Habo kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av plåttak. Habo socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift

Transkript

1 Habo kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av plåttak Habo socken i Habo kommun, Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:11 Robin Gullbrandsson

2

3 Habo kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av plåttak Habo socken i Habo kommun Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:11 Robin Gullbrandsson

4 Rapport och foto: Robin Gullbrandsson Grafisk mall: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2016

5 Innehåll Inledning Syfte Historik Beskrivning inför åtgärder Vidtagna åtgärder...10 Sammanfattning...12 Referenser Administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Materialspecifikation Tjockleksmätningar plåt Egenkontroll målning Väderdagbok

6 Utdrag ur digitala fastighetskartan blad 64E 1eN.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 5 Habo kyrka, fotograferad från sydost Pågående färgsläpp på mittskeppets södra takfall och åt öster. Inledning Habo pastorat uppdrog 2013 åt Ritningen Arkitektbyrå AB, Skövde, att ta fram åtgärdsförslag (daterat ) för ansökan om kyrkoantikvarisk ersättning respektive länsstyrelsetillstånd för ommålning av det historiska plåttaket på Habo kyrka. Slutligt program är daterat den 10 april Tillstånd lämnades av Länsstyrelsen den 4 maj samma år. Arbetena genomfördes från juni till och med oktober 2015 av Magnussons Måleri AB, Hjo. Robin Gullbrandsson från Jönköpings läns museum var antikvarisk medverkande och har sammanställt föreliggande rapport. Antikvarie och målare Arja Källbom, Ormaryd, medverkade även som sakkunnig inom ramen för ett pågående forskningsprojekt om takplåt, Målning av takplåt på kulturhistoriska byggnader (Hantverkslaboratoriet via Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan). Projektledare var arkitekt Ingvar Blixt, Ritningen Arkitektbyrå AB, Skövde. Slutbesiktning ägde rum den 19 oktober 2015.

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 När antikvarien Nils Månsson Mandelgren besökte Habo 1848 var alla takfall spåntäckta och rödfärgade. Folklivsarkivet, Lund. Syfte Åtgärden syftade till att ge den historiska plåttäckningen från 1908 en traditionell och hållbar målningsbehandling. Rapporten syftar till att utgöra en dokumentation av arbetenas art och omfattning, samt av material- och metodval. Historik Under sent 1200-tal omnämns Habo kyrka i skrift. Från ungefär denna tid är även en träskulptur och en dopfunt. En relikask påträffades 1716 i det medeltida altaret. Denna innehöll delar av de jungfrurna samt en lapp som omnämnde att biskop Sigge invigde altaret. Två Sigge finns i biskopslängden under 1300-talets mitt och tidigt 1400-tal. Sannolikt har det rört sig om en träkyrka medan den ännu stående sakristian är av sten. Sakristians ovanliga öst-västliga orientering gör att medeltidskyrkans läge är osäkert. Ett bevarat sigill från 1622, en stoldelningslängd från 1643 och rester efter ett korskrank talar för att kyrkan försågs med korsarmar och centraltorn under tidigt 1600-tal. Hela kyrkan tycks då ha varit spånklädd. Enligt arkivalier och en inskription utvidgades kyrkan påtagligt Långhusets södra och norra väggar flyttades ut så att de kom i liv med korsarmarnas ändar. Längden ökades något och den nya västgaveln gjordes tresidig. Nya fönster togs upp på alla sidor. Ingångarna var tre, en i väster, en i söder och en i norr, alla med vapenhus. Men ombyggnaden upplevdes som halvdan. Orgeln fick inte plats utan fick stå upp i takstolen och västgaveln var skapad som östgaveln borde ha varit.

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 7 Den nye kyrkoherden Martinus Seth började vid sitt tillträde 1704 att projektera en stor reparation av kyrkan tillsammans med inspektor Sven Nilsson Swan på Högsbäck. Krig och elände gjorde att det dröjde till 1723 innan planerna kunde realiseras. Då innefattade planerna även att Kyrkian måtte blifwa regulier. Koret gjordes lika brett som kyrkan i övrigt och försågs med en tresidig avslutning som inneslöt större delen av gamla sakristian och ett vapenhus för den östra ingången. Ett förhöjt mittskepp med överljus och sidoläktare omvandlade kyrkan till en basilika. Ovan västgaveln restes ett kraftfullt torn och vid dess port ett nytt vapenhus. Åren målades väggar och tak av Johan Christian Pettersson och Johan Kinnerus från Jönköping med scener ur bibel och katekes. Ämnesvalet tycks ha dikterats av dåvarande kyrkoherden Christoffer Jungmarker. Av antikvarien Nils Månsson Mandelgrens teckningar från 1848 framgår att alla kyrkans takfall då ännu var spåntäckta och rödtjärade, det vill säga behandlade med en blandning av röd slamfärg och tjära vilket gjorde dem vackert röda och även gav ett förbättrat skydd. Detta var en vanligt förekommande behandling av takspån på 1700-talet. Även klockstapeln tycks som helhet ha varit röd, dock troligen med slamfärg på vertikala partier skedde nästa större förändring av kyrkan. Kyrkan omspånades och rödfärgades respektive tjärades. De nedre takfallen försågs med fönster för att ge mer ljus åt sidoläktarna. Vapenhusen i norr och söder revs och deras portar igensattes. I tornet byggdes ett extra vattentak för att skydda orgeln från dropp byttes taktäckning på långhus och kor från spån till järnplåt. Man kan fråga sig om det var 1872 som man övergick till att svarttjära de spåntäckta takfallen på torn och stapel? I syfte att ge intryck av plåttak? Eller skedde det efter läggningen av plåttaket, i samband med restaureringen 1908? 1903 lade arkitekt Gustaf Lindgren fram ett restaureringsförslag som syftade till att lindra 1872 års ingrepp. Arbetet genomfördes 1908 och inbegrep rivning av vindfång och byggande av vapenhus vid norra ingången, bygge av ny bänkinredning i stil med den gamla, inläggning av nytt golv och målning av exteriörens spånoch plåtklädsel. I samband med de självsvåldigheter som företogs under arbetets gång (till exempel vapenhusets moderna utförande) väcktes frågan om ordentlig antikvarisk kontroll. Byggmästare var E Andersson, Hovslätt och A Hall, Jönköping. I ett tidigt skede målades plåttaket med stenkolstjära försågs tornet med ny täckning av sågade ekspån istället för som tidigare kluven furu som alltid varit det traditionella. Kanske ansåg man sig få en längre livslängd med ek. Kyrkan rödfärgades. Arkitekt Adolf Niklasson ledde en stor invändig restaurering År 1970, 1981 och 1994 ommålades exteriören. Under sommarhalvåret 2003 gjordes en större översyn av tornets takfall och lanterninerna. Skadade spån ersattes och omtjärning utfördes. Fotografi taget kring förra sekelskiftet av A. G. Andersson. Då hade skeppets tak ännu kvar sin spåntäckning. ATA.

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Handkolorerat fotografi från 1928 som visar den svartmålade plåttäckningen och de svarttjärade spåntaken. Västergötlands museum. Lanterninväggarna ommålades med vit linoljefärg. Smideskorset ommålades samt sol och klot omförgylldes. Plåttäckningen skrapades, stålborstades och rengjordes före målning ned till plåtyta. Rostskyddsgrundning gjordes med Isotrol Grund (enbart åt söder), mellanstrykning med Isotrol Isospeed och slutstrykning med Isotrol Takfärg. Beskrivning inför åtgärder Mittskeppets och sidoskeppens takfall är täckta med enkelfalsad förzinkad ( my) takplåt från 1908 i skivtäckning. Plåtarna håller det för tiden typiska måttet 60 x 120 cm och en tjocklek av minst 0,7 mm. Omfattande slitage, färgsläpp och partiellt rostangrepp. Särskilt omfattande är färgsläpp och rostangrepp på mittskeppets södra takfall, de östra takfallen och på vapenhuset i väster. Redan 2010 noterades färgsläpp.

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 9 Färgsläpp på södra takfallet. Enbart enstaka plåtar hade påtagliga rostangrepp. Foto taget efter tvättning. Grundfärg från senaste ommålningen Foto taget efter tvättning.

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Södra takfallen strukna, tvättning av norra pågår. Lös färg avlägsnas med högtryckstvätt. Målarmästare Johannes Magnusson, Arja Källbom och projektledare Ingvar Blixt tittar på fotrännan. Vidtagna åtgärder Ommålning av plåttak Takplåtarna rengjordes med högtryckstvätt och skrapning. Äldre mönja med gott fäste lämnades. Rostiga ytor slätborstades till ST2 med stålborste. Även falsarna skrapades och stålborstades. Slutlig tvätt gjordes med Pentur Tvätt. Det visade sig att blymönja vid föregående ommålning enbart använts som grundfärg på de södra takfallen (punktvis i norr). Det beslutades att använda blymönja på alla takfall (Blymönja Heritage Version). Hur blymönjan fäst mot underlaget undersöktes efter torkning och befanns fullgod. Färdigstrykning gjordes med pensel i minst två skikt (nr 1 till my Takplåten på västra vapenhuset grundad med blymönja.

