KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 25 oktober 2016 kl i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Anders Persson (C) Bengt Evertsson (MP) Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Vakant Johan Andersson (C) Göran Gustavsson (-) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Ingrid Åberg (KD). Justering sker fredag den 28 oktober kl på sekreterarens rum. 2. Uppföljning av försörjningsstöd Madde Gustavsson/Ingrid Öhrling 9.00

2 3. Uppföljning tillväxt - svens näringslivs företagsranking Merit Israelsson Information om Inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd 2016/223 AKK Anders Andersson/Gert Stark Förfrågan om försäljning av fastigheten Guldsmedshyttan 7:10, Stripa gruva 2016/369 AKK Roger Sixtensson Utredning av ridskoleverksamheten 2015/314 AKK 7. Månadsuppföljning september /1 AKK 8. Handlingsplan för personal som möter våld i nära relationer samt handlingsplan mot hedersrelaterat våld 9. Förlängning av folkhälsoavtalen januari-april Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige 2016/301 AKK 2016/344 AKK 2016/95 AKK 11. Redovisning av tillbud från Besök Linde AB 12. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi Svar på motion från Ingrid Åberg (KD) om att göra Stadsskogsskolan till ett modernt äldrecentrum 14. Svar på motion från Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) om att utveckla Prästryggen i Frövi 15. Svar på motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla - möjligheten att låna sport- och fritidsutrustning 16. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet oktober /370 AKK 2016/226 AKK 2016/122 AKK 2016/123 AKK 2016/3 AKK 17. Meddelanden

3 18. Anmälan av delegationsbeslut 19. Ansökan om projektmedel för att minska handläggningstider vid Bergslagens miljö- och byggförvaltning 20. Ändring i den grafiska manualen med anledning av namnbyte av Bergslagens miljöoch byggnämnd 2016/339 AKK 2016/353 AKK Malin Sjöberg Malin Sjöberg

4 1. Val av justerare Förslag: Jonas Bernström (S) med Ingrid Åberg (KD) som ersättare. Justering sker fredag den 28 oktober klockan på sekreterarens rum. Sida 3 av 28

5 2. Uppföljning av försörjningsstöd Föredragande: Ingrid Öhrling/Madde Gustavsson 9.00 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 27 februari att uppdra till socialförvaltningen att återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i september 2016 med analys, åtgärder och eventuella strukturella förändringar för att få ner försörjningsstödet. Sida 4 av 28

6 3. Uppföljning tillväxt - Svenskt näringslivs företagsranking Föredragande: Merit Israelsson 9.30 Ärendebeskrivning Enligt styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen ska kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i oktober 2016 ha Uppföljning av tillväxt och svenskt näringslivs företagsranking. Sida 5 av 28

7 4. Information om inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd Föredragande: Anders Andersson, kanslichef överförmyndarförvaltningen, Gert Stark (S), ordföranden överförmyndarnämnden Ärendebeskrivning Enligt styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen ska kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i november 2016 ha dialog med Bergslagens överförmyndarnämnd. Kommunstyrelsens ordförande har beslutat att bjuda in dem till sammanträdet i oktober 2016 istället. Lindesbergs kommun har den 24 maj 2016 mottagit inspektionsprotokoll av Bergslagens överförmyndarnämnd där Länsstyrelsen gör bedömningen att situationen på Bergslagens överförmyndarnämnd har försämrats sedan inspektionen 2015, då nämnden fick kritik för att överförmyndarkansliet tvingats sköta arbetsuppgifterna med en sådan underbemanning att rättssäkerheten riskerade att sättas ur spel Handlingar Protokoll för inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 28

8

9

10

11

12

13

14 5. Förfrågan om försäljning av fastigheten Guldsmedshyttan 7:10, Stripa gruva Föredragande: Roger Sixtensson Ärendebeskrivning Fastigheter i Linde AB har mottagit ett intresse att förvärva fastigheten Guldsmedshyttan 7:10, Stripa gruva. Intressenten har för avsikt att utveckla byggnadsminnesmärket Stripa Gruvmiljö och bedriva egen verksamhet på området. Besök Linde AB och Fastigheter i Linde AB ställer sig positiva till en försäljning, och bedömer att intressenten med ett gott samarbete med samtliga nu etablerade verksamheter kan utveckla gruvmiljön på ett bättre sätt än vad de kommunala bolagen idag klarar av. Frågan bedöms vara av principiell vikt, därför har VD för Fastigheter i Linde AB inkommit med en skrivelse daterad den 18 oktober 2016 där det framgår att bolaget önskar Lindesbergs kommuns yttrande i frågan om en eventuell försäljning av fastigheten Guldsmedshyttan 7:10, Stripa gruvmiljö, under affärsmässiga former Handlingar Stripa Gruva.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 28

15 FALAB har mottagit ett intresse att förvärva Stripa Gruva. Intressenten har för avsikt att utveckla byggnadsminnesmärket Stripa Gruvmiljö och bedriva egen verksamhet på området. En verksamhet som inte kommer att störa/konkurrera med befintliga verksamheter. Tvärtom så är ambitionen att gemensamt med övriga etablerade verksamheter fortsätta såväl den kulturella satsningen som den byggnadstekniska. BELAB har deltagit i processen och ställt sig positiv till en försäljning. FALAB och BELAB bedömer att intressenten kan, med ett gott samarbete med samtliga nu etablerade verksamheter, utveckla gruvmiljön på ett bättre sätt än de kommunala bolagen idag klarar av. Intressenten är väl införstådd i de krav som ställs från Länsstyrelsen avseende byggnadsminnesmärkningen av fastigheten. Dessa krav följer byggnaderna och är inte knutna till ett kommunalt ägande, direkt eller indirekt. Då FALAB:s styrelse ställt sig positiv till en försäljning men konstaterat att frågan är av större vikt har frågan vidareförts till Linde Stadshus styrelse, vilken tidigare har fört den linjen att bolagsverksamheten runt Stripa Gruva måste visa positiva resultat inom en tvåårs period ( ). Ett krav som både BELAB och FALAB idag ser stora svårigheter att nå. Linde Stadshus styrelse har bedömt att kommunfullmäktige skall beredas tillfälle att yttra sig innan slutligt beslut fattas i bolagsstyrelserna. Linde Stadshus styrelse ställer sig dock positiv till en försäljning av fastigheten. BELAB:s styrelse är informerad och ställer sig också positiv till en försäljning Då verksamheten runt gruvan genererar negativa resultat för både FALAB och BELAB kan köpeskillingens storlek anpassas till detta faktum. Bolagens investerade medel de sista åren måste också utgöra en parameter för köpeskillingens nivå. I annat fall gör sig FALAB skyldig till gynnande av enskild och agerar inte affärsmässigt, båda fallen inte förenliga med de krav som ställs på FALAB:s verksamhet. Bolagskoncernen eftersöker således ägarens yttrande i den principiella frågan om en eventuell försäljning av fastigheten Guldsmedshyttan 7:10 under affärsmässiga former. Roger Sixtensson Fastigheter i Linde AB

16 6. Utredning av ridskoleverksamheten i Lindesberg Föredragande: Roger Sixtensson, Jonas Andersson Ärendebeskrivning Utifrån en motion från Magnus Ingwall (SD) och Thord Durnell (SD) om ett kommunalt finansierat ridhus till Föreningen Linde Ridskola beslutande tillväxtutskottet den 12 februari 2015 att uppdra till tillväxtförvaltningen att: Utreda vilka alternativa lösningar andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella för ridskoleverksamheten i Lindesbergs kommun. Utreda om Föreningen Linde Ridskola tillsammans med allmänna arvsfonden kan hitta finansieringsförslag till ett nytt ridhus. Återrapportering ska ske till tillväxtutskottet i två omgångar, senast i juni 2015 samt november Fritidskonsulent Jonas Andersson rapporterade den 2 juni 2015 om arbetet med ridskoleutredningen för tillväxtutskottet. Föreningen Linde Ridskola har bytt styrelse och påbörjat arbetet med att se över möjligheten att få ett ridhus. De arbetar med en ansökan om bidrag till Allmänna arvsfonden, har annonserat efter en ny ridskolechef, påbörjat samtal med socialförvaltningen om framtida samarbete samt även inlett samtal med Libo för att hitta lösningar inför framtiden. Föreningen behöver även teckna ett nytt arrendeavtal på minst 10 år. Tillväxtutskottet uppmanade fritidskonsulenten den 2 juni 2015 att fortsätta arbeta fram olika beslutsförslag som utskottet kan ta ställning till under hösten. Fritidskonsulet Jonas Andersson har överlämnat utredningen av ridskoleverksamheten i Lindesberg, daterad den 5 oktober Tillväxtutskottet beslutade den 2 mars 2016 att tacka för ridskoleutredningen och uppdrog till fritidskonsulenten att till tillväxtutskottets sammanträde i april 2016 göra en Sida 8 av 28

17 grov bedömning utifrån Föreningen Linde Ridskolas ansökan till Allmänna Arvsfonden och Sparbanksstiftelsen hur mycket medel kommunen skulle behöva avsätta i budgetprocessen samt hur ägarförhållandena skulle kunna se ut. Tillväxtutskottet efterfrågade även elevantal och hur många som i dagsläget använder Föreningen Linde Ridskolas anläggning samt ungefärligt beräknad driftkostnad för ett nybyggt ridhus. Fritidskonsulent Jonas Andersson överlämnade den 24 mars 2016 yttrande med förutsättningar och bedömning av inlämnade bidragsansökningar av Föreningen Linde Ridskola Tillväxtutskottet beslutade den 5 april 2016 att uppdra till VD för Fastigheter i Linde AB att utreda och räkna på driftskostnaderna för eventuellt ett nytt ridhus. Återkoppling ska ske till tillväxtutskottet i juni VD för fastigheter i Linde AB inkom med en skrivelse den 1 juni 2016 med förutsättningar för att i FALABs regi bygga en ridhusanläggning i Norslund, med hyreskalkyl. Tillväxtutskottet beslutade den 6 september 2016 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Allmänna arvsfonden meddelade den 29 juni 2016 att Föreningen Linde Ridskola har beviljats stöd med kronor under förutsättning att en ny finansieringsplan skickas in Handlingar Ridhus Norslund rapport till TU pdf (inkluderad nedan) Ridsport i Lindesbergs kommun Uppdaterad pdf (inkluderad nedan) Synpunkter kiteborg.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 28

18 Synpunkter FLR.pdf (inkluderad nedan) Synpunkter lindetrakten.pdf (inkluderad nedan) Synpunkter Johanna klockars.pdf (inkluderad nedan) bilaga 1 johanna klockars synpunkter.pdf (inkluderad nedan) bilaga 2 johanna klockars.pdf (inkluderad nedan) Kommun presentation pdf (inkluderad nedan) Sammanställning Synpunkter Linde ridskola.pdf (inkluderad nedan) Beslut Allmänna arvsfonden Linde ridskola(1).pdf (inkluderad nedan) verksamhetsberättelse ekonomisk rapport.pdf (inkluderad nedan) Ridhus Norslund rapport till KS kombinerad.pdf (inkluderad nedan) Sida 10 av 28

19 Ridhus Norslund. På uppdrag av Tillväxtutskottet har FALAB undersökt förutsättningarna för att i egen regi bygga en ridhusanläggning i Norslund. Utifrån det ridhus som föreningen Linde Ridskola har haft ute på anbudsförfrågan har FALAB gjort en hyreskalkyl med följande förutsättningar: Fastigheten byggs med FALAB:s intentioner runt låga driftskostnader baserade på en livscykelanalys. FALAB äger hela ridhuset och ansvarar för drift och underhåll. Föreningen Linde Ridskola erhåller externa bidrag på fem miljoner kronor som FALAB kan tillgodogöra sig för att sänka kapitallasten i projektet. Föreningen Linde Ridskola har tillgång till ridhallen följande tider: vardagar samt sex helger per år avsedda för tävlingar. Tillgången till tvåvåningsdelen med omklädningsrum, kontor, café, mm är föreningens till 100%. Övrig tid i hallen förutsätter FALAB att allmänheten inkl. LIBO:s framtida hyresgäster kommer ha full nyttjanderätt av. Föreningen Linde Ridskola ansvarar för invändig städning av samtliga ytor samt skötsel av ridhallens golv. Under ovanstående förutsättningar kan Lindebergs kommun förhyra ridhusanläggningen av FALAB för en årlig hyra av :-/år, inkl samtliga kostnader. Det blir ca 405:-/m2 och år att jämföras med Lindesberg Arena drygt 1.800:- (kommunens del) eller sporthallen i Frövi drygt 800:-/m2 och år. Den förhållandevis låga kvadratmeterkostnaden beror främst på det bidrag som sänker investeringskostnaden samt att FALAB kan lägga en del av hyran på de hyreslägenheter som LIBO skall bygga i området. FALAB kommer inte att bygga ett ridhus enbart baserat på LIBO:s framtida bostadsbyggnation i området. Vid en eventuell byggnation av ridhuset i FALAB:s regi kommer det att planeras/prioriteras in i vår övriga verksamhet varefter en tidplan kan presenteras. Roger Sixtensson Fastigheter i Linde AB

20 Jonas Andersson Tillväxtförvaltningen Utredning om ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Bilder från ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun 1

21 Innehållsförteckning UPPDRAGET FRÅN TILLVÄXTUTSKOTTET... 3 METODER... 3 AVGRÄNSNING... 3 HÄSTSPORTENS ORGANISATION... 4 FÖRENINGSTYPER SOM ÄR MEDLEMMAR I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET... 4 RIDSPORTVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN... 6 RIDSPORTFÖRENINGAR I LINDESBERGS KOMMUN... 6 PRIVAT RIDSKOLEVERKSAMHET... 7 SKILLNADER MELLAN FÖRENINGS- OCH PRIVATDRIVEN RIDSKOLA... 8 VILKEN DRIFTSFORM AV RIDSKOLA ÄR BÄST PÅ LÄNG SIKT? KOMMUNEN OCH RIDANLÄGGNINGAR HELÄGD KOMMUNAL RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT INVESTERINGSBIDRAG TILL FÖRENING SOM INVESTERAT I RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT BORGEN FÖR LÅN SOM FÖRENING TAGIT FÖR ATT BYGGA RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN GER DRIFTSBIDRAG TILL FÖRENING SOM BEDRIVER RIDSKOLEVERKSAMHET FÖR OCH NACKDELAR MED ETT KOMMUNALT ÄGD RIDHUS/RIDANLÄGGNING FÖRESLAGEN LÖSNING FÖR RIDSKOLEVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN DRIFTSKOSTNADEN FÖR ETT NYTT KOMMUNALT ÄGT RIDHUS

22 Uppdraget från Tillväxtutskottet Tillväxtutskottet ger tillväxtförvaltningen i uppdrag att utreda vilka alternativa lösningar för ridskoleverksamhet som andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella i Lindesbergs kommun. Metoder Insamling av uppgifter från kommuner och Svenska Ridsportförbundet och intervjuer med företrädare för kommuner, Svenska Ridsportförbundet, Örebro läns Ridsportförbund, SISU Idrottsutbildarna i Örebro, ridsportföreningar och privata ridskolor. Avgränsning Utredningen omfattar bara den typ av ridverksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. 3

23 Hästsportens organisation Det finns ca hästar i landet vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder. Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor och ridning är en mycket populär fritidsaktivitet. Det är en stor bredd på olika former av hästsport i Sverige där de största är ridning och trav. Det är en blandning av privat och föreningsdriven verksamhet. Trav och galopp är bl.a. organiserade i bolagsform under AB Trav och Galopp. Svenska Ridsportförbundet organiserar tävlingsverksamheten för ridning där bl.a. banhoppning, dressyr, voltige och fälttävlan ingår. Svenska Ridsportförbundet är en av 70 medlemsorganisationer i Riksidrottsförbundet och en del av svensk idrottsrörelse. Det är bara ideella föreningar som kan bli medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet har ca 930 medlemsföreningar som tillsammans har ca medlemmar. Hälften av medlemsföreningarna är privatryttarföreningar och hälften driver eller har koppling till en ridskola. Det är stor skillnad mellan olika ridsportföreningar och den verksamhet som de bedriver. Det är främst 3 olika typer av föreningar som är medlemmar i Ridsportförbundet. Privatryttarförening, förening som bedriver egen ridskoleverksamhet och förening som samarbetar med en privatägd ridskola. För att få tävla måste ryttaren vara medlem i en ridförening som är medlem i Svenska Ridsportförbundet. Har en förening licensierade tävlingsryttare är föreningen skyldig att arrangera tävlingar. Det kan ske enskilt eller tillsammans med andra föreningar. Detta är två orsaker som påverkar föreningsbildningen inom ridsporten. Nedan beskrivs de föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Privatryttarföreningar Är en förening där många av medlemmarna äger egen häst. Föreningens verksamhet består oftast av att skapa bra förutsättningar för ridning för föreningens medlemmar, Det kan ske genom att driva ridbana och i vissa fall ridhus. Föreningen äger inga egna hästar eller bedriver någon utåtriktad ridskoleverksamhet men ordnar tränings- och utbildningsverksamhet för föreningens medlemmar. Föreningens medlemmar kan tävla för föreningen och föreningen arrangerar också tävlingar. Barn- och ungdomsverksamheten i en privatryttarförening av varierande omfattning. Däremot kan föreningen arrangera tävlingar för barn och ungdomar. Föreningar som bedriver ridskoleverksamhet Ett stort antal föreningar bedriver egen ridskoleverksamhet med anställd personal och egna hästar. Verksamheten bedrivs på ägd eller arrenderad ridanläggning. Det finns även exempel på föreningar som har bolagiserat ridskoleverksamhet som bedrivs i ett av föreningen helägt aktiebolag. 4

24 En förening som bedriver ridskoleverksamhet har oftast också privatryttarverksamhet och arrangerar tävlingar. I Örebro län bedriver följande föreningar egen ridskoleverksamhet. Hallsbergs Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning. Folkatorp Ridsportssällskap, Kumla. Arrenderad ridanläggning. Föreningen Linde Ridskola. Kommunal ridanläggning med föreningsägt ridtält. Gyttorps Ridklubb, Nora. Föreningsägd ridanläggning. Karlskoga Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning Örebro Fältrittklubb. Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning med ett föreningsägt ridhus. Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Skillnaden mellan föreningar inom den här kategorin är stor. Allt från självständiga föreningar som bedriver en omfattande ridverksamhet till föreningar som mer eller mindre är rena pappersföreningar. För att illustrera skillnaderna ges här 3 exempel på föreningar inom den här kategorin. Föreningsexempel 1 Förening som äger ridanläggningen men som arrenderar ut ridskoleverksamheten till en privat aktör. Föreningen bestämmer innehåll, omfattning och kvalitet på ridskolan verksamhet samt är anordnare av verksamheten. Det kan vara krav på medlemskap i föreningen för att delta i ridskolans verksamhet. Föreningsexempel 2 En privatryttarförening har samarbetsavtal med en privat ridskola där föreningens medlemmar kan använda ridhuset vissa tider. Föreningen bestämmer själva över föreningens ridverksamhet och arrangerar tävlingar och utbildningar för föreningens medlemmar. Ridande på ridskolan kan bli medlem i föreningen och representera föreningen vid tävlingar. Föreningen har inget inflytande över den privata ridskolans verksamhet. Likväl som den privata ridskolan inte har något inflytande över föreningens verksamhet. Föreningsexempel 3 Det finns en privat ridskola. Ägaren tillsammans med ett par personer startar eller tar över en befintlig förening. Främsta skälet är att ridande på ridskolan ska kunna delta i tävlingar, ridskolans personal kan delta på utbildningar arrangerade av Svenska Ridsportförbundet samt möjligheten att söka bidrag i föreningens namn. Föreningen bedriver ingen egen ridverksamhet förutom att ha licensierade ryttare. Föreningens verksamhet består i stället av att stödja den privata ridskolan samt kan ha en viss social verksamhet för de ridande på ridskolan. Föreningen har ofta en mycket svag ställning i förhållande till den privata ridskolan och det är inte ovanligt att ägaren ingår i föreningens styrelse som adjungerad ledamot. Som exemplen visar kan en ryttarförening som har samarbete med en privat ridskola vara olika självständiga i förhållande till ridskolan. Det är ovanligt att en förening har inflytande på ridskoleverksamheten speciellt om ridanläggningen också ägs av samma person som driver ridskolans verksamhet. 5

25 Ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns tre föreningar som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet, En ridförening som är medlem i Svenska Handikappidrottsförbundet samt två privatdrivna ridskolor. Förutom dessa finns ett par företag som har turridning och lite annan utåtriktad häst/ridverksamhet men som inte omfattar verksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. Följande ridsportföreningar och ridskolor finns i Lindesbergs kommun. Ridsportföreningar i Lindesbergs kommun Förening Linde Ridskola Förening som driver ridskola Ridhus: Tält från Mått 40x20 meter. Antal lektionshöstar: 8 st. Antal medlemmar: Ca 100 Antal uppsittningar per vecka: ca 70. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Bedriver ridskola med 8 ridskolehästar. Föreningen har även ett antal privatryttare och föreningen arrangerar tävlingar. Samarbetar under vissa tävlingar med Ramsbergs Ryttarsällskap. Bedriver verksamheten på Norslund som ägs av LIBO med ett föreningsägt ridtält. Lindetraktens Hästsportförening Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Antal medlemmar; ca 90 Kommunala bidrag 2015: Föreningen har inte sökt något kommunalt bidrag. Bildades som en privatryttarförening för ca 10 år sedan. Har i dag samarbete med Klockarsgården vilket innebär i praktiken att föreningen inte bedriver någon egen organiserad ridverksamhet utan fungerar mer som en tävlingsförening för de som rider på Klockarsgården. Även föreningens egna tävlingar arrangeras av Klockarsgården. Föreningen har inget inflytande på ridskoleverksamheten eller någon annan ridverksamhet som bedrivs på Klockarsgården. Ramsbergs Ryttarkamrater Privatryttarförening Antal medlemmar: ca 45. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag. Bedriver ridverksamhet för föreningens medlemmar samt arrangerar tävlingar. Har ett samarbete med Föreningen Linde Ridskola vad avser vissa tävlingsarrangemang. Har en fullstor ridbana med belysning vid Ramsbergs idrottsplats. Lindesbergs Handikapp Hästklubb Ridklubb/Ridskola Antal medlemmar: ca 50 Antal hästar: 5 Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Ridverksamheten som bedrivs har tidigare helt varit riktad till särskolans elever i Lindesberg men sedan i år tar föreningen även emot andra barn. Verksamheten bedrivs på Ehnviksgården som ägs av Gun Ehnvik. Det är otydligt vilken verksamhet som bedrivs av föreningen eller 6

26 Ehnviksgården. Ägaren är huvudansvarig och dottern till ägaren är verksamhetsansvarig i föreningen. Föreningen är inte medlem i Svenska Ridsportförbundet utan i Svenska Handikappidrottsförbundet. Privat ridskoleverksamhet Klockarsgården, Lindesberg Ägare: Johanna Klockars Ridhus: Byggt Mått 60x20 meter. Antal lektionshästar: 10 st. Antal uppsittningar per vecka: ca 90. Bedriver verksamheten på heltid på den egna gården. Förutom ridskolan bedriver Klockarsgården även annan djurverksamhet där barn kan komma till gården och umgås med olika sorters djur. Har även annan ridverksamhet med bl.a. turridningar, uthyrning av hästar med mera. Samarbetar med Lindetraktens Hästsportförening. Vagnsbrohagens Gård, Vedevåg Ägare: Kicki Kiteborg Ridhus: Byggt Mått: 48x22 meter. Antal lektionshästar: 12 st. Antal uppsittningar per vecka:? Privat ridskoleverksamhet som bedrivs på hobbynivå då ägaren har ett annat heltidsjobb. Samarbetar inte med någon lokal ridsportförening i kommunen. 7

27 Skillnader mellan förenings- och privatdriven ridskola Med ridanläggning avses ridhus, ridbana, stall, hagar, omklädningsrum, utbildningslokaler med mera. Det avser alla de faciliter som behövs för att bedriva ridverksamhet. Ridskoleverksamhet har höga kostnader på grund av investeringar i hästar, inventarier, byggnader och övriga anläggningstillgångar. Avgörande för en ridskolas ekonomi är anläggningens kostnader och hur effektivt ridanläggningen används. En grundförutsättning för alla former av ridskoleverksamhet är att ridanläggning, personal, antal hästar med mera är dimensionerade utifrån de förutsättningar som finns för att generera inkomster. En stor ridanläggning med höga driftskostnader överlever inte på sikt om antalet ridande är för lågt. Rent verksamhets- och kvalitetsmässigt behöver det inte vara någon skillnad mellan privat och föreningsdriven ridskoleverksamhet. Avgifterna för ridlektioner m.m. behöver inte heller skilja sig åt. Det är däremot stor skillnad mellan privata och föreningsdrivna ridskolor när det gäller tillkomst och möjlighet för de ridande att påverka innehållet i verksamheten. En privat ridskola är startad på kommersiella grunder där ägaren ofta vill kombinera hobby med företagande. Engagemanget i ridverksamhet kan ske på hel eller deltid. I de flesta fall äger samma person en gärd som lämpar sig för ridverksamhet i olika former. Den privata verksamheten bedrivs i vinstsyfte. En förening som driver en ridskola är uppkommen från ett behov där föreningens medlemmar ser behovet av att bedriva ridskoleverksamhet. Verksamheten drivs inte med vinstsyfte utan verksamhetens eventuella överskott återinvesteras i ridanläggningen och föreningens verksamhet. Verksamheten bedrivs på demokratiska grunder där föreningens medlemmar bestämmer inriktningen. För att göra en rättvis bedömning av för- och nackdelar med respektive driftsform så måste ägandet av ridanläggningen vägas in. Ägarförhållandet har en stor betydelse för verksamhetens långsiktiga stabilitet. Vid en undersökning som Svenska Ridsportförbundet genomförde 2010 såg ägarförhållandet av ridanläggningarna ut så här för föreningar som bedriver ridskoleverksamhet eller föreningar som har koppling till en privat ridskola och som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningsägd 35% Kommunalt ägd 27% Blandat ägande förening och kommun 9% Privatägd 29% Undersökningen visar att det är ganska jämt fördelat av ägandeformerna för ridanläggningar. 8

28 Nedan visas för- och nackdelar för respektive driftsform. Föreningsdriven ridskola på egen eller kommunal ridanläggning Fördelar Nackdelar Medlemmarna bestämmer innehåll och inriktning av föreningens verksamhet. De ridande får en demokratisk fostran i en ideell förening. Ridskolans personal kan garantera en kontinuitet i verksamheten även vid byte av styrelse. Föreningen kan mobilisera ideellt arbetande medlemmar till olika insatser i verksamheten. Kommunen kan ha insyn i verksamheten. Kommunen kan stödja verksamheten ekonomiskt Verksamheten bedrivs utifrån Ridsportförbundets och Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Kan söka olika offentliga bidrag till utveckling av verksamheten och förbättringar av ridanläggningen. Medlemmarna kan välja en styrelse som inte har tillräcklig kompetens för att driva verksamheten. Olika viljor i föreningen kan leda till att verksamheten blir lidande. Privat ridskola på egen eller kommunalt ägd ridanläggning Fördelar Nackdelar Ett stort engagemang i verksamheten av ägaren för att verksamheten bedrivs kommersiellt. Ett konsumentförhållande mellan företag och ridande där de ridande inte kan juridiskt påverka verksamhetens innehåll eller inriktning. Inga kostnader för kommunen. Verksamheten kan påverkas negativt av t.ex. dålig ekonomi, sjukdom eller förändrade familjeförhållanden hos ägaren. Kommunen har ingen insyn i verksamheten. Kommunen kan inte stödja verksamheten ekonomiskt. Kan inte söka offentliga bidrag för att utveckla anläggning eller verksamhet. 9

