Ordlista. Anläggningstillgång
|
|
- Ulrika Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Ordlista
2
3 Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärde Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Anslag Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslagsposter och delposter. Anslagsbehållningar Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehållningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar. Anslagskredit Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår. Se vidare ramanslag. Anslagssparande Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag. Ansvarsförbindelser Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten. Avgift Ersättning som betalas för en direkt motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Avräkning med statsverket En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med 3
4 statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken. Bidrag Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även transferering. Avräkning mot statens centralkonto Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto. Bokföringsmässiga grunder Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt. Avsättning Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande. Bokfört värde Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde. Balansomslutning Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor ska vara lika stora. Balansräkning Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Bruttobudgetering Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget. Motsatsen är nettobudgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på inkomst- eller utgiftssidan. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget. Beredskapstillgång Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning. Bruttonationalinkomst (BNI) Bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner till och från utlandet. 4
5 Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare statens budgetsaldo. Budgetöverskott Bruttoredovisning Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering. Ett positivt saldo i statens budget, dvs. inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare statens budgetsaldo. Börsvärde Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen. Budgeteringsmarginal Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar. CSA-avtal En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSAavtal. Budgetsaldo Saldot, dvs. slutsumman, i statens budget. Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är per definition lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Se även statens lånebehov. Budgetunderskott Ett negativt saldo i statens budget, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett Dagslån Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. pengar över natten. Derivatinstrument Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps). 5
6 Effektivitetsrevision Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av statliga åtaganden, myndigheter och verksamheter från effektivitetssynpunkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel. Eget kapital Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. Ekonomisk händelse Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet. Eliminering Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens resultat och ekonomiska ställning. innehavet är varaktigt. Se även anläggningstillgång. Finansiellt sparande Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare överskottsmål. Finansieringsanalys Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens årsredovisning visas hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare statens nettoupplåning. Fordringar Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år. Futures Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument. Finansiell anläggningstillgång Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med Förutbetald intäkt Fakturering eller inbetalning som bokförts under året, men som avser varor eller tjänster 6
7 som ännu inte levererats till kunden. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestation utförs. Inbetalning Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst. Förutbetald kostnad Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas då prestation utförs. Indragning Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Inkomst God redovisningssed Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Ekonomistyrningsverket utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyldigheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar. Inkomsttitel Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, t.ex. skatter. Det rör sig om sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst. Immateriell anläggningstillgång Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även anläggningstillgång. Inleverans Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel. 7
8 Interna mellanhavanden Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredovisningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten. Intäkt Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår dock ingen korrigering, utan skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheternas räntekonton redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras. Kapitalandelsmetoden En av flera metoder för att konsolidera dotteroch intresseföretag. Inom staten konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen/minskningen redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Kassamässig redovisning mot statens budget Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället. Kassamässig korrigering Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR). Konsoliderad bruttoskuld De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra. Konsolidering Att upprätta en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna). Konvergenskrav De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 januari
9 Kostnad Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift. Löptid Den period under vilken en skuldförbindelse gäller. Nettokostnad för statsskulden Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet. Nettoskuldsättning Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklusive likvida medel. Omsättning Medgivet överskridande Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Se vidare ramanslag. Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten, som även kallas Riksgäldskontorets nettoutlåning, ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även kassamässig korrigering. Nettoförmögenhet Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital. Omsättningstillgång Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Option Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även termin. Optoverksamhet Infrastruktur för tele- och datakommunikation. Periodavgränsningspost Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av 9
10 utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader. Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Premieobligation Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster. Primärt budgetsaldo Saldot i statens budget exklusive statsskuldräntor. Se vidare statens budgetsaldo. Ramanslag Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut. inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. beräkningen av sektorn staten i nationalräkenskaperna. Realränteobligation En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Refinansieringsrisk Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge. Regressrätt Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat. Resultat före och efter skatt Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av. Realekonomiska termer Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga Resultaträkning Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar 10
11 resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott. Rörelseresultat Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt. Revisionsberättelse med invändning Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredovisning, underliggande redovisning eller ledningens förvaltning. En revisionsberättelse med invändning åtföljs alltid av en revisionsrapport. Revisionsberättelse med upplysning Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen anser att mottagaren särskilt behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplysningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning Räkenskapsår Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av tolv månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. Skuld En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar. Skuldbytesavtal (eng. swaps) Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även derivatinstrument. Räntabilitet på eget kapital Ett företags avkastning på det kapital ägarna satsat. Skuldskötselinstrument Se derivatinstrument. Rättvisande bild Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild. Soliditet Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder. 11
12 Statens budget En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Statens budgetsaldo Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av statens budgetsaldo påverkas statsskulden av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer. Statens lånebehov Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare statens budgetsaldo. Statens nettoupplåning Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även finansieringsanalys. Statliga affärsverk Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2010 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar (begränsad verksamhet sedan huvuddelen av SJ övergått i bolagsform). Statliga bolag I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen. Statliga kreditgarantier Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit. Statlig sektor I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsoliderade balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna definition 12
13 bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten genom annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Statsobligation Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer. utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskuldsränta Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser. Statsskuldväxel En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider. Statsredovisningen Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser. Takbegränsade utgifter Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1 25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår. Statsskulden Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i Termin Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även option. 13
14 Tilldelade medel Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, tilläggsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare anslagsbehållningar. upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen utgörs av skatter. De ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Tillgång En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Upplupen intäkt Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen. Tillgängliga medel Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Transferering Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m., oftast via statens budget. Underliggande saldo Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav. Upplupen kostnad Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen. Utbetalning Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift. Utdelning Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna. Utfallet på statens budget Uppbörd I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd på de intäkter som en myndighet tar Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget. 14
15 Utgift Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar. Utgiftsområde En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde. Utgiftsramar Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en uppifrån och nedmetod för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen. Utgiftstak för offentlig sektor Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna. Valutareserv De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank. Valutarisk Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan. Årets över- eller underskott Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet. Utgiftstak för staten En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden. Årlig revision Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen. 15
16 Återanskaffningsvärde Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång. Ändringsbudget Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår (tidigare benämnd tilläggsbudget). Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare statens budget. Överskottsmål Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. 16
Anslagskredit. Anslagssparande
Bilaga 7 Ordlista Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången
Anslagskredit. Anslagssparande
Bilaga 7 Ordlista Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången
Ordlista. Anläggningstillgång
Bilaga 1 Ordlista Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången
Ordlista. anläggningstillgångar.
Bilaga 1 Ordlista Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången
Skr. 2000/01:101 Bilaga 1. Bilaga 1. Ordlista. Innehållsförteckning. Ordlista...5
Bilaga 1 Ordlista Bilaga 1 Innehållsförteckning Ordlista Ordlista...5 3 Ordlista Anlägningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö
Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Berguven i Malmö 2007-05-01 2008-04-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering
ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2012 31/12 2012 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2010 2009 31/8 31/8 2011 2010 HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Musköten i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 MOTION NR 1 Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till förslaget gällande elektronisk
HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ
HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Beslutsunderlag: Uppgradering av fastighetsnät punkt 20 Vårt fastighetsnät för distribution av kabel-tv uppfyller inte de senaste tekniska kraven.
Skr. 2001/02:101 BILAGA 1. Bilaga 1. Ordlista. Innehållsförteckning. Ordlista...5
Bilaga 1 Ordlista Skr. 2001/02:101 BILAGA 1 Bilaga 1 Ordlista Innehållsförteckning Ordlista...5 3 Skr. 2001/02:101 BILAGA 1 Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk
Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne
Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga
Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö
Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB brf Stenbocken i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för
Skr. 2002/03:101 BILAGA 1. Bilaga 1. Ordlista. Innehållsförteckning. Ordlista... 5
Bilaga 1 Ordlista Skr. 2002/03:101 BILAGA 1 Bilaga 1 Ordlista Innehållsförteckning Ordlista... 5 3 Skr. 2002/03:101 BILAGA 1 Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk
HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ
HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.
HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ
HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 HSB BRF MARBÄCK I SVEDALA Org Nr: 716406-8871 HSB Brf Marbäck isvedala KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Marbäck i Svedala kallas härmed till ordinarie
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF ALMHÖG I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF ALMHÖG I MALMÖ Org Nr: 746000-5437 HSB Brf Almhög imalmö KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Almhög kallas härmed till ordinarie föreningsstämma torsdagen
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2017 31/12 2017 HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ 746001-0726 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Henriksdal kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF TUBAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF TUBAN I MALMÖ Org Nr: 746000-5361 HSB Brf Tuban i Malmö KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Tuban kallas härmed till ordinarie föreningsstämma tisdagen
Baskontoplanens uppbyggnad
1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF STENMÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF STENMÅRDEN I MALMÖ Org Nr: 746000-6062 HSB Brf Stenmården i Malmö KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Stenmården kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF GAMBAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF GAMBAN I MALMÖ OMSLAGSBILD De heilige Cecilia (Kvinna som spelar viola da gamba). Målning utförd år 1663 av Gabriël Metsu (1629-1667), Holland. Olja på pannå (44x36
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF KAPELLMÄSTAREN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2014 30/4 2015 HSB BRF KAPELLMÄSTAREN I MALMÖ HSB Brf Kapellmästaren i Malmö Org Nr: 716407-4267 Förvalta din investering, kom till årsstämman! Att köpa en bostadsrätt är kanske din
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF KALLAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF KALLAN I MALMÖ HSB Brf Kallan i Malmö Org Nr: 746000-5445 KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Kallan i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF GODHETEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF GODHETEN I MALMÖ BRF GODHETEN Kallelse Var med och påverka ditt boende! Välkommen till Godhetens ordinarie föreningsstämma. Genom detta vill vi i föreningens
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF ODLAREN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF ODLAREN I MALMÖ Org Nr 746000-5882 HSB BRF ODLAREN I MALMÖ KALLELSE Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Odlaren i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Piggvaren på Limhamn
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Piggvaren på Limhamn 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Piggvaren på Limhamn 749612-2402 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Piggvaren på Limhamn kallas härmed till ordinarie
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2017 31/12 2017 HSB BRF FLAGGSKEPPAREN I MALMÖ Org Nr: 769612-4069 HSB Brf Flaggskepparen i Malmö KALLELSE Medlemmarna i HSB Brf Flaggskepparen i Malmö kallas härmed till ordinarie
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/12 2013 HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/12 2013 HSB BRF HENRIKSDAL I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Redovisnings blankett för fritidskommitten inom Brf Henriksdals. Med organ nr.746001-0726 För verksamhets
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB:s BRF HÖGAHOLM I MALMÖ 746001-0395 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Högaholm i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma onsdagen
Årsmöte den 16 december. Plats: Rosengårds sporthall. Tid: kl ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF IDA I MALMÖ
Årsmöte den 16 december Tid: kl 10.00 Plats: Rosengårds sporthall ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 HSB BRF IDA I MALMÖ 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Så läser du en
4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF KALKBRÄNNAREN I KLAGSHAMN
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF KALKBRÄNNAREN I KLAGSHAMN 1 2 Öppnar Innehållsförteckning dörren delägarna! Kallelse och dagordning till föreningsstämma 1 HSB Certifiering
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF PUKAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF PUKAN I MALMÖ Org nr: 746000-5908 HSB Bostadsrättsförening Pukan i Malmö KALLELSE Medlemmarna inom HSB bostadsrättsförening Pukan i Malmö kallas till ORDINARIE
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) ESV Cirkulär 2007:9
Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius
Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering
Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys
Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Bilaga 2 Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys
Ordlista. Anläggningstillgång
Bilaga 1 Ordlista Skr. 2006/07:101 BILAGA 1 Ordlista Anläggningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter; SFS 2016:1091 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut
Nya principer för utformning av statsbudgeten
Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag
Skr. 2000/01:101 Bilaga 1. Bilaga 1. Ordlista. Innehållsförteckning. Ordlista...5
Bilaga 1 Ordlista Skr. 2000/01:101 Bilaga 1 Bilaga 1 Innehållsförteckning Ordlista Ordlista...5 3 Skr. 2000/01:101 Bilaga 1 Ordlista Anlägningstillgång Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Cirkulär beslutade
Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016
1(10) Styrelsen för ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 Om inte
Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31
Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I
Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934
Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den
Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.
REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen
Förvaltningsberättelse
1 (10) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2016 05 01 2017 04 30. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Singöaffären har under 2015/2016
Årsredovisning för Barnens Framtid
1 Årsredovisning för Barnens Framtid 802467-1573 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Barnens Framtid 3 Org.nr 802467-1573 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt 2017 2016 Verksamhetsintäkter 416 501 736
Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30
UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak
Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010
Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.
AD /05 1(8) Delårsrapport
AD 12-579/05 1(8) Delårsrapport 2005 2005-01-01 2005-06-30 AD 12-579/05 2(8) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...5
Förvaltningsberättelse
1 (9) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015 05 01 2016 04 30. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Singöaffären har under 2015/2016
Frågor till Redovisning i ett nötskal
Frågor till Redovisning i ett nötskal FAKTAFRÅGOR Nedan följer 16 flervalsfrågor (fördelade på fyra områden med fyra frågor i vardera). För varje fråga kan antingen ett, två eller tre svarsalternativ vara
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223) ESV Cirkulär beslutade den 30 mars 2011.
Skinnskattebergs Vägförening
Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2013 2014:37 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25
Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2013 Organisationsnummer
Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 209 4 295 3 949 3 784 4 024 Gåvor 90-konto 37 18 39 1 5 Medlemsavgifter
Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion
Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets
Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan