverkets bestämmelser. Även privatpersoner har arbetsmiljöansvar men det kan i vissa fall slutas avtal med entreprenören om att ta över det. Läs mer om vad som gäller på För mera information om regelverket vid rivning se kom ihåg att rivningsavfall bland annat kan innehålla tungmetaller som kadmium och kvicksilver. dessa kan ställa till stor skada om de inte hanteras rätt! blanketter för rivningsanmälan/ rivningslov kan hämtas på de flesta kommuners hemsida! 3

4 2 GÖR EN MATERIALINVENTERING OCH SKRIV EN KONTROLLPLAN. SKICKA DESSA TILLSAMMANS MED EN ANSÖKAN/ANMÄLAN TILL KOMMUNENS BYGGLOVSAVDELNING. Byggherren ansvarar för att kontrollera att de krav som gäller följs vid rivningen. Detta innebär bland annat att utse en kontrollansvarig, se till så att en materialinventering genomförs och att en kontrollplan skrivs och följs. En materialinventering ska alltid göras före åtgärder som omfattar rivning, även om åtgärden är liten. Gå igenom och anteckna vilka material som finns där rivningen planeras. Rivningsavfall indelas och sorteras vanligtvis i följande grupper: A. Farligt avfall B. Material som kan användas igen (återanvändning) C. Material som blir till nytt material (materialåtervinning) D. Material som kan förbrännas med energiutnyttjande (energiåtervinning) E. Material som inte kan återanvändas eller återvinnas (till deponi) Exempel på en mall för materialinventering finns på nedanstående länk men kan även finnas på din kommuns hemsida. Det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga rivningar och den ska innehålla följande uppgifter: vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avser vem som ska göra kontrollerna vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske, vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand. Exempel på en mall till en kontrollplan finns på: det är viktigt att farliga ämnen, komponenter och material identifieras vid en materialinventering redan innan rivning! 4

5 3 HANDLINGARNA GRANSKAS AV BYGGLOVSAVDELNINGEN. Bygglovsavdelningen granskar ansökan/anmälan ur byggoch miljösynpunkt. I många fall kan ärendet handläggas snabbare om ett gemensamt besök görs på platsen. Byggherren kan kallas till ett tekniskt samråd där man bland annat går igenom arbetets planering, om materialinventering gjorts och att kontrollplanen följts. kom ihåg att rivningen får inte börjas innan byggherren fått ett startbesked. observera att rivningslov gäller inom en begränsad tid! 4 BESLUT OM STARTBESKED LÄMNAS AV KOMMUNEN. RIVNINGEN FÅR INTE PÅBÖRJAS INNAN BYGGHERREN FÅT T ET T STARTBESKED. När allt är klart lämnas ett rivningslov inklusive startbesked eller enbart startbesked. Rivningen får inte påbörjas innan stratbesked har erhållits. Om rivningen inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft, upphör lovet att gälla. Vissa kommuner kan ha egna lokala rivningsbestämmelser. 5 RIVNINGEN GENOMFÖRS MED SORTERING ENLIGT KONTROLLPLANEN. Avfallshantering och sortering ska genomföras enligt byggavdelningens beslut eller anvisningar. Anteckna avfallsslag, borttagen mängd, transportör och mottagare. Detta redovisas till byggnadsavdelningen i kontrollplanen efter rivningens slut. Spara transportdokument och dokumentation av lämnat av avfall. Sortering av bygg- och rivningsavfall ska normalt ske på plats. I undantagsfall kan central sortering i efterhand accepteras. Sortering på plats underlättar återanvändningen och återvinningen. sortera ut ditt farliga avfall och sådant som kan användas igen. olika slag av farligt avfall ska sorteras i olika fraktioner och får inte blandas! 5

6 SORTERA RIVNINGSAVFALLET SÅHÄR: farligt avfall A. FARLIGT AVFALL Plocka bort allt farligt avfall innan rivningen, exempelvis: Elektronik och kablage, vitvaror, klimatanläggning, brandsläckningsutrustning, isolering som innehåller CFC, fogmassa och akrydurgolv med PCB, kondensatorer med PCB, tryckimpregnerat eller annat träskyddsbehandlat virke, lysrör, glödlampor och andra elektriska ljuskällor, bly, färgrester, olja och andre kvarlämnade kemikalier, asbest. Farligt avfall kan skada hälsa och miljön och ska därför sorteras ut direkt på platsen. Det får inte blandas med annat avfall. Farligt avfall ska förvaras torrt och på sådant sätt så att obehöriga inte kan komma åt det. Flytande avfall ska dessutom förvaras så att läckage inte kan ske, exempelvis i täta kärl. Om förvaringen av farligt avfall är bristfällig kan det leda till förorening av luft, mark och vatten. Hushåll Ska lämna det farliga avfallet på kommunens miljöstation. Företag Kan anlita en transportör med tillstånd att köra farligt avfall eller ansöka om ett eget tillstånd hos länsstyrelsen innan transporten sker. Mindre mängder kan transporteras efter anmälan till Länsstyrelsen. För mera information om farligt avfall: Naturvårdsverkets hemsida Sveriges byggindustrier Miljösamverkans broschyr om farligt avfall på företag Arbetsmiljöverket exempelvis arbetsmiljöregler för asbest Boverket 6

7 materialåter användning B. MATERIAL SOM KAN ANVÄNDAS IGEN Spara äldre konstruktionsvirke, exempelvis bjälkar och takstolar! Gamla dörrar, fönsterkarmar, beslag, sanitetsgods och tegelpannor kan återanvändas. Begagnat byggmaterial kan köpas och säljas på Internet. För mera information: Länsstyrelsens hemsida om byggnadsvård Samhällsplanering & Kulturmiljö Byggnadsvård Riksantikvarieämbetet Svenska Byggnadsvårdsföreningen Kalmar läns museum För mera information om hur olika material kan sorteras se exempelvis: materialåter vinning brännbart material C. MATERIAL SOM BLIR TILL NYTT MATERIAL Exempel på material som ska sorteras ut: Metall, gips, planglas, glas, plast, betong, tegel och klinker, asfalt, förpackningar, emballageplast, wellpapp. D. MATERIAL SOM KAN FÖRBRÄNNAS MED ENERGIUTNYTTJANDE Efter att farligt avfall och återvinningsbart material har sorterats ut kan till exempel följande material lämnas till förbränning: Trä, spånskivor, plast som inte kan återvinnas, fukt och skadedjursangripet virke. E. AVFALL TILL DEPONI Efter sortering lämnas överblivet avfall till deponi! Exempel på sådana material kan vara: Sammansatta material som inte går att dela på samt smutsigt och fuktskadat byggmaterial. avfall till deponi 7

8 6 SLUTREDOVISNING OCH SLUTBESKED. Ett slutbesked är byggnadsnämndens godkännande av rivningen. För att få ett slutbesked måste byggherren visa att kraven i rivningslov och/eller startbeskedet har uppfyllts. Detta görs genom att den kompletta kontrollplanen lämnas till kommunen. 95 % energi sparas om man använder återvunnet aluminium jämfört med om man använder nytt material KÄLLA: AVFALL SVERIGE den värme och el som produceras genom energiåtervinning av avfall motsvarar elförbrukningen för ca lägenheter och uppvärmningen av cirka lägenheter KÄLLA: SVENSK FJÄRVÄRME 8

9 E-POST OCH HEMSIDA TILL DIN KOMMUN Borgholms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Emmaboda kommun Bygg- och miljöenheten Hultsfred kommun Hultsfred-Vimmerby miljö- och byggnadsförvaltning Högsby kommun Miljö- och byggkontoret Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Mönsterås kommun Miljökontoret Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen Nybro kommun Samhällsbyggnad Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadskontoret Region Gotland Enhet bygglov Torsås kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Vimmerby kommun Hultsfred-Vimmerby miljö- och byggnadsförvaltning Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret Denna broschyr är en översiktlig tolkning av regelverket i Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Kopiera gärna från broschyren men hänvisa till källan! 9

10 Grafisk form: Nisse Hagman MILJÖSAMVERKAN SYDOST ÄR ETT SAMARBETSPROJEKT MELLAN DE TRETTON KOMMUNALA MILJÖFÖR- VALTNINGARNA I GOTLANDS OCH KALMAR LÄN, REGIONFÖRBUNDET OCH LÄNSSTYRELSERNA I KALMAR OCH GOTLANDS LÄN. Denna broschyr är framtagen av arbetsgruppen för projektet Rivningsavfall under 2007 och uppdaterad under Kopiera gärna från broschyren men hänvisa till källan. Miljösamverkan Sydost ADRESS MILJÖSAMVERKAN SYDOST Regionförbundet i Kalmar Box 762 (Nygatan 34) Kalmar WEBBPLATS