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 11 Kyrkan från nordost efter avslutade arbeten. Spåntaken har tjärats med kimrökspigmentering för att harmoniera med plåttaket. tjl och nr 2 till minst 60 my tjl) med oförtunnad svart linoljefärg (Pentur Kultur). På norra takfallet noterades viss flammighet efter slutstrykning. Enbart en plåt behövde bytas, detta i takfoten på södra sidoskeppet på grund av äldre håltagning. Den avlägsnade plåten sparades som referensplåt i forskningsprojektet om takplåt. Övrigt Slamfärgade fasader på kyrka och klockstapel ommålades med Falu rödfärg. Sakristian avfärgades med pigmenterad kalkfärg (Målarkalk Kalfärg V). Spåntaken omtjärades (Claessons Furutjära A) med tillsats av kimrök som pigment, för att få spåntaken att harmoniera med plåttaket, vilket var utförandet under stor del av 1900-talet. 15 spån byttes på kyrkan och 20 på klockstapelns syllar. Sistnämndas avtäckningar lagades också. Fönsterbågar och portar har ommålats med linoljefärg (Wiboline gammaldags) i befintlig kulör. Under projektet noterades att spiran med tuppen på klockstapeln börjat luta, vilket undersöktes och kommer att bli föremål för åtgärd.

14 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Kyrkan från sydost efter avslutade arbeten. Sammanfattning Taket på Habo kyrkas skepp är ett av få bevarade historiska plåttak i länet. Det är lagt med förzinkad plåt i storformat 1908 och har visat sig vara i förvånansvärt gott skick. Inga rostangrepp har varit så grava att någon plåt behövt bytas ut av den anledningen. Taket har också ommålats vid flera tillfällen. Spår visar att det någon gång varit struket med stenkolstjära. Vid senaste ommålningen 2003 avlägsnades det mesta av underliggande färgskikt. Arbetet visade sig dock bara hålla knappa tio år. Takets kulturhistoriska värde gjorde att en helt igenom traditionell behandling nu valdes med blymönja som grundfärg och färdigstrykningar med oförtunnad linoljefärg. Samtidigt underhållsmålades rödfärgade fasader och spåntaken omtjärades.

15 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 13 Referenser Tryckta källor och litteratur Cnattingius, L & N Habo kyrka. Stockholm. Källbom, A Målning av takplåt på kulturhistoriska byggnader. Göteborg. Åsgrim, A & Franzén, A Antikvarisk kontroll. Habo kyrka, klockstapel och sockenstuga. Utvändiga åtgärder. Jönköpings läns museum. Byggnadsvårdsrapport 2009:92. Internet Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Arkiv Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm. Jönköpings läns museums arkiv. Mandelgrenska samlingen, Folklivsarkivet, Lund. Södra sidoskeppstaket efter avslutade arbeten. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Jönköpings läns museums dnr: /2015 Byggherre: Habo pastorat Projektledare: Ingvar Blixt, Ritningen Arkitektbyrå AB, Skövde Entreprenör: Magnussons Måleri AB, Hjo Plåtslagare: Wanäs Bleck & Plåt AB Rapportansvarig: Robin Gullbrandsson, Jönköpings läns museum Antikvarisk medverkan: robin Gullbrandsson, Jönköpings läns museum Län: Jönköpings län Kommun: Habo kommun Socken: Habo socken Fastighetsbeteckning: Habo Prästebolet 1:9 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

16 14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11

17 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 1 Bilaga 1, materialspecifikation

18

19 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Habo kyrka Bilaga 2, Tjockleksmätning plåt Mätningar från ställning 17 sept Arja Källbom och målerientreprenör Johannes Magnusson. Mätmetoder var digital Permascope, nykalibrerad på film 72 μm. Positest, mekanisk, visar avvikelse på ca μm mot denna. Båda instrumenten mäter inklusive zinkskikt, som inte är magnetisk. Borrprov enligt ISO 2808.

