Viggestorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Viggestorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och fritidshemmet Läsår: 2016/2017 Vår vision Alla på Viggestorpsskolan skall känna trygghet och arbetsglädje. Eleverna skall möta personal som tar ett gemensamt ansvar för att skapa en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier. På Viggestorpsskolan är vi alla lika unika och tillåts vara det. 1

2 2

3 Grunduppgifter Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor, Karin "Kajsa" Sveilis Biträdande rektor, Isabell Hellerstedt Elevernas delaktighet Samtliga elever på skolan har varit delaktiga genom Qualis frågeenkät. Qualis är Finspång kommuns verktyg för kvalitetsmätning. Eleverna har också varit delaktiga genom skolans trivselenkät, samt genom regelbundna klassråd, elevråd och kompissamtal. Åtgärderna som arbetas fram utgår från elevernas upplevelser. Vårdnadshavarnas delaktighet Samtliga vårdnadshavare har varit delaktiga genom Qualis frågeenkät, anpassad för just vårdnadshavare. Samt genom regelbundna skolrådsträffar som hålls på skolan i ledning av rektor. Personalens delaktighet Personal på skolan har varit delaktiga genom Qualis frågeenkät, anpassad för personal och genom arbetsplatsträff och arbetslagsträffar. Förankring av planen Förslag på planen skickas som remiss till aktuella grupper. Beslut om planens verkställande tas sedan i elevrådet, skolrådet och arbetslaget. Samtliga grupper är behjälpliga i implementeringen av planen bland övriga. Planen är tillgänglig på lärplattformen Fronter för personal, elever och vårdnadshavare. Samt för allmänheten på Finspång kommuns hemsida ( 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom diskussion i utvecklingsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans elevhälsoteam och utvecklingsgrupp har tillsammans utvärderat planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Läsåret 2015/2016 kännetecknas på Viggestorpsskolan som en turbulent tid. Det var mycket oroligt i både elevgrupper och personalgrupper på skolan. Vi valde därför att under detta läsår fastställa en ny plan inför varje ny termin. Syftet var att kunna anpassa de förebyggande åtgärderna efter nuvarande behov. På ett läsår hinner det hända mycket och det fanns en oro att planen skulle bli inaktuell om vi skulle låta den löpa för ett helt läsår. Det som blev synligt var dock svårigheten i att hinna alla delar i processen under en och samma termin. På grund av detta har vi valt att detta läsår upprätta en plan för hela året med ett mer långsiktigt perspektiv. Det har varit svårt att implementera de främjande insatserna hos all personal då bland annat personalomsättningen har varit hög. Men också för att arbetslagen har varit uppdelade på ett sätt som har gjort att gemensamma diskussioner personal emellan har saknats. Vi hoppas att samsynen kring trygghet och studiero kommer att prioriteras under det nya läsåret då vi tror att det är en viktig byggsten för att skapa en demokratisk värdegrund där alla elever kan känna sig välkomna och trygga. Den förebyggande åtgärden kring språkbruk tog ett kraftigt tag i början av vårterminen Många i både elev- och personalgruppen var engagerade. En del av personalen hade erfarenhet av att ha jobbat på detta sätt på andra skolor. Deras erfarenhet bidrog till diskussioner kring frågorna: Hur hanterar vi kontakten med vårdnadshavare till dem barn som vi misstänker far illa? Hur hanterar vi bemötandet gentemot dem barn som vi vet mår mycket dåligt och kanske har kontakt med skolkurator/barn- och ungdomspsykiatrin? Vi fick tillsammans i personalgruppen och elevhälsan göra individuella bedömningar. Detta ökade arbetsbelastningen. De kartläggningar inför och efter insatsen som gjordes visade inte på någon skillnad i användandet av kränkande språkbruk. Utifrån detta och arbetsbelastningen som blev kom vi fram till att vi till nästa plan vill beröra "grundproblemet" kring trygghet och trivsel och inte den effekt av det som vi ser att det kränkande språkbruket blir. Åtgärden kring jämställdhet som skapades utifrån att tjejer och killar hade olika uppfattning om vilket stöd och stöttning man fick av de vuxna på skolan har inte utvärderats. Detta beror på att det under vårterminen endast hittills har kartlagts utifrån Qualis. I qualisenkäten för elever finns det inga frågor utifrån diskrimineringsgrunden kön. Vi har sett att kartläggningen och utvärderingen behöver utvecklas och det är något som vi kommer att ta tag i under detta läsår. "Självklart! Det handlar om rättigheter" startades igång som planerat. I utvärderingen från eleverna beskrev de en positiv upplevelse av det nio veckor långa arbetet. Några upplevde att de redan hade kunskapen som förmedlades medan andra upplevde att de lärde sig mycket nytt. De flesta skrev att det hade varit roligt. Ansvariga för arbetet har delade uppfattningar om hur arbetsron och bemötandet i de olika klasserna var. Två av klassarbetena utvecklades ytterligare då ansvariga gjorde 4

5 bedömningen att behovet kvarstod. Klasserna fortsatte då att jobba med teaterövningar, dilemmafrågor, kränkningar på sociala medier, m.m. Någon specifik utvärdering av fritidshemmet har inte gjorts. Vi ser att vi har vävt in fritidshemmet i skolan trots att så inte bör göras. Vi ser att detta behöver utvecklas och kommer därför i nya läsårets plan att kartlägga fritidshemmets behov för sig. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer att utvärderas genom elevrådet, fokusgrupper, personaldiskussioner och föräldraenkäter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Biträdande rektor 5

6 Främjande insatser Namn Barns lika värde, religion eller annan trosuppfattning/etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Eleverna ska acceptera att varje individ är unik. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. leverna ska ha kännedom om religionsfrihet och dess innebörd. Eleverna i lågstadiet ska ha kunskap om att det finns olika världsreligioner. Eleverna i mellanstadiet ska ha grundläggande kunskap om världsreligionerna. Uppföljning kommer genomföras med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, fokusgrupper, Qualisenkät och utvecklingssamtal. Insats Ansvarig All personal Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. Vi konsulterar föräldrar, som vi känner till praktiserar en religion, för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Datum när det ska vara klart Namn Barns lika värde, funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Eleverna ska ha kännedom om olika funktionsnedsättningar och vilka svårigheter detta kan innebära. Uppföljning kommer genomföras med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, fokusgrupper, Qualisenkät och utvecklingssamtal. Insats 6

7 Vi anpassar våra gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Vi diskuterar och analyserar tillsammans med eleverna kring fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar. T ex när detta dyker upp i media under temaarbetet om kroppen. Vi uppmärksammar olika funktionshinder med hjälp av rollspel och temadagar/veckor. Till exempel uppmärksammar vi dagen för Down Syndrom och projektet "Rocka sockorna" som äger rum den 20 mars. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Namn Barns lika värde, sexuell läggning/könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Uppföljning kommer genomföras med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, fokusgrupper, Qualisenkät och utvecklingssamtal. Insats Vi skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller könsidentitet. Vi tänker över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper. Vara medvetna om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Vi använder oss av litteratur som lyfter fram olika familjekonstellationer, könsidentiteter, könsuttryck och sexuella läggningar. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

8 Namn Barns lika värde, kön/ålder Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Mål och uppföljning Att ingen elev på skolan ska känna sig exkluderad på grund av ålder eller kön. Uppföljning kommer genomföras med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, fokusgrupper, Qualisenkät och utvecklingssamtal. Insats Vi skapar många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika ålder och kön umgås och samarbetar. Exempel där olika elevgrupper kan mötas är genom organiserade fritidsaktiviteter, på gemensamma lektioner med mera.vi startar också upp skolterminen med faddergrupper och "zoolympiad". Vi är uppmärksamma på våra trivsel- och ordningsregler så att de inte begränsas utifrån ålder. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Namn Barns lika värde, kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Alla elever ska gentemot varandra och vuxna kunna använda ett acceptabelt språkbruk, utan könsord och svordomar. Personal ska ha en samsyn kring begreppet kränkande behandling. Personal ska ha en samsyn i sättet att agera vid kännedom kränkande behandling. Uppföljning kommer genomföras med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, fokusgrupper, Qualisenkät och utvecklingssamtal. Insats Vi diskuterar och analyserar kring kränkande behandling och kränkande språkbruk i den dagliga verksamheten. 8

9 Vi tränar elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett utseende, ekonomisk status, personlig stil med mera. Vi skapar flera olika alternativ för social gemenskap på skolan, exempelvis disco, rastaktiviteter med mera. All personal på skolan ingriper vid kännedom om kränkande behandling eller språkbruk. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

10 Kartläggningsmetoder Vårterminen 2017 Qualisenkät (Finspång kommuns kvalitetsverktyg) Fokusgrupper* Utvecklingssamtal Klassråd Elevråd Elevvård inom arbetslaget Kartläggning Höstterminen 2016 Elevhälsans trivsel- och trygghetsenkät Utvecklingssamtal Klassråd Elevråd Elevvård inom arbetslag *Är nytt för läsår 2016/2017. Ca 6 elever från varje klass kommer att utgöra en fokusgrupp per klass. Skolkurator tillsammans med en pedagog som är kopplad till klassen kommer att leda fokusgruppen. Syftet är att få en djupare dialog kring trygghet och trivsel än vad enkäterna har gett. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Qualisenkät Trygghet- och trivselenkät Klassråd Utvecklingssamtal Enskilda kartläggningssamtal (utförda av representanter ur Elevhälsan) Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på utvecklingsgrupp. Diskussioner inom arbetslaget. Qualisenkät med frågor riktade till personal. 10

11 Resultat och analys Eleverna på lågstadiet trivs i skolan i större utsträckning än vad eleverna på mellanstadiet gör. 89 procent (64 st) av eleverna på lågstadiet trivs helt eller till stor del medan 71 procent (79 st) elever på mellanstadiet har fyllt i samma alternativ. 85 procent (61 st) av eleverna på lågstadiet känner sig trygga och säkra på skolan. På mellanstadiet är det 72 procent (80 st) av eleverna upplever samma sak. En hög andel av elever på både lågstadiet och mellanstadiet upplever att de har någon kamrat att vara med om de vill. 92 procent (66 st) av eleverna på lågstadiet och 90 procent (100 st) av eleverna på mellanstadiet anger det. 92 procent (66 st) av elever på lågstadiet upplever att personal på skolan bryr sig om dem. 3 procent (2 st) har angett att det inte alls stämmer. 59 procent (65 st) av elever på mellanstadiet har angett att de får hjälp av vuxna om de skulle bli mobbade eller trakasserade. 12 procent (13 st) upplever att de inte alla får hjälp vid dessa tillfällen. Ett samband finns i personalens resultat. 32 procent (6 st) av personalen uppger att personal endast till viss del reagerar på regelbrott, kränkande behandling och diskriminering. Också föräldrar uppger att skolan har en hög förekomst av kränkande behandling och mobbning. Det som framkommer mest är att kränkande behandling sker i form av könsord, kränkande ord men också genom våld. I föräldrars enkätsvar framkommer det att personal inte agerar på det sätt som förväntas när elever kränker andra elever och/eller personal. Föräldrar upplever att personal ofta väljer att inte agera och att "titta åt andra hållet" när elever utsätts av en annan och/eller andra elever. I samtal med elever och vårdnadshavare framkommer det brister i arbetsron i flera klasser på mellanstadiet. 81 procent (90 st) av eleverna på mellanstadiet anser själva att de följer skolans ordningsregler. 94 procent (68 st) på lågstadiet anser samma sak. Genom utredningar vid förekomsten av kränkande behandling framkommer det att elever med en funktionsnedsättning inte bemöts på samma sätt av andra elever som elever utan någon funktionsnedsättning gör. 11

12 Förebyggande åtgärder Namn Kartläggning av kränkande behandling och diskrimineringsgrunder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi ska tidigt upptäcka alla elever som är eller har varit utsatta av någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Vi ska tidigt upptäcka de elever som på något sätt far illa. Vi ska kartlägga elevernas skolsituation utifrån alla diskrimineringsgrunder, kränkande behandling och bristande tillgänglighet. Vi ska kartlägga elevernas skolsituation på ett sätt som är anpassat för alla, som de unika barn alla är. Uppföljning kommer genomföras genom diskussioner med elever på elevråd och klassråd. Uppföljning med personal kommer att genomföras genom diskussioner på utvecklingsgrupp och arbetslag. Åtgärd 1. Vi skapar en ny trivsel- och trygghetsenkäter som berör alla diskrimineringsgrunder, kränkande behandling och bristande tillgänglighet (ansvarig: skolkurator) 2. Vi skapar trygghet- och trivselenkäter för respektive lågstadiet, mellanstadiet och fritidshemmet. (ansvarig: skolkurator) 3. Vi genomför fokusgrupper för att genom en diskussion/dialog kunna kartlägga mer brett. En fokusgrupp i varje klass. Syftet är att både kunna sammanställa resultatet utifrån skolperspektiv och klassperspektiv. (ansvarig: skolkurator) Motivera åtgärd Det har kommit skolan till känna att det finns flera elever som har varit utsatta för kränkande behandling och trakasserier utan att skolan uppmärksammat detta. Det har först kommit skolan till känna en tid efter incidenten/-erna. Elever har också uttryckt att de inte känner sig lyssnade på. Genom att komplettera redan befintliga elevenkäter med fokusgrupper tror vi att känslan av att känna sig lyssnad på och delaktig ökar. Ansvarig Skolkurator Datum när det ska vara klart Enkät: HT -16, Fokusgrupper: VT

13 Namn Trygghetsgrupp Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Alla elever ska veta vart de kan vända sig om de behöver hjälp av en vuxen. Alla ärenden av kränkande behandling och diskriminering ska utredas, åtgärdas och följas upp. Åtgärd 1. Vi skapar en Trygghetsgrupp (består av elevcoacher, speciallärare och skolkurator) 2. Vi skapar en planering för hantering av akuta ärenden (elev kränker en annan elev/vuxen kränker elev) och förebyggande insatser (trygghetsvandringar, rastaktiviteter, samverkan med elevråd osv. 3. Vi implementerar Trygghetsgruppen för både elever och föräldrar. Uppföljning kommer genomföras genom diskussioner med elever på elevråd och klassråd. Uppföljning med personal kommer att genomföras genom diskussioner på utvecklingsgrupp och arbetslag. Motivera åtgärd Tidigare (försvann läsårsstart 2015) har det funnits en Trygghetsgrupp på skolan som har agerat, utrett och följt upp vid upprepade kränkningar/mobbning. Idag finns rutiner för att hantera enskilda kränkningar. Dock saknas rutiner för att synliggöra när dessa enskilda kränkningar övergår till upprepade kränkningar, samt någon som är ansvarig. Ansvarig Skolkurator och elevcoacher Datum när det ska vara klart

14 Namn Samsyn i arbetslagen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Att all personal på skolan ska ha en samsyn kring begreppet kränkande behandling. Att all personal på skolan ska ha en samsyn kring skolans ordningsregler. Uppföljning kommer genomföras genom diskussioner med elever på elevråd och klassråd. Uppföljning med personal kommer att genomföras genom diskussioner på utvecklingsgrupp och arbetslag. Åtgärd 1. Vi skapar diskussioner i utvecklingsgruppen utifrån diskrimineringsombudsmannens begreppsdefinitioner kring kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna. 2. Vi tar med oss diskussionerna från utvecklingsgruppen tillbaka till våra arbetslag. 3. Vi diskuterar trygghet och trivsel på våra arbetsplatsträffar. Motivera åtgärd Skolinspektionen har förelagt rektor att se till att personalen på skolan får en samsyn kring frågor som rör trygghet och studiero samt normer och värden. Ansvarig rektor Datum när det ska vara klart

15 Policy Rutiner för akuta situationer Alla elever ska må bra och känna sig trygga i skolan. Det ska råda nolltolerans mot verbala och fysiska kränkningar, trakasserier och diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi prioriterar en hög vuxennärvaro både under lektionstid och utanför lektionstid för att kunna möta upp de barn som är i behov av vuxet stöd på olika sätt. Som exempel finns det fyra elevcoacher kopplade till skolans mellanstadie. Elevcoacherna är alltid med under raster, måltider och praktiska lektioner så som idrott, syslöjd, hemkunskap osv. Målet är att elevcoacherna ska ha en samlad bild över elevernas skoldag vilket också innebär att dem lägger del av sin tid på dokumentation. Vi har också rastvaktsschema som innebär att det alltid finns personal ute på raster. Det är alltid mellan två till sju stycken ute samtidigt. Antal vuxna beror på hur många klasser som har rast samtidigt. Andra sätt som vi på Viggestorp använder oss av för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling tidigt är: - Elevråd - Fritidsråd - Skolråd - Trygghet- och trivselenkät - Fokusgrupper - Qualisenkät - Utvecklingssamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om du som elev behöver prata med en vuxen kan du vända dig till den personal på skolan som du har förtroende för. All personal på skolan är skyldiga att ingripa om en elev på något sätt far illa. Du kan också vända dig till skolans kurator Isabell Hellerstedt eller till skolans specialpedagog Marianne Harrysson. Se nummer nedan. Om du som vuxen hemma får kännedom om att ett barn på något sätt far illa eller blir utsatt i skolan av en annan elev - kontakta barnets mentor eller klasslärare. Mentorer/klasslärare går att nå på klasstelefonerna. Se nummer nedan. Får du inget svar direkt kan du skicka ett sms där du beskriver vilken person du söker och vem du är så ringer denna personen upp. Du kan också vända dig till någon i elevhälsan (skolkurator, specialpedagog eller skolsköterska). Se telefonnummer nedan. Om du som vuxen hemma får kännedom om att ett barn på något sätt far illa eller blir utsatt av en vuxen på skolan - kontakta skolans rektor. Rektor Karin "Kajsa" Sveilis nå på telefonnummer , eller via mejladressen karin.svelis@finspang.se. 15

16 Kontaktuppgifter: Isabell (skolkurator) eller Marianne Harrysson (specialpedagog) eller Johanna Hejdeström (skolsköterska) eller Mellanstadiet 4A och 4B Mellanstadiet 5A och 5B Mellanstadiet 6A och 6B Lågstadiet Fritidshem F Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. All personal är skyldig att ingripa om någon elev kränker en annan elev. A. Stoppa kränkningen och markera tydligt att beteendet inte är acceptabelt. B. Närvarande personal eller personal som har fått kännedom om kränkningen samtalar med eleverna och tar reda på vad som hänt. C. Uppmana och stöd eleverna till att lösa konflikten på ett sådant sätt att de lämnar varandra i en god stämning/försoning. D. Informera eleverna hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor och/eller biträdande rektor. A. Informera även elevens mentor/klasslärare. B. Eventuellt vidare åtgärder beslutas i samråd med rektor och/eller biträdande rektor. 3. Biträdande rektor anmäler kränkningen till huvudman via ansvarig på sektor Barn och utbildning. 4. Aktuell personal (mentor, eller elevcoach kopplad till klassen) informerar vårdnadshavare samma dag som kränkningen inträffat. Undantag finns i dem ärenden där det finns överenskommelser kring kontakten mellan vårdnadshavare och skola. 5. Samma vuxen är ansvarig för uppföljning i ärendet, inom två veckor. Undantag finns i dem ärenden där det finns överenskommelser kring kontakten mellan personal och elev. Hela processen dokumenteras i skolans dokument för incidentrapporter som sedan lämnas in till skolans rektor. Dokumentet finns på lärplattformen Fronter samt på intranätet. 16

17 Vid kännedom om upprepande kränkningar eller trakasserier kontaktas skolans Trygghetsteamet och en vidare utredning av händelsen görs av en eller två representanter från teamet. Skolan har tagit fram rutiner kring disciplinära åtgärder och hur det fattas beslut om dem. Åtgärder som kan bli aktuella vid upprepade kränkningar är. Samtal kring skolans ordningsregler Elevhälsakonferens Vidare utredning enligt 5 kapitel 9 SkolL Stöd av kurator Polisanmälan Orosanmälan till socialtjänst Skriftlig varning Tillfällig omplacering inom enheten Tillfällig omplacering till annan skola Permanent omplacering Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. All personal har skyldighet att ingripa om någon vuxen kränker en elev. A. Stoppa kränkningen! B. Samtala med eleven och ta reda på vad som hänt. C. Informera eleven hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor. 3. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. Vidare åtgärder beslutas gemensamt dem emellan. 4. Rektor, eller av rektor utsedd person, dokumenterar händelsen. 5. En skadeanmälan skrivs. Vid behov görs en polisanmälan. 17

18 Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp så snart som möjligt, inom två veckor. Därefter hålls vid behov regelbundna kontrollsamtal med berörda elever. Den personal som agerat i kränkningen är också ansvarig för uppföljning. Vid överenskommelse med mentor/klasslärare kan ansvaret läggas över på denna. Rutiner för dokumentation Berörd personal har skyldighet att dokumentera gjorda insatser. Dokumentationen sker i skolans incidentrapport som sedan lämnas vidare till rektor eller biträdande rektor. Dokumentationen förs sedan in av biträdande rektor i dokumentationssystemet PMO. Ansvarsförhållande All personal under ledning av rektor ansvarar för att rutinerna fungerar. Personal som är närvarande när en kränkning sker eller en personal som får kännedom om en kränkning är ansvarig för att agera, utreda och följa upp om denne inte kommer överens med mentor/klasslärare om annat. Rektor tillsammans med biträdande rektor är ansvarig för att ta emot och fatta beslut om vidare åtgärder utifrån den utredning som personal har gjort. Biträdande rektor är ansvarig för att föra in dokumentationen i PMO. 18

19 Diskriminering Begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. 19

20 Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 20

21 Kön Diskrimineringsgrunder Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] 21

22 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] 22

23 Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 23