29 Vilken driftsform av ridskola är bäst på lång sikt? Svaret är beroende på var verksamheten bedrivs. Den kan ske på egen ägd-, kommunalt ägdeller arrenderad ridanläggning. Om en ridskola inte är lönsam och ger underskott blir ofta resultatet att den privata verksamheten läggs ned medan en föreningsdriven verksamhet kan få stöd av kommunen och andra finansiärer för att kunna fortsätta bedriva verksamheten. En kommun kan bara stödja en ideell förening ekonomiskt. En kommun kan ställa krav på en förening om den fortsatt vill ha kommunalt ekonomiskt stöd. På lång sikt har en föreningsdriven ridskola större möjlighet att överlev än motsvarande privat verksamhet. Det finns många orsaker till att förhållandena kan ändras för en privat ägare vilket kan medför att ridskoleverksamheten läggs ned eller säljs till en annan privat aktör. Den stora fördelen med en föreningsdriven ridskoleverksamhet är att det är medlemmarna själva som bestämmer innehåll och inriktning av verksamheten. Ridande på en privat ridskola kan inte påverka verksamheten mer än i andra konsumentförhållanden. Det är en säljare/köpare relation och de ridande kan inte bestämma över innehåller och inriktning av verksamhet på samma sätt som de kan som medlemmar i en förening. De ridande i en föreningsdriven verksamhet får en skolning i föreningsdemokrati. Som medlem i Svenska Ridsportförbundet och Riksidrottsförbundet verkar föreningar under respektive förbunds riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Dessutom ligger föreningen under dessa organisationers stödprogram, tillsyn och kontroll. För att nå en långsiktig hållbar ridverksamhet är föreningsdrift det bättre alternativet förutsatt att verksamheten bedrivs på egen eller kommunalt ägd anläggning. En privat verksamhet som bedrivs på en kommunalt ägd ridanläggning har också på lång sikt en bättre chans att bedriva en stabil verksamhet. 10

30 Kommunen och ridanläggningar Vid genomgång om hur kommunerna stödjer ridsport och främst verksamheter som bedriver ridskola har följande former för kommunalt engagemang framkommit. Helägd kommunal ridanläggning Kommunen har byggt eller köpt in en befintlig ridanläggning. Anläggningen arrenderas ut i de flesta fall till en förening men det förekommer även att kommunen hyr ut till privatdriven verksamhet. Arrendevillkoren ser olika ut. Allt från en marknadsmässig hyra till att den är kraftigt subventionerna och t.o.m. i vissa fall är helt kostnadsfri. I det senare fallet är det vanligt att arrendatorn har allt fastighetsansvar för anläggningen och svara själva för underhåll och återinvesteringar. Men det finns även exempel på att ridanläggningen ligger under kommunal drift på samma sätt som t.ex. för kommunala idrottsplatser och ishallar. Kommunen har gett investeringsbidrag till förening som investerat i ridhus/ridanläggning Kommunen ger ett investeringsbidrag till en förening som bygger ett ridhus. Det kan vara på kommunal eller egenägd anläggning. Ett investeringsbidrag är ofta åtföljt av vissa villkor från kommen. Det kan vara krav på föreningens verksamhet och framtida åtaganden i förhållande till kommunen. Kommunen har gett borgen för lån som förening tagit för att bygga ridhus/ridanläggning Om föreningen inte själva äger marken där ridverksamheten bedrivs har föreningen små möjligheter att få lån av en bank. Därför har vissa kommuner gjort ett borgensåtagande på det lån som föreningen tar. Det är numer en ovanligare lösning. Kommunen ger driftsbidrag till förening som bedriver ridskoleverksamhet De flesta kommuner ger driftsbidrag till föreningar som självständigt bedriver ridskoleverksamhet. Det spelar ingen roll om verksamheten bedrivs på en kommunal, egenägd eller arrenderad ridanläggning. Storleken på driftsbidraget och villkor skiljer sig mycket åt. På en kommunalt ägd ridanläggning beror storleken av driftsbidraget på hur arrendeavtalet är utformat. Det har inte framkommit något fall där kommunen ger ekonomiskt eller annat stöd till privatdriven ridskoleverksamhet. 11

31 För och nackdelar med ett kommunalt ägd ridhus/ridanläggning Kommunen kan bygga eller köpa en befintlig ridanläggning. Kommunen arrenderar ut anläggning till antigen en förening eller till en privat aktör som bedriver ridverksamhet. Kommun har ingen inblandning i verksamheten som bedrivs på anläggningen. För och nackdelar med en kommunalt ägd ridanläggning ur ett kommunalt perspektiv Fördelar Ett kommunalt ägande garanterar en långsiktig hållbar lösning för ridverksamhet i kommunen. Kommunen väljer driftsvillkor och vem som arrenderar anläggningen. Kommunen har insyn i hur anläggningen sköts och används. Kommunen kan ha insyn i verksamheten som bedrivs på ridanläggningen. Om den som arrenderar ridanläggningen lägger ned verksamheten kan kommunen hitta en annan arrendator. Kommunen kan använda anläggningen till andra ändamål som t.ex. daglig verksamhet, skolverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunalt ägd ridanläggning Nackdelar En stor investeringskostnad om kommunen ska bygga eller köpa in en ridanläggning. Beroende på hur arrendeavtalet och skötselåtagande ser ut kan driftkostnaden vara hög. Kommunen har fastighetsansvaret. 12

32 Föreslagen lösning för ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Som beskrivits ovan är kommunala lösningar för att stödja ridverksamhet och särskilt ridskolor begränsad. Kommunen kan välja att själva äga en ridanläggning eller så kan den ekonomiskt stödja föreningsdriven ridskoleverksamhet. Nedan lämnas förslag på de lösningar som bedöms vara bäst för ridsportens utveckling i Lindesbergs kommun. I dag äger Lindesberg kommun, via LIBO, en ridanläggning i Norslund. Anläggningen arrenderas av föreningen Linde Ridskola. Ridanläggningen har ett unikt läge i förhållande till tätorten Lindesberg. Det finns få så centralt belägna ridanläggningar i Sverige. Boende i tätorten har i princip gång eller cykelavstånd till ridanläggningen. Det innebär att barn och ungdomar kan ta sig till och från verksamheten i Norslund på egen hand. Vill Lindesbergs kommun ha en långsiktig hållbar lösning för ridsport riktad till kommunens barn, ungdomar och andra hästintresserade medborgare bör kommunen utveckla ridanläggningen i Norslund. Med sitt läge har anläggningen stor potential för att bli ett ridcentrum inte bara för kommunen utan för hela Bergslagen. För att Norslund ska bli ett ridcentrum för Bergslagen krävs nyinvestering i ett ridhus med tillhörande lokaler för omklädning, personal, möten med mera. På sikt behövs även en ny stallbyggnad. Det behövs även en driven arrendator av anläggningen som har visioner för att utveckla en verksamhet som når så många som möjligt. Det finns två alternativ för att bygga nytt ridhus i Norslund 1. Lindesberg kommun bygger och bekostar ett nytt ridhus. Kommunen kan välja vem som ska arrendera ridanläggningen. 2. Lindesbergs kommun ger Föreningen Linde Ridskola, som idag arrenderar anläggningen, ett investeringsbidrag till att bygga ett nytt ridhus. Som visats tidigare är den bästa lösningen för en hållbar långsiktig ridverksamhet i kommunen att en kommun äger hela ridanläggningen. Kommunen har då kontroll på skötsel och insyn i den verksamhet som bedrivs på ridanläggningen. Det är däremot en dyr lösning eftersom investeringskostnaden är relativt hög. Ett annat motiv till att kommunen är ägare och förvaltare av en ridanläggning är att kommunen också är det med andra idrottsanläggningar så som idrottsplatser, is- och idrottshallar. Alternativ 2 är också möjligt där finansiering kan komma från flera källor. Det blir en lösning mellan det offentliga, privata och föreningsliv. Det finns även möjlighet för föreningen att söka offentliga bidrag vilket en kommun inte kan. Nackdelen är att föreningen måste vara byggherre med alla krav på kompetens som det ställer. Dessutom är en förening inte redovisningsskyldig för mervärdesskatt vilket innebär att det blir 20 % dyrare att bygga ett nytt ridhus. Ett alternativ är att kommun utför en del förarbeten på anläggningen i stället för att betala ut hela beloppet i kontanta medel. 13

33 Driftskostnaden för ett nytt kommunalt ägt ridhus Driftskostnaden för en kommunalt ägd ridanläggning bestäms ofta genom förhandlingar mellan kommunen och arrendatorn. Det finns olika lösningar som kommer att kosta kommunen olika mycket. Idag betalar kommunen kr i driftsbidrag till Föreningen Linde Ridskola för driften av ridanläggningen i Norslund. Den totala driftskostnaden för Lindesbergs kommuns idrottsanläggningar, exklusive Lindesberg Arena, uppgår i dag till över 9 miljoner kronor per år. Det finns möjligheter att omdisponera dessa kostnader så totalkostnaden inte ökar om drift av ett ridhus tillkommer. 14

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 RIDKLUBBEN EN RESURS I DIN KOMMUN

119 Fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Antalet hästar i Sverige är ca Sverige har näst flest hästar per invånare i Europa. I samtliga grenar hoppning, dressyr, fälttävlan, körning tävlar man på lika villkor oavsett kön ryttare med funktionsnedsättningar. Ridsport är öppen för och har aktiva i alla åldrar. Hästnäringen skapar helårsarbeten. Sveriges näst största ungdomsidrott, bara fotbollen är större, räknat på antalet sammankomster för utbetalt LOK-stöd.

120 SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET 900 föreningar är anslutna till Svenska Ridsportförbundet 19 distrikt enskilda medlemmar licensierade tävlingsryttare tävlingsstarter per år ridtimmar genomförs varje år på våra ridskolor

121 SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Av 900 föreningar är 463 ridskolor Ca 9000 hästar och ponnyer arbetar på dessa ridskolor Den minsta ridskolan har 18 ridande per vecka Minsta antalet hästar är 3 st Den största ridskolan har ca 1000 ridande i veckan Det största antalet hästar är 62 st Medelantal ridande uppsittningar/vecka Medelantal hästar 20 st

122 LINDESBERGS KOMMUN I er kommun med ca invånare finns ca 1000 potentiella ryttare. De flesta av dessa ryttare har gemensamt är att de börjar rida på ridskola. En ridskola är ett viktigt kunskapscentrum. En trygghet att vara kvar på även då man skaffar sig en egen häst På en ridskola arrangerar man ofta tävling vilket leder till sportslig utveckling. Förening leds på demokratiska grunder vilket utbildar människor och ger möjlighet till påverkan och ger samhörighet.

123 RIDSKOLAN ÄR EN FANTASTISK FRITIDSGÅRD/FRISKVÅRDS ANLÄGGNING! MÅNGA HAR ÖPPET ÅRET RUNT. ÖPPETTIDER FRÅN TIDIG MORGON TILL SEN KVÄLL. MAN LÄR SIG ATT TA ANSVAR VARA TYDLIG OCH KONSEKVENT. VIKTIGT FÖR BARN UNGDOMAR MEN OCKSÅ VUXNA ATT TA MED SIG I DET ÖVRIGA LIVET. HÄSTAR FUNGERAR UTMÄRKT SOM FRISKVÅRD, TERAPI

124 DRIFTSFORM

125 Anna Reilly Ridskolerådgivare Svenska Ridsportförbundet Rådgivning Besöksverksamhet Utvecklingsarbete

126 Från: Irja Gustavsson Till: Leif Linder Kopia: Kommun e-post Datum: :35 Ärende: SV: Ridhus Linde ridskola p Dnr 2015/314 Hej! Tack för att du hör av dig!har tagit del av dina synpunkter. Det finns inget färdigt förslag till beslut ännu. Jag tillsammans med övriga politiker i majoriteten samlar in mera information för att kunna lägga ett genomarbetat förslag till beslut.mitt mål är att jag ska lägga ett förslag till beslut i början av september. MVH Irja Originalmeddelande Från: Leif Linder <leiflinder68@gmail.com> Datum: :17 (GMT+01:00) Till: Irja Gustavsson <Irja.Gustavsson@lindesberg.se> Rubrik: Ridhus Linde ridskola >>> "Leif Linder" <leiflinder68@gmail.com> 08/24/ :17 >>> Hej hopp! Skriver till dig om något som jag tycker är värt mycket. Har aldrig förut lagt mig i något av politiska beslut. MEN. Vad jag har förstått så blir det inget nytt ridhus vid Norslund. Tycker att ni ska tänka till ordentligt och komma till ett beslut som är positivt. Jag har på nära håll följt denna förening i flera år och sett/ser deras verksamhet. Vore total katastrof om dom försvann. Jag själv hjälper dom så gott jag kan med bl.a. skyddsjaktärenden. De har i alla år jobbat med otroligt små medel och borde kunna satsas lite på. vet att det är mycket pengar men ska dom stoppas så får ni väl stoppa alla bidrag till alla föreningar. Du ska veta att jag är inte medlem o rider inte. däremot så ser jag när jag går med min vovve lyckan hos många handikappade som får komma upp på hästryggen. Att den nuvarande anläggningen är slut råder det inget tvivel om,sanitet,regnar in osv.tältet håller INTE en snörik vinter. jag har i alla år röstat på sossarna i Linde Men nu får vi se vad beslutet blir. De som jobbar idiellt där gör ett otroligt jobb. Tänk o räkna ordentligt m.a.o gör ett jobb. MVH Leif Linder

127 Från: Irja Gustavsson Till: Johan Andersson Kopia: Kommun e-post Datum: :40 Ärende: SV: Förening Linde Ridskola p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter! Just nu samlar vi in så mycket information vi kan. För att kunna lägga ett väl genomtänkt förslag till beslut. Mitt mål är att kunna lägga förslaget i början på september.mvh Irja Originalmeddelande Från: Johan Andersson <morskoga305@gmail.com> Datum: :48 (GMT+01:00) Till: Irja Gustavsson <Irja.Gustavsson@lindesberg.se> Rubrik: Förening Linde Ridskola >>> "Johan Andersson" <morskoga305@gmail.com> 08/24/ :49 >>> Hej Irja! Jag vill på detta sätt förmedla mina tankar kring ett ridhus som Föreningen Linde ridskola har försökt att få till under massa år. Min dotter har ridit där sedan hon var 4 år och i år så är det 5 år sedan start. Hon är en kavat tjej på många sätt men blir väldigt orolig vid förändringar. Bland annat blir hon väldigt lätt rädd och ligger det snö på tältet så vill hon inte rida då hon tänker katastroftankar vad hästen gör om snön rasar. Att få den tryggheten med ett ridhus kommer höja hennes ridkvalitet på många plan, att inte behöva sitta och spänna sig av rädsla. Att se glädjen hos sitt barn när hon klarar av sin ridning och ser hennes utveckling under desa år är fantastiskt. Hon känner sig trygg med de som arbetar på ridskolan och deras rutiner. Jag ser också en förening med ett fantastiskt engagemang och bemötande till mig som förälder men framförallt till mitt blyga barn. Jag hoppas verkligen att Linde ridskola får sitt ridhus för att främja barns utveckling genom hästarna och föreningsverksamhet. Jag hoppas att hon kommer vilja fortsätta med ridningen även när hon blir tonåring. Jag tänker på ridskolan som en fritidsgård och det är många ungdomar idag som bara är där och hjälper till där det behövs. Att främja möjligheten att göra något vettigt på sin fritid och inte ränna omkring på stan. Mvh Johan Andersson

128 Från: Irja Gustavsson Till: Maria Arnesson Kopia: Kommun e-post Datum: :37 Ärende: SV: Ridhus Norslund p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter. Tar med dom i våra fortsatt diskussioner.jag hoppas att jag ska kunna lämna ett förslag till beslut i början av september. MVH Irja Originalmeddelande Från: Maria Arnesson <Maria.Arnesson@lindesberg.se> Datum: :19 (GMT+01:00) Till: Irja Gustavsson <Irja.Gustavsson@lindesberg.se> Rubrik: Ridhus Norslund >>> "Maria Arnesson" <Maria.Arnesson@lindesberg.se> 08/24/ :20 >>> Hej, jag är medveten om att jag sitter på många stolar kring den här frågan men känner att jag måste få uttrycka min reflektion och erfarenhet efter mina år i Lindesberg kommun. I mitt arbete som Enhetschef, först inom Funktionsstöd och nu inom Individ och familj så har jag fått en unik inblick kring individer som vi stödjer inom Boendestöd men också de människor som bor på våra gruppboenden. Numera har jag också fått förmånen möta familjer, barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp av socialtjänsten. Flera av dessa människor träffar jag också uppe på ridskolan. Det är fantastiskt att se barnet med svår autism möta hästarna på ett speciellt sätt. Samma barn som har så svårt att kommunicera med människor, men som pratar med hästarna på ett härligt sätt. Jag vet att det finns ett förslag att utveckla samarbetet med Daglig verksamhet och Linde ridskola. Detta är verkliga arbetsuppgifter som redan idag används av daglig verksamhet. Att bland annat mocka, fylla på vatten eller packa hö. Det är så roligt att träffa deltagarna när de med stolthet utför sina arbetsuppgifter, att bjuda in dem som en värdefull tillgång till föreningen, där de känner att de är viktiga och deras arbete verkligen uppskattas. Flera av de som bor i kommunens LSS boende rider även hos oss. Jag önskar att ni kunde komma och titta och framförallt fråga de som rider och arbetar vad de skulle tycka om ett ridhus. Det skulle bli mycket mer tillgängligt för alla, även de som sitter i rullstol. Idag har de rullstolsburna svårt att rida hos oss då de inte ens kan komma in på en toalett om behovet uppstår. De kan inte komma upp på läktaren för att titta på sina kamrater. Jag träffar också personalen från boendena som berättar om glädjen när de lägger fram ridkläderna och de utan talande språket klappar i händer och strålar med hela ansiktet när de förstår att det är dags att åka till stallet. Jag möter också ungdomar som jag vet har det tufft hemma, antingen med föräldrar med psykisk ohälsa, missbruksproblem eller egen problematik. Jag vet att stallet blir en frizon där framför allt tjejerna söker sig. Jag möter ofta dessa tjejer med näsan i manen. Att se stressen i ögonen sjuka undan denna stund för att sedan öka när det är dags att åka hem. På loven är några hos oss i många timmar. Om inte ridskolan kan fortsätta finnas och utvecklas för dessa människor så tror jag att vi biter oss själva i svansen på lång sikt. Jag ser vilket värde en förening har i samarbete med andra som skolan eller socialtjänsten. Jag hoppas och tror att även lindesbergs kommun ser värdet i att ha en utvecklad verksamheten på Norslund för alla i våran kommun. Mvh Maria Arnesson

129 Från: Irja Gustavsson Till: Kicka Andersson Kopia: Kommun e-post Datum: :40 Ärende: SV: För ridhusbygge p Dnr 2015/314 Hej! Och tack för dina synpunkter. Tar med dom i våra fortsatta diskussioner.mitt mål är att kunna lägga fram ett förslag till beslut i början av september. MVH Irja Originalmeddelande Från: Kicka Andersson <kicka58@gmail.com> Datum: :38 (GMT+01:00) Till: Irja Gustavsson <Irja.Gustavsson@lindesberg.se> Rubrik: För ridhusbygge >>> "Kicka Andersson" <kicka58@gmail.com> 08/24/ :38 >>> Jag Kicka Andersson ställer mig bakom ett positivt beslut gällande ridhusbyggnation på Norslund, Föreningen Linde Ridskola. Datum: Namnunderskrift: Kicka Andersson Förening/verksamhet: Egna kommentarer: Då jag under många år till och från varit engagerad i ridklubben och därmed sett och själv varit med och haft visioner om att en dag ska vi ha en väl fungerande ridanläggning. Där inte duken på ridhuset fladdrar när det blåser eller på vintern snön åker kälke på duken och skrämmer hästarna, vilket gör att det blir svårt att ha säkra ridlektioner. Där det heller inte regnar in i klubblokalen eller att golven börjar murkna och lukta mögel, så det finns risk för allergier. Men trots detta har klubben kämpat vidare. Idag har de en väl fungerande styrelse som på ett mycket proffesionellt sätt tagit fram alla uppgifter för att drömmen ska gå i lås. De har sökt pengar i fonder och lyckats mycket väl med att få till finansieringen. Jag hoppas och tror att våra politiker förstår värdet av att en ny anläggning byggs så att även den kvinnliga delen av kommuninnevånarna kan få en fin anläggning att utöva sin sport i, både som ridskoleelever och privatryttare. Då båda behövs för att skapa harmoni, balans och kunskap för en stark förening.

130 Från: Irja Gustavsson Till: Kopia: Kommun e-post Datum: :06 Ärende: SV: Lindesbegs ridskola p Dnr 2015/314 Hej! Tack för era synpunkter. Tar med dom i våra fortsatta diskussioner. Mitt mål är att jag ska kunna lägga ett förslag till beslut I början av september.mvh Irja Originalmeddelande Från: "<tuvalie@astronominsdag.se>" <tuvalie@astronominsdag.se> Datum: :58 (GMT+01:00) Till: Irja Gustavsson <Irja.Gustavsson@lindesberg.se> Rubrik: Lindesbegs ridskola >>> "<tuvalie@astronominsdag.se>" <tuvalie@astronominsdag.se> 08/25/ :58 >>> Hej Irja, Hörde att ni ska ha ett möte angående stöd till Lindesbergs ridskola. Min dotter och jag rider där. Vill bara passa på att få nämna för dig/er att genom att stötta dem stöttar ni inte bara en förening, utan så otroligt mycket mer. Deras verksamhet sträcker sig in på många områden och ger mer långtgående effekter än vad man först kan tro. Dels så jobbar de mycket med handikappridning där andra hästintresserade är med som ledare. Det blir inte bara en vanlig aktivitet för dem, utan även en social och stimulerande del i livet som bygger upp deras självkänsla av att med hjälp få klara av något själva. Med ett nytt ridhus som blir handikappanpassat kommer den verksamheten kunna glädja betydligt många fler. Samt att förståelsen och kontakten mellan de som har ett handikapp och inte ökar. En annan del är alla de nytillkomna som vågar vara med och få bli integrerade på ett avslappnat och roligt sätt. Att komma på flykt till Sverige för att sen försöka bli en del av det nya samhället är inte lätt. Men om man får bli bemött på att bra sätt genom roliga aktiviteter så ger det möjlighet att få lära känna andra som redan är med i samhället. Det tillsammans med en förstärkt självkänsla och gemenskap gör att det blir lättare att sakta men säkert börja bygga en stabil tillvaro igen. Det finns så många aspekter som talar för att ni som kommun har att vinna på att stötta det här förslaget. Utöver det som nämns ovan så ser jag till ett ökad folkhälsa inom kommunen, reklamen utåt när Lindesberg blir en stor aktör inom ridsportsvärlden. Samt alla de tävlande som både kommer från Lindesbergs kommun ut i landet samt tävlande som kommer till Lindesbergs kommun för att få vara en del av alla de tävlingar som hålls där.

131 Forskning visar på att de som har med hästar att göra utvecklas oftast till starka trygga individer som får goda ledar egenskaper. Föreställ er en generation som sen kommer komma till arbetslivet i kommunen. Linde ridskola håller även ett medvetet lägre pris än överlag så att fler kan rida. Även de som annars inte skulle ha alla ekonomiska resurser. Genom att kommunen sponsrar får fler ta del av denna fantastiska värld och det blir inte en sport enbart för den ekonomiska eliten. Jag tror på ett integrerat och folkhälostabilt Lindesberg där vi gör aktiva val så att våra invånare har det bra i sina liv. Ett hästnära boende på den nivån som det här projektet ger gör definitivt Lindesberg till en attraktiv ort att flytta till. Med vänlig hälsning /Tuvalie & Engla, medlem i Linde ridskola och invånare i Lindesbergs kommun

132 Från: Irja Gustavsson Till: yvonne malmstrom Datum: :27 Ärende: Re: Ridhus diskussion p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter,tar med dom i vidare diskussioner. Alla ärenden undersöks och kostnadsberäknas innan beslut. Mitt mål är att jag ska lägga ett förslag till beslut i början av september. Mvh Irja. Skickat från min ipad > 26 aug kl. 09:17 skrev yvonne malmstrom <yvonne.malmstrom@lindesberg.se>: > > Hej. Jag har förstått att det pågår diskussion om eventuellt ridhusbygge på ridskolan. Jag förstår inte ens varför det ska diskuteras. Är väl på tiden att det blir av. Och att ens ha ett resonemang om ev konkurrens? Förstår att det motsträviga kommer från en ridskola som är relativt nystartad. Var fanns diskussionen om konkurrens då? Det är två olika typer av verksamhet som båda behövs. Dessutom har vi väl flera fotbollslag, hockeylag och andra sportföreningar och dom överlever ju. > Man stänger ute barn som inte har möjlighet till skjuts, jag skulle personligen aldrig låta mina barn cykla själva till Aspensäng. > Vi privatryttare behöver också ha olika alternativ att åka till att rida. Vad händer med LIbos planer på ett hästnära boende? Blir ju svårt om ridskolan är tvungna att lägga ner. > > Mvh Yvonne Vestberg

133 Från: Irja Gustavsson Till: Kopia: Kommun e-post Datum: :32 Ärende: Sv: Ridhus Norslund p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter,tar med mig dom i våra fortsatta diskussioner. Mitt mål är att jag ska ha ett förslag till beslut i början av september. MVH Irja Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Stentäppsgatan 5, Lindesberg irja.gustavsson@lindesberg.se >>> <rasmusson.skrymtarboda@telia.com> :17 >>> Jag Erika Rasmusson ställer mig bakom ett positivt beslut gällande ridhusbyggnation på Norslund, Föreningen Linde Ridskola. Datum: 27/ Namnunderskrift: Erika Rasmusson Förening/verksamhet: Unghästutbildare Erika Rasmusson. Egna kommentarer: Jag tycker att det borde vara en självklarhet att Linde Ridskola ska få sitt efterlängtade ridhus. Ridskolan har varit i drift länge och påvisar att det är en stabil verksamhet. På så satt främjar man att väldigt många unga får den positiva erfarenheten och förmånen att umgås med det fantastiska djur som hästen är samtidigt som det ger fysisk aktivitet. Ridskolan har även tävlingsverksamhet vilket inget av de andra privata aktörerna har. Deras tävlingar är alltid väl planerade och jag åker dit med både yngre och äldre hästar år efter år. Jag tycker att de är väldigt tråkigt att de inte fått ett ridhus tidigare, utan det har valts att satsa på andra sporter och arenor. Hur många ishallar finns det inte i kommunen??? Dags att satsa på en flickidrott. Med vänlig hälsning Erika Rasmusson

134 Från: Irja Gustavsson Till: Kopia: Kommun e-post Datum: :33 Ärende: Sv: Ridhus Norslund p Dnr 2015/314 Hej! Och tack för dina synpunkter,tar med dom i våra fortsatta diskussioner. Mitt mål är att ha ett förslag till beslut i början av september. MVH Irja Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Stentäppsgatan 5, Lindesberg irja.gustavsson@lindesberg.se >>> <rasmusson.skrymtarboda@telia.com> :14 >>> Jag Birgitta Rasmusson ställer mig bakom ett positivt beslut gällande ridhusbyggnation på Norslund, Föreningen Linde Ridskola. Datum: Namnunderskrift: Birgitta Rasmusson Förening/verksamhet: Egna kommentarer: Självklart ställer jag mig bakom en byggnation av ridhus på Norslund! Redan för 19 år sedan då vi flyttade hit från Roslagen kämpade ridklubben för att få ett ridhus.det tyder ju både på ett stort behov och ett brinnande engagemang! Klubben har funnits länge och en motivering att kommunen ej får konkurera med privata aktörer håller inte. De privata ridhusen vänder sig till en helt annan målgrupp förutom möjligen Johanna Klockars. Kundunderlaget räcker gott och väl till. En kommunal verksamhet med den här närheten till kunderna är verkligen önskvärd. Det är lätt för barn och ungdommar att själva ta sig till anläggningen. Fördel att ej vara beroende av bil eller buss, lätt att gå eller cykla. Alla ska ha råd att rida! Privata verksamheter kan ju agera hur de vill med prissättning eller rätt vad det är lägga ner sin verksamhet. Dags också att satsa på flickidrott! I mitt yrke (sjuksköterska) ser jag idag många unga flickor som mår psykiskt väldigt dåligt. Där har ridskolan en viktig funktion. Kvinnliga chefer på alla nivåer har ofta ett förflutet (eller pågående) inom ridsporten. Det ger trygga, tydliga, empatiska personer. Av egen erfarenhet, då jag brukar vara delaktig i processen av nyanställningar samt anställning av vikarier vet jag att de som ridit/ridet alltid är intressanta då vi av erfarenhet vet att de är driftiga, plikttrogna och heller ej är rädda för att ta i. Redan i nuläget bedrivs ju också en väldigt uppskattad tävlingsverksamhet på anläggningen! Ryttare åker långt för att starta där, då allt sköts mycket bra. Ett ridhus skulle ju öppna för fantastiska möjligheter för klubben samt ge Lindesberg god reklam. Självklart måste det bli ett nytt ridhus på Norslund! Jag ber om ursäkt för att brevet är lite rörigt men hörde talas om det här idag.

135 Med vänlig hälsning Birgitta Rasmusson Jag Birgitta Rasmusson ställer mig bakom ett positivt beslut gällande ridhusbyggnation på Norslund, Föreningen Linde Ridskola. Datum: Namnunderskrift: Birgitta Rasmusson Förening/verksamhet: Egna kommentarer: Självklart ställer jag mig bakom en byggnation av ridhus på Norslund! Redan för 19 år sedan då vi flyttade hit från Roslagen kämpade ridklubben för att få ett ridhus.det tyder ju både på ett stort behov och ett brinnande engagemang! Klubben har funnits länge och en motivering att kommunen ej får konkurrera med privata aktörer håller inte. De privata ridhusen vänder sig till en helt annan målgrupp förutom möjligen Johanna Klockars. Kundunderlaget räcker gott och väl till. En kommunal verksamhet med den här närheten till kunderna är verkligen önskvärd. Det är lätt för barn och ungdomar att själva ta sig till anläggningen. Fördel att ej vara beroende av bil eller buss, lätt att gå eller cykla. Alla ska ha råd att rida! Privata verksamheter kan ju agera hur de vill med prissättning eller rätt vad det är lägga ner sin verksamhet. Dags också att satsa på flickidrott! I mitt yrke (sjuksköterska) ser jag idag många unga flickor som mår psykiskt väldigt dåligt. Där har ridskolan en viktig funktion. Kvinnliga chefer på alla nivåer har ofta ett förflutet (eller pågående) inom ridsporten. Det ger trygga, tydliga, empatiska personer. Av egen erfarenhet, då jag brukar vara delaktig i processen av nyanställningar samt anställning av vikarier vet jag att de som ridit/ridet alltid är intressanta då vi av erfarenhet vet att de är driftiga, plikttrogna och heller ej är rädda för att ta i. Redan i nuläget bedrivs ju också en väldigt uppskattad tävlingsverksamhet på anläggningen! Ryttare åker långt för att starta där, då allt sköts mycket bra. Ett ridhus skulle ju öppna för fantastiska möjligheter för klubben samt ge Lindesberg god reklam. Självklart måste det bli ett nytt ridhus på Norslund! Jag ber om ursäkt för att brevet är lite rörigt men hörde talas om det här idag. Med vänlig hälsning Birgitta Rasmusson

136 Från: Irja Gustavsson Till: Kopia: Kommun e-post Datum: :35 Ärende: Sv: Ridhus p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter. Tar med dom i våra fortsatta diskussioner. Mitt mål är att ha ett förslag till beslut i början av september. Irja Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Stentäppsgatan 5, Lindesberg irja.gustavsson@lindesberg.se >>> <gun.ehnvik@telia.com> :22 >>> Petra Holm på Norslund och Linde Ridskola vill att jag skall delta i namninsamlingen för nytt ridhus. Då jag är ordförande i Linde Nora Ridsportförening (ett gäng medelålders damer som åker på utbildningar bor på hotell och äter middagar med gott vin) men också i ca 30 år varit och delvis är utbildare på ridsportförbundet ser jag givetvis fördelar i ett ridhus.jag vet att Norslund är fruktansvärt nerslitet och behöver byggas om. Linde Handikapp Hästklubb som jag har arrenderar ut gården till och som tagit över min verksamhet måste få ge sina synpunkter själva. De är en egen förening. Mvh Gun Ehnvik

137 Från: Irja Gustavsson Till: Susanne Egemar Kopia: Kommun e-post Datum: :50 Ärende: Sv: Ridhus i Lindesberg p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter. Tar med dom i fortsatta diskussioner. Mitt mål är att jag ska kunna lägga ett förslag till beslut i september. MVH Irja Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Stentäppsgatan 5, Lindesberg irja.gustavsson@lindesberg.se >>> "Susanne Egemar" <andrum.egemar@telia.com> :04 >>> Hej! Jag vill bara gratulera till att ni fått beviljat pengar till ett ridhus i Lindesberg. Så fantastiskt roligt. Det är ju så viktigt att kommunen och det allmänna också stöttar flickor och kvinnors intressen. Roligt att ni följer med trenden där och får möjlighet att bygga ett ridhus och som dessutom är klubbdrivet och icke vinstdrivande verksamhet. Det gör att barnen kan veta att ridhuset finns kvar, man är oberoende av näringslivet, att kommunen verkar för allmänhetens och speciellt flickor och kvinnors intressen vilket ofta blir åsidosatt vid byggen av hockeyhallar och fotbollsarenor t ex som i till största delen används av pojkar och män. Det finns ju många undersökningar som visar på att kommunerna missar kvinnors och flickors intressen eftersom det oftast är män som bestämmer i dessa frågor. Men nu blir ni ett av de goda exemplen i landet, det är bara att gratulera er! Ridskolorna är ju ofta en arena där flickor kan utvecklas och bli duktiga ledare. En undersökning visade bl a att många idag framgångsrika kvinnor som är ledare inom näringsliv, kommun och landsting en gång i tiden startade sin karriär på ridskolor och i ridhus. Hästen lär ungdomarna ansvarskänsla och utvecklar ledaregenskaper på ett unikt sätt. Det finns ju t o m ledarutbildningar inom näringslivet idag där man använder hästen som verktyg. Den avslöjar direkt människors förmåga att sätta gränser och leda andra. Flickor har inte många arenor där de kan utvecklas ifred utan att bedömas utifrån utseende bl a. På ridskolan och i ridhuset gäller inte utseende och flärd, här är det kompetens, ledaregenskaper, kunnande och mod som prioriteras. De lär sig att ta smällar och komma igen, göra riskbedömningar och tänka i förväg vad som kan hända eftersom hästen är ett flyktdjur. Ridskolan och ridhuset är en fantastisk arena för flickor att växa och utvecklas och bli bra, ansvarsstagande medlemmar i samhället. Ja stort grattis till er i Lindesbergs kommun! Hoppas ni får stor glädje av ert nya ridhus! Med vänlig hälsning Susanne Egemar Leg psykoterapeut, idrottspsykologisk rådgivare, handledare, Andrum Kognitivt Center Örebro AB Kungsgatan ÖREBRO

138 Från: Irja Gustavsson Till: Amanda Wahlberg Kopia: Kommun e-post Datum: :53 Ärende: Sv: Nybygge på Norslund p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter. Tar med dom i våra fortsatta diskussioner. Mitt mål är att jag ska lägga ett förslag till beslut under september månad. Irja Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Stentäppsgatan 5, Lindesberg irja.gustavsson@lindesberg.se >>> Amanda Wahlberg <Amandawahlberg@hotmail.com> :33 >>> Nybygge på Norslunds gård. Hej Irja! Jag är en av de många ungdomar som i stort sett bodde i stallet på Norslund under min uppväxt. Jag spenderade all min lediga tid där, tillsammans med hästarna och mina vänner. En ridskola med ett läge som Norslund är svårt att hitta i Sverige, närheten till både stan och naturen är unik. Jag hade tur, för min mamma såg vad hästarna gjorde för mig och ställde alltid upp och skjutsade mig till stallet, dag ut och dag in i åratal. Men alla har inte sån tur som jag, många av mina vänner gick eller cyklade till stallet, trots höststormar och 30 minusgrader. Att INTE rusta anläggningen utan helt förlita sig på privata aktörer skulle innebära att många av dessa ungdomar inte får chansen att rida eller umgås med hästarna. Jag vet vad hästarna gjort för mig, och jag är övertygad om att dem gör precis samma sak om inte mer för dagens ungdomar. Vad händer med alla de barn som inte har stöttande föräldrar som kan köra dem ut i buschen till en privat ridskola? Var ska dem ta vägen? Det skiljer nästan 2 kilometer och 14 minuter i avstånd och gångtid mellan Norslund och den privata aktören som lagt in sin protest. Nu har jag inte några barn själv, men jag är rätt övertygad om att jag inte skulle vilja ha mina barn gåendes på en grusväg genom en skog i bäckmörker. Vägen till Norslund är både upplyst och i tättbebyggt område. Vilket skulle du välja? I byn där jag bor (Guldsmedshyttan) är hockeyn den dominerande sporten, Råsshallen är ingen modern byggnad och trots att jag inte kan något om vare sig hockey eller byggnad förstår även jag att den snart kommer att behöva en rust. Kommer kommunen neka föreningen bidrag till detta och förlita sig på att någon privatperson bygger upp en ishall? Kommer kommunen kräva att spelarna som uppfostras i GSK ska åka in till Lindehov för att spela hockey? Nej, något säger mig att kommunen inte kommer att kräva det. Och vad händer när Lindehov då behöver rustas? Bara en jämförelse med det som pågår nu inom ridsporten i Lindesbergs kommun. Ridskolan har kämpat för att få en ny anläggning så länge jag varit aktiv inom ridsporten, det vill säga i över 20 år och jag vet att kampen om det pågått långt innan jag föddes. I alla år har föreningen (med olika eldsjälar i ledningen) slagits mot de som tycker att ridsporten är mindre

139 värd och inte behöver samma stöd som andra idrotter. Vi har drivit denna kamp på grund av det som förenar oss - kärleken till ridsporten. Att inte stödja föreningen i detta vore att tala om för omvärlden att det är okey att se ner på ridsporten. Det har kommit till min kännedom att en av dessa privata aktörer ser ridhusbygget på Norslund och uppsvinget som det skulle innebära för både föreningen och ridskolan som konkurrens och borde därför stoppas. Var fanns den tanken när denna privata aktör startade upp sin verksamhet? Och hur kan en utveckling av en verksamhet som funnits i årtionden stoppas på grund av konkurrens mot en nystartad? Jag menar inte att på något sett baktala den privata aktören, hon är en eldsjäl och har gjort ett enormt arbete med sin verksamhet. Men om jag fått rätt information har ridskolorna över 100 ridande vardera per vecka och antalet ridande ökar hela tiden, det FINNS underlag för två ridskolor i Lindesberg med omnejd. En anläggning på Norslunds gård skulle inte bara innebära fördelar för föreningen och ridskolan utan även Lindesberg som stad. Hästfolket är ett resande folk och utökade evenemang skulle även innebära fler besökare i staden. Trots den bristfälliga anläggningen som finns idag har Föreningen Linde Ridskola en väl fungerande tävlingsverksamhet. Så sent som i juli ägde det årliga meetinget rum och det var fler starter på den tävlingen än vad jag sett på någon annan motsvarande tävling i övriga mellansverige i år. En bättre anläggning skulle som sagt inte bara innebära fler starter utan också ge publicitet för Lindesberg som stad. Som sagt. Jag är en av de många ungdomar som spenderade all min fritid på Norslund. Jag med flera har ridit runt i det där tältet i höststormar och snöras. Jag har suttit på läktaren och sett mina kamrater bli avkastade av hästar som i panik flytt från rasande snö på taket och jag har även själv varit den som legat i sågspånet efter lufturer av skrämda hästar. Jag har suttit i den gula baracken och ätit mitt mellanmål, bland regnläckage och dålig miljö. Allt detta har vi ungdomar som sagt gjort för att få göra det vi älskar mest, vara med hästarna. Trots allt detta ser jag tillbaka på den tiden med glädje, vi hade en gemenskap som är svårt att hitta i andra föreningar och som definitivt inte går att hitta hos någon privat aktör. Jag tror att den gemenskapen bildas när man tillsammans ska driva en förening och en ridskola, så som vi gjorde. Så snälla, GÖR något för ridskolan. Ungdomarna i Lindesberg behöver det, säkert ännu mer än vad min årgång behövde det. Mvh Amanda Wahlberg.

140 Från: Irja Gustavsson Till: Helene Wannerth Datum: :45 Ärende: Re: Linde ridhus p Dnr 2015/314 Hej! Tack för dina synpunkter,tar med dom i fortsatta diskussioner. Mitt mål är att lägga ett förslag till beslut under september. Mvh Irja Skickat från min ipad > 1 sep kl. 11:27 skrev Helene Wannerth <helenewannerth@gmail.com>: > > Hej! > > vi gör ett nytt försök... > <linde ridhus.doc>

141 Lindesbergs kommunpolitiker. Helene Wannerth Götavitorp Vintrosa Hej alla kommunpolitiker och andra beslutsfattare i Lindesberg.! Jag heter Helene Wannerth och har varit verksam som Ridtränare sedan 1992 och har haft träningar på många ridanläggningar bland annat på Föreningen Linde Ridskola.En förening med erkänt välordnade och trevliga tävlingar. Tyvärr måste jag konstatera att deras ridhus eller rättare sagt tält! är en av dom mest undermåliga byggnader som jag har haft undervisning i genom åren. Då jag hade träning där var det säkert 40 grader varmt en sommardag och vintertid blev det vid snabba väderomslag snöras som lät som reaplan som väste utefter tältduken..hästar är flyktdjur och reagerar starkt på ljud som dom inte känner igen..detta gör att dom som rider då lätt tappar kontrollen och ramlar av sin häst med i värsta fall förödande följder. Vad jag har förstått har denna förening fått finansiella förutsättningar via en fond att uppföra en mer ändamålsenlig anläggning,vilket jag tycker är mycket glädjande. Örebro län har procentuellt lägst antal idrottsutövande kvinnor i Sverige.(källa SISU) Forskning visar att kvinnor som utövar någon form av idrott i synnerhet i tonåren uppvisar bättre skolresultat samt brukar tobak och alkohol i mindre omfattning än dom som inte idrottar.pengar brukar vara det stora problemet för dom flesta Kommuner men i detta fall finns det ju faktiskt förutsättningar att göra någonting bra. Om dessa pengar inte används så kommer dom att vara förverkade vilket vore mycket beklagligt.så till sist! Kommunpolitiker! tag chansen och gör något bra för Lindesbergs Ungdomar och även dom äldre som rider, det kan visa sig att det var rätt väg för framtiden. Med hoppfulla hälsningar! / Helene Wannerth Auktoriserad B-Tränare Dressyr.

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171 p Dnr 2015/314

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181 Ridhus Norslund. På uppdrag av Tillväxtutskottet har FALAB undersökt förutsättningarna för att, i egen regi, bygga en ridhusanläggning i Norslund som skall ersätta det befintliga ridhustält som idag finns. Ett tält som ägs av föreningen Linde Ridskola och som sedan ett antal år tillbaka är undermåligt ur ett fastighetsperspektiv. Denna eventuella nya anläggning skall ägas och förvaltas av FALAB och delvis hyras ut till Lindesbergs kommun. Kommunen vidare uthyr anläggningen till Linde Ridskola i enlighet med gällande föreningstaxa för lokaler. De tider kommunen inte hyr ridhuset kommer att vara disponibla för de hyresgäster som det kommunala bostadsbolaget LIBO på sikt kommer att bygga Hästnära boende för. Ridhuset som FALAB har haft till grund för sina kalkyler är det vinnande anbudet i Linde Ridskolas anbudsförfrågan. FALAB har dock kompletterat byggnaden så att den uppfyller de krav på Livscykelanalyser som FALAB och LIBO nyttjar sig av i sin verksamhet. Fördelen med en FALAB ägd anläggning är den långsiktiga förvaltning med höga krav som bedrivs inom bolagskoncernen. Vilket i sin tur borgar för en bra kvalité och därmed en lång livslängd på byggnaden. Med hänsyn taget till ovanstående och under förutsättning att Linde Ridskola sköter städning av lokalerna, skötsel av manegen och att FALAB kan sänka produktionskostnaderna med :- av de sökta bidragen, kan Lindebergs kommun förhyra ridhusanläggningen av FALAB för en årlig hyra av :-/år, inkl. samtliga kostnader. Projektets totalkostnad, under ovanstående förutsättningar, är :-/år. Detta medför att de återstående :-/år är en kostnad som skall belasta LIBO:s framtida bostadsprojekt i likhet med markköp, infrastrukturinvesteringar och liknade kostnader. Kostnader vilka tas i förtid och investeras i/möjliggör framtida bostadsutveckling. Risken i denna investering har bedömts som liten då projektet stämmer väl överens med gällande FÖP och finns med i LIBO:s långsiktiga bostadsplanering. Bostadsbyggnationens omfattning, etappindelning och tidplan är ännu ej beslutad i LIBO:s styrelse, bifogad situationsplan skall därför enbart ses som ett exempel på en exploatering av området. FALAB kommer inte att bygga ett ridhus enbart baserat på LIBO:s framtida bostadsbyggnation i området. Vid en eventuell byggnation av ridhuset i FALAB:s regi kommer det att planeras/prioriteras in i vår övriga verksamhet varefter en tidplan kan presenteras. Roger Sixtensson Fastigheter i Linde AB

182

183 7. Månadsuppföljning september 2016 Ärendebeskrivning Inom tillväxtförvaltningen redovisas en budgetavvikelse per på ett överskott på 6,8 Mnkr och helårsprognosen visar på ett överskott på 2,0 Mnkr. Den positiva avvikelsen per sista september beror på att verksamheten exploatering och fastigheter inte har fått alla sina fakturor för uppdrag de har beställt. Den negativa avvikelsen för anläggningar och hyror beror på att hyran för oktober belastar septembers utfall. Den positiva avvikelsen på arbetsmarknadsenheten avser mer intäkter från Migrationsverket än budgeterat och helårsprognosen är + 2,0 Mnkr. Inom stöd och strategi redovisar politisk verksamhet ett överskott på 1 mnkr pga. att kommunstyrelsens oförutsedda ej har förbrukats. Kansliets överskott beror på överskott på hyra arkiv och att en tjänst som kommunikatör tillsattes senare under året. Verksamheterna inom personalenheten redovisar ett överskott på 0,5 mnkr som beror på att en tjänst som personalsekreterare tillsattes senare delen av 2016 samt att en del utbildningar planeras nästkommande år. Ekonomienhetens prognos är ett överskott på 1 mnkr som beror på att medel för projekt ej har förbrukats. IT-och teleenhetens underskott beror på dubbla telefonkostnader vid införandet av den nya telefonin samt höga konsultkostnader i samband med utbytet av kommunens datanätverk. Stadsnät redovisar fortfarande kostnader i samband med överlämnandet till Telia. Budgetavvikelse inom barn- och utbildningsnämnden januari till september 2016 är 18,9 Mnkr för alla verksamheter tillsammans medan prognosen är att 2016 har ett överskott mot budget med 3,0 Mnkr. 6 verksamheter aviserar +-0 mot budget för helåret. 3 verksamheter har en prognos med överskott mot budget för hela 2016, Grundskola [+3,0 Mnkr], Förskola [+1,0 Mnkr] och Gymnasiesärskola [+0,3 Mnkr]. 2 verksamheter aviserar underskott mot budget för helåret, fritidshem [-1,0 Mnkr] och särskola [-0,3 Mnkr]. Inom förskola och grundskola saknas hyror för perioden med 2,2 Mnkr. Korttidsinventarier har ett överskott mot budget för perioden med 0,5 Mnkr men plan är att hela budgeten går åt under resterande månader. 5,6 Mnkr av budgetavvikelsen avser extra budget för Sida 11 av 28

184 flyktingmottagande. Kompetensutveckling har också förväntade kostnader under oktoberdecember. Höstterminen förväntas ha högre och fler kostnader än vårterminen. Prognos för 2016: Grundskola +3,0 Mnkr varav 1,0 Mnkr finansierar underskott inom fritidshem. 1,0 Mnkr avser överskott gemensam pott med socialförvaltningen som saknar behov ,0 Mnkr i överskott mot budget lämnar 4 rektorer tillbaka. En grundskola aviserar underskott mot budget 2016, men finansieras av budgetansvarig rektor med större överskott på annan skolenhet. Förskola + 1,0 Mnkr är överskott från många förskoleenheter. Södra delen av kommunen har enheter med en budget i balans. Fritidshem -1,0 Mnkr på 3 grundskolor som finansieras med överskott grundskola Gymnasieskolan redovisar ett överskott på 3,5 Mnkr per sista september och helårsprognosen visar på en budget i balans. Den stora positiva avvikelsen beror på att verksamheten inte har fått alla sina fakturor hyreshöjningar, korttidsinventarier och interkommunala bidrag. Det finns viss osäkerhet kring intäkter för asylsökande från Migrationsverket. Prognosen för alla program på Lindeskolan är budget i balans. Antalet elever på högskoleförberedande programmen har ökat jämfört med vårterminen, vilket är mycket positivt. Socialförvaltningen påvisar efter september månad en avvikelse på -13,3 Mnkr & efter justering en avvikelse på -11,0 Mnkr. Nedan beskrivs avvikelser för respektive avdelning. Funktionsstöds totala avvikelse är efter justering -3,0 Mnkr, avvikelser består till största del utav lönekostnader utöver budget (mestadels gruppboende samt LASS), även externa placeringskostnader gällande barn- och unga. Myndighetsenheten har under september månad tillkommit denna avdelning. Individ och familj har totalt en avvikelse efter justering på -5,6 Mnkr. Anledning till avvikelsen beror på dess höga placeringskostnader (både vuxna, barn samt familjehem). Vård och omsorgs avvikelse är efter justering -2,6 Mnkr där lönekostnader utgör störta delen av den totala avvikelsen. Även höga kostnader till bemanningsföretag gällande sjuksköterskor. Helårsprognos efter september månad för socialförvaltningen är -7,2 Mnkr Handlingar Manadsrapport september 2016 (Kommunstyrelse).pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 28

185 Månadsrapport september 2016 Kommunstyrelse

186 Innehållsförteckning 1 Måluppföljning... 3 Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv... 3 Attraktivitet och infrastruktur... 4 Trygg social utveckling och livslångt lärande Ekonomiska uppföljningar i Mnkr... 8 Drift totalt kommunen... 8 Investeringar totalt kommunen... 8 Revision... 9 Tillväxtförvaltningen... 9 Stöd och strategi VA/Renhållning Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Bergslagens Miljö- och byggnämnd Räddnings- och säkerhetsverksamhet Överförmyndarverksamhet Bergslagens Kommunalteknik Finansförvaltning Likviditet Stadshus koncernen Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

187 1 Måluppföljning Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Sjukfrånvaron till och med september är 5,06 %. Jämförbar siffra för september föregående år är 5,33 %. Främst socialförvaltningen har lägre siffror än tidigare vilket är mycket bra. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

188 Attraktivitet och infrastruktur Inriktningsmål: Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Indikator: Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med Målet med att öka med 150 personer per år överstegs under år 2015, då befolkningsökningen var 293 personer. Befolkningen visar på en positiv trend under de tre senaste åren. Befolkningen har ökat tack vare ett positivt invandringsnetto. Kommunen har ett fortsatt negativt födelsenetto och inrikes flyttningsnetto. Årets åtta första månader (preliminära siffror) visar på en befolkningsökning med 67 personer. Om man jämför med samma period förra året (då kommunen till och med augusti ökat med 203 personer) är invandringen lägre. Men det som sticker ut är att inrikes inflyttningar (de som flyttar till Lindesbergs kommun från andra kommuner i Sverige) är betydligt lägre i år, medan inrikes utflyttningar (de som flyttar från Lindesbergs kommun till andra kommuner i Sverige) är högre. Trygg social utveckling och livslångt lärande Inriktningsmål: Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska arbetslösheten. Indikator: Ungdomsarbetslösheten mellan år ska ligga under Örebro läns nivå år Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

189 Ungdomsarbetslösheten har minskat både i Lindesbergs kommun och i regionen mellan år 2013 och 2015 och den har minskat mer i kommunen än i regionen. De första fem månaderna minskade ungdomsarbetslösheten men har sedan juni månad ökat och var i augusti 16,4 % och är nästan på samma nivå som i januari då den var 16,7 %. Den totala arbetslösheten minskade också mellan år 2013 och Under år 2015 låg den på ungefär samma nivå som året innan. Årets första åtta månader visar på en minskning. Det är dock stora skillnader mellan olika grupper, där framför allt arbetslösheten för utrikes födda sticker ut jämfört med regionen. Det är andelen öppet arbetslösa bland de utrikes födda som är betydligt högre i Lindesbergs kommun än i regionen. Både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten ligger över region Örebros nivåer. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

190 Antalet beslut inom försörjningsstöd var i september st vilket är lägre än 2015 då det var 535 st beslut. Nettobeloppet är tom september 2016 är tkr motsvarande perioden 2015 var det tkr. Det är en minskning med tkr. Det beror både på minskning av utbetalt försörjningsstöd samt mer intäkter från Migrationsverket. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

191 Kommunen har haft ett mottagande av nyanlända tom september med 230 personer motsvarande period 2015 var det 307 personer. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

192 2 Ekonomiska uppföljningar i Mnkr Drift totalt kommunen Nämnd/förvaltning Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Revision 0,2 0,6 0,4 0,9 0,9 0,0 Kommunstyrelsen 161,6 174,7 13,1 233,2 233,1-0,1 varav Tillväxt 60,8 67,7 6,8 88,3 90,3 2,0 varav Stöd och Strategi 45,6 51,1 5,5 67,3 68,3 1,0 varav VA/Renhållning -0,2 0,0 0,2 1,5 0,0-1,5 varav Överförmyndarverksamhet varav Bergslagens kommunalteknik varav Räddnings- och säkerhetsverksamhet Barn- och utbildningsnämnd 4,3 1,8-2,5 2,9 2,4-0,5 30,9 33,9 3,0 46,3 45,2-1,1 20,2 20,2 0,0 26,9 26,9 0,0 415,6 434,5 18,9 577,1 580,1 3,0 Socialnämnd 377,7 364,4-13,3 490,1 482,9-7,2 Bergslagens Miljö- och byggnämnd 11,4 9,6-1,8 14,4 12,7-1,7 Totalt 966,5 983,8 17, , ,7-6,0 Finansiering ,7-988,9 60, , ,9 58,8 Resultat 83,2 5,1 78,1 64,0 11,2 52,8 Investeringar totalt kommunen Nämnd/förvaltning Utgift Prognos helår Budget 2016 Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 11,4 43,6 52,0 8,4 varav Tillväxt 8,5 15,0 26,4 11,4 varav Stöd och strategi varav VA/Renhållning varav Bergslagens kommunalteknik Barn- och utbildningsnämnd Bergslagens Miljöoch byggnämnd 0,3 1,6 1,6 0,0 2,2 13,1 9,8-3,3 0,4 13,1 14,2 0,8 0,7 2,4 3,1 0,7 0,5 0,5 0,5 0,0 Totalt 12,5 46,5 55,6 9,1 Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

193 Revision Nämnd/förvaltning Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Revision 0,2 0,6 0,4 0,9 0,9 0,0 Totalt 0,2 0,6 0,4 0,9 0,9 0,0 Drift Tillväxtförvaltningen Verksamhet Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Kommunikation 4,6 4,1-0,5 5,4 5,4 0,0 Vägbidrag 1,2 1,2 0,0 1,6 1,6 0,0 Turism 1,2 1,4 0,2 1,9 1,9 0,0 Utvecklingsenhet 6,5 7,9 1,3 10,5 10,5 0,0 Exploatering och fastigheter 2,2 4,5 2,3 6,2 6,2 0,0 Administration kultur 0,9 1,2 0,3 1,6 1,6 0,0 Anläggningar, hyror 14,0 12,7-1,3 16,9 16,9 0,0 Föreningsbidrag 4,3 4,8 0,5 6,3 6,3 0,0 Programverksamhet 0,4 1,1 0,7 1,5 1,5 0,0 Biblioteksverksamhet 8,3 8,1-0,2 10,8 10,8 0,0 Museiverksamhet 1,3 1,4 0,1 1,8 1,8 0,0 Samverkan 6,8 7,3 0,5 9,7 9,7 0,0 Utbildning 5,0 5,2 0,2 7,0 7,0 0,0 Arbetsmarknad 4,1 6,8 2,7 7,1 9,1 2,0 Totalt 60,8 67,7 6,8 88,3 90,3 2,0 Budgetavvikelsen per visar på ett överskott på 6,8 Mnkr och helårsprognosen visar på ett överskott på 2,0 Mnkr. Den positiva avvikelsen per sista september beror på att verksamheten exploatering och fastigheter inte har fått alla sina fakturor för uppdrag de har beställt. Den negativa avvikelsen för anläggningar och hyror beror på att hyran för oktober belastar septembers utfall. Den positiva avvikelsen på arbetsmarknadsenheten avser mer intäkter från Migrationsverket än budgeterat och helårsprognosen är + 2,0 Mnkr. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

194 Investeringar Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2016 Budgetavvikelse helår Resecentrum Lindesberg 6,5 0,5 0,5 0,0 Hållplatsåtgärder 0,0 0,3 0,3 0,0 Ny väg Frövi N:a Bangatan Gång-cykelväg södra infarten Kyrkogård Gång-cykelväg Brodalen etapp 3 Nytt villaområde Lindesberg 0,1 4,0 10,9 6,9 0,0 2,2 2,2 0,0 0,0 1,0 1,0 0,0 0,0 2,0 2,0 0,0 Lindesjön runt 0,0 0,1 0,1 0,0 Julbelysning Lindesberg 0,0 0,4 0,4 0,0 Möbler nya resecentrum 0,0 0,3 0,3 0,0 Cirkulation, Fotbollsgatan/Stafettgatan Exploatering, industrimark Frövi 0,1 1,4 1,4 0,0 0,8 0,8 0,8 0,0 Vibyn 0,5 0,5 0,0-0,5 Bokbuss 0,0 0,0 5,0 5,0 Inventarier och teknisk utrustning, tillväxt 0,0 0,5 0,5 0,0 Portabel scen 0,5 0,5 0,5 0,0 Inventarier och teknisk utrustning 0,0 0,5 0,5 0,0 Totalt 8,5 15,0 26,4 11,4 Den positiva prognosen på 6,9 Mnkr för projektet ny väg Frövi N.a Bangatan, beror på att arbetet kommer att påbörjas först under senare delen av Bokbussens avvikelse beror på att upphandlingen inte kommer att hinna slutföras under Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

195 Drift Stöd och strategi Förvaltning Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Kommunledning 2,9 3,6 0,7 4,9 4,9 0,0 Politiskverksamhet 3,8 5,0 1,2 5,6 6,6 1,0 Ekonomistyrning 1,2 1,7 0,5 2,0 2,3 0,3 Kanslienhet 7,6 8,8 1,2 11,2 11,7 0,5 Personalenhet 6,8 7,2 0,4 9,4 9,6 0,2 Ekonomienhet 3,7 5,3 1,6 6,1 7,1 1,0 Övrig verksamhet 0,8 0,2-0,6 0,7 0,2-0,5 IT-teleenhet 12,6 10,8-1,8 15,9 14,4-1,5 Övrig gemensam verksamhet Personabefrämjande verksamhet 2,2 2,1-0,1 2,9 2,9 0,0 3,7 6,0 2,3 7,7 8,0 0,3 Måltidsverksamhet 0,3 0,4 0,1 0,9 0,6-0,3 Totalt 45,6 51,1 5,5 67,3 68,3 1,0 Politisk verksamhet redovisar ett överskott på 1 mnkr pga. att kommunstyrelsens oförutsedda ej har förbrukats. Kansliets överskott beror på överskott på hyra arkiv och att en tjänst som kommunikatör tillsattes senare under året. Verksamheterna inom personalenheten redovisar ett överskott på 0,5 mnkr som beror på att en tjänst som personalsekreterare tillsattes senare delen av 2016 samt att en del utbildningar planeras nästkommande år. Ekonomienhetens prognos är ett överskott på 1 mnkr som beror på att medel för projekt ej har förbrukats. IT-och teleenhetens underskott beror på dubbla telefonkostnader vid införandet av den nya telefonin samt höga konsultkostnader i samband med utbytet av kommunens datanätverk. Stadsnät redovisar fortfarande kostnader i samband med överlämnandet till Telia. Investeringar Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2016 Budgetavvikelse helår E-tjänster 0,0 0,2 0,2 0,0 Säker kommunal ledningsförmåga 0,0 0,2 0,2 0,0 Utrustning måltid 0,2 0,5 0,5 0,0 Inventarier, måltid extra 0,0 0,5 0,5 0,0 Ärendehanteringssystem 0, ,0 Totalt 0,3 1,6 1,6 0,0 Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

196 Drift VA/Renhållning VA/Renhållning Vatten- och avlopp Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår -0,2 0,0 0,2 2,0 0,0-2,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0-0,5 0,0 0,5 Totalt -0,2 0,0 0,2 1,5 0,0-1,5 Vatten och avlopp: Prognostiserar ett budgetunderskott med tkr som beror bl a på stort antal vattenläckor samt omfattande reparationer och återställningskostnader. Återvinning: Prognosen visar ett intäktsöverskott, en bidragande orsak är att inget större antal omval av abonnemang har skett trots ökad avgift för blandat avfall. Investeringar VA/Renhållning Utgift Prognos helår Budget 2016 Mindre ledningsarbeten Budgetavvikelse helår 0,0 4,0 1,5-2,5 Rya vattenverk 0,0 3,0 3,0 0,0 Reningsverk Lindesberg VA, fastigheter reinvestering 1,0 1,0 1,0 0,0 0,2 0,8 0,8 0,0 Dagvattenhantering 0,0 1,3 1,0-0,3 Mindre vaanläggningar Reningsverk Fellingsbro 0,5 1,4 1,4 0,0 0,0 0,4 0,4 0,0 Vattenverk säkerhet 0,0 0,3 0,3 0,0 Ledning för utvidgat ledningsområde 0,5 0,9 0,4-0,5 Totalt 2,2 13,1 9,8-3,3 Underskottet för projektet Mindre ledningsarbeten beror på att man åtgärdar va-ledningar i samband med byggnationen av gång- och cykelvägen i Rya. Underskottet för projektet ledning för utvidgat ledningsområde beror på att det har varit berg som har medfört mer sprängningsarbete. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

197 Drift Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Grundskola 158,2 164,0 5,8 217,6 219,6 3,0 Förskola 90,8 94,7 3,9 126,2 126,2 1,0 Gymnasieskola 88,3 91,8 3,5 122,0 122,0 0 Gemensam verksamhet 27,9 30,7 2,8 41,1 41,1 0 Fritidshem 14,4 14,0-0,4 18,8 18,8-1,0 Central verksamhet 11,7 14,4 2,7 19,2 19,2 0 Särskola 7,1 6,9-0,2 9,6 9,3-0,3 Kulturskola 5,5 5,8 0,3 7,5 7,5 0 Förskoleklass 7,4 7,6 0,2 10,2 10,2 0 Gymnasiesärskola 3,7 3,6-0,1 4,6 4,9 0,3 Fritidsgård 0,6 1,0 0,4 1,3 1,3 0 Totalt 415,6 434,5 18,9 577,1 580,1 3,0 Budgetavvikelse januari till september 2016 är 18,9 Mnkr för alla verksamheter tillsammans medan prognosen är att 2016 har ett överskott mot budget med 3,0 Mnkr. 6 verksamheter aviserar +-0 mot budget för helåret. 3 verksamheter har en prognos med överskott mot budget för hela 2016, Grundskola [+3,0 Mnkr], Förskola [+1,0 Mnkr] och Gymnasiesärskola [+0,3 Mnkr]. 2 verksamheter aviserar underskott mot budget för helåret, fritidshem [-1,0 Mnkr] och särskola [-0,3 Mnkr]. Inom förskola och grundskola saknas hyror för perioden med 2,2 Mnkr. Korttidsinventarier har ett överskott mot budget för perioden med 0,5 Mnkr men plan är att hela budgeten går åt under resterande månader. 5,6 Mnkr av budgetavvikelsen avser extra budget för flyktingmottagande. Kompetensutveckling har också förväntade kostnader under oktober-december. Höstterminen förväntas ha högre och fler kostnader än vårterminen. Prognos för 2016: Grundskola +3,0 Mnkr varav 1,0 Mnkr finansierar underskott inom fritidshem. 1,0 Mnkr avser överskott gemensam pott med socialförvaltningen som saknar behov ,0 Mnkr i överskott mot budget lämnar 4 rektorer tillbaka. En grundskola aviserar underskott mot budget 2016, men finansieras av budgetansvarig rektor med större överskott på annan skolenhet. Förskola + 1,0 Mnkr är överskott från många förskoleenheter. Södra delen av kommunen har enheter med en budget i balans. Fritidshem -1,0 Mnkr på 3 grundskolor som finansieras med överskott grundskola Gymnasieskolan redovisar ett överskott på 3,5 Mnkr per sista september och helårsprognosen visar på en budget i balans. Den stora positiva avvikelsen beror på att verksamheten inte har fått alla sina fakturor hyreshöjningar, korttidsinventarier och interkommunala bidrag. Det finns viss osäkerhet kring intäkter för asylsökande från Migrationsverket. Prognosen för alla program på Lindeskolan är budget i balans. Antalet elever på högskoleförberedande programmen har ökat jämfört med vårterminen, vilket är mycket positivt. Avstämning för måltider, städ och viss momsåtersökning saknas i prognosen. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

198 Investeringar Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2016 Budgetavvikelse helår Gemensam verksamhet 0 0,3 0,3 0 Inventarie ny förskola 0,3 0,3 1,0 0,7 Inventarier grundskola 0,1 0,3 0,3 0 Undervisningsinventarier gymnasieskolan 0,3 1,6 1,6 0 Totalt 0,7 2,4 3,1 0,7 Budgetavvikelse helår 0,7 Mnkr avser inventarier ny förskola. Projektet är försenat vilket gör att Inköp och fakturering från leverantör kommer delvis att ske i början av Projektet kommer inte att färdigställas 2016 och verksamheten föreslår ombudgetering från 2016 till 2017 med 0,7 Mnkr i budget. Övriga investeringsprojekt förväntas färdigställas under Socialnämnd Socialförvaltningen Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 7,6 7,7 0,1 10,2 10,2 0 Funktionsstöd 105,5 101,9-3,6 136,9 134,9-2,0 Individ- och familj 65,9 59,3-6,6 81,5 79,2-2,3 Vård och omsorg 198,7 195,5-3,2 261,5 258,6-2,9 Totalt 377,7 364,4-13,3 490,1 482,9-7,2 Socialförvaltningen påvisar efter september månad en avvikelse på -13,3 Mnkr & efter justering en avvikelse på -11,0 Mnkr. Nedan beskrivs avvikelser för respektive avdelning. Funktionsstöds totala avvikelse är efter justering -3,0 Mnkr, avvikelser består till största del utav lönekostnader utöver budget (mestadels gruppboende samt LASS), även externa placeringskostnader gällande barn- och unga. Myndighetsenheten har under september månad tillkommit denna avdelning. Individ och familj har totalt en avvikelse efter justering på -5,6 Mnkr. Anledning till avvikelsen beror på dess höga placeringskostnader (både vuxna, barn samt familjehem). Vård och omsorgs avvikelse är efter justering -2,6 Mnkr där lönekostnader utgör störta delen av den totala avvikelsen. Även höga kostnader till bemanningsföretag gällande sjuksköterskor. Helårsprognos efter september månad för socialförvaltningen är -7,2 Mnkr. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

199 Bergslagens Miljö- och byggnämnd Bergslagens Miljöoch byggnämnd Totalt BMB, fyra kommuner Kostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Nämnd, adm, mm 2,0 1,4 0,6 2,5 1,9-0,6 Mätningskontor 1,7 1,3 0,4 2,1 1,7-0,4 Stadsarkitektkontor 0,9 0,5 0,5 1,0 0,6-0,4 Miljökontor 3,3 3,1 0,2 4,1 4,1 0,0 Trafikenhet 0,2 0,3-0,1 0,4 0,4 0,0 Livsmedel 0,2 0,5-0,3 0,4 0,7 0,3 Totalt BMB 8,3 7,1 1,3 10,5 9,4-1,1 Lindesbergs kommun Nämnd, adm, mm 1,4 1,4 0,0 2,2 1,9-0,3 Mätningskontor 1,7 1,3 0,4 1,9 1,7-0,2 Stadsarkitektkontor 0,9 0,5 0,5 0,8 0,6-0,2 Miljökontor 3,3 3,1 0,2 4,1 4,1 0,0 Trafikenhet 0,2 0,3-0,1 0,4 0,4 0,0 Livsmedel 0,2 0,5-0,3 0,6 0,7 0,1 Lindesberg specifikt Totalt Lindesberg kommun 3,7 2,5 1,2 4,4 3,3-1,1 11,4 9,6 1,9 14,4 12,7-1,7 Det bedöms bli ett underskott vid årets slut inom Nämnd, adm mm, samt Mätningskontoret som beror på lägre intäkter än budgeterat. För Stadsarkitektkontoret bedöms det bli ett underskott som främst beror på extra konsulttjänster under året kopplade till rekrytering och arbetsmiljöfrågor. Det bedöms bli ett överskott för livsmedelsenheten främst på grund av ökade intäkter för extra utförd kontrolltid. Även för bostadsanpassning för Lindesbergs bedöms det bli ett underskott. Investeringar Investeringsprojekt Utgift Helårsprognos Budget 2016 Budgetavvikelse Totalstationer GPS 0,5 0,5 0,5 0,0 Totalt 0,5 0,5 0,5 0,0 Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

200 Räddnings- och säkerhetsverksamhet Räddning- och säkerhetsnämnd Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Räddningstjänst 20,1 20,1 0,0 26,8 26,8 0,0 Civilförsvar 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 Totalt 20,2 20,2 0,0 26,9 26,9 0,0 Överförmyndarverksamhet Överförmyndarverksamhet Kostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Överförmyndare 4,3 1,8-2,5 2,9 2,4-0,5 Totalt 4,3 1,8-2,5 2,9 2,4-0,5 Drift Bergslagens Kommunalteknik Bergslagens kommunalteknik Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Lokalvård 0,5 0,4-0,1 1,2 0,5-0,7 Väghållning, idrott 19,4 21,6 2,2 28,5 28,8 0,3 Parkverksamhet 3,4 3,5 0,1 5,7 4,7-1,0 Fritidsanläggningar 7,6 8,4 0,8 10,9 11,2 0,3 Totalt 30,9 33,9 3,0 46,3 45,2-1,1 Gata/Trafik: Då sommaren varit gynnsam har grusvägsunderhåll inte behövts i samma utsträckning som budgeterat vilket medför ett prognosticerat överskott med 0,1Mnkr. Kostnaden för dikesslåtter ser ut bli 50 tkr lägre än budget tack vare inarbetade rutiner hos entreprenören och förändrat körschema. Kostnaden för gatubelysning beräknas bli 0,2 Mnkr lägre än budgeterat tack vare låga elkostnader. Park/Skog: Det svala vädret under sommaren innebar att grästillväxten aldrig avstannade under den varmaste perioden. Detta tillsammans med den milda hösten innebär flera klippningar än normalt. Även säsongen för sommarblommor har därför varit längre vilket innebär högre kostnader för skötsel av dessa. Processen har även arbetat med avverka riskträd vilket medför högre kostnader. Detta sammantaget gör att prognosen för helåret visar på ett resultat på -1,0 Mnkr. Idrott: På grund av lägre beläggning än budgeterat beräknas att kostnaderna blir 0,3 Mnkr lägre än budget. Gräsplanerna vid fritidsbyn kostar mer att sköta än budgeterat, inför nästa år sker en omprioritering inom befintliga ramar för att täcka underskottet. Lokalvård: Prognosen visar ett underskott som främst beror på högre personalkostnader än budgeterat. Översyn av bemanning inklusive vikarietillsättning pågår i syfte att hålla ner kostnaden och dialog angående problemet sker med kommunen. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

201 Investeringar Investeringsprojekt Utgift Prognos helår Budget 2016 Ombyggnad gata och va-anläggning Brotorp Budgetavvikelse helår 0,0 1,7 1,7 0,0 Dagvatten, centrala Lindesberg 0,0 1,0 1,0 0,0 Tillgänglighetsanpassning/trafikåtgärder 0,0 0,5 0,5 0,0 Hammarskogsån i Guldsmedshyttan 0,0 0,6 0,5-0,1 Prästbron 0,1 0,2 0,5 0,3 Reinvestering gatljusnät Ramsberg 0,1 1,0 1,0 0,0 Diverse investeringar idrott 0,1 1,5 1,5 0,0 Reinvesteringar lekplatser 0,1 0,6 0,5-0,1 Parkinvesteringar 0,0 0,2 0,3 0,1 Gång- och cykelväg ihopbyggnad 0,0 0,2 0,3 0,1 Dränering 9-plan Råssvallen 0,0 0,3 0,2-0,1 Handikappanpassning badplatser 0,0 0,1 0,1 0,0 Ny värmeanläggning paviljong Fellingsbro 0,0 0,2 0,2 0,0 Nytt kylmaskineri Bernehov 0,0 3,6 4,2 0,6 Bassängtäckning Fellingsbro 0,0 0,4 0,4 0,0 Omläggning 7-plan Fröjevi 0,0 0,1 0,1 0,0 Lekplats Frövi 0,0 0,5 0,5 0,0 Sandupplag Ramsberg 0,0 0,1 0,1 0,0 Sandupplag Vedevåg 0,0 0,1 0,1 0,0 Skyltar 0,0 0,1 0,1 0,0 Asfalt strandpromenad Frövi 0,0 0,1 0,4 0,0 Totalt 0,4 13,1 14,2 0,8 Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

202 Drift Finansförvaltning Finansförvaltning Arbetsgivaravg, pensioner mm Nettokostnad Budget jan-sep Budgetavvikelse jan-sep Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår 12,1 32,3 20,2 34,1 40,6 6,5 Intern ränta -2,5-2,9-0,4-3,4-3,9-0,5 Kommunal skatt -755,9-758,2-2,3-998,8-1010,9-12,1 Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader -280,3-249,3 31,0-385,8-332,4 53,4-5,1-3,3 1,8-5,3-4,3 1,0 1,7 4,1 2,4 3,5 5,5 2,0 Avskrivningar 0,0 5,6 5,6 1,4 7,4 6,0 Övriga finansiella poster -19,7-17,2 2,5-25,4-22,9 2,5 Totalt ,7-988,9 60, , ,9 58,8 Skatteprognos ifrån augusti. Överskottet på det generella statsbidraget består bla av kvarvarande medel ifrån extra statsbidrag för flyktingsituationen, 33,5 mnkr och generellt statsbidrag 19,9 mnkr. Likviditet Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

203 Stadshus koncernen Stadshuskoncernen Koncernen Stadshus prognos helår Linde Energi prognos helår FALAB prognos helår BELAB prognos helår Elimineringar Totalt Intäkter 0,3 212,7 259,1 26,4-51,3 447,3 Summa rörelsens intäkter 0,3 212,7 259,1 26,4-51,3 447,3 Drift -1,4-51,5-114,5-34,9 51,3-150,9 Fastighetsunderhåll/Energikostnader -102,1-39,4-141,5 Summa rörelsens kostnader -1,4-153,6-153,9-34,9 51,3-292,4 Driftnetto -1,1 59,2 105,2-8,5 154,8 Avskrivningar -22,0-85,7-0,1-107,8 Jämförelsestörandeposter 1,7 Rörelseresultat -1,1 37,2 21,2-8,6 48,7 Summa finansiella poster -2,0-1,1-27,4-0,2-30,7 Resultat före skatt och bosklutsdispositioner Kommentarer månadsrapport Koncernen Linde Stadshus AB Intäkter -3,1 36,0-6,3-8,7 17,9 Intäkterna är ca 8 mkr högre än budgeterat. Av detta så svarar LEAB för ca 2,7 mkr, BELAB 1,1 mkr och FALAB ca 4,2 mkr. LEAB s intäkter ligger fortfarande över budget med anledning av den kalla vintern men bedöms plana ut under hösten för att troligen hamna på budget vid årets slut. BELAB s högre intäkter beror på att Energikällan bl.a. haft fler simskolor, Arenan har haft mer bokningar men framförallt så har ett nytt hyresavtal med kommunen tecknats. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

204 FALAB s ökade intäkter beror på nya hyror från Brandstationen, Ålkilsbacken samt Bodgatan. 7 (ensamkommande flyktingbarn). Kostnader Kostnaderna ligger i paritet med budget. Fördelat på drift och energikostnader/underhåll så ligger själva driften ca 2 mkr under budget medans energikostnad./underhåll ligger ca 2 mkr över budget. LEAB s kostnader ligger ca 2 mkr över budget varav driften ligger ca 3,4 mkr under budget och energikostnaderna ligger ca 5,4 mkr över budget. Förklaringen till mycket av detta är liten nederbörd som i sin tur gör att priserna på el blir högre. BELAB s kostnader följer i stort budget. Inget att kommentera. FALAB s kostnader för drift har sammantaget ökat med drygt 1,1 mkr. Anledningen till detta är kostnader för anläggandet av boendet för ensamkommande barn på Bodgatan 7. Vad gäller underhållskostnaderna så är dessa ca 3,2 mkr lägre per 30/9, men kommer att uppgå till budgeterat belopp vid årets slut. Avskrivningar Avskrivningarna i koncernen följer budget med undantag av FALAB där nedskrivningarna, ca 15 mkr, ännu inte är tagna p.g.a. att projekten inte är färdigställda. Finansiella poster Räntan är fortfarande låg vilket gentemot budget innebär en minskning med ca 1 mkr. Resultat Resultatmässigt så hamnar månadsrapporten per på drygt 25 mkr. Det man måste ta hänsyn till är att nedskrivningarna som FALAB har ännu inte är med i utfallet p.g.a. projekten inte är klara. Således så hamnar det justerade resultatet på ca 10 mkr. Kommunstyrelse, Månadsrapport september (20)

205 8. Handlingsplan för personal som möter våld i nära relationer samt handlingsplan mot hedersrelaterat våld Ärendebeskrivning År 2014 antog kommunfullmäktige Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Handlingsplanen innehöll både övergripande och mer verksamhetsnära riktlinjer och rutiner för hur dessa ärenden ska och bör hanteras. Vid revideringen av handlingsplanen har inriktningen varit att hålla handlingsplanen övergripande och att respektive verksamhet utformar rutiner för hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld hanteras inom respektive enhet. Socialnämnden beslutade den 18 augusti 2016 att föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att ersätta tidigare handlingsplan Handlingsplan för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld med Handlingsprogram för personal som möter våld i nära relationer samt handlingsplan mot hederrelaterat våld Handlingar SN 133 Handlingsplan personal möter våld hedersrelaterat våld(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 13 av 28

206 p Dnr 2016/301

207

208 p Dnr 2016/68 Handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

209 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Socialförvaltningen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialnämnden Dokumentet gäller för: Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden Dokumentet gäller till och med:

210 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Inledning 1 3. Socialförvaltningens och verksamheternas ansvar Bemötande och omhändertagande Den akuta situationen Långsiktigt Tänk på 3 4. Hedersrelaterat våld och förtryck Identifiera våld och förtryck Bemötande Tänk på 5 5. Utbildning och förebyggande 5 6. Gymnasiet på Lindeskolan Ansvarstagande Bemötande och omhändertagande Viktigt att tänka på 6 7. Samarbetspartners- resurser Polisens roll och vad polisen kan erbjuda 6 misshandlade kvinnor 7.2 Hälso-och sjukvården Omhändertagande Bergslagens brottsofferjour 8 8. Övriga resurser 9 8.1Övrig information 9

211 1. Bakgrund Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. 1 Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som innebär allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som utsätts 2. Forskning påvisar att grovt våld i heterosexuella relationer oftast innebär mäns våld mot kvinnor men påvisar även att hetero- och homosexuella män blir utsatta för våld av närstående. Studier påvisar att män och kvinnor i lika hög grad blir utsatta för våld i nära relationer men att våldet ter sig olika. Männen blir i högre grad utsatta för psykisk misshandel såsom exempelvis verbala angrepp, hot om fysiskt våld eller social isolering medan kvinnorna ofta utsätts för grövre och upprepat våld. 3 Barn som bevittnar våld i sin närmiljö riskerar att fara mycket illa och allvarligaste riskfaktorn för barnmisshandel är om det förekommer våld mellan vuxna i hemmet. 4 Hedersrelaterat våld och förtryck är en annan form av våld i nära relationer. Våldet kan ta sig olika uttryck genom fysiskt och psykiskt våld men även socialt, exempelvis genom att vardagsaktiviteterna kontrolleras eller genom att individen hålls isolerad. Utmärkande för hedersrelaterat våld är att det föregås av planering, är kollektivt sanktionerat där hederstänkande har en central roll 5. Hedersvåld är inte kopplat till någon specifik religion eller något särskilt land utan våldet finns i alla samhällen och bottnar i de traditioner och oskrivna regler som finns 6. En förutsättning för att våldsutsatta ska få rätt vård och stöd är att utsattheten upptäcks. Genom att personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om eventuell erfarenhet av våld, kan det underlätta för den utsatta att söka och ta emot vård och stöd Inledning Våld i nära relation kan användas som ett paraplybegrepp som inbegriper alla individer oavsett kön, religion, etniskt ursprung eller sexuell läggning som varit utsatta för våld i en nära relation. Begreppet inkluderar även barn som bevittnat våld samt hedersrelaterat våld. Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer lyder Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott 8 och förtydligas genom nedanstående punkter: 1. Fysiskt våld, kan exempelvis vara att bli fasthållen, knuffad, dragen i håret sparkad eller slagen. 2. Sexuellt våld innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar samt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till. 3. Psykiskt våld, vilket innebär hot, indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur innefattas i detta begrepp Socialstyrelsen. Definition av våld och utsatthet i nära relationer. 1

212 4. Social utsatthet, den utsatte blir isolerad ifrån att delta i sociala aktiviteter samt hindrad att träffa släkt och vänner. 5. Materiell/ekonomisk utsatthet kan innebära att individens personliga tillhörigheter förstörs. Begreppet kan även innebära att den utsatte förmås skriva under papper som medför negativa konsekvenser. De individer som är beroende av närstående för vård och omsorg kan även utsättas för vanvård eller försummelse, exempelvis undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt med mat. Många barn blir vittnen till våld inom hemmet, något som kan betraktas som en form av psykisk barnmisshandel. Barnens- och den våldsutsatta förälderns situation måste utredas för att rätt insats ska kunna erbjudas. Hedersrelaterat våld och förtryck är riktade mot, oftast en släkting, som enligt gärningsmannen och övriga släkten riskerar att vanära släktens heder. Som regel är det flickor och unga kvinnor som utsätts den här typen av våld men det händer även att även pojkar och män kan drabbas, som stödjer, skyddar eller är tillsammans med en flicka/kvinna som bryter mot familjens normer. När det gäller hedersrelaterat våld är situationen som regel komplex. För att kunna göra noggranna riskbedömningar är det av vikt att personalen har stor kunskap om hur de ska kunna identifiera, hantera och se individens behov i dessa ärenden Våldet kan också drabba homo-, bi- och transsexuella personer på grund av deras sexuella läggning. 9. I mötet med individer som upplevt våld i nära relationer har olika myndigheter/organisationer skilda roller och ansvar. De är av vikt att ha god kännedom om respektive enhets/ myndighets/organisations arbetssätt för att skapa en förståelse för dels hur andra aktörer arbetar samt dels få kännedom om vad som kan förväntas i samarbetet kring våldsutsatta individer. Det är viktigt att det finns ett gemensamt syn- och förhållningssätt för att de som är våldsutsatta ska garanteras samma professionella omhändertagande oberoende av vart och till vem de vänder sig för att få hjälpen. Från att tidigare ha varit en enskild angelägenhet har våld i nära relationer synliggjorts i som det samhällsproblem det faktiskt är. En rad åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med våldet men finns det fortfarande mycket att förbättra i arbetet gällande hur arbetet går till med och kring individer som är utsatta för våld i nära relationer bildades Nätverket för kvinnofrid i Bergslagen. Nätverket består av representanter från, socialtjänsten, barn och utbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvården, polismyndigheten samt brottsofferjouren. Nätverket träffas två gånger per år, men kontakter tas även vid behov däremellan. En viktig uppgift för nätverket har varit att specificera rollfördelningen mellan olika myndigheter/organisationer samt beskriva vilken typ av insats respektive part kan erbjuda. Arbetet har resulterat i att nedanstående handlingsprogam, som utgår ifrån Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län- Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel (2015:2) utformats i Lindesbergs kommun. 3. Förvaltningarnas och verksamheternas ansvar Denna skrift är en övergripande handlingsplan gällande våld i nära relationer. Förvaltningarnas verksamheter ansvarar för att upprätta interna rutiner för hantering av våld i nära relationer

213 När en individ blivit utsatt för våld i nära relation är målsättningen att en kontakt ska kunna erbjudas inom socialförvaltningen senast inom 24 timmar. Utanför kontorstid kontaktas socialjouren i Örebro. 3.1 Bemötande och omhändertagande I den akuta situationen måste organisationen erbjuda den våldsutsatte den tid som behövs för att denne ska kunna berätta om sin situation utan att bli ifrågasatt. Ta reda på vad den utsatte är mest rädd för just nu och vad denne är rädd ska hända fortsättningsvis. Gå även igenom de omedelbara praktiska behoven. Räkna med att situationen är kaotisk. Den våldsutsatte behöver mycket stöd/hjälp att få bekräfta sin egen verklighet, p.g.a. att denne troligen under lång tid fått sin verklighet definierad genom sin partner/förälder eller annan släkting. Ta alltid reda på om det finns barn inblandade och tänk på att barnen blir känslomässigt utsatta när de eller deras förälder blir utsatt för våld. 3.2 Den akuta situationen Vilka insatser behövs? Akut skydd för den våldsutsatte? Akut skydd för den våldsutsatte och barnen? Jourboende? Hjälp med barnen? Ekonomiskt bistånd? Vid behov meddela förskola/skola? Förmedla kontakt med polisen? Förmedla kontakt med sjukhus? Förmedla kontakt med brottsofferjouren? Samtal? Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare även om den våldsutsatte inte vill göra en polisanmälan. Initiativet till fortsatt kontakt med den våldsutsatte ligger hos socialförvaltningen. 3.3 Långsiktigt Vilken hjälp behöver den våldsutsatte för att på lång sikt kunna klara sin situation, så att denne inte upplever att den enda möjligheten är att fortsätta leva med partnern. Vilket stöd behövs för att knyta rätt kontakter, exempelvis med olika myndigheter eller vård- och stödinrättningar? Vilka personer har individen i sin familj eller bekantskapskrets som kan hjälpa och stödja? Går det att återknyta kontakter som den enskilde kan ha förlorat p.g.a. sin isolering. Gör en bedömning av behoven, se separat rutin Tänk på Tänk på att den våldsutsatta med största sannolikhet varit utsatt för fysiskt och psykiskt våld många gånger innan denne berättar och att det som framkommer, ofta bara är en bråkdel av våldet. Sannolikheten är även stor att den som utsatts för våld förnekar våldet, speciellt om denne fortsätter att leva samman med partnern. Förmodligen har även barnen bevittnat och/eller varit utsatta för våld. Det är viktigt att ställa frågor som gäller barnens situation. 3

214 Barn och ungdomar som upplever våld är utsatta för trauma. Nedan beskrivs några exempel på vanliga reaktioner på våld: Fysiska symtom som ex, magont, huvudvärk Koncentrationssvårigheter Mardrömmar, sömnstörningar Aggressionsutbrott Gråtattacker Överdriven rädsla vid plötsliga ljud Barnet drar sig undan från kamrater och slutar att leka Förskolebarn kan genom lek visa upplevelser av våld Äldre barn kan visa det genom självskadebeteende, utagerande beteende eller depression Barnens situation ska alltid utredas enligt 11 kapitlet 1 SoL och lämpliga insatser ska sättas in. Var medveten om att förhållandet till förövaren är präglat av att förhålla sig till våld och rädslan för våld. När förövaren finns med vid samtalet handlar och talar den våldsutsatte på ett sätt som är ägnat att minska risken för nytt våld. Samtala därför med parterna var för sig. 4. Hedersrelaterat våld och förtryck I arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att ha kunskap om den familjestruktur som ligger till grund för hedersproblematiken. I starkt patriarkala samhällen, där kyskhet och oskuld är centrala begrepp, får värden som heder och skam stort utrymme. Familjestrukturen kan förstås i formen som en pyramid, där pappan, mamman eller andra äldre släktingar är överhuvud i familjen medan flickor befinner sig längst ner i familjehierarkin. Familjepyramiden är en del av en större utvidgad släktpyramid och i den här typen av utvidgad familjestruktur står det kollektiva tänkandet i centrum. En människa är i första hand familjemedlem och i andra hand en enskild individ. En vanlig föreställning gällande hedersrelaterat våld är att det är flickor och kvinnor som drabbas men våldet kan även drabba unga män. Det kan exempelvis handla om att tvingas bevaka sina systrar och/eller förhindras att ha kärleksrelationer. Enligt Socialstyrelsen riskerar de som bryter familjens normer och värderingar att bli bestraffade genom exempelvis hot, misshandel eller utfrysning Identifiera våld och förtryck Två användbara frågor som ger tydliga signaler om begränsningar i personens liv är: Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill? 4.2 Bemötande Tala inte med personen i termer av att denne är utsatt för hedersrelaterat förtryck. I hederskulturen anses den utsatta bära skulden till att ha brutit mot hederskoderna. Att tala om hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor och en känsla av det är mitt fel. Det kan göra personen osäker på sin rätt till hjälp. Få i stället personen att berätta om sin situation. Om berättelsen tas tillbaka kan det finnas olika skäl till detta, bland annat är hot och påtryckningar från familj och släkt vanligt. Bemöt den enskilde med respekt och lyssna till

215 förklaringen, men ifrågasätt också varför detta händer nu. Har det hänt något som gör att denne ändrar sin berättelse? Bekräfta att du som personal tror på det som har berättats tidigare och förtydliga för den enskilde om dennes möjlighet att kontakta socialtjänsten igen. 4.3 Tänk på En riskbedömning ska alltid göras för att undersöka skyddsbehovet och göra en bedömning av konsekvenser av olika alternativ. När riskbedömning är gjord, ta ställning till skyddsbehovet för den unge. Informera tydligt om vilken hjälp socialtjänsten kan ge. Om ungdomen behöver placeras utanför hemmet, så görs det antingen enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). Föräldrar kan samtycka till placering, men trycket från andra släktingar kan vara så stort att en ansökan om LVU ändå krävs. I samband med förhandsbedömning gällande barn och ungdomar, tänk på: Välj en neutral plats för möten med den unge, gärna i skolan. Tänk på att personen kan vara bevakad av släktingar. Ta hänsyn till vilken tid som passar ungdomen, särskilt flickor kan ha större krav på sig att vara hemma en viss tid. Uppmana ungdomen att ta med sig en stödperson vid möten, en vuxen som denne litar på, exempelvis ur skolpersonalen. Ta reda på om det finns behov av att använda en tolk, som ska vara neutral. I första hand ska det väljas en telefontolk. 5. Utbildning och förebyggande Berörd personal inom socialförvaltningen deltar kontinuerligt i olika föreläsningsserier gällande våld i nära relationer. Personal inom socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen informerar nyanlända om hur lagarna ser ut i Sverige gällande våld i nära relationer. Fältassistenter arbetar uppsökande med ungdomar dagtid, samt vissa kvällar och helger. De arbetar för att identifiera de som riskerar att fara illa och vara stöd för dem som vill och behöver. Verksamheten bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet. I samtal med unga arbetar fältassistenterna i en vägledande och stödjande roll, det kan ex. handla om en destruktiv parrelation mellan ungdomar där någon individ riskerar att bli utsatt för psykiskt eller fysiskt våld. När det gäller unga som bevittnat våld i nära relationer eller själva riskerar att vara utsatta för våld och kränkningar arbetar fältgruppen med stödjande och rådgivande samtal. Risk och skyddsbedömningar görs kontinuerligt och oro för ungdomen anmäls till socialtjänsten. Goda kunskaper om människohandelsproblematiken ska finnas hos berörda myndigheter 5

216 6. Gymnasiet på Lindeskolan 6.1 Ansvarstagande I skolans arbete för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter utgår vi ifrån våra handlingsplaner Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Lindeskolans Elevhälsoplan. Planerna utgår från FN:s Barnkonvention, Diskrimineringslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och Lindesbergs kommunala skolplan. Dessa är till hjälp att skapa ett gemensamt förhållningssätt för alla på Lindeskolan. Personal ska kontinuerligt utbildas i att se tecken på eventuella våldsutsatta och/eller hedersförtryckta ungdomar för att kunna uppmärksamma dem. 6.2 Bemötande och omhändertagande När vi på Lindeskolan får kännedom om att en elev är utsatt för hot, våld, diskriminering och/eller hedersrelaterat våld/förtryck ska Elevhälsan kontaktas. Elevhälsopersonal företrädesvis Kurator eller Skolsköterska lyssnar på elevens berättelse och ger känslomässigt stöd. Tillsammans med rektor görs en bedömning av skaderisken att involvera föräldrarna om eleven är omyndig. Socialtjänsten konsulteras för eventuell anmälan enligt SoL 14:1 och eventuell anmälan till polis. Är eleven myndig handlar det om att motivera/initiera en kontakt med socialtjänsten och eventuellt polisen. Eleven informeras om sina mänskliga rättigheter, får information om organisationer som arbetar med våldsutsatta individer och/eller HRVfrågor. Viktigt att eleven får ett fortsatt/kontinuerligt stöd i sin situation och i vardagen i skolan. I Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Lindeskolans Elevhälsoplan finns handläggningsrutiner att följa. 6.3 Viktigt att tänka på Personal ska vara observant angående elevers deltagande i undervisning och skolans olika aktiviteter, även vara observant på psykosomatiska symtom eller signaler om begränsningar i elevens liv. Bra frågor att ställa: Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill? I samtalet med eleven är det viktigt att prata om vad hen är utsatt för i relation till svensk lagstiftning och de mänskliga rättigheterna istället för att prata om hedersbegreppet. 7. Samarbetspartners- resurser Nedanstående rutiner gällande hur polisen, hälso- och sjukvården och Bergslagens brottsofferjour arbetar kring våld i nära relationer är författade av respektive verksamhet/organisation. 7.1 Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor Polisens roll är att sköta förundersökningen, d.v.s. färdigställa det material som ska ligga till grund för åklagarens beslut i åtalsfrågan. Enligt lag ska förundersökning bedrivas sakligt och opartiskt och på ett sådant sätt att den enskildes rättssäkerhet tas tillvara. En utsatt kvinna kan dygnet runt komma i kontakt med polisen för att anmäla brott. 6

217 I ett "akut" läge kommer omedelbara insatser att ske, exempelvis transport till läkare och/eller kvinnohus. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och manualer för åtgärder finns, likväl som tidsgränser för färdigställande av förundersökningen. I samband med anmälan eller senare under förundersökningen kommer kvinnan att informeras om reglerna för kontaktförbud och möjligheten till målsägarbiträde. Hos utredande personal finns kunskaper om vilka andra samhällsorgan som kan erbjuda hjälp med sådana saker som faller utanför polisens ansvarsområde. Telefon till lokalpolisområde Norr (ej bemannat dygnet runt) Telefon till polisen Örebro (bemannat dygnet runt) ring Hälso- och sjukvårdens ansvar Patienter som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. Hälso- och sjukvården ansvarar för ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande av dessa patienter. En första förutsättning är att uppmärksamma problemet och bli bättre på att identifiera våldsutsatta patienter. Många gånger uppger patienten andra orsaker till hur skador uppkommit. Våld kan vara en bakomliggande orsak till många olika former av ohälsa och kan döljas bakom olika besvär och symtom. Det är därför viktigt att all personal har kunskap om hur man ska fråga om våld och är aktiva genom att fråga om våldserfarenheter hos patienten. Enligt SOSFS 2014:4 ska alla som arbetar i vården tillfråga patienter om våldsutsatthet vid symtom, tecken eller misstanke om att en patient utsatts för våld eller övergrepp. Det bemötande patienter får när de vänder sig till hälso- och sjukvården är naturligtvis av yttersta vikt. Ibland kan det vara första gången som en person överhuvudtaget berättat om sin situation. Ett respektfullt bemötande är avgörande för att komma vidare och en förutsättning för upprättelse och förändring. En våldsutsatt person är drabbad såväl fysiskt som psykiskt, men även rättsligt och socialt. När skador behandlas är det viktigt att dokumentera dem på ett korrekt sätt. Hälso- och sjukvårdens dokumentation ska vara så utförlig att den kan användas som underlag för ett rättsintyg och hålla för en rättslig granskning. Det behov av stöd och hjälp som en våldsutsatt person har varierar och är beroende av personens totala livssituation, hur länge våldet pågått och i vilken omfattning personen utsatts och vilka konsekvenser det fått. Ett fullgott psykosocialt omhändertagande bör omfatta både akuta insatser och mer långsiktiga insatser när så behövs. En god samverkan är A och O för att den våldsutsatta patienten ska kunna erbjudas den hjälp och det stöd som den behöver. Alla som möter en våldsutsatt person behöver därför vara väl informerade om vilka övriga resurser samhället har att erbjuda. 7

218 7.2.1 Omhändertagande Patienten kan få akut hjälp dygnet runt på sjukhusets akutmottagning. På dagtid även på vårdcentral eller kvinnoklinikens mottagning. Det görs en medicinsk bedömning, en undersökning av en läkare, skadorna dokumenteras och vid behov finns det möjlighet att stanna kvar på sjukhuset. Kvinnans identitet skyddas under vårdtiden. Patienten erbjuds kontakt med kurator. Kuratorn kan erbjuda kris- och samtalsstöd samt informera om samhällets resurser och förmedla kontakt med olika myndigheter och samhällsorgan, som socialtjänst, polis, kvinno- och brottsofferjour. Hälso- och sjukvården har även ansvar för att på begäran utfärda rättsintyg. I Riktlinje för omhändertagande av patienter som utsatt för våld i en nära relation finns stegvisa instruktioner, mallar och lathundar för hur hälso- och sjukvården ska gå till väga i mötet med våldsutsatta patienter. 7.3 Bergslagens brottsofferjour Att bli utsatt för ett brott är för de allra flesta en både skrämmande och kränkande upplevelse. Känslan av otrygghet blir ofta mycket stark och kan i vissa fall leda till en personlig kris. Många brottsutsatta behöver tala om det de varit utsatta för med någon som har förståelse för den drabbades situation, kunskap om rättsprocessen och som kan hjälpa den brottsdrabbade med allt praktiskt hen måste göra under en rättsprocess. Brottsofferjouren är en ideell förening som ger råd, stöd och hjälp till: Brottsoffer Vittnen till brott Anhöriga/närstående tillbrottsoffer Anhöriga/närstående till gärningsperson. All hjälp brottsofferjouren ger är kostnadsfri. De som arbetar på Brottsofferjouren har alla avgett tystnadsplikt. En första kontakt kan tas av hjälpsökande själv eller annan ex. polis, socialtjänst, skola mm via telefon eller mail. Man behöver inte ha polisanmält brottet för att ha kontakt med oss. Hos Brottsofferjouren kan du få: Samtalsstöd Råd och vägledning Information om polisanmälan, förhör och rättegång Praktisk hjälp ex. formulera överprövningar och/eller ansökningar. Följa med på förhör, rättegång mm. Hjälp att söka skadestånd, brottsskadeersättning mm Den stödsökande avgör själv om hen vill ha kontakt på telefonen, via mail eller komma och träffa stödpersonen på brottsofferjouren i vår lokal i Lindesberg eller Karlskoga. 8

219 8. Övriga resurser Familjerådgivningen i Örebro län, tel Barnahuset i Örebro län Hemsida: Telefon eller Kvinnohuset i Örebro, telefon Kvinnohuset i Karlskoga, telefon Kvinnohuset i Filipstad, telefon Akutsjukvård, Universitetssjukhuset i Örebro: tel. Ssk , sjukvårdsrådgivningen, tel Akutsjukvård, Lindesbergs lasarett: tel. växel , sjukvårdsrådgivningen, tel Sjukhuskyrkan diakon, krisstöd: tel , Kan förmedla kontakt med andra församlingar och företrädare för andra religioner Resursgruppen i Örebro län (Stöd till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck), nås via länsstyrelsen i Örebro Nätverket för Kvinnofrid i Lindesberg, representanter nås via kommunens växel Skatteverket gällande skyddade personuppgifter. Skatteverket i Göteborg ansvarar för Örebro län 8.1 Övrig information Till denna plan finns en liten broschyr med information som du kan lämna till den våldsutsatta kvinnan så att hon vet vart hon kan vända sig och vad hon kan få hjälp med. Om du vill beställa broschyren kan du vända dig till någon i Nätverket för kvinnofrid. Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter: Nationellt kompetensteam - konsultativt stöd: Ger råd och konsultation i situationer där ett barn eller ungdom är utsatt, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Telefonnummer: Telefonen är bemannad mellan kl. 09:00 16:00 helgfria vardagar, måndag till fredag. Hemsida: 9

220 9. Förlängning av folkhäsloavtalen januari - april 2017 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 25 augusti 2015 att förlänga Region Örebro läns folkhälsoavtal till och med år En dialog kring nya folkhälsoavtal efter år 2016 påbörjas i samband med att en välfärds och folkhälsoplan tas fram och folkhälsofrågor processas i samband med framtagandet av det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Syftet med avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Samverkan ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors lika villkor till hälsa och livskvalitet. Folkhälsoavtalen bygger på en länsgemensam modell. Folkhälsoavtalen har processats tillsammans med länets folkhälsoplan. Grunden i avtalen är gemensam men det finns särskilda skrivningar som varierar i länet utifrån lokala handlingsplaner, önskemål och behov av insatser. Regionstyrelsen beslutade den 13 september 2016 att erbjuda länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund fyra månaders förlängning av länets folkhälsoavtal, till och med april Handlingar RÖL 188 Förlängning folkhälsoavtalen jan-april 2017.pdf (inkluderad nedan) Sida 14 av 28

221 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen p Dnr 2016/ Förlängning av folkhälsoavtalen januari-april 2017 Diarienummer: 16RS2685 Sammanfattning Syftet med avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Samverkan ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors lika villkor till hälsa och livskvalitet. Folkhälsoavtalen bygger på en länsgemensam modell. Folkhälsoavtalen har processats tillsammans med länets folkhälsoplan. Grunden i avtalen är gemensam men det finns särskilda skrivningar som varierar i länet utifrån lokala handlingsplaner, önskemål och behov av insatser. Prioriterade uppdrag i avtalen är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för ett hälsosamt åldrande samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I och med bildandet av Region Örebro län förlängdes folkhälsoavtalen 2016 i avvaktan på konstitutionering av ny samverkansorganisation, Region Örebro län och länets kommuner, utvärdering av folkhälsoavtal samt revidering av olika styrdokument. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , förlängning av folkhälsoavtalen Protokollsutdrag fokusberedning för folkhälsa 15 Förlängning av folkhälsoavtal januari-april 2017 Yrkanden Jihad Menhem (V) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslut Regionstyrelsen beslutar att erbjuda länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund fyra månaders förlängning av länets folkhälsoavtal, till och med april Skickas till Länets kommuner Örebro läns idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna Örebro läns bildningsförbund 1 (1) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

222 10. Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige Ärendebeskrivning Den nuvarande kommunallagen (SFS 1991:900) trädde i kraft den 1 januari I samband med det reviderades Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till normalarbetsordning för fullmäktige. Därefter har ytterligare lagändringar skett vilka gett anledning till att SKL återigen reviderat underlaget till normalarbetsordningen. SKL gav i december 2014 ut ett nytt cirkulär 14:57 samt förslag till ny arbetsordning med en kommentardel som kan användas som underlag för kommunerna. Kommunfullmäktiges presidium har efter diskussioner gällande behov av förtydligande av vissa delar av arbetsordningen tagit fram ett förslag till ändrad arbetsordning för kommunfullmäktige som överlämnades till kommunstyrelsens kansli den 3 mars Efter kommunstyrelsen beredande sammanträde den 22 mars 2016 samt presidieträff den 5 april 2016 har fåtalet redaktionella ändringar gjorts. Kommunstyrelsen beslutade den 27 april 82 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Arbetsordning för kommunfullmäktige revideras enligt förslag daterat den 5 april Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2016 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att ta fram ett förslag som partierna kan enas om. Gruppledarna har vid möte den 7 september 2016 diskuterat förslag till arbetsordning utifrån diskussioner och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Handlingar Sida 15 av 28

223 Arbetsordning KF reviderat förslag pdf (inkluderad nedan) Sida 16 av 28

224 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av Kf 94/2013 Reviderad av Kf 294/ Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 1 Antalet ledamöter (5 kap. 1 3 ) Fullmäktige har 45 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. 2 Ordförande och vice ordförande (5 kap. 6 ) De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december månad. Vid valet bestämmer fullmäktige mandattidens längd. 3 Till dess presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. 5 Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 KL) Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i januari, mars, juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens ordförande. 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena.

225 En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det finns särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. 8 Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma var kommunfullmäktiges sammanträden ska hållas och när sammanträde ska hållas utanför centralorten Lindesberg.. Två kommunfullmäktigesammanträden per år ska hållas utanför centralorten Lindesberg. 9 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska ske även på kommunens webbplats. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl finns får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningarna samt på kommunens webbplats. 10 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde Sammanträde med kommunfullmäktige bör avslutas senast kl Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 11 Ärenden och handlingar till sammanträdena Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 12 Kommunstyrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör lämnas till varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska lämnas till 2

226 ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och enkla frågor bör lämnas till samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 13 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap ) En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sitt parti, som kallar in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 14 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren innan ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 15 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det finns särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. 17 Upprop En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. 18 Protokollsjusterare (5 kap. 61 ) Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall hjälpa ordföranden vid röstsammanräkningar. Fullmäktige väljer även två ersättare för protokollsjusterarna. 19 Turordning för handläggning av ärendena Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att 3

227 återuppta det senare under sammanträdet Yttranderätt (4 kap. 18 första stycket och 19, 5 kap- 21, 22, 31, 53 och 56 KL) Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd, gemensam nämnd eller kommunalförbund vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Ordförande i en bolagsstyrelse i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 21 Kommunens revisorer ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning. 22 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 23 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. 24 Talarordning och ordningen vid sammanträdena Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst en minut för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.

228 5 Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under dennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. 25 Yrkanden När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerat att de har uppfattas rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras, läggas till eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. 26 Deltagande i beslut (4 kap. 20 första stycket) En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. 27 Omröstningar (4 kap. 20 andra stycket, 5 kap och 46 KL, samt 2 lag (1992:339) om proportionellt valsätt) När omröstningar genomförs, hjälps ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna lämnar sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden lämnar alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot lämna sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en lämnad röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 28 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: 1. upptar namnet på någon som inte är valbar,

229 2. 3. upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. 6 Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 29 Motioner (5 kap p KL) En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till kansliet. En motion får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En motion - ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter - får inte ta upp ämnen av olika slag - väcks genom att den ges in till kanslienheten, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. 30 Interpellationer (5 kap ) Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Interpellationer ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen. 1. En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kansliet tre arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Interpellationer som lämnats till kanslienheten sju dagar före utskick tas med i kallelse till sammanträde och får besvaras. Interpellationer lämnade efter det tas med till därefter nästkommande sammanträde. 2. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 3. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. En interpellation som inlämnas sju arbetsdagar före utskick av ordinarie kungörelse bör besvaras vid det sammanträdet vid vilket den ställs.

230 Interpellationen får ställas till nämnders och kommunalförbunds presidium. 4. Ett svar på en interpellation ska vara skriftlig. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Muntligt svar är tillräckligt om interpellationen registrerats efter det att kallelsen till sammanträdet, då den väcks, har utfärdats. 7 Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 kommunallagen, får den ordföranden till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. 7. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. 31 Frågor (5 kap ) En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till kansliet tre arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 30 gäller i tillämpliga delar också på fråga, svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. 32 Medborgarförslag (5 kap p) Den som är folkbokförd i kommunen får väcka medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt, ha beteckningen medborgarförslag, ha uppgift om förslagsställare eller förslagsställarnas namnförtydligande, adress och telefonnummer samt vara egenhändigt undertecknat. Ett medborgarförslag ska bara behandlas i sak i fullmäktige om det rör ett ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings befogenhetsområde. Det får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller ha odemokratisk eller rasistisk innebörd. Vidare får inte ämnen av olika slag tas upp i samma medborgarförslag. Ett Mmedborgarförslag väcks genom att det lämnas in till antingen kommunstyrelsens kansli kanslienheten eller direkt till fullmäktiges presidium på fullmäktiges sammanträde. Fullmäktige avgör om ett medborgarförslaget får framställas. Ett Mmedborgarförslagen kan behandlas enligt följande två alternativ:

231 1. Fullmäktige utser den ordförande eller annan förtroendevald som ska besvara medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska besvaras senast vid sammanträdet efter det till vilket det är inlämnat. Svaret ska vara skriftligt. 2. Fullmäktige får överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag. Medborgarförslag som överlåtits till nämnder att besvara ska redovisas till fullmäktige vid ordinarie sammanträdet i april och oktober. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Medborgarförslag ska beredas så att beslut kan fattas inom ett år från det att förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas ska förslagsställaren underrättas. 33 Beredning av ärendena (5 kap ) Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. 34 Återredovisning från nämnderna (3 kap.15 KL) Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. 35 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. 36 Valberedning På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av nio ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. 37 Målområdesberedningar Två målområdesberedningar inrättas med uppdrag att arbeta utifrån kommunfullmäktiges vision och inriktningsmålen i utvecklingsstrategin. Syftet med beredningarna är att utveckla medborgardialogen, få ett bättre underlag till långsiktig planering och vitalisera kommunfullmäktiges arbete. 8

232 Målområdesberedningarnas uppdrag är av långsiktig, strategisk karaktär och ska fokusera på frågor som berör kommunens framtida utveckling. Målområdesberedningarna ansvarar för att i sitt arbete söka dialog med kommuninvånare på ett brett plan. Arbetet bygger på omvärldsfokus och målområdesberedningarna ska skapa nya arenor och mötesplatser utifrån ett medborgarperspektiv. Bland kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare utses två målområdesberedningar med 12 ledamöter per beredning som tillsätts proportionellt. Kommunfullmäktige väljer en av ledamöterna i målområdesberedningen till beredningsledare för målområdet och en ledamot till vice beredningsledare. Kommunfullmäktige tilldelar uppdrag som utgår från ett av inriktningsmålen i utvecklingsstrategin till målområdesberedningarna på förslag av kommunfullmäktiges presidium. Målområdenas uppdrag tidsbegränsas och kan variera beroende på uppdragets omfattning. Varje målområdesberedning sammanträder högst fyra gånger per år. Vid beredningens första sammanträde beslutas när beredningen ska sammanträda under året och hur ofta aktiviteter ska ske utöver sammanträdena i samråd med kommunfullmäktiges presidium. Målområdesberedningarna redovisar sina uppdrag i en skriftlig slutrapport till kommunfullmäktige. Vid uppdrag som överstiger ett år ska även delrapporter ges i den omfattning kommunfullmäktige begär. I arbetet med målområdesberedningarnas uppdrag representerar ledamöterna kommunfullmäktige. 38 Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 ) Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter senast fjorton dagar efter sammanträdet. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den. 39 Reservation (4 kap. 22 ) Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreterare före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas senast under den sammanträdesdag beslutet fattas. 40 Expediering och publicering Utdrag ur protokollet ska lämnas till de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. 9

233 10 Hela protokollet ska alltid lämnas till kommunens revisorer. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 41 Allmänhetens frågestund (5 kap. 21 ) Boende i Lindesbergs kommun ska få tillfälle att ställa frågor till fullmäktige kommunledningen vid varje sammanträde. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras. För att kunna ge ett svar kan frågan skickas in till kanslienheten fem dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde. Frågan ska ställas till kommunledningen och får endast beröra ämne som är av allmänt intresse och som tillhör kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens eller annan nämnds handläggning. Frågor får inte ha odemokratisk innebörd, vara rasistiska, strida mot lag eller beröra myndighetsutövning mot enskild. Formaterat: Normal Formaterat: Indrag: Vänster: 0 cm Ordföranden avgör om frågan får ställas. Den frågande måste vara närvarande vid sammanträdet. Frågan ska vara kortfattad och ska läsas upp av ordföranden eller av frågeställaren. Den ska besvaras muntligen och ska kunna besvaras kortfattat. Under frågestunden får ingen debatt förekomma och inlägg från övriga ledamöter tillåts inte såvida man inte är direkt tillfrågad av kommunledningen att besvara frågan. 42 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.

234 11. Redovisning av tillbud från Besök Linde AB Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 20 september att till kommunstyrelsens sammanträde den 25 oktober 2016 bjuda in VD för Besök Linde AB för att redovisa de tillbud som anges i uppföljningen av internkontroll Sida 17 av 28

235 12. Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi 2017 Ärendebeskrivning Kanslienheten har tagit fram förslag till sammanträdestider för år 2017 för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi. Hänsyn har tagits till Regionfullmäktiges och Regionstyrelsens sammanträdesdagar, samt sportlov, påsklov och höstlov. Budgetseminarium och analysdag är kopplat till årshjulet i styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen. Förvaltningen föreslår i en tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren daterad den 18 oktober 2016 att kommunstyrelsen ska besluta: Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi år 2017 antas Handlingar Sammanträdestider 2017 KS, TU, USS Till kallelsen.pdf (inkluderad nedan) Sida 18 av 28

236 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Helena Randefelt Kommunstyrelsen Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi 2017 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Sammanträdestider för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi år 2017 antas. Ärendebeskrivning Kanslienheten har tagit fram förslag till sammanträdestider för år 2017 för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi. Hänsyn har tagits till Regionfullmäktiges och Regionstyrelsens sammanträdesdagar, samt sportlov, påsklov och höstlov. Budgetseminarium och analysdag är kopplat till årshjulet i styrningsoch ledningssystem för kommunkoncernen. Gunilla Sandgren Ekonomichef/stabschef Helena Randefelt Kommunsekreterare Meddelas för åtgärd: Kanslienheten För kännedom: Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi. Tillväxtförvaltningen Kommunledningskontoret för stöd och strategi Bilagor: Förslag till sammanträdestider år 2017 för kommunstyrelsen, tillväxtutskottet, utskottet för stöd och strategi Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

237 Sammanträdestider 2017 kommunstyrelsen, tillväxtutskottet och utskottet för stöd och strategi Tisdagar Tisdagar Måndagar Månad Kommunstyrelsen Tillväxtutskottet Utskottet för stöd & strategi Januari Februari 15 (ons) 7 27 Mars 21 7 April 26 (ons) 4 12 Maj 30 9 Juni maj Juli Augusti September 19 5 Oktober 24 3 November December 19 5 Starttider Kl. 09:00 Kl. 09:00 Kl. 09:00 Analysdag sker den 3 mars Mål och budgetseminarium sker den10 mars och 5 maj Mål och budget 2018 antas av kommunfullmäktige den 20 juni

238 13. Svar på motion från Ingrid Åberg (KD) om att göra Stadsskogsskolan till ett modernt äldrecentrum Ärendebeskrivning Ingrid Åberg (KD) inkom den 24 maj 2016 med en motion där hon föreslår att Stadsskogsskolan ska byggas om till ett modernt äldrecentrum. Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen inkom med en tjänsteskrivelse den 6 september 2016 där det framkommer att verksamheten planeras att flytta till nya lokaler Fastigheten ägs av det kommunala bolaget Fastigheter i Linde (AB). Styrelsen för FALAB har den 9 juni 2016 givit företagsledningen i uppdrag att planera för en om- och tillbyggnad i samband med Stadskogsskolan avveckling. Styrelsens intention för fastigheten är att den i framtiden ska betecknas som en multifunktionsbyggnad med boende för yngre och äldre, gemensamhetslokaler för boende samt lokaler för föreningar Handlingar Motion från ingrid Åberg (KD) om att göra Stadsskogsskolan till ett modernt äldrecentrum(1).pdf (inkluderad nedan) Svar på motion - Gör Stadsskogsskolan till ett modernt äldrecentrum.pdf (inkluderad nedan) Sida 19 av 28

239

240

241 14. Svar på motion från Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) om att utveckla Prästryggen i Frövi Ärendebeskrivning Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att möjligheten att utveckla Prästryggens bad och camping för att kunna erbjuda mer och bättre service, samt möjligheten att få högre klassificering enligt Svenska campingstandard för campingen ska ses över. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med yttrande den 25 augusti 2016 där det framkommer att Prästryggen redan idag är en bra badplats och campingplats som kan ta emot ett stort antal ortsbor och besökare. Området kring Prästryggen används även till en rad olika aktiviteter. Motionärerna tycker emellertid att det behövs en större strand och en uppgradering av campingen för att möta framtida behov och att locka nya besökare till området. Prästryggen bad och camping ligger idag under Bergslagens kommunaltekniks ansvar. Campingverksamheten är utarrenderad till föreningen Ung Effekt i Frövi. En utveckling av området och uppgradering av campingen kan innebära att det behövs en ny arrendator av campingverksamheten. Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten, Christer Kallin och Kenneth Persson, BKT, i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Sida 20 av 28

242 Tillväxtutskottet beslutade den 6 september 2016 att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Återkoppling ska ske till utskottet i november Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen besvaras med beslutet Handlingar Motion om att utveckla prästryggen i Frövi.pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse Motion Prästryggen pdf (inkluderad nedan) Beslut TU Prästryggen i Frövi.pdf (inkluderad nedan) Sida 21 av 28

243

244 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson Tillväxtutskottet. Svar på motion om att utveckla Prästryggens bad och camping i Frövi inlämnad av Kristine Andersson och Daniel Andersson (S). D-nr 2016/122. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att ge fritidskonsulenten, Christer Kallin och Kenneth Persson, BKT i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Ärendebeskrivning Prästryggen är redan idag en bra badplats och campingplats som kan ta emot ett stort antal ortsbor och besökare. Området kring Prästryggen används även till en rad olika aktiviteter. Motionärerna tycker emellertid att det behövs en större strand och en uppgradering av campingen för att möta framtida behov och att locka nya besökare till området. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Prästryggen bad och camping ligger idag under BKT:s ansvar. Campingverksamheten är utarrenderad till föreningen Ung Effekt i Frövi. Konsekvenser En utveckling av området och uppgradering av campingen kan innebära att det behövs en ny arrendator av campingverksamheten. Jonas Andersson Fritidskonsulent Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

245 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet TU 122 Dnr. 2016/122 Svar på motion från Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) om att utveckla Prästryggen i Frövi Beslut Tillväxtutskottet beslutar att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Återkoppling ska ske till utskottet i november Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen besvaras med beslutet. Ärendebeskrivning Daniel Andersson (S) och Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att möjligheten att utveckla Prästryggens bad och camping för att kunna erbjuda mer och bättre service, samt möjligheten att få högre klassificering enligt Svenska campingstandard för campingen ska ses över. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med yttrande den 25 augusti 2016 där det framkommer att Prästryggen redan idag är en bra badplats och campingplats som kan ta emot ett stort antal ortsbor och besökare. Området kring Prästryggen används även till en rad olika aktiviteter. Motionärerna tycker emellertid att det behövs en större strand och en uppgradering av campingen för att möta framtida behov och att locka nya besökare till området. Prästryggen bad och camping ligger idag under Bergslagens kommunaltekniks ansvar. Campingverksamheten är utarrenderad till föreningen Ung Effekt i Frövi. En utveckling av området och uppgradering av campingen kan innebära att det behövs en ny arrendator av campingverksamheten. Justerande Utdragsbestyrkande

246 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten, Christer Kallin och Kenneth Persson, BKT, i uppdrag att utreda frågan om utveckling av badet och campingen som ska innehålla ett kostnadsförslag och finansieringsmöjligheter. Ledamöternas förslag till beslut Pär-Ove Lindqvist (M) föreslår att uppdraget ska ges till förvaltningschefen. Daniel Andersson (S) föreslår att återkoppling ska ske till utskottet i november Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med beslutet. Beslutsgång Ordförande tar först upp Pär-Ove Lindqvistas (M) förslag och finner att förslaget godkänns. Ordförande tar sedan upp Daniel Anderssons (S) förslag och finner att förslaget godkänns. Därefter tar ordförande upp Irja Gustavsson (S) förslag och finner att förslaget godkänns. Meddelas för åtgärd: Förvaltningschef Justerande Utdragsbestyrkande

247 15. Svar på motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla - möjligheten att låna sport- och fritidsutrustning Ärendebeskrivning Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att Lindesbergs kommun ska starta en verksamhet för utlåning av sport- och fritidsutrustning som ett steg i att ge flera en möjlighet till en aktiv fritid. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse den 26 augusti 2016 där det framkommer att Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra Sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut beganad och insamlad fritidsutrustning till allmännheten. Lånetid bör max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det inte tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr. Kommunen kan starta samma verksamhet under ett annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. Kostnaden för kommunen kan variera beroende på förutsättningarna med partners, personal och lokaler. En bedömning är att kommunens driftskostnad per år för en Fritidsbank kan vara mellan upp till kr. En del av kostnaderna kan vara kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som ligger inom ramen för arbetsmarknadsenheten ordinarie budget. Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten och kommunens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Sida 22 av 28

248 Tillväxtutskottet beslutade den 6 september 2016 att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Återrapport ska ske i mars Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen besvaras med beslutet Handlingar Motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla.pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse Motion Fritidsbanken pdf (inkluderad nedan) TU 123 Fritidsbank.pdf (inkluderad nedan) Sida 23 av 28

249

250 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson Tillväxtutskottet. Svar på motion om att starta en Fritidsbank i Lindesbergs kommun inlämnad av Kristine Andersson (S). D-nr 2016/123 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att ge fritidskonsulenten och kommunens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Ärendebeskrivning Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut beganad och insamlad fritidsutrustning till allmännheten. Lånetid för max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det ine tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr. Kommunen kan starta samma verksamhet under ett annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Tanken med en fritidsbank är tilltalande där man förutom återanvänder utrustning också tillhandahåller den gratis till allmänheten. Det är emellertid en resurskrävande verksamhet som behöver stora lokaler och personal. Organisationen av de Fritidsbanker som redan finns skiljer sig mycket åt. På vissa ställen har en ideell förening bildats där medlemmarna tillsammans med volontärer skoter verksamhet. På vissa håll drivs Fritidsbanken helt av kommuner. Enligt grundaren av Fritidsbanken fungerar det bäst där det är flera olika parter som driver verksamheten tillsammans. Det är en relativt lång startsträcka för att starta en Fritidsbank. Det ska sättas en organisation, hitta en lämplig lokal och skaffa personal samt samla in utrustning. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

251 Lindesbergs kommun ger idag bidrag till föreningslivet så att de kan köpa in nödvändig utrustning som barn och ungdomar kan låna när de börjar i föreningens verksamhet. 2 Konsekvenser Kostnaden för kommunen kan variera beroende på förutsättningarna med partners, personal och lokaler. En bedömning är att kommunens driftskostnad per år för en Fritidsbank kan vara mellan upp till kr. En del av kostnaderna kan vara kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som ligger inom ramen för Arbetsmarknadsenheten ordinarie budget. Jonas Andersson Fritidskonsulent

252 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet TU 123 Dnr. 2016/123 Svar på motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla - möjligheten att låna sport- och fritidsutrustning Beslut Tillväxtutskottet beslutar att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Återrapport ska ske i mars Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen besvaras med beslutet. Ärendebeskrivning Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att Lindesbergs kommun ska starta en verksamhet för utlåning av sport- och fritidsutrustning som ett steg i att ge flera en möjlighet till en aktiv fritid. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse den 26 augusti 2016 där det framkommer att Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra Sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut beganad och insamlad fritidsutrustning till allmännheten. Lånetid bör max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det inte tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr. Kommunen kan starta samma verksamhet under ett annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. Kostnaden för kommunen kan variera beroende på förutsättningarna med partners, personal och lokaler. En bedömning är att kommunens driftskostnad per år för en Fritidsbank kan vara mellan upp till kr. En del av kostnaderna kan vara kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som ligger inom ramen för arbetsmarknadsenheten ordinarie budget. Justerande Utdragsbestyrkande

253 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet Förvaltningen föreslår utskottet besluta att ge fritidskonsulenten och kommunens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska besluta att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Återrapport ska ske i mars Tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att besvara motionen med beslutet. Meddelas för åtgärd: Förvaltningschef Justerande Utdragsbestyrkande

254 16. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet oktober 2016 Ärendebeskrivning Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen antogs av kommunfullmäktige 194/2014 och bilaga 1 antogs av kommunstyrelsen 182/2014. I bilaga 1 till Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen framgår det att som en del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt ska rapportering av hur beslut verkställts ske både till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Den nämnd/bolag/verksamhet som fått ett uppdrag av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska redovisa hur beslutet verkställts när uppdraget är avslutat. Detta görs skriftligt Redovisning av beslut som inte verkställts ska kontinuerligt ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. De förvaltningschefer som är ansvarig för den verksamhet som brustit i verkställigheten ska redogöra för kommunstyrelsen varför beslutet inte verkställts i tid och vad som krävs för att beslutet ska kunna verkställas. Detta protokollförs i kommunstyrelsen och protokollsutdraget meddelas kommunfullmäktige. Kanslienheten överlämnade en redovisning av de uppdrags som getts av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige den 14 oktober Handlingar Uppföljning av verkställda beslut oktober.pdf (inkluderad nedan) Sida 24 av 28

255 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 2014/399 Medborgarförslag om att göra en parkeringsplats av fastigheten där före detta förskolan Lysmasken låg 2015/166 Förfrågan om flytt av Kägelbanan på Kyrkberget till Fingerboängs minigolfanläggning KS 272/2015 Vissa lastbilschaufförer som parkerar vid Volvo-rakan och uträttar sina behov i påsar och kastar längs med vägkanten. Kan kommunen sätta upp en toalett eller finna någon annan lösning på problemet? 2015/470 Granskning av näringslivsverksamheten Kommunc hef Kommunc hef Kommunc hef Kommunc hef Utreda ägarskapet för fastigheten Storå 6: Uppdrag att tillsammans med handläggare för mark- och exploatering och planenheten redovisa möjligheter till flytt av kägelbanan enligt förslag från Nielsen i Torpa AB Uppdrag att undersöka frågan Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchef att arbeta fram en övergripande strategi för kommunens näringslivsarbete, som ska gälla från Kommunchefen meddelar avvaktar ersättning för rivningskostnader Mark- och exploateringsingenjören meddelar att han arbetar med ärendet. Näringslivschefen arbetat med frågan. 2015/496 Framtagande av planprogram för Dalkarshyttan BMB Kommunstyrelsen uppdrar till Bergslagens miljö- och byggförvaltning att ta fram ett planprogram för Dalkarlshyttan 2:1 del av, Björkhyttan 2:46, del av. 2015/69 Interkommunal ersättning för vuxenutbildning Kommunl edningsko ntoret Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att revidera Arbete med revidering av delegationsordningen pågår.

256 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 2014/537 Motion från Jonas Kleber och Linde Svahn (S) om möjligheten att tanka biogas/fordonsgas i Lindesbergs kommun Kommunc hef kommunstyrelsens delegationsordning inför år Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att under 2016 genomföra en förstudie om förutsättningar för ett tankställe för biogas i Lindesbergs stad och delägarskap i Biogasbolaget i Mellansverige AB. Ny VD för Linde Energi AB inväntas. 2016/3 Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 2016/43 Förslag till försäljning av industrimark Kommunc hef Kommunc hef 2016/97 Barnkonventionen i beslutsfattande Kommunc hef 2015/68 Kommunc hef Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram en metod för hur det ska redovisas för kommunstyrelsen var i processen uppdragen befinner sig Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att lämna förslag på hur individuell prissättning på industrimark ska kunna göras av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchef att utarbeta förslag till modell och arbetssätt för ett aktivt arbete med implementering av barnkonventionen och den ungdomspolitiska strategin Kommunstyrelsen uppdrar till Folkhälsoteamet arbetar med frågan. 2

257 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd KS 71/2016 Öppna jämförelse-försörjningsstöd Socialförv altningen 2016/5 Resestipendium 2016 Kommunc hef KS Beröm, förslag, klagomål och synpunkter Kommunc hef 2016/115 Mål- och budget Samtliga verksamhe ter 2016/115 Mål- och budget Barn- och utbildning Beslut/uppdrag kommunchefen att utreda vem som äger frågan om investeringsmedel och driftskostnader för kommunens idrottslokaler Kommunstyrelsen uppdrar till socialförvaltningen att återkomma till kommunstyrelsen den 20 september 2016 med analys, åtgärder och eventuella strukturella förändringar för att få ner försörjningsstödet Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att revidera reglementet för resestipendium gällande marknadsföring och tidigarelagd ansökningstid Se över rutinerna för hur medborgarna får svar på inlämnade beröm, förslag, klagomål och synpunkter, och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på åtgärder. Effektivisera verksamheterna och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, samt arbeta med att stärka ledarskapet som ska leda till kompetenshöjning. Två gånger per år under år 2017 redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden ska Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) 3

258 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) snämnden 2016/115 Mål- och budget Kommunc hef 2016/115 Mål- och budget Socialnäm nden KF Revidering av reglemente för 102/2016 tillväxtförvaltningens stipendier KF Revidering av bestämmelser om 103/2016 ersättning till kommunalt förtroendevalda 2016/277 Strategi mot våldsbejakande extremism 2016/219 Motion från Per Carlström (-) om koldioxidprogram i Lindesbergs kommun 2016/241 Revisionsrapport Internkontroll avseende hantering av bensinkort Tillväxtuts kottet Kommunc hef Miljöbere dningen KLK/Eko nomienhet en 2016/58 Medborgarförslag om att organisera Kommunc nå ökad måluppfyllelse i grundskolan. Analysera behovet av arbetsmarknadsåtgärder för planperioden och föreslå åtgärder utifrån riktade nationella insatser. Återkomma till kommunstyrelsen med andra boendealternativ när man vet de faktiska kostnaderna. KF Se över nya reglementen och stipendier. De nya rutinerna ska utvärderas vid årsskiftet 2017/2018 KS Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder samt att implementera strategin i LindeBRÅs organisation. KS Bereda svar på motionen Upprätta nya rutiner och riktlinjer avseende hantering av tankkvitton, fakturor och körjournaler. Leverantörerna avseende drivmedel kontaktas så att rätt pris faktureras. Internkontroll genomförs på att rätt attest är angiven i attestförtekning och ekonomisystem. 4

259 Dnr Ärende Uppdrag till nämnd Beslut/uppdrag Verkställt (hur är det verkställt och om det inte är verkställt varför) ett frivilligt system för fadderfamiljer för flyktingar 2016/299 Bidragsansökan från Lindesbergs Tennisklubb om renovering av befintlig tennisanläggning och nybyggnation av en paddelbana 2015/462 Målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter 2015/497 Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur hef Kommuns tyrelsen Kommuns tyrelsen Kommuns tyrelsen Införa ett faddersystem för flyktingar. Uppföljning i mars 2017 Kommunfullmäktige : Uppdrag till kommunstyrelsen att undersöka möjligheten att frigöra marken vid tennisanläggningen för exploatering av fastigheter. Kommunfullmäktige : Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra årlig demokratidag för ungdomar samt att kommunstyrelsen ansvarar för att konkreta förslag från demokratidagar/medborgardialoger och liknande överlämnas till lämplig nämnd eller förvaltning för åtgärd inklusive återrapport. Kommunfullmäktige : Kommunstyrelsen ansvar för att respektive frågor överlämnas till rätt instans 5

260 17. Meddelanden Handlingar Meddelandelista.PDF (inkluderad nedan) 2915.pdf (inkluderad nedan) 2953 del 1.pdf (inkluderad nedan) 2953 del 2.pdf (inkluderad nedan) 3039.pdf (inkluderad nedan) 3069.pdf (inkluderad nedan) 3131.pdf (inkluderad nedan) 3132.pdf (inkluderad nedan) 3135.pdf (inkluderad nedan) 3157.pdf (inkluderad nedan) 3176.pdf (inkluderad nedan) 3229.pdf (inkluderad nedan) 3231.pdf (inkluderad nedan) 3234.pdf (inkluderad nedan) 3300.pdf (inkluderad nedan) Sida 25 av 28

261 MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen Sida 1 (2) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KS Avtal om gemensamma tjänster för arkivarbete till , Lindesbergs kommun, Hällefors kommun, Ljusnarsbergs kommun, Nora kommun och Bergslagens kommunalteki In KS Protokoll från Regionala samverkansrådet 2 september 2016, Region Örebro län In KS Protokoll från 7 september 2016, Kommunövergripande samverkansgrupp, KÖS In KS Protokoll nr 3 från Demokratinätverket i Örebro län, Region Örebro län In KS BMB 112 Ekonomisk månadsuppföljning augusti 2016, Bergslagens miljö- och byggnämnd In KS Protokoll från gemensam nämnd för företagshälsovård samt tolkoch översättarservice 7 september 2016, Region Örebro län In KS Frågor med klagomål över att övergångsställen saknas nästan helt, cyklister på trottoarerna är ett problem och att parkeringsreglerna inte efterlevs i centrala Lindesberg, Seniorerna SPF i Lindesberg Winess Bardeli Datasystem :28 Antal:13 HAMED

262 MEDDELANDEN (händelser) Kommunstyrelsen Sida 2 (2) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KS Entledigande från uppdrag som begravningsombud i Lindesbergs kommun - Per Carlström, Länsstyrelsen Dalarnas län In KS Mötesanteckningar från 19 Kommunstyrelsens miljöberedning 2016/27 AKK september 2016, Kommunstyrelsens miljöberedning 2016 Ida Frödén In KS BKT 97 Prognos med uppföljning samt handlingsplan lokalvård och park/skog, Bergslagens kommunalteknik In KS BKT 98 Investeringsuppföljning per den , Bergslagens kommunalteknik In KS BKT 106 Förslag till riktlinjer för inlösen av enskild VAanläggning vid utbyggnad av VAverksamhetsområde, Bergslagens kommunalteknik In KS Beslut om tillstånd till kameraövervakning enligt 9 kameraövervakningslagen (2013:460) Söne Trafik AB att bedriva kameraövervakning med inspelning i 32 bussar som trafikerar busslinjer i Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner Dnr , Länsstyrelsen Örebro Län Kameraövervakning i bussar för att förebygga hot och våld mot busschaufförer och passagerare, Söne Trafik AB 2016/318 AKK Winess Bardeli Datasystem :28 Antal:13 HAMED

263

264

265

266 p (4) Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Marjetta Leijonhufvud Protokoll Regionalt samverkansråd Tid: Fredag den 2 september, kl 13:00-15:00 Plats: Loka Brunn Vid protokollet: Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Justerare: Ewa Sundkvist Justerat den: Marjetta Leijonhufvud Sekreterare Närvarande ledamöter: Carloline Dieker (M) Per Eriksson (S) Annika Engelbrektsson (S) Peter Pedersen (V) Andreas Svahn (S) Torbjörn Appelqvist (M) Annahelena Jernberg (S) Lars-Göran Zetterlund (C) Sven-Olov Axelsson (S) Tony Ring (M) Katarina Hansson (S) Mats Hellgren (M) Bo Rudolfsson (KD) Kenth Gustafsson (S) Wendla Thorstensson (C) Kjell Edlund (S) Irja Gustavsson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Ewa-Leena Johansson (S) Ingemar Javinder (S) Solweig Oscarsson (S) Helena Vilhelmsson (C) Anders Åhrlin (M) Kenneth Nilsson (S) Lennart Bondeson (KD) Ewa Sundkvist (KD) Irén Lejegren (S) Jenny Steen (S) Jihad Menhem (V) Katarina Tolgfors (M) Askersunds kommun Askersunds kommun Degerfors kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Kumla kommun Laxå kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Box Örebro Eklundavägen 2 Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

267 2 (4) Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Marjetta Leijonhufvud Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Mats Gunnarsson (MP) Torbjörn Ahlin (C) Politiska insynsplatser Anna Ågerfalk (FP) Per Söderlund (SD) Övriga deltagare Madeleine Andersson Maria Eriksson Torbjörn Dybeck Ola Ström Tommy Larserö tf KC Karin Björkman Ulla Lundholm Harry Lundin Tomas Andersson tf KC Christer Lenke Bo Wallströmer Jan Nordlund Anne Andersson Isabell Landström Marjetta Leijonhufvud Petter Arneback Rickard Simonsson Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsberg kommun Hällefors kommun Hällesfors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun Region Örebro län Region Örebro län Region Örebro län 1. Mötet öppnas Ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson hälsade alla närvarande ledamöter välkomna och särskilt Peter Pedersen som ny ledamot. 2. Upprop Se närvarolista ovan. 3. Val av justerare utöver ordförande Ewa Sundkvist valdes att jämte ordförande justera dagens protokoll. 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes och följande fråga lades till dagordningen: Folkhälsoavtal 5. Kort reflektion från RUS-processen på Loka och processen framöver Marie-Louise Forsberg-Fransson öppnade upp för inspel och i diskussionen framkom en synpunkt att tiden blev för kort för diskussion i

268 3 (4) Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Marjetta Leijonhufvud grupperna på Loka-dagarna. Strategiskt viktiga frågor behöver tid och det blev svårt att göra bra inspel vid detta tillfälle. Marie-Louise Forsberg-Fransson betonade att nästa fas i processen handlar om konkretisering och prioritering och att dialog om detta kommer att ske i fördjupade dialoger med kommunerna. Informationen lades till handlingarna. 6. Ny indelning av län och landsting remissförfarande, preliminär tidplan mm. Marie-Louise Forsberg-Fransson inledde med att berätta att den remissversion som nu föreligger bygger på de bärande principer som presenterades på remisskonferensen den 18 augusti. Magnus Persson informerade om bakgrund, motiv och processarbetet med regionreformen. Remissvarets roll är att Örebro län har möjlighet att ta ställning för regeringens beslut, understryka, påtala och göra medskick. Örebro län har arbetat med följande tre underlag: Gemensamt underlag för svar från landsting/regioner i föreslagna Svealand ; Svar från Region Örebro län; Underlag för svar från länets kommuner. Magnus gick därefter igenom synpunkter i remissförfarandet; både positiva och sådana som behöver utvecklas. Efterföljande diskussion resulterade i att både remissvaret från Region Örebro län respektive länets kommuner ska uppdateras och bli skarpare i vissa avsnitt. På mötet utlovades att ett uppdaterat Underlag för svar från kommunerna ska skickas ut till länets kommunchefer nästföljande vardag.

269 4 (4) Regionalt samverkansråd för Tjänsteställe Sekreterare Region Örebro län och länets kommuner Regionkansliet Marjetta Leijonhufvud Informationen lades till handlingarna. 7. Utvärdering: Regionala samverkansrådet och de specifika samverkansråden Marie-Louise Forsberg-Fransson berättade att Regionala samverkansrådet i ett initialt skede beslutade att tillsätta de specifika samverkansråden under förbehåll att en uppföljning/utvärdering skulle göras efter ca 1-2 år. Nu är det lämpligt att se över organiseringen och tillhörande processarbete. Tjänstemän uppdras att göra en uppföljning och därefter redovisa den för det Regionala samverkansrådet. Regionala samverkansrådet beslutade a t t ovan föreslagna förslag är bra. 8. Regionalt samverkansråd den 9 december Marjetta Leijonhufvud berättade att SKL (Sveriges kommuner och landsting) har dialogmöten i olika län på temat Digitalisering för en smartare välfärd. Regionala samverkansrådet är enligt SKL rätt målgrupp för dialogen och av den anledningen föreslås mötestiden förlängas till nedanstående tider den 9 december: 12:00-13:00 Preliminär lunch 13:00-15:00 Dialogmöte med SKL 15:00-15:15 Kaffepaus 15:15-15:45 Dialogmöte med SKL forts. 15:45-17:00 Ordinarie möte 9. Övriga frågor Folkhälsoavtal: Jihad Menhem berättade att folkhälsoavtalen håller på att utvärderas och att de därefter ska utformas nya folkhälsoavtal. Regionstyrelsen avser besluta om förlängning av nuvarande folkhälsoavtal så att de gäller till och med april Marie-Louise Forsberg-Fransson berättade att Region Örebro län vill fortsätta med folkhälsoavtalen. Informationen lades till handlingarna. 10. Mötet avslutas Nästa ordinarie Regionalt samverkansråd äger rum fredag den 28 oktober kl 13:00-15:00.

270 Regional indelning tre nya län Preliminära remissynpunkter Regionala samverkansrådet 2 augusti 2016 Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling

271 Dagens 21 län 3=52 18=48

272 Motiv för en regionreform Regionförstoring i vardagen Hälso och sjukvården Staten

273 Kommittédirektiv 2015:77 Ny läns- och landstingsindelning - väsentligt färre Förslag på nya namn på länen Samverkande statsförvaltning är en viktig utgångspunkt Centrala statliga myndigheters lokala närvaro och service Samordnad regionindelning för vissa statliga myndigheter Länsstyrelserna följer länsindelningen betydligt färre och större

274 Indelningskommittén Barbro Holmberg Kent Johansson

275 Organisation för storregionbildning i Örebro län (hösten 2015) Politiska partier - partidistriktsordföranden Regionalt samverkansråd för storregion Region Örebro län 8 ledamöter, ordförande Kommuner 25 ledamöter. Landshövding (adjungerad) Rektor Örebro universitet (adjungerad) Styrgrupp 10 ledamöter Tjänstemannaledningsgrupp Regiondirektör, sammankallande Kommundirektör/chef x 4 (Örebro, norr, väster, söder) Länsråd Rektor Örebro universitet Fackligt samråd Region Örebro län Arbetsgrupp

276 En ändamålsenlig regional samhällsorganisation En ändamålsenlig samhällsorganisation där en tydlig statlig närvaro samverkar med starkt regionalt självstyre och utgår från ett tydligt medborgarperspektiv. Samla staten regionalt Starka regioner Samverkan mellan staten och det regionala självstyret Indelningskommittén

277 Den regionala samhällsorganisationen Statliga sektorsmyndigheter Länsstyrelse Landsting/Region Indelningskommittén

278 Mars 2016: Indelningskommitténs diskussionsunderlag med en karta : Betonar uppdraget Väsentligt färre län och landsting Har som utgångspunkter Jämnstarka regioner Kapacitet regional utveckling Hälso- och sjukvård Befintliga samverkansmönster

279 Förslag: Sex regioner

280 Befolkning och omfattning Befolkning (milj. inv.) Län Kommuner Stockholm 2,25 3, Västra Götaland 2,2 2, Svealand 1,7 2, Skåne 1,45 1, Östra Götaland 1,2 1, Norrland 0,9 0,9 4 44

281 Varför ett delbetänkande Om kommittén finner det möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda ikraft Dialog med politiska företrädare i berörda län. Olika åsikter i alla län. Vi bedömer som helhet att det finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring Indelningskommittén

282

283 Svealand 6 landsting/regioner Invånare Kommuner Uppsala Örebro Sörmland Gävleborg Dalarna Västmanland

284 Kommuner Svealand

285 Cirka 350 remissinstanser Svar senast 6 oktober Remisskonferens Regionalt samverkansråd Regionstyrelse Regionfullmäktige 18 augusti 2 september 13 september 27 september Remiss-svarets roll Ta ställning Understryka Påtala Göra medskick

286 Gemensamt underlag för svar från landsting/regioner i föreslagna Svealand Svar från Region Örebro län Hälso- och sjukvårdsregionen/värmland Stråk Samspel kommuner-region inom välfärdsområdet Underlag för svar från länets kommuner ( kommunglasögon )

287 Övergripande synpunkter Rätt att fullfölja strukturreformer som pågått 20 år i stat och landsting Ja till Svealands län och landsting 2019 Varför inte nuvarande sjukvårdsregion? Ny geografi med ny struktur och organisering kräver nya roller för landsting, länsstyrelse och sektormyndigheter

288 Synpunkter på skrivningar i delbetänkandet (I) Positivt Tydligt att det ska finnas färre (sex) län och landsting 2023 Förslag om Svealand 2019 Direktvalt parlament som beslutar stärker demokratin Samlat ansvar för både verksamhet och territoriet i landstinget Landstinget åläggs att ansvara för den regionala utvecklingen

289 Synpunkter på skrivningar i delbetänkandet (2) Borde utvecklats Fördjupad analys av geografin för hälso- och sjukvården varför inte nuvarande sjukvårdsregion? Bredare analys av vikten av kommunsamverkan Koppling till Stockholm och andra grannar starka stråk Allt för mycket indikationer utan att lämna förslag avseende statens organisering

290 Synpunkter på skrivningar i delbetänkandet (3) Borde utvecklats Viktiga komponenter i det ekonomiska underlaget Staten bör kompensera skillnader i balansräkningen för att underlätta. Kommunerna och kollektivtrafikkomponenten ej utrett

291 Medskick till regeringen Lägg fast antalet län 2023 redan i kommande proposition Finansieringsprincipen ska gälla Extra insatser för att bidra till utvecklad infrastruktur Säkerställ relevant myndighetsgeografi redan 2019 Samspel i lokaliseringsfrågor mellan stat och landsting

292 Medskick till kommittén inför slutbetänkandet Utgå från den nya geografin och den nya organiseringen av landsting, länsstyrelse och sektormyndigheter Öppen process om roller i den nya geografin Landstingens roll i genomförandet av den nationella politiken Sektorsmyndigheternas behov av samordning eller inte?! Direkt dialog mellan landsting och sektorsmyndigheter! Länsstyrelsens nya roll? Dagens landsting bör heta region Jfr Region Skåne och Västra Götalandsregionen

293 p

294

295

296

297

298 DEMOKRATINÄTVERKET I ÖREBRO LÄN p MINNESANTECKNINGAR/PROTOKOLL Nr Plats: Alléskolan, Hallsberg Tid: Närvarande: Askersunds kommun: Degerfors kommun: Hallsbergs kommun: Hällefors kommun: Karlskoga kommun: Kumla kommun: Laxå kommun: Lekebergs kommun: Lindesbergs kommun: Ljusnarsbergs kommun: Nora kommun: Örebro kommun: Länsstyrelsen i Ö: län: Polismyndigheten: Örebro läns bildningsfb: Örebro läns idrottsförb: Region Örebro län: Folkhälsostrateger i Ö: län: Övriga deltagare: Siv Ahlstrand (S), Ronny Larsson (S), Anneli Mylly (V), Örjan Samuelsson (S), Cecilia Wikander (praktikant) Maria Eriksson, Max Tolf Siw Lunander (S), Andreas Tranderyd (MP), Lena Dibbern, Maria Neander Karebo Susanne Grundström (S) Lars Hultkrantz (L), Marketta Loiske (MP), Anette Jonson Stefan Svensson (S), Carina Riberg (MP), Lars Claesson, Caroline Foglé Geoffrey Lameck (M) Astrid Söderqvist (C), Bert Karlsson (S), Tony Malmberg Larsson John Omoomian (S), Anniette Lindvall (M), Jonas Kleber (C), Ida Frödén Antti Tsupukka (S), Eva Renberg (V), Anders Andersson, Bo Wallströmer Solweig Oscarsson (S), Birgitta Borg (L), Lars Skoghäll, Linnéa Hedkvist Agneta Blom (S), Stefan Stark (M), Sven-Göran Wetterberg, Ragnhild Christiansen, Per Olov Mörn Fredrik Malm, Irene Rosell Jane Karlsson, Peter Zetterman Margareta Johansson, Jasmin Benca Torgny Larsson (S), Ireen von Wachenfeldt (V), Håkan Söderman (M), Marcus Olofsson, Johanna Wester Bea Scherp, Cecilia Ljung, Hanna Arnesson, Lisbeth Omberg, Mariana Flodman, Ingela Fredriksson Marie Kilk, förbundsdirektör SUF, Mats Wetterberg, lärare, Karin Axelsson, lärare, Michael Allard, lärare, Peter Virtanen, Ölif 1

299 10 Inledning Siv Ahlstrand, representant i nätverket samt 1:e vice ordförande i Sydnärkes utbildningsförbund (SUF), hälsar alla mötesdeltagare välkomna till Alléskolan i Hallsberg och Sydnärkes utbildningsförbund som är värd för mötet. 11 Demokratinätverkets plattform Torgny Larsson presenterar beredningsgruppens förslag till plattform för nätverket. Det som justerats i texten sedan nätverket behandlade plattformen vid sitt senaste möte den 29 april 2016 är att en kort ingress har skrivits in och att det skrivits in att två platser finns till frivilligorganisationernas förfogande för deltagande i nätverket. Vad gäller folkhälsoplanen som plattformen hänvisar till, så är det tänkt att den kommer att förlängas av Region Örebro län och gälla fram till och med De samlade representanterna beslutar att anta den presenterade plattformen med föreslagna ändringar. 12 Alléskolans demokratiarbete Marie Kilk, förbundsdirektör presenterar Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) samt Alléskolan och dess verksamhet. SUF är ett kommunalförbund där Askersund, Laxå och Hallsbergs kommun är medlemmar. Förbundet har funnits sedan 1999 och på uppdrag av medlemskommunerna ska det leda och ansvara för utbildningar inom de frivilliga skolformerna, det vill säga gymnasial utbildning, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Alléskolan är ett gymnasium som i dagsläget har ca 1670 elever och 340 medarbetare. Utbildningsutbudet är brett och omfattar både yrkes- och högskoleförberedande program. För att berätta mer ingående om Alléskolans demokratiarbete har Marie bjudit in lärarna Mats Wetterberg, Karin Axelsson och Michael Allard. Mats Wetterberg: lärare på barn och fritidsprogrammet: Likabehandling en del av vår värdegrund och de mänskliga rättigheterna. Likabehandling i skolan är en del av de grundläggande värden som skolan bygger på det står med i läroplanerna och är något ska genomsyra undervisningen. Det innebär att människor ska behandlas lika oberoende av etnisk tillhörighet, kön, ålder, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och funktionsnedsättning. Likabehandling i skolan betyder också att skolan ska arbeta med att främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter, att aktivt arbeta mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt att aktivt jobba mot antidemokratiska krafter, främlingsfientlighet och rasism som kommer till uttryck i skolan. 2

300 Förväntningarna på elever och personal utifrån detta värde är att man bemöter varandra med respekt, ser varandra, aldrig bidrar till att någon kränks eller diskrimineras, använder ett vårdat språk som inte är kränkande, att personal ingriper snabbt vid alla former av kränkningar, samt att personal ska erbjuda elever utbildning inom området. Karin Axelsson samhällslärare och Michael Allard, samhällslärare - utbildningsmaterial kring demokrati och mänskliga rättigheter: Karin och Michael presenterar ett utbildningsmaterial som handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Kursen omfattar ca 5-8 lektioner och innehåller olika övningar för eleverna på temat. Nätverksdeltagarna får testa utbildningsmaterialet och bland annat diskutera och reflektera utifrån olika bilder. 13 Bildande av Sydnärke ungdomsråd Bea Scherp, folkhälsostrateg och Ronny Larsson, ordf. SUF, informerar om bildandet av Sydnärke ungdomsråd, som är ett initiativ från Sydnärkes utbildningsförbund. Syftet är öka intresset för demokratiska processer och skapa en kontinuerlig och strukturerad dialog mellan unga och beslutsfattare. De ungdomar som är aktuella för rådet är mellan år och hämtas från elevråden i respektive högstadium och Allékåren. Rådet ska bestå av 2 ordinarie och en ersättare från respektive skola och styr själva över dagordningen. Presidiet från SUF kommer att delta på varje möte och länets folkhälsoteam kommer att fungera som samordnare. I dagsläget skrivs en projektansökan till Erasmusprogrammet och tanken är att projektet ska genomföras under Efter projekttidens slut är det tänkt att ungdomsrådet ska fortleva i någon form och möjligen innehålla fler representanter. 14 Föreningsidrott ur ett barnrättsperspektiv Peter Virtanen från Örebro läns idrottsförbund informerar om föreningsidrott ur ett barnrättsperspektiv och hur man inom idrotten förhåller sig till och arbetar utifrån barnkonventionen. Peter inleder med att ge en bakgrundsinformation om idrotten i Örebro län. Det finns totalt ca 600 föreningar, medlemmar, ledare, 300 elitidrottare och 64 olika idrottsförbund i länet. Under 2015 genomfördes sammankomster (7-25 år), 1,3 miljoner deltagartillfällen (35 % flickor) och deltagartillfällen för funktionsnedsatta. Idrott ur ett barnrättsperspektiv innebär att idrottsföreningarna arbetar med att följa barnkonventionens fyra artiklar om att: barn ska ha samma rättigheter att delta, barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att komma till tals. Det innebär bland annat att föreningars styrelseledamöter och idrottsledare på olika nivåer bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser ett beslut eller åtgärd får. 3

301 Hur ser det då ut - lever idrotten upp till barnkonventionen? 81 % av föreningsidrottare upplever att de inte har något påtagligt inflytande över den egna tränings- och tävlingsverksamheten. Fler ungdomar vill bli delaktiga och fler ungdomar vill bli ledare, dock har merparten inte tillfrågats. 90 % anser att vår ledare ofta pratar om att man måste uppträda på ett bra sätt även när man förlorar 25 % anser att orättfärdig selektion förekommer 14 % anser att det är tuffa tag i omklädningsrummet 2-3% anser sig ha blivit mobbade 5 % anger att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp av sin tränare. En annan utmaning som präglar ungdomsidrotten är föreningarnas försök att hitta talanger genom selektering m.m. Studier har dock visat att man förlorar fler talanger än man vinner genom dessa gallringsförsök inom ungdomsidrotten. Avslutningsvis informerar Peter om att en ny funktion inrättas inom idrotten i länen - barn och ungdomsansvarig. Funktionen kommer att vara både rådgivande och ledande och kan liknas vid idrottens lokala barnombudsman. 15 Projetplace Linnéa Hedkvist informerar om åtkomst till Projectplace för nätverksdeltagarna. Projectplace är ett digitalt verktyg som ska underlätta kommunikationen och samla och dela material med varandra. Linnéa kommer att bjuda in nätverksdeltagarna till Projectplace innan nätverket träffas nästa gång. 16 Folkhälsokonferens i Degerfors den 21 oktober Cecilia Ljung, folkhälsostrateg, bjuder in nätverksdeltagarna till en folkhälsokonferens den 21 oktober i Degerfors. Temat är jämlikhet i hälsa och bl a kommer Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning samt Olle Lundberg från kommissionen för jämlik hälsa på regeringskansliet och föreläser. Här följer en länk till folkhälsokonferensen: 4

302 17 Avslutning och nästa möte Torgny Larsson avrundar mötet och informerar om följande: Under vecka 46 genomförs veckan för mänskliga rättigheter i Örebro och en inbjudan har skickats till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Hillevi Engström, om att ha ett seminarium. På stiftelsen Expos hemsida finns ett lexikon med högerextrema symboler. Länken är: Nästa möte äger rum fredagen den 2 december i Karlskoga. 5

303 Föreningsidrott ur ett barnrättsperspektiv Örebro Läns demokratinätverk Hallsberg

304 Dagens presentation Barnkonventionens huvudprinciper Barnkonventionen och Idrotten Vill Hur lever idrottsrörelsen upp till konventionen? Pågående utvecklingsinsatser Peter Bergvall Virtanen Barn och Ungdomsansvarig Örebro läns Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna

305 Idrotten i Örebro Län 600 föreningar medlemmar ledare 300 elitidrottare 64 olika idrottsförbund sammankomster (7-25år) 1,3 miljon deltagartillfällen (35% flickor) deltagartillfällen för funktionsnedsatta En del av Riksidrottsförbundet med 3 miljoner medlemmar i föreningar

306 Barnkonventionen Artikel 2 Barnets rätt till samma rättigheter och lika värde Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals

307 Artikel 2 icke diskriminering Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

308 Artikel 3 barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Det låter ju bra! Men, vad är egentligen barnets bästa? Ett nytt baseballträ vore jättebra för mig.

309 Artikel 6 rätten till liv Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

310 Artikel 12 rätten att komma till tals (Inflytande och delaktighet) Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

311 Barnkonventionen blir svensk lag? Barnrättslighetsutredningen utrett och gett förslag Föreslås träda i kraft 1 januari 2018 Kommer att lyfta fram Barnrättsperspektivet tydligare

312 Vad innebär barnperspektiv Perspektiv = betraktelsesätt, synvinkel eller aspekt Samhällets barnperspektiv Den generella synen på barn och deras roll i ett samhälle, avspeglas t.ex. i lagstiftning Vuxnas barnperspektiv Den enskildes syn på barn och barndomens villkor Barnets perspektiv Varje barns syn på sitt eget liv och sin omvärld

313 Att ha ett barnrättsperspektiv i sin idrottsverksamhet innebär att föreningars styrelseledamöter och idrottsledare på olika nivåer bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd får för ett barn eller en grupp av barn.

314 Barnets bästa Vem avgör det? Tränaren? Föreningen? Föräldrarna? Barnet själv?

315 Idrotten vill Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Barnkonventionen Artikel 31 Barn har rätt till vila, fritid, lek och rekreation anpassad efter hans eller hennes ålder och mognad. Rekreation omfattar hela skalan av frivilliga aktiviteter i syfte att ha roligt, till exempel sport, kreativa konstformer, scenkonst, hantverk och teknik. Artikel 2 Diskriminering får inte förekomma på grund av barnets eller föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionshinder, börd eller ställning i övrigt.

316 Delaktighet och inflytande Idrotten vill Varje deltagare ska / / få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund, är delaktiga i de beslut som formar deras verksamhet. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje medlem, utifrån sina åldersmässiga och andra förutsättningar, kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Särskilt gäller detta barn och ungdomar, som därmed i idrottsföreningen får tidig träning i demokratins grundläggande spelregler. Barnkonventionen Artikel 12 Rätten att bli hörd och få sina åsikter beaktade. Enligt barnkonventionen ska varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa fritt i alla frågor som rör honom eller henne. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ges alltså inte rätt till självbestämmande, men han eller hon har rätt att bidra till beslutsunderlaget vid beslut som rör honom eller henne. Inflytande och delaktighet är en central utgångspunkt i barnkonventionen.

317 Sammanfattning Idrotten vill Demokrati Utveckling Jämställdhet Idrott för alla Respekt för andra Ideellt engagemang Barnkonventionen Inflytande och delaktighet (art 12) Rätten till liv och utveckling (art 6) Icke diskriminering (art 2) Rätten till vila och fritid (art 31) Inflytande och delaktighet (art 12) Rätten till hälsa (art 24) En god hälsa

318 Lever föreningsidrotten upp till barnkonventionen? 81% unga föreningsidrottare upplever att de inte har något påtagligt inflytande över den egna tränings- och tävlingsverksamheten Fler ungdomar vill bli delaktiga Fler ungdomar vill bli ledare, merparten har inte tillfrågats

319 Lever föreningsidrotten upp till barnkonventionen? 90 % anser att vår ledare ofta pratar om att man måste uppträda på ett bra sätt även när man förlorar 25 % anser att orättfärdig selektion förekommer 14 % anser att det kan vara ganska tuffa tag i vårt omklädningsrum 2-3 % av barn och ungdomar anser sig ha blivit mobbade inom föreningsidrotten 5% anger att de varit utsatta för sexuella övergrepp av sin tränare. (FoU 2012:5 RF)

320

321 Exempel: Ishockey Källa: Svensk Idrottsforskning 1/2011

322

323 Intention Inflytande Idrottsrörelsen ska på alla nivåer ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamheten. Anvisningar: Samtliga barn och ungdomar ska uppmuntras att ge synpunkter på den verksamhet de befinner sig i. I takt med ökad ålder ska de aktiva ges större inflytande. Ett forum som är känt för barn och ungdomar för att ta tillvara deras åsikter ska finnas i varje förening.

324 Intention Allsidighet Träning för barn och ungdomar ska vara allsidig. De aktiva ska ges möjlighet att utöva flera olika idrotter och ges möjlighet att göra detta i olika föreningar. Anvisningar Idrott för barn ska organiseras så att den möjliggör aktivt deltagande i flera idrotter. Barn och ungdomar ska erbjudas allsidighet och variation i sin träning, oavsett träningsmängd och typ av idrott.

325 Intention Resultat Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Anvisningar: Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras. Nationella mästerskap ska inte förekomma för barn, inte heller nationella tävlingar som kräver kvalificering. Rankinglistor ska inte förekomma för barn. SF ska inte ta ut barn till landslag eller motsvarande.* SF ska inte sanktionera att barn tävlar internationellt.* *Enligt 8 kap. 8 RF:s stadgar krävs SF:s godkännande för att representera förening eller förbund i tävling eller uppvisning utanför Sverige, och landslag är alltid en SF-angelägenhet.

326

327 Insatser som ska bidra till världens bästa barn- och ungdomsidrott

328 Autonomi - Inre drivkraft Ingen motivation Motivationsskalan Kontrollerad motivation Autonom motivation Typ av motivation Amotivation Yttre motivation Introjicerad motivation Integrerad motivation Inre motivation Präglas av Passivitet, tomhet, uppgivenhet Piska/Morot Ångest, skam, skuld Högre syfte, värderingar, ideal Intresse, lek, glädje, utmaning

329 Att de tillåts vara sig själva! Deras bästa! I alla lägen! Att de inte är små vuxna! Att de har möjlighet att hålla på med flera idrotter! Att ha deras långsiktiga utveckling för ögonen! Att de får en allsidig träning! Att det är de själva som har drivet! Att så många som möjligt vill och får vara kvar så långe som möjligt!!

330 Ny funktion inrättas i länen Barn och ungdomsansvarigfunktion inrättas Rådgivande och ledande funktion Idrottens lokala barnombudsmän

331 Tack för att ni har lyssnat!

332 Anvisningar för barnoch ungdomsidrott Beslutades av Riksidrottsstyrelsen

333 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Träning och tävling... 3 Intention livslångt intresse... 4 Intention allsidighet... 4 Intention enkelhet... 4 Intention lek och motorik... 5 Intention ambition och förutsättning... 5 Intention Bredd... 6 Intention Långsiktig utveckling... 6 Intention Resultat... 7 Intention Ledarnas kunskap... 8 Intention Kontinuerlig utbildning... 8 Delaktighet... 9 Intention Aktives ledarutbildning... 9 Intention Inflytande Intention Lärande Trygghet och säkerhet Intention trygg miljö Intention Rent spel Intention Värderingar Kommunikation och implementering Verksamheter som uppenbart strider mot riktlinjerna... 13

334 2 Inledning I portalparagrafen för hela idrottsrörelsen, dvs 1 kap. 1 RF:s stadgar, anges att idrott ska bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. I detta ligger att även följa de riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten som anges i 1 kap. och som utgår från det av RF-stämman antagna idéprogrammet Idrotten vill. Riksidrottsstyrelsen (RS) får enligt 2 kap. 7 RF:s stadgar utfärda anvisningar och kommentarer till vägledning vid tillämpningen av stadgarna. Detta dokument innehåller RS anvisningar för hur barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas. För att förstå hur anvisningarna ska användas ska de sättas i relation till andra dokument: I RF:s stadgar, 1 kap, finns idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund beskriven. Där finns följande skrivning om barn- respektive ungdomsidrotten: I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. Anvisningarna befäster ytterligare det idrottsrörelsen 1995 beslutade och är överens om genom Idrotten vill, och ska därför ses som RS vägledning vid tillämpningen av stadgarnas riktlinjer för barnoch ungdomsidrotten. Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Anvisningarna bygger i all väsentlighet på att all idrottsverksamhet för barn och ungdomar ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och följa FN:s barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv innebär att med respekt för barnets åsikter alltid ha dess bästa, det vill säga dess välmående, hälsa och positiva utveckling, för ögonen. Enligt Barnkonventionen är alla barn till och med 18 års ålder. Inom idrottsrörelsen har vi dock valt att göra en distinktion mellan barn och ungdomar, eftersom det ur idrottslig synvinkel finns stora skillnader mellan olika åldrar. Barn definieras därför som aktiva till och med tolv års ålder och ungdomar som de mellan års ålder. Denna åldersgräns ska dock inte ses som absolut, utan snarare som ett riktmärke. Det ur idrottens synvinkel viktigaste är inte barnets kronologiska ålder utan dess fysiologiska, psykiska och sociala utvecklingsnivå. Alla åldersgränser och utvecklingssteg bör därför vara flytande och tas successivt. Ett barnrättsperspektiv innebär att se till det enskilda barnets behov och förutsättningar på den utvecklingsnivå det befinner sig.

