Utbyte på designfakulteten på TU Delft höstterminen 2014

Transkript

1 Utbyte på designfakulteten på TU Delft höstterminen 2014 Jag heter Anders Nordlie och läser Design och produktframtagning med Teknisk design som inriktning på mastern. Hösten 2014 under min nionde termin var jag på utbytestudier på TU Delft i Nederländerna. I den här reseberättelsen kommer jag berätta varför jag tycker att TU Delft är ett bra val, hur jag förberedde mig och saker som är bra att tänka på om du gör ditt utbyte i Nederländerna. Jag kommer främst rikta mig mot studenter som är intresserade av att läsa designkurser och som kommer från någon av inriktningarna på mastern Integrerad produktdesign på KTH. Varför Delft När jag började undersöka vilket universitet jag skulle ansöka till för min utbytestermin dök Delft tidigt upp som det mest intressanta alternativet. Med facit i hand kan jag också säga att det höll för alla de förhoppningar jag hade innan jag åkte iväg. Designfakulteten på TU Delft är på en helt annan nivå än KTH s dito och har helt andra resurser. Fakulteten har studenter, 100 doktorander och 200 anställda. Tack vare storleken och bredden på fakulteten så sker undervisningen av personal med specifik kunskap inom varje område som lärs ut vilket ger en väldigt hög nivå. Om man har ett intresse för design och sätter studierna som en viktig del av sitt utbyte kan jag varmt rekommendera TU Delft. Man ska dock vara medveten om att skolan likt KTH har teknisk grund och det som lärs ut har teoretisk grund så det är inte någon industridesign-utbildning. Skolan håller generellt hög nivå och är rankad topp tre bland tekniska universitet i Europa och mastersutbildningen Strategic Poduct Design som jag läste är rankad topp 30 bland designutbildningar i världen. Designfakulteten Huvudgatan som löper genom campus.

2 Bild inifrån designfakulteten. Centralt inne i byggnaden finns ett stort torg där olika studentprojekt ställs ut regelbundet. Aulan vilken ser ut som ett strandat rymdskepp i bästa brutalism-stil. Förberedelser och kursval Inför utbytesstudierna var det en del pappersformalia att genomföra. Först och främst gäller det att hitta kurser som man kan byta ut de kurser som man skulle läst på KTH emot. I mitt fall som sistaårs-student på Teknisk design innebar detta att hitta en projektkurs som motsvarade andra delen av högre kurs-projektet samt ett utbyteskurs till forskningsmetodik. Till en början hade jag svårt att hitta någon kurs som jag kunde tillgodoräkna forskningsmetodiken. När jag åkte ner till Delft hade jag fått godkänt att kursen Design theory and methodology skulle täcka upp för halva kursen på KTH. Väl nere på plats upptäckte jag att kursen Context and conceptualization innehöll kursmoment som gjorde att jag kunde tillgodräkna den för de kvarvarande poängen på forskningsmetodiken. Ett tips är att kolla på läromålen i kurserna och inte bara söka på kursnamn och läsa i kursbeskrivningarna när en letar kurser. Jag upplevde att det fungerade smidigt att få utbyteskurser tillgodoräknade och att KTH var tillmötesgående. Jag läste på Industrieel Ontwerpen, fakulteten för Industrial design engineering på TU Delft. Som utbytesstudent under masteråren kan du välja att antingen plocka ihop egna kurser eller välja att hoppa på en av deras tre inriktingar. Design for Interaction undersöker samspelet mellan människa och produkt med användarens upplevelse av och förståelse för produkten i fokus. Integrated Product Design är den mest tekniska av de tre med fokus på utvecklingsdelen i designprocessen. Jag läste inriktnigen Strategic Product Design som fokuserar på vad de i Delft kallar för the fuzzy front end, steget innan man börjar utveckla koncept och mer utforskar möjligheter på marknaden och potential hos företaget. På finns bra och utförliga beskrivningar av de olika programmen. Fördelen med att hoppa på ett program är att du läser de flesta kurserna med samma studenter och att du därför får chans att lära känna hela programmet. Alla tre program hade runt hundra studenter var per årskull då jag var där. Skolan har även en bred katalog av valbara kurser kallade electives. Dessa kurser är på 3-6 hp och behandlar ofta ett mer avgränsat ämne än vad de vanliga kurserna gör. Då jag tog hela SPD-mastern hade jag egentligen inte plats för att välja någon

3 mer kurs, men valde ändå att läsa en trepoängs skisskurs extra. Detta innebär en del stress men var genomförbart. Innan man kommer ner till Delft ska man registrera sig på något som heter Studielink. Det är rätt mycket information att sätta sig in i när man skall göra detta, men läser man bara igenom informationen noggrant och följer det som står så löser det sig. Man får all information man behöver skickad till sig innan man börjar i olika etapper. Tar man sig tid och sätter sig in i denna så kommer allt att löpa smärtfritt. Kursbeskrivningar Nedan har jag skrivit mina tankar om de kurser jag läste under mitt utbyte. ID4010 Design theory and methodology - Forskningsmetodikkurs med inriktning mot design. Om man är intresserad av teorin bakom metoderna och behöver en utbyteskurs till forskningsmetodiken är den ett bra alternativ. Om inte finns det nog mer givande kurser att välja. Behöver vara lite av en teorinörd för att uppskatta kursen fullt ut. Kursen är på 3 hp och examination är tre gruppinlämningar varav en är p/f och resterande är betygsgrundande. ID4216 Context and Conceptualisation Kursen handlar om hur man i designprocessen fångar upp människans interaktion med produkten och hur man tar hänsyn till de olika kontext som produkten skall användas i. För mig var detta ett område som jag länge hade varit intresserad av att lära mig mer av men inte kände att jag hade fått chansen till på KTH. Genom hela kursen genomfördes workshops kopplade till olika metoder som togs upp vilket gjorde att man bara genom att följa med lärde sig mycket med liten ansträngning. Hela kursen var väldigt pedagogiskt upplagd och lärorik och berörde många olika områden. Examinationen bestod av en salstenta och en uppsats. Just uppsatsen var ett inslag som många upplevde som lite udda då många av de ämnen som fanns att skriva om inte berörde kursinnehållet särskilt mycket, dock hade alla ämnen koppling till design. Syftet med uppsatsen är just att skriva en skriva en uppsats på ett korrekt sätt och inte att komma fram till något enastående resultat. Något som kan vara bra att tänka på så man kan prioritera sin tid rätt. Lär av mitt misstag ID4310 Brand and Product Strategy Den mest lärorika, roliga och krävande kursen jag läste under mitt utbyte. Kursen bygger till stor del på teorin som återfinns i boken Brand-driven innovation av Erik Roscam Abbing. Erik är även lärare i kursen och en av de mest inspirerande personerna jag stött på under mina studieår. Brand driven innovation handlar om hur man väver samman potential hos företaget med möjligheter på marknaderna för att design innovativa produkter. Varje vecka hölls en teoriföreläsning och en gästföreläsning kopplad till teorin. Varje vecka skulle man sedan i grupper om fyra-fem studenter göra en inlämningsuppgift kopplad till föreläsningarna. Inlämningsuppgifterna var dessutom betygsatta och utgjorde halva betyget vilket gjorde att kursen blev ganska stressig. Utöver detta gjorde man ett projekt i samma grupp där man skulle applicera BDI-modellen på valfritt varumärke. Jag skulle definitivt rekommendera kursen då den var väldigt lärorik, även om den stundtals var tuff. ID4321 Customer research in NPD Kursen behandlar olika metoder som används i utvecklingen av nya produkter. Examinationen sker genom ett grupprojekt som består av två metoddelar, en kvalitativ och en kvantitativ, samt en salstenta. Jag tyckte kursens inte var särskilt rolig men den var väldigt lärorik och gick grundligt igenom hur man faktiskt skall gå tillväga för att samla in data samt tolka denna statistiskt. Detta var en kunskap som jag upplevt man har gått miste om på KTH. Jag skulle rekommendera kursen om man vill få faktiska kunskaper i hur man genomför kundundersökningar, intervjuer, fokusgrupper, utformar enkäter, tolkar insamlad data och så vidare. ID4330 New Product Economics Kursen innehåller mångt och mycket samma material som ME1003 Industriell ekonomi på KTH. Det som skiljer dem åt är ME1003 går lite djupare på den ekonomiska biten och beräkningar medan NPE även kollar en del på affärsmodeller. Jag var lite besviken på kursen då jag hade hoppats på att affärsmodell-biten skulle vara större. Kursen examinerades med en salstenta och en gruppinlämningsuppgift. Jag skulle rekommendera att välja en annan trepoängskurs bland de valbara kurser som finns att tillgå om man har läst nämnd kurs på KTH.

4 ID4350 Design Strategy Project Höstterminens stora projekt på Strategic product design där de kunskaper som inhämtats i de andra kurserna, framförallt i Brand and Product strategy, skall vävas samman i ett projekt. Projektet görs i samarbete med ett företag och flera namnkunniga återfinns bland de som deltagit tidigare år, till exempel Philips, Mexx och TomTom. Då jag tog kursen genomfördes den i samarbete med Eneco vilket är ett av Nederländernas största energibolag. Projektet genomförs i grupper om 5-7 studenter där man jobbar med ett case i två månader. Projektet som jag deltog i hade som uppgift att hitta en roll för Eneco i en framtid där konsumenterna producerar sin egen energi samt att ta fram en marknadsplan. Kursen var lärorik och det var intressant att jobba direkt mot en riktig uppdragsgivare. Projektet avslutades med en heldag på Enecos kontor med en utställning och tre utvalda projekt fick chans att pitcha sin ide för företagets ledning. Min projektgrupp framför vår monter. Enecos huvudkontor där projektet presenterades. IO1016ZI Design drawing for international students - Skisskurs där man får en ordentlig genomgång i grunderna för att skissa "the Delft way". Innehållet i kursen är de grundläggande delarna i Koos Eissens skissböcker Sketching, The basics och Sketching, drawing techniques for product designers. Kursen består i 7 skisstillfällen om 4 timmar vardera där varje tillfälle ägnas åt en ny teknik.

5 Presentationsskiss från kursen IO1016ZI Design drawing for international students. Detta var min sista inlämningsuppgift och är ett exempel på ungefär till vilken nivå man når i kursen. Boende Jag skaffade lägenhet via Duwo, motsvarighet till SSSB. Att skaffa lägenhet på det sättet är smidigt och fungerar väldigt bra. Nackdelen är att du får betala ganska mycket och lägenheterna är inte i toppskick. Jag bodde på 24 kvm i Roland Holstlaan som ligger cirka 2 km från campus. Jag hade ingen cykel utan jag promenerade till skolan vilket tog en kvart. Det finns ingen bra kollektivtrafikförbindelse mellan Roland Holstlaan och TU Delft. I lägenheten fanns det en kokvrå och egen toalett med dusch. Området som huset ligger i har miljonprogramsstuk med loftgångshus. Lägenheten var möblerad med skrivbord och skrivbordsstol, två bokhyllor, en fåtölj, en byrå och en hurts samt en säng. I köksutrymmet fanns det två kokplattor och ett kylskåp, men ingen ugn, micro eller frys. Hyran var 500 per månad inklusive el, bredband och möblemang. Till det tillkom cirka 4000 SEK i administrationskostnader och köavgift innan man fick lägenheten. Min lägenhet var nästan dubbelt så stor som standardlägenheterna i huset. Det kändes lite onödigt då man inte har så mycket grejer med sig när man är på utbyte vilket gjorde att man inte direkt utnyttjade utrymmet. Dock betalade man inte så mycket mer för det extra utrymmet och det gjorde att man kände sig mindre instängd. Annars har lägenheterna i Roland Holstlaan en känsla av förvaringsplats för utbytesstudenter. En kortare period som en termin är de okej att bo i men de är inte särskilt hemtrevliga. En positiv grej med Roland Holstlaan är att det finns tre bra mataffärer inom ett par minuters gångavstånd. Min favorit var Jumbo som hade låga priser och bra utbud. Det var också skönt att flytta in i en möblerad lägenhet så man slapp hålla på att fixa med det när man kom ner. Dock fanns det inga husgeråd när jag flyttade in. Däremot fanns det ny städutrustning, nytt duschdraperi och nytt täcke, kudde och sängkläder. Nedanför har jag lagt in ett gäng bilder från lägenheten då jag av erfarenhet vet att det är ganska svårt att hitta på internet. Skrivbordshörna

6 Badrum Kokvrå

7 Sovhörnan. kokvrån ligger till vänster, skrivbordshörnan bakom och badrummet snett bakåt till vänster. Utsikt från tionde våning i Roland Holstlaan som jag bodde på. Med facit i hand hade jag nog försökt få boende i något av Duwos andra hus. Många av de nederländska studenterna hyrde hus tillsammans med kompisar, något som några svenska vänner jag lärde känna där nere också gjorde. Om man har möjlighet till detta är det förmodligen den bästa chansen som finns till att få ett trevligt boende. Att hyra en lägenhet privat verkar inte vara alltför svårt om man föredrar att göra detta framför att hyra en studentlägenhet. På denna länk finns ett filmklipp om hur det är att bo i i Roland Holstlaan: Bra att veta Skolan anordnar ett introprogram för utbytesstudenter till självkostnadspris (runt SEK). Under programmet anordnas olika aktiviteter och man får hjälp att fixa praktiska saker som att skriva in sig hos kommunen, fixa ett bankkonto och köpa cykel. Man får även möjlighet att lära känna andra utbytesstudenter

8 och komma in i studentlivet på TU. Jag gick inte programmet och upplevde det inte som någon större svårighet att klara av de grejer som skulle göras på egen hand. Det var inte heller några problem att lära känna de andra studenterna utan att gå programmet. Tentamensanmälan måste göras från och med 56 dagar till och med 14 dagar innan tentamen. Missar man detta får man endast skriva tentamen i mån av plats och dessa platser tilldelas genom att man fyller i en webenkät upp till två dagar före tentamen på TU Delfts hemsida. Man får då veta en dag innan tentamen om man får skriva eller ej. Jag råkade ut för detta två gånger och systemet fungerade bra och jag fick skriva bägge gångerna. Dock är det lite nervöst att gå och vänta på om man får skriva eller ej och man gör därmed bäst i att se till att anmäla sig i tid. På många ställen i Nederländerna fungerar bara betalkort utan kredit som Visa Electron och Maestro. Vill du ha möjlighet att betala med kort på dessa ställen bör du skaffa ett bankkonto hos en Nederländsk bank. För att göra detta måste du ha ett provisoriskt personnummer, kallat BSN-nummer. Se nedan för hur du skaffar detta. Om du inte vill skaffa ett Nederländskt bankkonto klarar du dig bra utan detta också. Jag använde bara mitt svenska ICA-bankkort, vilket har gratis uttag och avgiftsfri betalning även utomlands. Betalade med kontanter för det mesta. Om du bor hos Duwo kan du betala hyran med kort direkt på deras kontor. Har du arrangerat ditt boende på något annat sätt eller av någon annan anledning behöver föra över pengar till Nederländska bankkonton regelbundet är det bäst att skaffa ett nederländskt bankkort då du annars kommer vara tvungen att betala en avgift hos din svenska bank varje gång du skall göra detta. Inom ett par veckor efter att du har anlänt till Delft är det obligatoriskt att skriva in sig på kommunkontoret om du skall stanna längre än fyra månader. När du har gjort detta får du ditt BSN-nummer, vilket är ett tillfälligt personnummer. Kommunkontoret heter Delft Gemeente och ligger i samma hus som järnvägsstationen (på samma gata som järnvägsstationen om du läser detta innan hösten 2015). På ww.delft.nl finns information på saker du behöver göra när du flyttar till/från Delft. NS är motsvarigheten till SJ och på deras hemsida kan man söka på avgångstider och liknande. Ska man planera resor med andra trafikslag än tåg är ett bättre alternativ. Att resa med tåg inom Nederländerna ligger på en klart överkomlig prisnivå. Om man planerar att resa ut i Europa under sitt utbyte bör man dock planera detta i god tid och boka biljetter tidigt för att få bra pris. Detta gäller speciellt om du har passerat åldern för ungdom då studentpris inte förekommer på samma sätt som i Sverige. Alla kollektivtrafikbolag inklusive tåg har gått samman i ett gemensamt biljettsystem kallat OV-Chipkart. Kortet fungerar likt kontoladdningen på SL, med skillnaden att du stämplar både in och ut när du reser och systemet räknar automatiskt ut hur mycket din resa kostade. Det enda du behöver tänka på är att minst ha 20 i saldo när du kliver på tåget eller 4 om du åker med lokaltrafiken. Som utbytesstudent har du två alternativ att välja på. Antingen köper du ett blått kort direkt i någon av NS biljettautomater. Detta kostar ett par euro och du laddar på och reser för samma priser som vid enkelbiljetter minus biljettkostnaden som tillkommer vid köp av enkelbiljetter. Annars kan du köpa ett personligt OV-Chipkaart. För att göra detta måste du beställa ett via och det tar då några veckor innan du får ditt kort så detta kan vara bra att göra i förväg. Med ett personligt kort har du möjlighet att tanka på tillägg på ditt kort vilka ger olika typer av rabatter. Zout betyder salt och Zoet betyder sött. Lär dig dessa två ord och du undviker en hel del oönskade överraskningar i mataffären då holländarnas uppfattning om vart det är lämpligt att applicera dessa två smaker skiljer sig en hel del från vår. Undvik även Duivekater, ett sötat vitt bröd som smakar allt annat än bra. Prisnivån på mat är lägre både på restaurang och i mattaffären jämfört med Sverige. Detta gäller främst på frukt och grönsaker, kött, bröd samt godis, läsk, snacks och liknande. Även öl är mycket billigare än Sverige, speciellt i mataffären där en back kostar under hundringen. Prisnivån på övrig alkohol och tobak ligger på samma nivå som i Sverige. Jumbo är den mest prisvärda och med bäst utbud av de kedjor jag provade att handla mat på.

9 Delft Delft är en mysig och pittoresk stad med runt invånare. Stadskärnan består av gamla byggnader och är byggd runt ett stort torg. Inne i staden är det fullt av kanaler och staden är så nära den stereotypa Holländska staden man kan komma. Utan att ha någon större erfarenhet tror jag att man i mångt och mycket kan jämföra staden med Lund då mycket kretsar kring studenterna. Det känns också på många sätt som en typisk turiststad. Det finns gott om mysiga restauranger, barer och cafée. Är man intresserad av nattklubbar och uteliv är däremot utbudet lika med noll. Efter ett tag känns livet i staden lite trött och det händer inte jättemycket på helgerna. Studentlivet är inte lika lättillgängligt som på KTH heller då mycket kretsar kring olika slutna sällskap. Som utbytesstudent har man dock möjlighet att delta på olika evenemang för och av utbytesstudenter. Det begränsade utbudet av aktiviteter som inte är riktade mot studenter märks av genom att många äldre studenter vilka har tröttnat på studentlivet har valt att bosätta sig i någon av de närliggande städerna Haag och Rotterdam. En av Delfts många kanaler. Nederländerna och nederländarna Nederländerna och Sverige har väldigt många likheter och samtidigt väldigt många olikheter. Jag upplevde nederländarna som väldigt lika oss svenskar på väldigt många sätt men att våra samhällen skiljer sig mycket åt. Innan jag åkte ner hade jag fått höra att Nederländerna var extremt rätt på sak, på gränsen till otrevliga. Detta var inte något som jag direkt upplevde, men det kanske beror en del på hur rak kommunikation man är van vid. Folk säger vad de tycker, men jag var i vart fall inte med om att någon sågade och förkastade idéer rakt av bland studenterna. Jag upplevde det som att konsensus var något som var viktigt där precis som här, även om de där inte bara höll med för sakens skulle förr att slippa ta en diskussion vilket ibland kan vara fallet i Sverige. Som utbytesstudent upplevde jag att det var lätt att lära känna nederländarna, men svårare att komma in i deras sociala kretsar utanför skolan. På samma sätt som man som student KTH ofta har inarbetade social kretsar. Nederländarna i alla åldrar är duktiga på engelska och det är inga problem att göra sig förstådd eller att hitta information.

10 Drogliberalism och prostitution är något som man ofta hör i samband med Nederländerna. Detta är något som man främst stöter på i delar av Amsterdam och inte berörs av i Delft. Amsterdam är en turiststad i kubik som jag inte lyckades fatta tycke för riktigt trots flera besök. Det är väldigt mycket folk och vill du se kanaler och pittoreska hus gör du det bättre i Delft. Jag föredrar Rotterdam på flera plan då detta var en trevligare och modernare stad. Om man vill få ut mer av sin fritid kan det vara en fördel att bo i Rotterdam. Dock tar man sig dit på en kvart med tåget från Delft och kommunikationen är bra över hela dygnet så man har goda möjligheter att nyttja stadens utbud även om man inte bor där. Sammanfattningsvis är TU Delft ett bra alternativ om du är intresserad av design och vill få ut mesta möjliga studiemässigt av din utbytestermin. Som svensk är det lätt att komma in i det nederländska samhället och många saker fungerar väldigt lika. Skolan är välorganiserad och jag upplevde att det sällan uppstår problem som inte går att lösa. Jag hoppas att min reseberättelse har gett dig svar på en del av dina frågor och att du kommer få en bra utbytestermin vart du än väljer att åka. Anders Nordlie nordlie@kth.se