20 BILAGA 2 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Provyta 1 Provyta 2 Provyta 3

21 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Provyta 4 och 5, utbytesplåt Provyta 6 Provyta 7

22 BILAGA 2 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Provyta 8

23 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Resultat 17 sept 1. Södra 2 Södra 3 Södra 4 Södra utbytesplåt Permascope Permascope Permascope Permascope n 15 n 43 n 25 n 25 st 14 st 12 st st 24 max 169 max 161 max 199 max 299 min 122 min 110 min 132 min 196 medel 150 medel 133 medel 158 medel 260 Borrprov Borrprov Borrprov Borrprov Mönja Mönja Mönja Mönja Mellanfärg Mellanfärg Mellanfärg Mellanfärg Täckfärg Täckfärg Täckfärg Täckfärg Varians Varians Varians Varians Positiest Positiest Positiest Positiest Värden Medel Δ28 Värden Medel Δ28 Värden Medel Δ28 Värden Medel Δ St 160 St 310 St Södra Utbytesplåt 6 Övre takfall åt torn 7 Södra Månlandskap 8 Väst mot fönster Permascope Permascope Permascope Permascope n 25 n 25 n 45 n 46 st st 25 st 134 st 34 max 260 max 251 max 834 max 276 min 153 min 156 min 179 min 153 medel 186 medel 205 medel 465 medel 221 Borrprov Borrprov Borrprov 5,7 gr 45 gr Borrprov 1-5,7 2-5,7 Mönja Mönja Mönja missvis 50 Mönja Mellanfärg Mellanfärg Svart 30 Mellanfärg Täckfärg Täckfärg Mönja 50 Täckfärg Varians Varians Svart Varians Varians Positiest Positiest Positiest Värden Medel Δ28 Värden Medel Δ28 Värden Medel Δ Positiest Värden Medel Δ St 280 St St St

24 BILAGA 2 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Tjockleksmätning från lift 8 oktober 2015 Mätningar från lift 17 sept Arja Källbom och målerientreprenör Johannes Magnusson. Mätmetoder var digital Permascope. Mätning utfördes på norrsidans övre och nedre takfall samt på norra entréns östra takfall. Provyta A Nedre takfallet, vid takfot Provyta B Övre takfallet, femte vertikalraden från tornet, ovanför A Provyta C Övre takfallet, vid nock, tredje plåten ned från nock Provyta D Övre takfallet, vid nock, tredje plåten ned från nock, en plåt vänster/öster om C Provyta E, Övre takfallet, sydsida vid nock vid åskledare Provyta F, Övre takfallet, norrsida vid nock vid åskledare Provyta G, Övre takfallet, ca ¾ från torn, tre plåtar ned från nock. Provyta H, Övre takfallet, vid skorsten, tredje plåten ned från nock. Provyta I, Nedre takfallet, ungefär mitten, femte plåten från luckan mot torn och tredje plåten ned från takbrytning. Provyta J, Nedre takfallet, Sjunde plåten från östgaveln, tre plåtar ned från takbrytning. Provyta K, Norra entrén, lilla takfallet mot öster A Norra B Norra C Norra C1 Norra Permascope Permascope Permascope Permascope n 35 n 37 n 57 n 52 st 29 st 57 st 28 st 28 max 256 max 390 max 440 max 327 min 105 min 186 min 168 min 181 medel 158 medel 263 medel 234 medel 219 D Norra E Syd F Norr G Norr Permascope Permascope Permascope Permascope n 31 n 42 n 42 n 37 st 23 st 100 st 86 st 23 max 266 max 481 max 662 max 290 min 167 min 129 min 215 min 200 medel 225 medel 251 medel 306 medel 246 H Norra I Norra J Norra K Öst Permascope Permascope Permascope Permascope n 44 n 29 n 42 n 40 st 29 st 27 st 71 st 81 max 300 max 305 max 491 max 525 min 120 min 167 min 133 min 154 medel 199 medel 219 medel 185 medel 318

25 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Område A Område B

26 BILAGA 2 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Område C & D (C utmärkt på bild)

27 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Område E & F Område G Område H

28 BILAGA 2 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 Provyta I. Observera skäck. Målas om. Provyta J

29 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 2 Område K.

30

31 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 3 Bilaga 3, Egenkontroll målning

32 BILAGA 3 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11

33 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 3

43 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2016:11 BILAGA 4 Bilaga 4, Väderdagbok

47

48 På skeppet till Habo kyrka ligger ett av länets äldsta bevarade plåttak, lagt Under 2015 har det genomgått ommålning på traditionellt vis. Byggnadsvårdsrapport 2016:11 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM