KALLELSE. Socialnämnden

Transkript

1 KALLELSE Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Tid Onsdagen den 20 augusti 2014, kl. 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Ärenden Dnr Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Fastställande av dagordning TEMA Öppna Jämförelser - kl:15:10 15:30 5. Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, andra kvartalet Yttrande över nytt reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård 7. s underlag för övergripande plan med budget Rapporter och information - Krishanteringsplan - Muntligt - Verksamhetsuppföljning - Muntligt - Ekonomisk uppföljning Statistik ekonomiskt bistånd - Statistik barn, unga och vuxna samt öppenvård BM - SOC/2014:31 LF 2 SOC/2014:65 LF 3 SOC/2014:66 LF 15 AG LF BM UKA UKA/LQ 9. Meddelanden Delegationsbeslut Nya frågor Pat Werner ORDFÖRANDE Kallelse SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

2 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN : Vår handläggare Ert datum Er beteckning Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut, till Inspektionen för Vård och Omsorg och kommunens revisorer. För andra kvartalet 2014 finns ett gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta a t t godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen för andra kvartalet 2014 samt a t t till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen som är äldre än tre månader. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Västgötagatan 18 Telefax: E-post: socialförvaltningen@katrineholm.se

3 3 TJÄNSTESKIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN : Vår handläggare Bruno Maras Controller Ert datum Er beteckning Förslag till yttranden över nytt reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland har översänt förslag till nytt reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård på remiss till respektive medlemmars kommunstyrelse och landstingsstyrelse. Kommunledningsförvaltningen har inför kommunstyrelsens beredning av ärendet den 10 juli 2014 remitterat förslaget till vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden för yttrande. Svar ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 1 september för fortsatt beredning av ärendet. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade i september 2013 att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en organisation för hållbar samverkan och utveckling mellan den kommunala socialtjänsten och delar av landstingets hälso- och sjukvård. Utredningen ledde fram till ett förslag, vilket har förankrats hos länets kommuner och landsting genom remissförfarande under våren Vid remisstidens slut 6 maj 2014 hade samtliga tio huvudmän kommit in med yttranden. Den politiska styrgruppen har vägt samman inkomna yttranden och lämnat ett slutgiltigt förslag till regionstyrelsen. Regionstyrelsen har behandlat ärendet vid ett sammanträde den 5 juni 2014 och fattat följande beslut: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom den politiska styrgruppens förslag, inklusive ändringen av 1 i förslaget till reglemente; på sida 2 i punktlistan tas den andra meningen i den första punkten bort. 2. Regionstyrelsen rekommenderar landstinget och länets kommuner att anta förslaget till nytt reglemente för den gemensamma nämnden. SOCILAFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: bruno.maras@katrineholm.se

4 4 TJÄNSTESKIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN : Förslaget kommer att innebära en ändring i innehållet och i förutsättningarna för den gemensamma nämnden vilket innebär ett nytt reglemente och att den nuvarande gemensamma nämnden (VOHJS) byter namn till Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård. Förslaget till nytt reglemente för den gemensamma nämnden har skickats till landstingets och länets kommuner för beslut. Förslaget avses kunna genomföras från och med 1 januari 2015 och reglementet kommer i och med det att ersätta tidigare fastställt reglemente. Socialförvaltningens förslag till yttrande Socialförvaltningen har tagit del av förslag till nytt reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård. Socialförvaltningen har inga synpunkter i sak men vill påpeka att kostnaderna kommer bli högre jämfört med dagens samarbete. Det finns risk att förslaget leder till ökade kostnader i och med ny fördelning av investeringar, budgetprocessen, administrativa frågor och personalfrågor. Kulturskillnaderna mellan de olika instanserna kan vara stora och därmed ökar även risken för otydlig politisk styrning och att dubbla organisationer skapas. Socialförvaltningens förslag till beslut 1. beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. 2. Yttrandet översändes till Kommunstyrelsen. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCILAFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: bruno.maras@katrineholm.se

5 5 STYRGRUPPENS FÖRSLAG Datum Dnr Regionstyrelsen Slutligt förslag till struktur för samverkan och utveckling inom socialtjänsten och delar av hälso- och sjukvården Inledning I skrivelse remitterade den av regionstyrelsen utsedda politiska styrgruppen sitt förslag i rubricerade ärende. Vid remisstidens slut hade samtliga 10 huvudmän kommit in med yttranden. De inkomna remissvaren har hanterats på ett möte i styrgruppen Det finns en majoritet bland huvudmännen som i princip tillstyrker styrgruppens förslag med vissa tillägg. Främst vill man att finansieringen av FoU-verksamheten, då det statliga stödet upphör, ska beredas vidare. Dessa huvudmän är Landstinget samt kommunerna Flen, Vingåker, Strängnäs och Oxelösund. Eskilstuna och Katrineholm stöder förslaget, men pekar på ett ökat resursbehov om samverkan ska kunna utvecklas mer. Nyköping vill avvakta med ställningstagande till innehåll och reglemente. Man ser heller inget behov av att tillföra mer resurser i detta läge. Gnesta ser ekonomiska problem och vill inte göra några nya åtaganden eller andra förändringar just nu. Trosa vill avvakta till den kommande översynen av all regional samverkan. De fullständiga remissvaren finns i bilaga 1. Med detta resultat av remissomgången identifierar styrgruppen två handlingsalternativ; 1. Avvakta till en kommande översyn av all regional samverkan under nästa mandatperiod. 2. Genomföra en förändring som majoriteteten av huvudmännen står bakom. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(5)

6 6 Om man skulle välja alternativ 1 måste ändå en del åtgärder vidtas. Först och främst måste det politiska ansvaret för både FoU-verksamheten och den regionala samverkansfunktionen tydliggöras. Det betyder bl a att verksamhetsplaner, budget och ekonomisk uppföljning ska hanteras av regionstyrelsen. Vidare måste den organisatoriska hemvisten för FoU i Sörmland hanteras då Eskilstuna kommun sagt upp nuvarande avtal om att driva verksamheten på regionförbundets uppdrag. Det finns också en del ekonomiska frågor som måste hanteras i närtid (se avsnittet om ekonomin). Det blir i detta läge även nödvändigt att tydligöra vilken roll den nuvarande gemensamma nämnden ska ha. Om den politiska styrningen sker genom regionstyrelsen blir det omöjligt för den gemensamma nämnden att ha något formellt eller praktiskt inflytande i frågor som rör den samverkan som idag sker genom Länsstyrgruppen, inklusive samverkansstrategens arbete och FoU i Sörmland. Styrgruppen förordar alternativet 2, dvs att genomföra en förändring som majoriteten av huvudmännen förordar. Detta innebär naturligtvis att samtliga huvudmän slutligen måste ställa sig bakom ett sådant kompromissförslag. Skälet till att styrgruppen förordar detta alternativ är att möjligheterna för en utveckling och effektivisering av samverkan inom socialtjänst och vård ökar. Vidare tydliggörs kopplingen till de berörda kärnverksamheterna inom landstinget och kommunerna. Den föreslagna förändringen hindrar eller försvårar inte heller att i ett senare skede göra en översyn av all regional samverkan inklusive dess struktur och styrning. Reglementet Mot bakgrund av det, efter remissomgången, reviderade förslaget, kommer reglementet att få följande utseende (bilaga 2). Bakgrund till de ekonomiska förutsättningarna Samtliga remissvar tar upp frågan om ekonomin och flertalet förordar att detta blir föremål för fortsatt beredning. Det kan därför vara på sin plats att ytterligare beskriva förutsättningarna för den nuvarande verksamheten och hur beslutsläget på nationell nivå ser ut. Grunden för nuvarande samverkansmodell var en överenskommelse mellan huvudmännen från 2007, där man enades om att utveckla det tidigare FoU Äldre till FoU i Sörmland. Ansvaret för verksamheten lades på regionförbundet, som genom ett avtal lade själva driftansvaret på Eskilstuna kommun, Vuxenförvaltningen. Det statliga stöd som utgått under uppbyggnadsperioden var vid denna tid på väg att avvecklas. För att säkerställa fortsatt verksamhet enades huvudmännen om att fr o m 2008 skjuta till egna medel till den nya verksamheten motsvarande 10 kr per Sid 2(5)

7 7 invånare (kommunerna 6 kr och landstinget 4 kr), d v s totalt 2,7 Mkr per år. Denna basfinansiering betalar huvudmännen fortfarande in till regionförbundet bildades även ett politiskt samrådsorgan för vård- och omsorgsfrågor, SOVIS, vilket skulle fungera som samrådsgrupp för regionförbundets styrning av verksamheten. På initiativ av SKL och indirekt regeringen träffades 2010 överenskommelser i samtliga län angående en avsiktsförklaring från landstinget och kommunerna om att bygga en struktur för stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Till detta kopplades successivt olika statliga stöd, bl a stöd till en regional samverkansresurs i varje län (i Sörmland kallad samverkansstrateg). Stödet till samverkansresursen skulle lämnas till en gemensam samverkansorganisation i länet och regionförbundet ombeddes påta sig den rollen. Då detta avsågs att vara ett tidsbegränsat stöd träffades en överenskommelse mellan regionförbundet och varje huvudman om att de kostnader som inte täcktes av det statliga stödet skulle fördelas ut på huvudmännen. Regionförbundet Sörmland har aldrig tillskjutit egna medel till den aktuella verksamheten. De statliga stöden i övrigt har riktats till specifika områden och projekt. I Sörmland lades ansvaret för genomförandet av dessa hos FoU i Sörmland/Eskilstuna kommun, dit även de ekonomiska stöden har betalats ut. Utöver de regionala stöden fick även huvudmännen möjlighet till direkta ekonomiska bidrag som oftast kopplades till utförda prestationer. I förutsättningarna för dessa bidrag ingår att medel även ska avsättas för att säkerställa uppbyggnaden av den regionala stödstrukturen. Ekonomin framöver Regeringen har beslutat att fr o m 2014 påbörja en avveckling av de olika regionala stödformerna. Stödet till samverkansstrategen ska t ex trappas ned med 25 % per år fram till Vissa projekt har en fastställd tid för avslut, medan det för andra stimulansbidrag tas årliga beslut. Detta är bakgrunden till de överväganden och förslag som anges i utredningen. Beslutsläget inför 2015 är alltså mycket oklart, särskilt om man beaktar att det är riksdagsval i september i år. När det senare i höst kommer besked om hur den statliga finansieringen kommer att se ut för kommande år måste huvudmännen vara klara över på vilken nivå man är beredd att gå in med egna medel för att täcka eventuellt bortfall av statligt stöd. Huvudmännen behöver därför snarast inleda överläggningar kring vilken samverkan mellan socialtjänsten och delar av hälso- och sjukvården man långsiktigt vill säkerställa. Särskilt fokus bör då läggas på att bedöma vilken uppgift man ser för FoU i Sörmland framöver. Detta behöver ske oavsett vilket av ovan beskrivna handlingsalternativ man väljer. Sid 3(5)

8 8 Förslag Den nuvarande gemensamma nämnden (VOHJS) byter namn till; Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård. Nämnden får formellt ledningsansvar för hjälpmedelsförsörjningen, FoU i Sörmland och Vård- och omsorgscollege. FoU i Sörmland placeras verksamhetsmässigt i landstinget och fortsätter att finansieras genom dels huvudmännens basfinansiering enligt gällande överenskommelser, dels de statliga medel och andra stöd som kan komma att utgå till berörda verksamheter. Landstinget övertar ansvaret för att ta in huvudmännens basfinansiering. Finansieringen av FoU-verksamheten då statliga medel upphör är en fråga som får beredas vidare när tydliga besked kommit från regeringen. Den gemensamma nämnden övertar arbetet som startade i det nu avslutade projektet Sörmland UPPmärksammar barnen. Samverkansstrategen som idag finns i Regionförbundet Sörmland förs över till landstinget och blir en del av nämndstödet till den gemensamma nämnden tillsammans med nämndsekreteraren som finansieras av landstinget. Samverkansstrategen placeras direkt under nämnden och blir därmed sidoställd chefen för hjälpmedelsverksamheten. Inga ytterligare utredartjänster tillsätts för närvarande. Regionförbundet tar t o m 2015 ansvar för finansiering av samverkansstrategen till den del som inte finansieras av staten. Från och med 2016 övertas ansvaret för finansieringen av huvudmännen. Länsstyrgruppen för närvård samt beredningsgruppen för hjälpmedelsverksamheten är beredningsgrupper till den gemensamma nämnden och befintliga samverkansgrupper, där arbetsgrupper för barn finns, är en viktig resurs för nämnden. Skolchefer bör adjungeras vid behov. Nämnden ska vidare följa upp och föreslå utveckling av samverkansmöjligheter till huvudmännen inom följande gemensamma målgrupper: Barn och unga som behöver särskilt stöd. De delar som återfinns i det avslutade projektet Sörmland UPPmärksammar barnen ingår i uppdraget Riskbruk, missbruks- och beroendevård Äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med psykisk ohälsa och sjukdom Sid 4(5)

9 9 Nämnden bör bestå av ordförandena i kommunernas socialnämnd samt vård- och omsorgsnämnd/motsvarande. Landstingets ledamöter i nämnden bör ha likartade uppdrag. Skolpolitiker adjungeras till nämnden när sådana frågor ska beslutas eller diskuteras. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND För den politiska styrgruppen Jimmy Jansson (S), Eskilstuna kommun Greger Tidlund (S), Landstinget Sörmland Ann-Sofie Lifvenhage (M), Gnesta kommun Magnus Leivik (M), Landstinget Sörmland Sid 5(5)

10 10

11 11 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG TILL REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD Enligt särskild överenskommelse mellan landstinget Sörmland och kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Vingåker, Flen, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta (nedan gemensamt kallade huvudmännen) bildades en gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland (VOHJS). Landstinget Sörmland är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Landstingets organisation. Huvudmännen har nu gemensamt beslutat ändra innehållet i och förutsättningarna för den gemensamma nämnden vilket innebär ett nytt reglemente och byte av namn. Detta reglemente, som antagits av samtliga parters fullmäktige, ersätter tidigare fastställt reglemente och gäller från NÄMNDENS ANSVAR Syftet med en gemensam nämnd för samverkan och utveckling av socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland att; Tillvarata de synergier som ligger i att samverka i hela regionen mellan de olika huvudmännen Öka effektivitet inom berörda verksamheter Förbättra kvaliteten inom berörda verksamheter Skapa en region med så likvärdig service som möjligt inom berörda områden I enlighet med de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar som fullmäktige i respektive kommun och i landstinget anger, ansvarar den gemensamma nämnden för följande verksamheter: Hjälpmedelsförsörjningen (se särskild bilaga) Nämnden svarar för att tillhandahålla individuella hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Nämndens uppgift är att trygga en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i landstinget och kommunerna. FoU Sörmland Avser verksamhet för forskning och utveckling avseende socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor inom Sörmland Vård- och omsorgscollege på lokal och regional nivå 1

12 12 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Nämnden ska vidare följa upp och föreslå utveckling av samverkansmöjligheter till huvudmännen inom följande gemensamma målgrupper; Barn och unga som behöver särskilt stöd Riskbruk, missbruks- och beroendevård Äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med psykisk ohälsa och sjukdom Nämnden skall besluta avseende operativa riktlinjer för huvudmännen, i övrigt föreslår nämnden huvudmännen rekommendationer i principiella frågor. Nämnden har rätt att inom givna budgetramar anställa personal och delegera enligt kommunallagen. Nämndens budgetprocess följer värdkommunen (värdlandstinget). 2 FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE För att förändra den gemensamma nämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i samtliga huvudmäns fullmäktige. Förutom det som regleras särskilt i detta reglemente gäller tillämpliga delar av Kommunallagen. 3 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket har ägt rum. Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård består av 15 ledamöter. Av dessa utser landstinget 6 ledamöter och respektive kommun en ledamot vardera. För varje ledamot utses en ersättare. Av kommunallagen följer att värdkommunen ska utse ordförande och en vice ordförande. Huvudmännen är överens om att Landstinget som värdkommun utser ordförande och kommunerna i samverkan utser två vice ordföranden. Nämnden utser inom sig ett presidium. Det består av ordföranden och två vice ordföranden. 4 SAMMANTRÄDEN Nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. 2

13 13 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård 5 ERSÄTTNING TILL LEDAMOT Respektive huvudman betalar ut eventuell ersättning till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. 6 ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från samma huvudman som ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ordinarie ledamot infinner sig vid sammanträde där ersättare tjänstgör fullgör denne tjänstgöringen t.o.m. beslut i det ärende som behandlas. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts och jäv inte längre föreligger. Ersättare som ej tjänstgör får delta i överläggningarna, men ej i besluten. 7 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde utser nämnden ersättare. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 8 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. 9 BESLUTFÖRHET Nämnden får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 10 KALLELSE Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt sändas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdesdagen. Kallelsen skall också tillhandahållas respektive huvudmans registrator för kännedom via webbpublicering. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. 3

14 14 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård 11 JUSTERING AV PROTOKOLL Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot och ska delges samtliga huvudmän i pappersform till dess registrator. Justeringen ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingets anslagstavlor. Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning. Justerat protokoll med underliggande handlingar publiceras på landstingets externa webb och meddelande om detta delges. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 12 RESERVATION Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 13 DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ordförande, eller annan som nämnden bestämmer. 14 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 15 REVISION Nämnden ska granskas av revisorerna i var och en av huvudmännen. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av samtliga huvudmäns fullmäktige. 16 BEREDNINGSGRUPPER Nämnden föreslås arbeta med två beredningsgrupper Hjälpmedelscentralens beredningsgrupp och Länsstyrgruppen för närvård (utökad). 4

15 15 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN :66/042 Vår handläggare Bruno Maras Ert datum Er beteckning s underlag för övergripande plan med budget 2015 I Planeringsdirektiv 2015 med plan för har socialnämnden tilldelats en budgetram på tkr. Samma tilldelning gäller 2016 och har inför 2015 gjort en prestationsbaserad budget som visar att kostnaden för 2015 uppgår mellan tkr och tkr för att möta de behov som socialnämnden kommer ställas inför nästkommande år. Utifrån den tilldelade ramen på tkr så beräknar socialnämnden att upp till tkr kommer upptas av nämndens lagstyrda verksamheter och på annat sätt bindande avtal. De resterande tkr ska täcka socialnämndens kostnader för exempelvis hyra av lokaler och all personal som behövs för att bedriva kvalitativ socialtjänst. Skillnaden mellan den tilldelade ramen och socialnämndens beräknade kostnader uppgår mellan tkr till tkr för år redogör i budgetunderlaget för verksamheten den utveckling och de förutsättningar som ligger till grund för beräkning av kostnader för verksamheten år Förslag till beslut: föreslås besluta att godkänna socialförvaltningens upprättade förslag till övergripande plan med budget och överlämna den till kommunstyrelsen. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: bruno.maras@katrineholm.se

16 16 Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2015

17 17 Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och volymmått Övergripande mål och resultatmål Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Investeringar Bilaga: Nya upphandlingar Bilagor Bilaga 1: Budget

18 18 1 Inledning kommer under nästkommande år fortsätta intensifiera sin verksamhetsuppföljning med större fokus på kvalitet inom verksamheten. Arbetet kommer utgå ifrån fastställd kvalitetsledningssystem, de riskbedömningar och särskilda handlingsplaner för att få en budget i balans samt uppfylla de krav från lagar och föreskrifter som ställs på socialtjänsten. I Nämndens underlag för övergripande plan med budget redogör socialnämnden de utmaningar som verksamheten kommer att ställas inför år

19 19 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 ska samtliga insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Utförande av insatser inom socialtjänsten genomförs av personal med relevant utbildning och erfarenhet. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och dennes föräldrar. Socialtjänsten kan komma med förslag på olika typer av lösningar för att föräldrarna ska få det stöd de behöver för att barnet/barnen ska ha det bra. I de fall där vare sig föräldrarna eller barnet/barnen samtycker till socialtjänstens förslag kan LVU-lagen användas för att se till att vården kan ges. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVU-lagen, måste socialnämndens utsedda utskott ansöka och få detta beviljat hos Förvaltningsrätten. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges, med stöd av LVM-lagen, måste socialnämndens utskott ansöka och beviljas detta hos Förvaltningsrätten. Katrineholms kommun har ett ansvar för handläggning av serveringstillstånd och inom kommunen sköts detta av socialnämnden. Det är alkoholhandläggaren, till lika socialnämndens jurist, som handlägger ärenden som gäller serveringstillstånd. har även tillsynsansvar över de restauranger som fått serveringstillstånd. Grunden för bedömning av serveringstillstånd är alkohollagen och andra tillämpliga lagtexter. ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen och handläggning enligt skuldsaneringslagen. är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. driver även ett eget boende för ungdomar, Kollektivet HVB samt lägenhetsboendet Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. 4

20 20 Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal hushåll som söker försörjningsstöd, snitt per månad Antal hushåll som beviljas försörjningsstöd, snitt per månad Antal sociala kontrakt Antal placerade vuxna enl. SoL och LVM, snitt per månad Antal placerade barn och ungdomar enl. SoL och LVU inklusive HVB Kollektivet och Klivet, snitt per månad Antal stadigvarande alkoholtillstånd Antal kvinnofridsärenden Antal placerade på Vårnäs, öppet intag Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal hushåll som söker försörjningsstöd, snitt per månad Antal hushåll som beviljas försörjningsstöd, snitt per månad Antal placerade vuxna enl. SoL och LVM, snitt per månad Antal placerade barn och ungdomar enl. SoL och LVU inklusive HVB Klivet och Kollektivet, snitt per månad Antal placerade på Vårnäs, öppet intag Förslag till förändring Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, snitt per månad Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag Antal pågående insatser kontaktfamiljer/kontaktpersoner Antal inkomna aktualiseringar Antal startade utredningar Antal avslutade utredningar Antal pågående utredningar 5

21 21 3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholm växer och enligt SCBs senaste befolkningsprognos från år 2014 beräknas befolkningen öka med drygt personer de närmaste tio åren. Befolkningsökningen väntas bli som störst de tre nästkommande åren och detta beror på både större födelseöverskott och fortsatt hög inflyttning av immigrerade män och kvinnor. Konjunkturinstitutets senaste prognos visar att arbetslösheten kommer att fortsätta minska under de närmaste åren. Minskad ekonomisk osäkerhet, skattesänkningar och expansiv penningspolitik gör att hushållens konsumtion har ökat snabbt under år Även på arbetsmarknaden kommer den starkare ekonomin att märkas där sysselsättningen kommer att fortsätta öka och arbetslösheten minska. Arbetslösheten i Sverige beräknas bli 7,9 procent år 2014 och bedöms falla ner till 6,2 procent fram till och med år Konjunkturinstitutens prognos tyder ändå på att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kommer fortsätta ligga på en hög nivå eftersom långtidsarbetslösheten förblir hög. I Katrineholms kommun var invånare öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd och invånare som är arbetssökande utan arbete men som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Samtidigt som långtidsarbetslösheten fortsätter vara hög i kommunen så ökar även kommunens ohälsotal enligt Försäkringskassans senaste rapport. Katrineholms kommun har det fjärde högsta ohälsotalet i länet som ligger på 8,9 % medans genomsnittet i riket ligger på 7,9 %. Detta innebär att allt fler invånare i Katrineholm får utbetalda dagar med sjukpenning inkl. arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen jämfört med genomsnittet i länet. s arbete med att erbjuda motivation, stöd och kompetensutveckling som väg mot egen försörjning kommer vara viktiga bidrag under det nästkommande året. har under år 2014 påbörjat med kvalitetssäkring av den egna verksamheten och detta arbete innefattar även att tydliggöra vilka klienter står närmast till arbetsmarknadens förfogande. Detta arbete förväntas leda till att arbetssökande som erhåller ekonomiskt bistånd ska få rätt insats från början och att vägen till hållbar självförsörjning vara kort. Under hösten 2014 kommer socialnämndens verksamhet för ekonomiskt bistånd att arbeta utifrån en ny sammansatt nationell verktyg som heter "Sammansatt bastjänst Ekonomiskt Bistånd" (SSBTEK). Verktyget kommer möjliggöra för kommunen att på ett enkelt och säkert sätt digitalt inhämta nödvändiga uppgifter för handläggning av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Användning av SSBTEK kommer vara en del av verksamhetens rutiner som ska även gälla för år kommer under hösten 2014 utveckla en enkät som riktar sig till individer som har varit och är i behov av nämndens insatser. Enkäten omfattar bemötande, tillgänglighet, 6

22 22 service, återkoppling med mera. Enkätens resultat kommer kunna fungera som ett underlag för analys och identifiering av nämndens utvecklingsområden. Enkäten kommer att prövas och den fortsatta användningen kommer ses över för att skapa en bra rutin inför år Under 2015 planeras fortsatt arbete med att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd samt se över möjligheterna till att den enskilde ska kunna skicka ansökan om ekonomiskt bistånd digitalt för att på så vis skapa smidigare handläggning och skapa större utrymme för utredarna att träffa den enskilde i motiverande samtal. Nämnden kommer fortsätta utveckla budget- och skuldrådgivningen där man bland annat behöver se över budget- och skuldrådgivningens roll i nämndens vräkningsförebyggande arbete. Under 2014 har efterfrågan om stöd från budget- och skuldrådgivning samt sociala kontrakt fortsatt vara väldigt hög Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Företagsklimatet ska förbättras Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska Försörjningsstödet ska minska Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Arbetsförmedlingen SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning, Socialstyrelsens statistik. Per månad mäts utbetalt stöd (tkr), antal hushåll totalt med stöd samt antal hushåll år med stöd. Årligen mäts också andel kvinnor och män i befolkningen med försörjningsstöd Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen Årlig 65 - Månad, delår, årlig, lång sikt Månad, delår, årlig 5 356tkr Det operativa arbetet, med att få klienter som uppbär ekonomiskt bistånd till egen försörjning, sker inom annan nämnd. Årlig, lång sikt 37 - Årlig 5 182kg/inv - - 7

23 Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska. Försörjningsstödet ska minska. Förslag till förändring Aktivt informera invånarna i kommunen om socialnämndens verksamheter Förslag till nya resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå Uppdaterad information om socialnämndens arbete ska finnas på kommunens hemsida och communis. Genomföra brukarundersökningar. Granskning att rätt kontaktvägar anges, rätt verksamhetsbeskrivning med mera Genomföra en brukarundersökning per år och enhet för att invånarna ska få möjlighet delta i socialnämndens verksamhetsutveckling. Månad Dec 2014 Helår Helår

24 Kultur och fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Historiskt sett har det kulturella perspektivet utryckt sig på olika sätt beroende på typ av verksamhetsområde inom nämndens ramar. kommer fortsätta jobba men att belysa och utveckla kultur och fritid. Nämnden kommer fortsätta jobba förebyggande med utanförskap genom att ge möjlighet till familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd att söka ekonomiskt bidrag till barns kultur- och fritidsaktiviteter. Vidare finns det behov att i kontaktpersonernas och kontaktfamiljernas uppdrag utveckla och tydligöra inslag av kultur- och fritidsaktiviteter under åren som kommer. forsätter att utveckla sin samverkan med förskolan och skolan, bibliotek, föreningar samt kyrkan för att kunna erbjuda barn och unga i utsatta grupper aktiviteter som främjar deras kultur och fritid. Även arbete med vuxna ska ha inslag av aktiviteter som främjar detta. En aktiv fritid hos vuxna har visat sig vara gynnsamt för att bibehålla drogfrihet och nykterhet, därför bedömer nämnden att det finns ett behov att skapa samverkan med andra aktörer i kommunen kring aktiviteter som främjar kultur och fritid för barn, unga men även vuxna Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Främja barn, ungas och vuxnas kultur och fritidsliv. 9

25 Förslag till nya resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå Informera alla vuxna klienter om kommunens utbud av kultur och fritidsliv. Bevilja "Fritidspeng" till barn och ungas fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i samhällets gemenskap". Egen mätning. Information sker genom att broschyr, gärna framställd av KTN, om kommunens kultur och fritidsliv delas ut till klienterna. Statistik över antalet utdelade broschyrer. Egen mätning. Barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Fritidspeng ska beviljas för barn i årskurs 4 till 9 som bor i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Mätning av antalet barn och unga som har fått ta del av fritidspeng. Kvartal Kv. 4, 2014 Delår, Helår Helår Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen Förutsättningar och verksamhetsförändringar kommer fortsätta att utveckla samverkan med bildningsnämnden för att tillsammans kunna arbeta förebyggande med barn och deras föräldrar som uppvisar svårigheter inom skolan och relationer som kan leda till ett utanförskap. Nämnderna, i samverkan med Viadidakt, kommer även fortsätta samarbeta kring informationsspridning till icke skolpliktiga ungdomar till dess de fyller 20 år. s och bildningsnämndens gemensamma arbete med verksamheten Samtid fortsätter under nästkommande år. Samtid syftar till att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet att ge eleverna, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. 10

26 26 har tillsammans med bildningsnämnden startat arbete med projektet SkolFam år 2014 och detta arbete ska fortsätta att utvecklas nästkommande år. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skola med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. Projektet förväntas successivt bli en permanent verksamhet inom kommunen. År 2015 ska samarbetet med bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden, angående skolplaceringar, utvecklas ytterligare. Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet, på ett kostnadseffektivt sätt, utveckla hemmaplanslösningar och undvika externa placeringar Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka BIN, SOCN Målnivå: 100% ska följas upp, andelen med godkänt ska öka Källa: Egen mätning Delår 100 % följer upp barnens skolgång Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Förslag till förändring Barn i behov av stöd ska upptäckas tidigt och uppmärksammas Förslag till nya resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå Besöka och informera förskolor, BVC och skolan om socialnämndens uppdrag. Samverka med BIN kring verksamheten Samtid. Egen mätning. Mätning av antalet besök och informationsträffar, på förskolan, BVC och skolan, som socialnämndens medarbetare har varit representerade. Antalet barn och unga som har fått stöd av SamTid. Mätning utgår ifrån verksamhetens rapporter. Delår, Helår Helår 2014 Delår, Helår Helår

27 Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar bedömer att verksamheten kommer vara resurskrävande på grund av att tillströmningen av klienter och brukare kommer öka de nästkommande åren. Av denna anledning är det viktigt att samverkan mellan nämndens verksamheter och andra aktörer så som beroendevård, psykiatrin och polis samt landsting fortsätter att utvecklas. Formerna för den interna så väl som den externa samverkan måste tydliggöras och formaliseras samtidigt som det måste skapas utrymme för att utveckla nya former för samverkan och nya samverkansplattformer som utgår ifrån nya målgrupper och deras behov av stöd. har en aktiv beredskap där utredare kan rycka ut vid allvarliga händelser inom kommunen som berör barn, unga och vuxna under icke-kontorstid. förblir den nämnd i kommunen som kommer kunna nås dygnet runt. Nämnden har också det akuta ansvaret för krisstöd och sociala insatser genom POSOM gruppen (psykosocialt stöd till drabbade av krisen) vid allvarliga händelser i kommunen. Nämndens beredskap behöver fortsätta utvecklas för att kunna möta kommunens behov. Ungdomar och vuxna med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och behov av behandling förväntas öka under år Missbruksbilden har förändrats med åren från att den enskilde tidigare använt heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till att man nu använder flera preparat samtidigt. Narkotikaproblemet har enligt Polismyndigheten i Sörmland blivit allt allvarligare. Antalet dödsfall i överdoser har ökat de senaste åren och problemen, speciellt bland ungdomar ökar. Det är framförallt heroin- och ectasymissbruket som har ökat i Sörmland jämfört med de fem senaste åren. Ökningen sker snabbast bland ungdomar. Det är mer vanligt men rökheroin bland åringar. Hasch förekommer bland åringar men är mer vanligt i åldern 18 år och uppåt. Denna situation återfinns även i vår kommun och situationen kommer fortsätta att medföra mycket ökad tryck på kommunens socialtjänst eftersom anmälningar från skola och polis ökar ständigt. Missbruk av narkotika som beställs via Internet, ofta lagligt då tillverkarna ändrar i innehållsförteckningen när substanserna illegaliseras för att kringgå lagstiftningen, fortsätter också att öka i kommunen. Behandlingshemmet Vårnäs, som erbjuder invånarna i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner att fritt och anonymt söka sig till behandlingshemmet för att genomgå behandling med avgiftning rörande sitt missbruk, har under året slagit larm om att antalet intagna missbrukare som fastnat i nätdroger har ökat markant de senaste åren. Framförallt har nätdrogsmissbruket i åldersgruppen 18 till 30 år ökat. Arbetet med problem kring droger och annat missbruk kommer vara mycket resurskrävande inom nämndens verksamhet. Socialnämnen bedömer att det kommer finnas fortsatt högt krav på sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Nämnden är beroende av att hela kommunen bidrar med att utveckla metoder för att ge fler klienter inom socialtjänsten tillgång till sysselsättning och arbetsträning där målsättningen är att de på en längre sikt ska öka sina möjligheter till egen försörjning. Utan dessa alternativ bedömer socialnämnen att verksamheten inte kan erbjuda klienterna insatser i tillräcklig omfattning för att det ekonomiska biståndet minskar. och kommunens invånare i de utsatta grupperna är beroende av hela kommunens insatser. 12

28 28 Oron i omvärlden fortsätter påverka hela Sverige och även Katrineholm genom att flyktingsströmmar ökar. För Katrineholm innebär det att man kommer ställas inför nya prövningar och tycket förväntas öka inom socialnämndens verksamheter. Det behövs bra informationskanaler som beskriver hur det nya samhället fungerar och hur olika funktioner inom samhället fungerar och samverkar. Samverkan gällande integration, försörjning och arbete måste utvecklas och stärkas för att kommunen ska kunna ge stöd i tillräcklig omfattning till de flyktingar som kommer till kommunen. Denna samverkan ska bidra till en snabbare och lättare kontakt med arbetsförmedlingen, landstinget och andra aktörer som kan vara aktiva in det tidiga integrationsarbetet. Antalet invånare med sociala kontrakt prognostiseras vara fortsatt högt och det kommer förbli ett resurskrävande arbete inom nämnden. Verksamheterna kommer behöva hantera bostadsfrågor och sedan eventuellt komplettera med andra stödinsatser från socialnämndens sida. Den demografiska utvecklingen i kommunen kommer också påverka socialnämndens verksamhet och behovet av insatser. Historiskt sett innebär fler barn att behov av fler stödinsatser ökar. Sett över en tioårsperiod från 2014 och framåt ökar antalet barn och unga i åldersgruppen 0-17 år med 750 individer. En växande grupp barn med särskilda behov har uppmärksammats av kommunen under 2013/2014, det handlar framför allt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att denna grupp av barn ska få rätt stöd behöver socialnämnden öka samarbetet kring samordnade insatser med vård- och omsorgsnämnden samt bildningsnämnden. Under 2014 har en arbetsgrupp ledd av respektive förvaltningschef startats upp med målsättning att skapa bättre förutsättningar för dessa barn. Arbetsgruppen ska ta fram förbättrade handläggningsrutiner samt stöd- och skolformer i kommunens egen regi. 13

29 Befintliga resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal Antalet vårddygn på institution, barn och ungdomar, ska minska Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: KKIK Delår 100% Alla barn besöks en gång per kvartal Månad 2 577st Allt fler ensamkommande asylsökande barn och unga placeras på institution efter anvisning till kommunen. Månad 4 620st Mer än hälften av vuxna placeringar avser individer som får äldrevård eller är samsjuka. Inga andra alternativ till vård finns i kommunen. Årlig 0% Förslag till förändring av resultatmål Följande resultatmål föreslås förändras/tas bort Antalet vårddygn på institution, barn och unga, ska minska. Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska. Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska. Förslag till förändring Stärka den enskilde till ett självständigt liv. Invånarna i kommunen ska känna sig trygga. s insatser ska vara av god kvalitet. s insatser ska ges utifrån den enskildes behov. 14

30 Förslag till nya resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utgångsnivå Andelen klinter med ekonomiskt bistånd som övergår till egenförsörjning ska öka. Metoden Signs of safety ska användas i utredningsprocessen. ska vara tillgänglig dygnet runt när det gäller barn och ungas skydd. Följa kvalitetsledningssystemet. Egen mätning. Mäter hur många ärenden (klienter) som har avslutats inom ekonomiskt bistånd, under det senast gångna kvartalet, på grund av att de har blivit självförsörjande. Mätningen ska även innefatta statistik över VAD egenförsörjningen är ex arbete, studier etc. Det operativa arbetet, med att få klienter som uppbär ekonomiskt bistånd till egen försörjning, sker inom annan nämnd. Jämförelse görs med kvartalet innan. Egen mätning. Utredarna inom alla ärenden som avser barn och unga, inom enheten Bistånd barn, unga och vuxna, ska använda metoden i sina utredningar. Mätning görs via Egen kontroll. Mätning görs varje månad och jämförs med föregående månad. Egen mätning. Mätning baserar sig på bemanningen av så kallad Beredskapen. Egen mätning. Mätning baserar sig på en sammanfattad bedömning av revisioner, observationer, synpunkter och klagomål, Lex Sarah anmälningar, domstolsbeslut samt genomförda internkontroller. Kvartal Kv 4, 2014 Månad Dec 2014 Delår, Helår Helår 2014 Helår Helår

31 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar Arbete med våld i nära relationer kommer fortsätta vara ett prioriterat område inom kommunen och arbetet ska vara en del av det ordinarie arbetet. kommer fortsätta ge stöd till kommunens övriga medarbetare inom detta område och nämnden kommer fortsätta sprida informationen och öka medvetenheten om våld i nära relationer till invånarna i kommunen. Under år 2014 har riktlinjer fastställts och kommer även implementeras i verksamheternas rutiner som ska gälla år s arbete med våld i nära relationer kommer att påverkas av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, nationella råd förslag på åtgärder om hur arbetet kan fortsätta att utvecklas, statliga utredningen kring en samlad nationell strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den statliga utredningen förväntas bli klar i maj kommer fortsätta ge stöd och insatser till barn, unga och vuxna som utsatts för våld och till våldsutövare. Nämnden anser att det är viktigt att utveckla metoder för att upptäcka och förebygga våldet. Ett annat utvecklingsområde är att utveckla nuvarande information och stöd så att den når även HBTQ personer eftersom våld kan förekomma i alla relationer. kommer fortsätta övervaka behovet av skyddade boenden och behov av nya insatser för våldutsatta kvinnor och män. Nämnden bedömer att under de kommande åren så bör kommunen lägga mer fokus på förebyggande arbete gällande våld och våldets ursprung. Detta är viktigt för en verksamhet som möter barn och unga. Arbetet med hedersrelaterat våld kommer fortsätta vara en viktig del i socialnämndens insatser mot våld i nära relationer. Socialnämnen ser att stort behov av utvecklig av drog- och brottsförebyggande insatser inom kommunen. Ett viktigt utvecklingsområde är nämndövergripande samverkan när det gäller detta arbete. För nämnden är det särskilt viktigt att samverkan med Viadidaktnämnden, som ansvarar för kommunens arbetsmarkandsåtgärder, fungerar mycket bra. Enligt nationell statistik hamnar ungefär 47 unga katrineholmare per årskull i utanförskap på grund av misslyckad skolgång och avhopp från gymnasiala studier med mera. För många leder utanförspaket till behov av insatser från socialnämnden som exempelvis ekonomiskt bistånd och i andra fall leder utanförskapet till missbruk och brottslighet. Genom att ställa större krav på samverkan mellan nämnderna och övriga aktörer i kommunen samt myndigheter ska vi fortsätta utveckla arbetsmetoder som bidrar till att snabbt identifiera unga vuxna som behöver stöd för att inte hamna i utanförskap. Statens satsning på stöd till barn och unga med psykisk ohälsa (PRIO) kommer fortsätta fram till och med år Under de senaste åren har kommunen i sin helhet uppnått regeringens ställda krav och socialnämnden kommer fortsätta bidra till att uppnå ställda krav även de kommande åren. Arbete med barn och ungas psykiska ohälsa görs i samverkan med vård- och omsorgsnämnden samt bildningsnämnden. Ett utvecklingsområde är att det behövs tydligare samordning mellan nämnderna gällande insatser kring den enskilde och det behöver utvecklas gemensam information om stöd och insatser som kommunen kan bistå med vid psykisk ohälsa. Under år 2014 har socialnämnden inlett samarbete med ett jourhem som har resulterat till positiva förändringar i hantering av barn och unga som behöver få stöd snabbt. Nämnden ser 16