Skolbeslut för gymnasieskola, gymnasiesärskola

Transkript

1 Beslut Dnr :3775 Skolbeslut för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning efter tillsyn av Rönnens gymnasium i Malmö kommun

2 Beslut (3) Dnr :3755 Malmö kommun Rektorn vid Rönnens gymnasium och Komvux Rönnen Tillsyn i Rönnens gymnasium Gymnasieskola, gymnasiesärskola och gymnasial vuxenutbildning Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Rönnens gymnasium, Komvux Rönnen och Malmö kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Rönnens gymnasium bildades Delar av den utbildning som Rönnens gymnasium tillhandahåller fanns vid föregående inspektion i andra lokaler och hade namnet Malmö vård- och hälsogymnasium. Brister som påtalades vid 2005 års inspektion av Malmö vård och hälsogymnasium som återstår vid den som genomfördes år 2011 berör skolans resultat, rektors ledarskap samt stödinsatser i form av studiehandledning på modersmålet. Skolans resultat behöver förbättras både avseende andelen elever som får slutbetyg och hur många som blir behöriga till högre studier, mindre än hälften av eleverna som går ut från Rönnens gymnasium får allmän behörighet till universitets- och högskolestudier, eftersom Rönnens gymnasium har en nytillträdd rektor sedan ht 2010 som påbörjat en del värdefullt utvecklingsarbete. Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan har behov av att lärarna samverkar i högre grad för att få ett gemensamt förhållningssätt gällande elevinflytande, individualisering och bedömningsfrågor. De olika skolformerna på Rönnens gymnasium behöver dock samverka mera på ett sätt som gynnar alla verksamheterna. Ett positivt exempel på samverkan som faktiskt sker är det gemensamma arbete som Rönnens gymnasium och en av Malmös fristående skolor inlett för att skapa bedömningsmatriser.

3 Beslut (3) Dnr :3755 Rektor behöver hålla fast vid påbörjade utvecklingsinsatser och vidareutveckla dessa tillsammans med lärarna. Stödsystemet på skolan är i vissa delar inte anpassat efter elevernas behov och möjligheter att delta i stödundervisningen. Detta bör utvecklas med utgångspunkt i en analys av resultaten. Dessutom behöver rektor säkerställa att elever får adekvat stöd i den skolform eleverna har rätt att följa undervisningen i, så att inte elever följer gymnasiesärskolans kursplaner, om det inte genom utredningar är fastslaget att de tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Tillsynen av vuxenutbildningen visar att verksamheten är av god kvalitet och resultaten är relativt goda. Dock finns det vissa kurser där antalet studerandes som inte klarar målen är något fler än i andra. Rektorn har dock identifierat detta och vidtagit åtgärder för ökad måluppfyllelse, åtgärder som vid inspektionstillfället inte kunnat bedömas. Utvärderingsarbetet är väl utvecklat och verksamheten är därigenom lyhörd för förändringar utifrån de studerandes behov. Dock finns det behov av att utbildningen i än högre grad planeras efter de studerandes möjligheter att delta i utbildningen. Skolinspektionen har i tillsynen av Rönnens gymnasium identifierat följande brister som ska åtgärdas Alla elever ges inte möjlighet att nå minst grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier (1 kap. 6 gymnasieförordningen, Lpf 94, 2.1Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna, kursplanerna). Rektor tar inte fullt ut ansvar för att verksamheten i skolan är fokuserad på elevernas utveckling och lärande (2 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar). Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet och använder detta underlag för att nå de nationella målen (2 kap. 2 skollagen, första stycket, tredje meningen, Lpf 94, 1.2 Skolans värdegrund och uppgifter, Den enskilda skolans utveckling, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar). Undervisningen är inte i tillräcklig utsträckning anpassad efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer). Eleverna ges inte möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och former (5 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande, Mål att sträva mot, Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande, Riktlinjer). Rektor ser inte till att skolans lärare samverkar så att eleverna får möjlighet att se sammanhang och få överblick (Lpf 94, 2.1 Kunskaper, riktlinjer).

4 Beslut (3) Dnr :3755 Det finns inte ett välfungerande system för att redovisa hur den garanterade undervisningstiden erbjuds (1 kap. 11 gymnasieförordningen). Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet (Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 8 kap. gymnasieförordningen). Alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet får inte detta (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningens krav (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). Skolan har inte säkerställt att alla elever som följer gymnasiesärskolans undervisning tillhör målgruppen för särskolan (6 kap. 7 skollagen). Bedömningarna redovisas i bilagorna 2-4. Rektor och Malmö kommun har ansvar för att Rönnens gymnasium och komvux Rönnens brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast 6 månader från den dag beslutet för Malmö kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Malmö kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit jurist Maria Rydnér. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Cecilia Palmqvist Utredare/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Rönnens gymnasium Tillsynsprotokoll och bedömningar för Rönnens gymnasiesärskola Tillsynsprotokoll och bedömningar för Komvux Malmö Rönnen

5 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Malmö kommun under 2010 och Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Rönnens gymnasium och Komvux Rönnen den 15 och 16 mars Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts på samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i Malmö i ett beslut. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli För elever i gymnasieskolan som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011och studerande på kommunal vuxenutbildning som påbörjat sina studier före 1 juli 2012, ska 1985 års skollag fortsätta att tilllämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag under dessa perioder är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Rönnens gymnasium och Komvux Malmö Rönnen, dels den information som samlats in under besöket. I Rönnens gymnasium intervjuades rektorn, lärare, annan personal, och elever. På Komvux Malmö Rönnen intervjuades rektor och lärare. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( & granskning).

6 Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av skolan Tabell 1.: Antal elever på Rönnens gymnasium Rönnens gymnasium Antal elever Gymnasieskola 285 Gymnasiesärskola 19 Vuxenutbildning 304 Källa: Uppgifter från Rönnens gymnasium Rönnens gymnasium har gymnasiesärskola och gymnasieskola. Gymnasieskolan har två program, det nationella Omvårdnadsprogrammet (OP), lärlingsutbildning inom Omvårdnadsprogrammet samt ett specialutformat program med inriktning mot SPA-verksamhet, Hälsoprogrammet. Till Hälsoprogrammet görs inget elevintag inför höstterminen 2011 eftersom programmet upphör som en konsekvens av 2011 års gymnasiereform. Lärlingsutbildningen inom OP startade höstterminen Gymnasiesärskolan har ett fyraårigt specialutformat program, BHO, Barn- Hälsa- Omvårdnad. Komvux Malmö Rönnen bedriver omvårdnadsprogrammet för vuxna med ett kursutbud som innefattar karaktärsämnena på gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Studerande har möjlighet att följa utbildningen via distans eller som klassrumsundervisning. Vidare erbjuder Komvux Rönnen en utbildning med inriktning mot arbete i Öresundsregionen, samt en kortare utbildning som syftar till yrket personlig assistent. Det finns också påbyggnadsutbildningar inom vårdsektorn.

7 Bilaga 2 1 (9) Tillsynsprotokoll för Rönnens gymnasieskola Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Skolans lärandemiljö Lärarnas bedömning och utvärdering Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och val Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

8 Bilaga 2 2 (9) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Skolan ger inte alla elever möjligheten att nå lägst resultat som motsvarar grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. 1 kap. 6 gymnasieförordningen Lpf 94, 2.1Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna Kursplanerna På Rönnens gymnasium lyckades 69 procent av de elever som fick slutbetyg nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier år Rönnens gymnasium har, sett i ett femårsperspektiv, haft liknande resultat avseende grundläggande behörighet, med undantag för år 2007 då 81 procent av eleverna med slutbetyg uppnådde detta. Eftersom det är 39 av 63 avgångselever som får slutbetyg innebär det att mindre än hälften av eleverna som går ut från Rönnens gymnasium får allmän behörighet till universitets- och högskolestudier, eftersom. Skillnaderna mellan programmen är påfallande när det gäller andelen elever som klarar målen i gymnasieskolans kärnämnen. Eleverna på hälsoprogrammet klarar målen i samtliga kärnämnen medan skolan inte lyckas lika väl på omvårdnadsprogrammet. Den genomsnittliga betygspoängen är också högre på Hälsoprogrammet. Skillnaderna mellan hur väl eleverna lyckas i de olika kurserna finns också inom omvårdnadsprogrammet. År 2010 nådde samtliga elever minst betyget Godkänd i Svenska A och Idrott och hälsa, medan en fjärdedel av eleverna inte gjorde det i kursen Naturkunskap A. Vid en jämförelse tillbaka i tiden framkommer att andelen elever som inte klarar målen i naturkunskap är störst Detta samtidigt som den genomsnittliga betygspoängen är 13,2 för år 2010, vilket är högre än under de tidigare fem åren och andelen elever med slutbetyg är också större än tidigare. En sådan resultatbild är det viktigt att skolan åtgärdar så att eleverna lyckas så väl så möjligt i alla ämnen. Skolan behöver analysera resultaten och utifrån analysen utveckla metoder och arbetssätt för att fler elever ska nå målen för hela utbildningen. Avsnittet i föreliggande rapport om särskilt stöd och pedagogisk ledning ska särskilt kopplas till detta avsnitt.

9 Bilaga 2 3 (9) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Rektor tar inte fullt ut ansvar för att verksamheten i skolan är fokuserad på elevernas utveckling och lärande. 2 kap. 2 skollagen Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Tillsynen visar att skolan har ett behov av att lärarna samverkar i större utsträckning för att utarbeta gemensamma förhållningssätt för bland annat individanpassning och elevinflytande. Utvecklingsinsatserna behöver fortgå, utvärderas och omfatta alla lärare. Till exempel skulle det påbörjade arbetet med språkutvecklande arbetssätt kunna ha en mer gynnsam verkan om det genomsyrade hela utbildningen. Tillsynen visar att samarbetet i form av ämnesövergripande undervisning mellan lärarna sker sporadiskt och utifrån lärares initiativ, bland annat framgår av intervjuer med eleverna att de upplever att vissa lärare samverkar kring mål som är likartade i de olika kurserna, men att detta sker i liten omfattning och snarare är beroende av enskilda lärares intresse för att göra detta än en form att bedriva undervisning på som är vanlig på skolan. Det framgår av intervjuer att elevernas förståelse för exempelvis matematik skulle kunna utvecklas om ämnet fångades upp av lärare i andra ämnen, för att eleverna på så sätt skulle få ökad förståelse för användningen av matematiskt tänkande. En sådan form av infärgning förekommer, men skolan behöver utveckla detta än mer. Lärarna efterfrågar samarbete men upplever att det är upp till dem själva att initiera sådant. Det framgår av lärarintervjuer att det saknas ett tillräckligt tydligt pedagogiskt ledarskap från rektors sida gällande ovan beskrivna områden. Det framkommer emellertid också att den nuvarande rektorn påbörjat ett utvecklingsarbete som skulle kunna leda till större samsyn och pedagogisk utveckling. Det är därför viktigt att skolan fortsätter arbeta med att hitta gemensamma strategier och utvecklar det påbörjade arbetet.

10 Bilaga 2 4 (9) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet och använder detta underlag för att nå de nationella målen. 2 kap. 2 skollagen, första stycket, tredje meningen Lpf 94, 1.2 Skolans värdegrund och uppgifter, Den enskilda skolans utveckling Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Av intervjuer med skolledningen och lärarna framgår att uppföljningen av resultaten på skolan är otillräcklig. Rektorn för gymnasieskolan har till viss del använt det material som fanns tillgängligt för läsåret 2009/2010 men resultatsammanställningen har inte varit föremål för någon diskussion som lett fram till åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen som är förankrad hos lärarna. Det förekommer förvisso bland lärarna diskussioner om resultaten men systematiken saknas på det sätt att det pedagogiska utvecklingsarbetet inte tar sin utgångspunkt i resultatbilden. Det finns dock exempel på att man utvärderat resultaten och med bakgrund av det vidtagit åtgärder. När det gäller kurserna matematik A och projektarbete har skolan förändrat undervisningen i syfte att höja måluppfyllelsen eftersom resultaten varit låga. Rektor behöver utvidga arbetet till att gälla hela utbildningen avseende att följa upp resultaten och tillsammans med lärarna skapa förutsättningar för hur skolan ska nå högre måluppfyllelse. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Undervisningen är inte i tillräcklig utsträckning anpassad efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer

11 Bilaga 2 5 (9) Av intervjuer med skolledning och lärare framgår att undervisningen inte i alla delar individualiseras i tillräcklig utsträckning. Det finns exempel på lärare som individualiserar undervisningen genom att lägga upp lektionerna så att eleverna arbetar på olika sätt under ett lektionspass. Men det vanligaste är att alla elever arbetar likadant med samma stoff under lektionerna. Av lärarintervjuerna framgår att man försöker anpassa undervisningen för de elever som har svårigheter i skolarbetet. Vidare vittnar lärarna om att det är mycket svårt att individualisera undervisningen, bland annat eftersom undervisningsgrupperna är så heterogena. Skolinspektionen kan inte bedöma huruvida elevernas förkunskaper på Rönnens gymnasium är mer varierad än andra skolors. Det är emellertid synnerligen viktigt att undervisningen är anpassad efter varje elevs behov i en grupp där skillnaderna mellan elevernas förkunskaper är stora. Det är viktigt att skolan inte individanpassar undervisningen bara för elever som behöver stöd utan att undervisningen utformas efter elevernas behov, tänkande, förutsättningar och erfarenheter för alla elever i syfte att de ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Rektor behöver vägleda lärarna i att utarbeta en gemensam definition av vad individualisering är och i att hitta metoder för att möta elever med olika förkunskapsnivåer. Under bedömningspunkten om inflytande nedan och under rubriken Särskilt stöd samt Undervisningstid och tillgång finns bedömningar som kan kopplas till den bristande anpassningen av undervisningen efter elevernas behov. Eleverna ges inte möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och former. 5 kap. 2 skollagen Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande, Mål att sträva mot Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande, Riktlinjer Av intervjuer med elever framgår att de i viss mån får möjlighet att ha inflytande över redovisningsformer och i vilken ordning momenten i en kurs ska avhandlas. Ett vanligt förfarande är att man utgår från lärobokens kapitel och har en diskussion i klassen om hur kursen ska planeras utifrån lärobokskapitlen. Det är däremot mindre inflytande kring hur man arbetar med och än mindre med vilket stoff. Av lärarintervjuerna framgår att många elever inte önskar något inflytande och att de är tryggast med att läraren bestämmer upplägget. Möjligheten för eleverna att utveckla sin demokratiska förmåga är emellertid ett mål som skolan ska uppnå oavsett om eleverna önskar detta eller inte. Det finns lärare som beskriver att de efterfrågar elevernas

12 Bilaga 2 6 (9) synpunkter i större utsträckning ju äldre eleverna blir och att man lägger upp undervisningen genom att eleverna utifrån kursmålen får planera individuella vägar till kunskap. Det är inte uteslutet att en större samverkan mellan lärarna, såsom påbörjats med rekonstruktionen av arbetslagen, kan innebära att ett sådant planeringsarbete sprids och kan utgöra ett gott exempel på hur man kan arbeta för att öka elevernas möjlighet till inflytande. Av tillsynen framkommer att skolan har en elevrådsverksamhet där elevrepresentanter från samtliga program är involverade. Läroplanens krav är dock att samtliga elever ska utöva inflytande och att detta ska gälla undervisningen. Elevråd och andra fora där eleverna utövar representativ demokrati kan vara värdefulla, men elevernas delaktighet kring undervisningens innehåll och arbetsformer låter sig inte så lätt behandlas i formen av elevråd, varför ett elevråd aldrig kan ersätta en levande diskussion i undervisningsgruppen om former och innehåll som samtliga elever tränas att delta i. Rektor ser inte till att skolans lärare samverkar så att eleverna får möjlighet att se sammanhang och få överblick. Lpf 94, 2.1 Kunskaper, riktlinjer Gymnasieskolans nuvarande rektor har återinfört arbetslagen, efter att den formen för organisation under några år varit avvecklad. Av intervjuerna framgår att man bara påbörjat visst utvecklingsarbete i arbetslagen men att det ännu inte visat något resultat. Den samverkan som sker är på personligt initiativ mellan lärare och schemaläggningen utgår inte från behovet av samverkan. Vid bedömning och inför betygsättning äger så kallade betygskonferenser rum. Dessa möten ger dock inte möjlighet till att kvalitetssäkra betygsprocessen utan är mera av karaktären informationsmöten om betygsättningen i varje klass. Tillsynen visar att det finns en tydlig ambition från både lärare och skolledning att lärarna ska samverka i högre utsträckning. Lärarna uppger att de kan se att det finns mål i de olika kurserna som är likartade och att en tätare samverkan skulle kunna möjliggöra för eleverna att se sammanhang och därmed nå högre resultat. Rektor behöver fortsätta på den inslagna vägen och leda lärarna till större samverkan. Området samverkan återfinns också under rubriken Fokus på lärande.

13 Bilaga 2 7 (9) Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Det finns inte ett välfungerande system för att redovisa hur den garanterade undervisningstiden erbjuds. 1 kap. 11 gymnasieförordningen Av intervjuer med lärare framgår att den reella undervisningstiden inte motsvarar den som är utlagd på schemat eftersom det händer att lektioner inte genomförs av olika skäl. Tillsynen visar också att det är upp till lärarna att signalera om undervisningstid försvinner. Rektorerna bekräftar att det funnits problem med datorsystemet som används för schemaläggning, men att man åtgärdat detta. Skolinspektionen vill uppmärksamma skolan på att det är angeläget att ha ett fungerande system för utläggning av undervisningstid så att eleverna får den undervisningstid de har rätt till. Bedömningsområde: Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet. Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer 8 kap. gymnasieförordningen Av intervjuer med lärare och rektor framgår att skolan bland annat organiserar stödinsatser i form av så kallad studieverkstad. Studieverkstaden består i att det finns möjlighet för eleverna att komma till skolan innan eller efter ordinarie schema för att få hjälp med skolarbetet av lärare i olika ämnen. Det är emellertid inte i alla ämnen som stöd ges. Tillsynen visar också att inte alla elever som rekommenderas att komma till studieverkstäderna gör det. Av intervjuerna med lärare och elever framgår att stöd i matematik B inte ges i studieverkstaden, trots att det är det är många elever som inte lyckas i den kursen. Av elevintervjuerna framgår att matematik B-kursen har ett högt tempo och att

14 Bilaga 2 8 (9) undervisningen är utlagd på ett sådant sätt så att eleverna måste arbeta hemma med uppgifter för att klara kursen. Orsaken till detta är enligt skolledning och lärare att matematik B är en valbar kurs och att det av schematekniska skäl begränsar möjligheten till ett upplägg som hade varit mera anpassat till elevernas behov. Av intervjuer framgår också att det förekommer att elever följer gymnasiesärskolans undervisning trots att utredningarna kring eventuell utvecklingsstörning inte är färdigställda. Det är ytterst angeläget att elever får det stöd de har rätt till inom gymnasieskolan och inte erbjuds stödet inom en annan skolform. Se också under bedömningspunkt Rektors beslutsfattande. Det är viktigt att skolan i sin planering och schemaläggning tar i beaktande att skolan har ett uppdrag att kompensera för de skillnader i förutsättningar som elever har för att kunna utföra arbetsuppgifter hemma. Lärare vittnar om att det finns elever som berättat att de inte tillåts vara kvar i skolan efter schemalagd tid och därför inte utnyttjar möjligheten till stöd i studieverkstaden. För att motverka dessa begränsningar i elevernas möjligheter behöver skolan analysera om alla elever som behöver stödinsatser kan få detta i realiteten. Skolan bör utvärdera stödinsatserna på en övergripande nivå för att undvika att stödet blir likriktat och i vissa fall ineffektivt. Alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet får inte detta. 8 kap 5 gymnasieförordningen Av intervjuer med elever på individuella programmet framgår att elever velat ha och upplever att de skulle behöva studiehandledning på sitt modersmål. Någon sådan erbjuds inte på Rönnens gymnasium, förutom för de elever som går på introduktionskursen (IVIK). Av intervjuer och dokumentation framgår att lärarna och rektorerna märkt att elevernas begränsade språkliga förmåga hindrar deras möjligheter att tillägna sig kunskap. Det är då angeläget att skolan undersöker behovet av studiehandledning och tillhandahåller sådan för de elever som behöver det. Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningens krav. 8 kap. 1 a gymnasieförordningen

15 Bilaga 2 9 (9) Åtgärdsprogram upprättas för alla elever när lärarna upptäcker att det finns risk för att eleven inte når målen. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av kan så som de är utformade, inte fungera som planeringsinstrument åt lärarna för att ge eleven stöd. Åtgärdsprogrammen behöver innehålla kortsiktigare och mer konkreta mål än som nu då ett mål kan vara att klara utbildningen. Åtgärderna beskriver i huvudsak vilka problemen är och inte - vilket är mera ändamålsenligt - vilka behov eleven har. Åtgärderna är inte heller kopplade till de beskrivna svårigheterna och är mera av karaktären studieplaneringar där ansvaret till alltför stor del läggs på eleven. Bedömningsområde: Rektors beslutsfattande Skolan har inte säkerställt att alla elever som följer gymnasiesärskolans undervisning tillhör målgruppen för särskolan. 6 kap. 7 skollagen Enligt skolledningen har skolan tagit beslutet att låta en elev från det Individuella programmet följa gymnasiesärskolans undervisning trots att eleven inte är utredd och konstaterats ha en utvecklingsstörning. Endast elever med en diagnosticerad utvecklingsstörning har rätt att gå i gymnasiesärskolan. Elever i behov av särskilda stödåtgärder ska erbjudas detta inom den skolform eleven är inskriven i. Omvänd integrering såsom den beskrivs i grundskoleförordningen 4 kap. 4 är inte tillämpbar i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får inte heller fungera som en stödåtgärd för elever som saknar diagnosen utvecklingsstörning.

16 Bilaga 3 1 (4) Tillsynsprotokoll för Rönnens gymnasiesärskola Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

17 Bilaga 3 2 (4) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Rektorn tar inte i sitt dagliga arbete tillräckligt ansvar för att verksamheten i skolan är fokuserad på elevernas utveckling och lärande. 2 kap. 2 skollagen, första stycket, tredje meningen Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Inspektionen visar att gymnasiesärskolan i princip saknar pedagogisk ledning och att ett stort ansvar vilar på enskilda lärare att skapa tid och förutsättningar för pedagogiska diskussioner. Merparten av lärarna i gymnasiesärskolan undervisar också i gymnasieskolan och ingår sedan en dryg månad från tillsynsbesöket i arbetslag med övriga lärare i gymnasieskolan, men något gemensamt forum för pedagogiska diskussioner kring undervisningen av eleverna i gymnasiesärskolan finns egentligen inte. Även om det finns en positiv inställning till BHO från skolledningens sida saknas ledning, vilket gör att det inte finns något gemensamt förhållningssätt eller gemensam riktning för gymnasiesärskolan. Det framkommer i intervjuer med rektor och lärare att rektorn är inbjuden till veckomöten i gymnasiesärskolan en gång i månaden men i övrigt sköter lärarna i princip sig själva. Av lärarintervjun framgår att det finns engagemang och vilja att samarbeta ämnesövergripande och att utveckla undervisningssätt och arbetsmetoder för just gymnasiesärskolans elever, men att det saknas tid och förutsättningar för gemensam planering och gemensam utveckling av undervisningen. Den tid som finns avsatt för veckomöten upptas huvudsakligen av enskilda elevärenden. Det framgår också av intervjuer och dokumentation att det pågår ett utvecklingsarbete av BHO under ledning av lärare som arbetar heltid i gymnasiesärskolan, men det förefaller sällan att det att diskuteras och sprids goda idéer i lärargruppen som helhet. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Eleverna får inte tillräcklig information om målen för utbildningen.

18 Bilaga 3 3 (4) 6 kap. 2 skollagen Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, Rättigheter och skyldigheter Av intervju med elever framgår att det varierar från lärare till lärare i vilken utsträckning mål och krav för utbildningen klargörs. Vissa lärare talar bara om målen på utvecklingssamtalen och då endast i förhållande till det som eleven behöver förbättra. Av lärarintervjun framgår att det pågår ett arbete med att konkretisera kursplanerna för karaktärsämnena i syfte att följa upp elevernas kunskapsutveckling och medvetenhet om målen och att behov finns av liknande åtgärder i kärnämnena, men att man inte gör detta ännu. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lpf Grundläggande värden, En likvärdig utbildning Av såväl elev- som lärarintervju framgår att det finns en stor variation i hur väl lärarna lyckas individanpassa undervisningen för eleverna. Intervjuade lärare visar en stor medvetenhet om behovet av att utforma undervisningen efter varje elevs behov och att möta varje elev där just den befinner sig men det är också tydligt att många finner det svårt att hitta fungerande former för detta. I svenska och engelska samläser eleverna exempelvis i blandade klasser med elever från årskurs 1 och 2 samt årskurs 3 och 4 vilket innebär elevgrupper med mycket olika förkunskaper. Handledning av specialpedagog förekommer i mycket liten utsträckning eftersom det inte finns någon specialpedagog kopplad till gymnasiesärskolan och då de lärare som har specialpedagogisk kompetens inte har utrymme för detta i sina tjänster. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Särskilt stöd Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som har behov av det.

19 Bilaga 3 4 (4) 5 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 5 gymnasieförordningen I intervjuer med lärare framkommer att det finns elever i gymnasiesärskolan som har behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får sitt behov tillgodosett. Det finns en elevassistent som talar arabiska som i viss mån fungerar som modersmålsstödjare men det finns ingen hjälp på övriga språk. Enligt rektorn finns ingen studiehandledning på modersmålet på Rönnens gymnasieskola men möjlighet finns att anmäla sig till Latinskolan. Av intervju med elever och lärare framgår emellertid att informationen om denna möjlighet förefaller bristfällig.

20 Bilaga 4 1 (2) Tillsynsprotokoll för Komvux Rönnen Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Lärandemiljön Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

21 Bilaga 4 2 (2) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bedömningsområde: Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering Rektor arbetar inte tillräckligt systematiskt för att bedömning och betygsättning är likvärdig. Lpf Av intervjuer framgår att bedömning och betygsättning är ett område som behöver utvecklas. Det är främst den gemensamma synen på bedömning och betygsättning som behöver förbättras i form av mera systematik. Skolinspektionen har inte utrett kvaliteten på själva betygsättningen och kan därför inte bedöma den. Men det framgår av intervjuerna att skolan kan vara förtjänt av att lärarna i större utsträckning diskuterar bedömning, utöver det som förekommer i de fall då enskilda lärare är osäkra på bedömningen och självmant eftersöker kollegornas uppfattning.