335 3 Träning och tävling Barn och ungdomar har behov av att röra på sig. Det är ohälsosamt att ständigt sitta still. I tidig ålder grundläggs den livsstil vi kommer att leva med resten av våra liv. Det är därför ett stort ansvar och en fantastisk möjlighet då vi möter barn och ungdomar inom idrotten. Vi ska erbjuda dem aktiviteter och träning som stimulerar, utmanar och inspirerar, såväl för stunden som till fortsatt idrottande och en aktiv livsstil hela livet. (Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom - fakta och argument ) Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och ambitionsnivåer. Barn, och även ungdomar, ska ges möjlighet att hålla på med flera olika idrotter. I de flesta idrotter är tidig generalisering och sen specialisering att förorda för att nå framtida idrottsframgångar då de är äldre. I dag vet vi mer än tidigare om hur barn och ungdomar ska träna. Dessutom har mycket i samhället förändrats. Träningen kanske därför ser helt annorlunda ut idag jämfört med det vi tidigare har varit i kontakt med. (PG Fahlströms Att finna och utvinna talang en studie av specialidrottsförbundens talangverksamhet och hans resonemang kring LTAD-modellen (LTAD står för Long Term Athlete Development, en modell som förespråkar både elitidrott och en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. (Canadian Sport Centres 2010), ) Glädjen - att känna gemenskap och tillhörighet, att få känna sig duktig och kompetent och att känna att jag själv kan påverka och styra det jag håller på med, är de viktigaste ingredienserna i både träning och tävling för barn och ungdomar. Egentligen är det ganska enkelt med träning för barn och ungdomar. De, precis som vuxna, blir bra på det de tränar på. Vad är det viktigt att vara bra på i sin idrott, vid 9, 15 eller 24 års ålder? Enligt modern motivationsteori har motivation en helt avgörande betydelse för möjligheten att över tid utveckla kompetenser och färdigheter. Professorerna Edward L.Deci och Richard M.Ryan har genom sin motivationsteori Self Determination Theory ) visat detta. Forskningen visar också att den mest framgångsrika typen av motivation är den som kommer inifrån individen själv. Med mer inifrån och självständigt drivna utövare kommer de hålla på längre med sin idrott, uppleva mer glädje med sin idrott, arbeta bättre tillsammans, bli mer kreativa och ha mycket mer roligt. I svensk idrott skapar ledarskapet och strukturerna förutsättningar för att utövarna utvecklar en stark inre drivkraft, exempelvis genom ökat inflytande på träning och tävling. Det är viktigt att poängtera att även om huvuddelen av barn och ungdomars idrottsliv består av träning är tävlingen för många det viktigaste. Tävlingen som sådan har ett egenvärde och är ett moment i idrotten som barnet eller ungdomen ofta siktar på och ser fram emot. Att prestera i kamp med andra ger för många barn och ungdomar liksom för oss vuxna mening till den träning de lägger ner. Men det är viktigt att komma ihåg att tävlingen inte alltid är drivkraften för dem och att utformningen av tävlingen har stor betydelse. Inte bara för stunden utan också då tävlingen i stor utsträckning styr det som sker på träningen. Ser tävlingen ut på ett visst sätt, signalerar det vad som är viktigt att träna på för att lyckas. Detta gör att progressionen och tävlingsstrukturen i de flesta idrotter styr i vilken fas barn och ungdomar tränar på olika moment. Därför måste förbunden fundera över vilka signaler tävlingssystemen sänder ut om vad som ska premieras i olika åldrar. Om långsiktiga resultat och motorisk utveckling ska uppmuntras får inte tävlingen premiera kortsiktiga resultat och ge tydliga fördelar till de tidigt utvecklade barnen och ungdomarna. Att låta mindre utvecklade barn stå vid sidan av kommer aldrig vara utvecklande för de individerna.

336 4 (PG Fahlströms Att finna och utvinna talang en studie av specialidrottsförbundens talangverksamhet ) (Bo Carlsson, Kristin Fransson Regler och tävlingssystem i barn- och tidig ungdomsidrott ) Intention livslångt intresse Idrott för barn och ungdomar ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Anvisningar Idrott för barn och ungdomar ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling. Träningen ska se till de aktivas olika förutsättningar. Därför att: Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan och välmående i alla åldrar och det är roligare att idrotta om man kan de grundläggande färdigheterna. Så att: Alla, oavsett prestation, får en positiv upplevelse av föreningsidrotten som får dem att vilja stanna kvar, som aktiva, ledare, förtroendevalda eller både och. De upplever glädjen i idrotten i sig snarare än det enskilda resultatet. Intention allsidighet Träning för barn och ungdomar ska vara allsidig. De aktiva ska ges möjlighet att utöva flera olika idrotter och ges möjlighet att göra detta i olika föreningar. Anvisningar Idrott för barn ska organiseras så att den möjliggör aktivt deltagande i flera idrotter. Barn och ungdomar ska erbjudas allsidighet och variation i sin träning, oavsett träningsmängd och typ av idrott. Därför att: Det är viktigt, speciellt för växande barn och ungdomar, att träna hela kroppen, men också mentala och sociala egenskaper. Ju fler idrotter barnen får möjlighet att prova på desto större är chansen att de hittar något som passar dem. Barn och ungdomar som tränar med variation har större chans att nå seniorelit. Så att: Stimulera till idrott och fysisk aktivitet hela livet. För att undvika akuta skador på grund av ensidig belastning och därmed minska framtida hälsoproblem eller avhopp på grund av rörelsehinder. Intention enkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet. Anvisningar: Träning för barn ska planeras och genomföras så att resandet minimeras. Träningsformer för barn ska ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå.

337 5 Därför att: Det ger en trygghet för både barn och föräldrar. Även om det är en utopisk tanke bör strävan vara att barn och ungdomar kan ta sig till idrottsområdet själva vilket förutsätter närhet. Barnidrotten ska likt tidigare beskrivit präglas av glädje och inlärning av grundläggande teknik och då behövs ingen avancerad utrustning eller avancerade träningsformer. Det är vidare centralt att barn ägnar sig åt att idrotta, inte resa till och från träningar/tävlingar. Barn liksom vuxna blir bra på det de tränar på och att åka bil/tåg/flyg som passagerare bör inte vara merparten av tiden som barn spenderar i idrotten. Vi tror även att det är viktigt att barn har saker att se fram emot och inte omedelbart få allt serverat. I jämförelse med skolan så ökar oftast radierna på utflykterna med barnens ålder. Slutligen är detta ett sätt att hålla kostnaderna nere. Så att: Så många som möjligt, oavsett socioekonomiska villkor, ges chansen att vara med. Det ger dessutom större möjligheter att ägna sig åt andra fritidssysselsättningar. Intention lek och motorik Idrott för barn ska vara lekfull och i första hand inriktas på glädje och motorisk utveckling. Anvisningar: Idrott för barn ska vara lekfull och i första hand inriktas på glädje och motorisk utveckling. All idrottsträning för barn ska innehålla de motoriska grundfärdigheterna. Därför att: God motorik, glädje och gemenskap är förutsättningar för idrottslig utveckling. Så att: Fler ska idrotta längre. Intention ambition och förutsättning Ungdomar som har ambition och förutsättningar att göra en elitsatsning ska ges möjlighet och stöd att göra detta. Det ska ske med hänsyn till hela människan. Anvisningar: Varje form av elitsatsning ska kunna kombineras med minst gymnasial utbildning. Elitsatsande förbund ska erbjuda sina aktiva stöd inom idrottsmedicin, idrottsnutrition, idrottspsykologi och fysiologi. Elitsatsande föreningar ska orientera sina aktiva om, och om möjligt erbjuda, stöd inom idrottsmedicin, idrottsnutrition, idrottspsykologi och fysiologi. Därför att: Ungdomar ska ges möjlighet att förverkliga drömmar. En helhetssyn på den aktiva ger bättre idrottsliga resultat.

338 6 Så att: Den aktive har något att falla tillbaka på när idrottskarriären är över. Elitsatsningen inte äventyrar den aktives hälsa, vare sig på kort- eller långsikt. Intention Bredd Ungdomar som vill fortsätta idrotta i första hand för glädjens och välmåendets skull, med lägre idrottsliga ambitioner, ska ges möjlighet att göra detta inom ramen för föreningsidrotten. Anvisningar: Tävlings- och träningsformer inom barn- och ungdomsidrotten ska utformas så att den även gynnar breddverksamhet. Föreningen ska ha en tydlig beskrivning av hur den bedriver sin barn- och ungdomsverksamhet Därför att: Barn och ungdomar utvecklas i olika takt och det bör finnas möjligheter att växla spår i sin idrott utifrån både utvecklingskurvor, men också utifrån omständigheter såsom andra fritidsintressen och skolan. Det finns även allt fler barn och ungdomar som vill träna och tävla utan resultatkrav och långsiktiga ambitioner. Så att: Så många som möjligt är kvar så länge som möjligt och att samtliga ges möjlighet att nå sin fulla potential. Intention Långsiktig utveckling Tävlingsverksamheten för barn och ungdomar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar toppning och utslagning. Anvisningar: Tävlingar ska utformas så att alla deltagare får delta så mycket som möjligt i den enskilda tävlingen. Tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler för barn ska ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå. Tävlingsintensiteten (antal tävlingar, speltid, sträckor etc.) ska inte vara så hög att den går ut över träningen. Därför att: Huvudmålet är att stimulera ett livslångt idrottsintresse, inte att kortsiktigt vinna segrar och låta några sitta på bänken eller delta väldigt lite i den aktuella tävlingen. Kontinuerlig utveckling är mer stimulerande än ständiga segrar. Även ur ett elitperspektiv är det viktigt att behålla och stimulera så många som möjligt eftersom ingen med säkerhet kan säga vem som kommer att nå elitnivå. Så att: Så många som möjligt stimuleras att idrotta så länge som möjligt.

339 7 Intention Resultat Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Anvisningar: Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras. Nationella mästerskap ska inte förekomma för barn, inte heller nationella tävlingar som kräver kvalificering. Rankinglistor ska inte förekomma för barn. SF ska inte ta ut barn till landslag eller motsvarande.* SF ska inte sanktionera att barn tävlar internationellt.* *Enligt 8 kap. 8 RF:s stadgar krävs SF:s godkännande För att representera förening eller förbund i tävling eller uppvisning utanför Sverige, och landslag är alltid en SF-angelägenhet. Därför att: Barn vill idrotta, inte sitta i en bil till och från tävlingar eller matcher. Därför bör tävlandet ske så lokalt som möjligt. Nationella mästerskap och tävlingar som bara är öppna för de bästa är per definition prestigefyllda och sätter olämplig press på barnen, där tävlingen ska vara en del av den idrottsliga leken. Detta förhindrar inte att det i vissa idrotter kan finnas säkerhetsmässiga skäl att kräva vissa kunskaper för att få delta. Barnidrott handlar om lek och utveckling. Därför ska barns prestationer sättas i relation till den egna utvecklingen, inte till andra. Rankinglistor, vare sig de är nationella eller bara omfattar den egna föreningen, innebär just att barn jämförs med varandra. Självklart har barn rätt att få veta hur det har gått för dem i en tävling. Men deras prestationer ska sättas i relation till den egna utvecklingen, inte till andra. Att tidigt plocka ut barn till lands- eller distriktslag innebär i första hand en premiering av tidig mognad och säger ingenting om deras utvecklingspotential. Det är viktigt att komma ihåg att vägen till en landslagsuttagning börjar fler år i förväg. För att bli uttagen till exempelvis ett 15-årslandslag krävs oftast att man visar framfötterna senast i 13-årsåldern. Internationella tävlingar är i de flesta fall prestigefyllda och innebär långa resor. Det vi talar om här är naturligtvis inte möjligheten för barn som bor i gränsområden att tävla i grannlandet, som kan ligga närmare än närmaste svenska motstånd. Sammantaget ska det enskilda barnets utveckling stå i centrum och inte barnens inbördes rangordning. Så att: Så många som möjligt stimuleras att idrotta så länge som möjligt. Ledarskap Idrottsrörelsen är Sveriges största, och kanske bästa, ledarskola. De flesta som vill engagera sig som ledare inom föreningsidrotten ges möjligheter till det, såväl ung som gammal. Då tiderna har

340 8 förändrats och hela samhället blivit mer stillasittande ( ) har ledarskapet inom idrotten blivit mer komplicerat nu än tidigare, även på barn- och ungdomsnivå. Ledare och tränare behöver därför mer utbildning och kunskap på områden som ligger utanför den egna idrotten; hur förebygga skador, kostens betydelse för utveckling och prestation, grundläggande motoriska färdigheter, barns sociala mognad och så vidare. Samtidigt har samhället, och även idrotten, utvecklats till att bli mer resultatorienterat. Många ledare tränar barn och ungdomar för att vinna tävlingen kommande helg. Den ekvationen är omöjlig att få ihop. I stället är det i de flesta fall bäst att skynda långsamt, träna långsiktigt och att uppmuntra utveckling och prestation. Därefter kommer resultaten. Det idrottsliga ledarskapet måste anpassas till de aktivas ålder samt till deras fysiska, psykiska och sociala behov och mognad. (Christian Augustsson et al ) Intention Ledarnas kunskap Idrott för barn och ungdomar ska ledas av ledare med grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Anvisningar: Alla barn- och ungdomsledare ska genomgå minst utbildningen "Plattformen" eller motsvarande utbildning godkänd av SF. Därför att: Hög kunskap hos ledare ökar förståelsen för barn och ungdomars specifika behov i relation till idrottens villkor. Så att: Barn och ungdomar erbjuds träning som stimulerar och utvecklar dem, samtidigt som skador, överbelastning, utslagning eller andra negativa aspekter undviks. Intention Kontinuerlig utbildning Ledare på alla nivåer inom barn- och ungdomsidrotten ska genom kontinuerlig utbildning ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper om såväl träningsplanering inom den egna idrotten som barns och ungdomars olika behov och utveckling. Anvisningar: Förbund och föreningar ska årligen se över och vid behov uppdatera planer för att höja kompetensen hos såväl nya som mer erfarna ledare/tränare. Förbund och föreningar ska erbjuda barn- och ungdomsledare möjlighet till fortbildning om barns och ungdomars utveckling. Förbund och föreningar ska erbjuda föräldrautbildning. Därför att:

341 9 Alla barn och ungdomar har rätt till utbildade ledare som förstår betydelsen av att arbeta långsiktigt med de aktiva, samt att aktiva utvecklas olika. En satsning på ledare/tränare och deras nivå av utbildning gynnar hela verksamheten; från rekrytering till att behålla, utveckla och prestera. Kompetensen inom idrotten ökar då beprövad erfarenhet som alla får inom idrotten kompletteras med utbildning. Inga aktiva, oavsett ålder, blir bättre av mindre träning, speltid eller uppmärksamhet. Så att: Barn och ungdomar erbjuds rätt träning för rätt ålder, behov och utvecklingsnivå och föräldrar inser värdet av detta och får förståelse för verksamheten som föreningen erbjuder. Delaktighet FN:s konvention om barnets rättigheter visar klart och tydligt via artikel 12 som lyder: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Att det är angeläget att tillförsäkra barn och ungdomar möjligheten att göra sin röst hörd. Något som inte alltid är självklart. Forskning har visat att åtta av tio ungdomar inom idrotten inte anser sig ha något påtagligt inflytande över sin egen tränings- och tävlingsverksamhet. Samtidigt visar samma studie att de själva vill vara mer involverade i beslut som rör deras eget idrottande. (Mats Trondman Ett idrottspolitiskt dilemma ) Delaktigheten är således en grundläggande demokratisk rättighet men bidrar samtidigt till en bättre verksamhet. Inte bara för den enskilda utövaren utan även för föreningen i stort. Ett barn som redan från tidig ålder får möjligheter att påverka verksamheten och också förstå sin egen utveckling är bättre rustad. Detta barn kommer med största sannolikt vara mycket mer motiverad och angelägen om att fortsätta sitt idrottande in i ungdomsåldern. Det ges verktygen till att sätta upp sina egna idrottsliga målsättningar och samtidigt förstå vad som krävs för att nå dit oavsett nivå. Inte minst gäller detta för de barn och ungdomar som under vägen inser att de vill nå hela vägen till eliten. Då blir förståelsen av idrotten och vad som påverkar idrottsprestationen i många fall avgörande för framtida framgångar. Denna delaktighet bidrar också till att fler barn och ungdomar tidigt får prova på och förstå vad ett idrottsledarskap är. Intention Aktives ledarutbildning Ledarskap ska vara en naturlig del av ungdomars idrottsutbildning som en stimulans till och förberedelse för framtida ledaruppdrag. Anvisningar: Förbund och föreningar ska erbjuda ungdomar olika former av ledarutbildningar. Därför att: Idrottsrörelsen, och även andra verksamheter, har ofta stort behov av ledare. Att leda andra är ofta stimulerande och roligt. De sociala aspekter som idrotten erbjuder kan bibehållas då fler har möjlighet att vara kvar inom idrotten.

342 10 Så att: Alla som har haft eller har kontakt med idrotten får möjligheter till att utveckla det egna ledarskapet. Ungdomar som vill ersätta sin aktiva karriär, eller i kombination med den, kan fortsätta vara engagerade inom idrotten som ledare. De som så önskar får prova på ett ledarskap, vilket kan stimulera till framtida studie- och yrkeskarriärer Intention Inflytande Idrottsrörelsen ska på alla nivåer ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamheten. Anvisningar: Samtliga barn och ungdomar ska uppmuntras att ge synpunkter på den verksamhet de befinner sig i. I takt med ökad ålder ska de aktiva ges större inflytande. Ett forum som är känt för barn och ungdomar för att ta tillvara deras åsikter ska finnas i varje förening. Därför att: Barn och ungdomars egen vilja att idrotta är anledningen till att idrottsrörelsen anordnar olika idrottsaktiviteter. Barn och ungdomar som involveras i beslut som rör deras idrottsverksamhet utvecklar en starkare inre motivation och stannar därför kvar längre. Så att: Idrottsverksamheten bedrivs ur ett barn- och ungdomsperspektiv och att utövaren är i centrum. Intention Lärande Barn och ungdomar ska ges möjligheter att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över beslut som påverkar dessa. Anvisningar: Barn och ungdomar ska med stigande ålder få ökad kunskap om grundläggande träningslära, fysiologi, anatomi, kost, skador m.m. Därför att: Kunskap om den egna idrotten möjliggör bättre förståelse för vad som krävs för att utvecklas inom idrotten och bäddar även för en eventuell ledarkarriär. Så att: Den aktive själv har möjlighet att göra aktiva val efter ambition och vilja samt lättare kunna träna och tävla utan ledning av tränare och ledare. Trygghet och säkerhet

343 11 Idrottsföreningen har en viktig social funktion att fylla i samhället. Vi vet att 9 av 10 barn och ungdomar någon gång är medlemmar i en idrottsförening under sin uppväxt. Det ger oss ett stort ansvar. Både barnen själva och deras föräldrar måste kunna känna sig trygga i att idrottsföreningen är en både fysiskt och socialt trygg miljö. I en idrottsförening lär sig barn och ungdomar inte bara att bli duktigare i sin idrott. De lär sig också mycket annat, som de inte är medvetna om. Denna dolda inlärning är ofta effektiv. Det rör sig om till exempel normer, värderingar, ansvar, hänsyn och medbestämmande. I kraft av sin omfattning och popularitet är idrotten därför en mycket viktig fostringsmiljö, kanske den viktigaste efter hemmet och skolan. Inte sällan hör vi barn och ungdomar hylla sin ledare som den person som betyder mest för dem. För att idrotten ska fortsätta vara bra och förhoppningsvis kunna bli ännu bättre så måste vi alltid jobba med att utveckla vår idrott och våra idrottsmiljöer så att de är attraktiva och lockar barn- och ungdomar. Detta gör vi bland annat genom att säkra att den idrott som erbjuds genomförs i miljöer som är trygga och säkra för de som väljer att vara med oavsett vad de har för ambitioner med sitt idrottande. En nyligen publicerad undersökning av Friends visade bland annat att i de föreningar som jobbar med likabehandlingsfrågor genom att till exempel prata om vikten av att vara en bra lagkamrat minskar kränkningarna med elva procent. ( Intention trygg miljö Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn och ungdomar en kamratlig och trygg miljö. Anvisningar: Det ska finnas minst två närvarande vuxna per lag/grupp vid varje tränings- och tävlingstillfälle Föreningen ska regelbundet arbeta med aktiviteter som syftar till att skapa en trygg idrottsmiljö. Föreningen ska årligen säkerställa att all relevant materiel inte utgör en säkerhets- eller skaderisk. Förbund och föreningar ska i samband med alla större beslut som rör barn och ungdomar klargöra konsekvenserna av dessa ur barnens och ungdomarnas perspektiv. Därför att: Idrottens föreningsliv är en viktig miljö för lärande för många barn och ungdomar. Att få uppleva en känsla av sammanhang där det finns vuxna som bryr sig om och ser alla barn är en viktig del för deras möjlighet att känna sig motiverade. Vidare är det centralt att om det händer saker på träningen, ex skador, att vuxna eller andra ansvariga finns i närheten och kan bistå. Så att: Fler barn och ungdomar trivs och väljer att stanna kvar.

344 12 Intention Rent spel Barn och ungdomar ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. Anvisningar: Föreningen ska ha en uppdaterad handlingsplan för hur den ska förebygga att barn och ungdomar far illa. Föreningen ska ha en uppdaterad handlingsplan för hur den ska främja rent spel. Därför att: Idrotten vill erbjuda en miljö för samtliga barn och ungdomar som deltar som gör att de utvecklas som idrottare såväl som hela människor. Så att: Fler barn och ungdomar lär för livet och inte bara utvecklas inom idrotten. Riskerna för trakasserier och mobbning minskar. Intention Värderingar Idrott för barn och ungdomar ska utvecklas enligt idrottens värderingar. Alla inblandade ska aktivt motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser. Anvisningar: Föreningen ska löpande med sina tränare och aktiva arbeta med frågor som rör idrottens värderingar. Föreningen ska löpande arbeta med att motverka doping. Därför att: Fler barn och ungdomar lär för livet och inte bara utvecklas inom idrotten. Riskerna för trakasserier och mobbning minskar. Så att: Mobbning, trakasserier och alla former av diskriminering motverkas och att vi bidrar till att förebygga doping. Kommunikation och implementering Det primära målet med anvisningarna är att stödja förbund och föreningar i deras arbete att utveckla en barn- och ungdomsidrott som bygger på ett barnrättsperspektiv och intentionerna i Idrotten vill. Verksamheten bedrivs i föreningarna, men ramarna för den sätts i hög grad av förbunden och deras tävlingssystem och -regler. Det är viktigt att SF blir motor i implementeringsarbetet inom sin organisation. RF och SISU Idrottsutbildarna stödjer detta arbete inom ramen för sina respektive uppdrag. RF:s uppdrag blir att stötta SF först och främst genom de dialoger som beräknas starta till hösten I det nya verksamhetsområdet Idrott är tanken att dialoger hålls med SF:n utifrån en utvecklingsplan för hela

345 13 idrotten/sf:s verksamhet snarare än separat för elitidrott, barn- och ungdomsidrott och utbildning som varit fallet tidigare. I dialogerna handlar det om att tillsammans med förbunden gå igenom såväl om det finns faktorer i exempelvis tävlingssystem, regelverk och talangutvecklingssystem som motverkar intentionerna i Idrotten vill som vilket stöd förbundet behöver för att göra de förändringar som eventuellt behövs. I de fall ett förbund eller en förening har godtagbara skäl att inte anpassa verksamheten till någon eller några anvisningar, till exempel ett litet förbund som måste ha nationella tävlingar för att få ihop tillräckligt antal tävlande, bör detta framgå i de inledande dialogerna. SISU Idrottsutbildarna erbjuder utvecklingsforum och andra mötesplatser där anvisningarna kan aktualiseras. På föreningsnivå kompletteras SF:s insatser med SISU-d:s uppdrag inom ramen för Idrottslyftet där utvecklingsprocesser genomförs i föreningarna för att införliva intentionerna i Idrotten vill i sin verksamhet. För att anvisningarna ska kunna implementeras på alla nivåer inom idrotten behöver de på längre sikt också integreras i alla centrala utbildningar (Plattformen, GTU, ETU m fl). Verksamheter som uppenbart strider mot riktlinjerna I den debatt som förs kring barn- och ungdomsidrotten får RF ofta frågan hur vi ser till att föreningar och förbund följer de riktlinjer som finns i Idrotten vill och hur vi hanterar fall där verksamheten uppenbart strider mot dem. En utgångspunkt är att det är både praktiskt och principiellt otänkbart att bygga upp en omfattande kontrollapparat. Den verksamhet som eventuellt står i strid med anvisningarna finns huvudsakligen i den dagliga tävlings- och träningsverksamheten, och det finns uppenbart ingen möjlighet att täcka nästan 5,5 miljoner aktiviteter varje år. Det är inte heller önskvärt. RF kommer dock att agera när vi på ett eller annat sätt får information om en verksamhet som uppenbart strider mot anvisningarna. Grundprincipen är att försöka åstadkomma en utveckling av förbundens/föreningarnas verksamhet genom dialog med berört förbund/förening och att också ge stöd till det genom till exempel utbildning. Bara i sista hand blir ekonomiska sanktioner aktuella. Men statligt stöd ska enligt både förordningen om statsstöd till idrottsverksamhet och Riksidrottsförbundets egna LOK-stödsregler inte utgå till verksamheter som inte utgår från ett barnrättsperspektiv och strider mot intentionerna i Idrotten vill. Processen för agerande ser ut på följande sätt: 1. Information till SF och DF (ansvarig för barn- och ungdomsidrott) som initierar en dialog med berörd IF eller SDF, enligt tidigare framtaget arbetssätt kring hantering av känsliga ärenden. 2. Dialogen identifierar problemet som a) hanterbart av IF själva (individnivå) b) att det krävs en åtgärdsplan hos IF för att komma till rätta med problemet (system/struktur/kultur) c) att det krävs en åtgärdsplan med stöd hos IF för att komma till rätta med problemet (SISU Idrottsutbildarna ges uppdraget att tillsammans med berörda SF/SDF samt DF stötta IF att komma till rätta med problemet)

346 14 3. Om föreningen inte vidtar adekvata åtgärder så görs en mer omfattande utredning av fallet (SF/DF gemensamt) 4. Om utredningen visar att föreningen uppenbart och med avsikt har brutit mot anvisningarna och inte visar någon vilja till rättning kan följande sanktioner bli aktuella: RF - Ekonomiska sanktioner (ev. sådana beslut fattas av RS) SF/SDF - Ekonomiska sanktioner samt tävlingssanktioner. 5. Vid fall där SF uppenbart och/eller avsiktligt bidragit till verksamhet som strider mot anvisningarna ska RF inleda en dialog med berört SF. Om förbundet inte visar någon vilja till rättning bör det få konsekvenser för ekonomiskt stöd.

347 Sydnärke ungdomsråd - ett initiativ från Sydnärkes utbildningsförbund Demokratinätverket

348 Bakgrund Folkhälsoområde 1 Delaktighet och inflytande Folkhälsoavtal Barnkonventionen som lag Skollagen Förflyttningar över kommungränserna Utbildningsdagar i ungdomspolitik

349 Syfte Öka intresset för demokratiska processer samt skapa en kontinuerlig strukturerad dialog mellan unga och beslutsfattare

350 Mål Öka ungas delaktighet och inflytande i beslutsprocesser Beslutsfattare ska i högre grad ta del av ungas åsikter Erfarenhetsutbyte över kommungränserna Utveckla de lokala formerna för delaktighet och inflytande

351 Projektägare/projektdeltagare Sydnärke utbildningsförbund huvudsökande Askersund Hallsberg Laxå Presidiet som styrgrupp Samordning via folkhälsoteamet

352 Ledamöter och övriga deltagare Elevråden från respektive högstadieskola Allékåren Åldersgrupp år ca 2 ordinarie + 1 ersättare/skola Presidiet från Sydnärkes utbildningsförbund Samordnare från folkhälsoteamet Övriga föredragande

353 Aktivitetsplan Förankring i lokala elevråd - stöttning Utbildningsseminarium för elevråd/allékåren Val av ledamöter 4 möten under 2017 Elevriksdag/slutkonferens? Demokratisommarskola? Utvärdering

354 Om ansökan inte beviljas?

355 p

356

357

358 p GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD SAMT TOLK- OCH ÖVERSÄTTARSERVICE PROTOKOLL Nr: 3 Datum:

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369

370

371

372

373

374

375 p

376

377

378

379

380

381 p

382

383

384 p

385

386

387

388 p Dnr 2016/318

389

390

391

392

393

394 18. Anmälan av delegationsbeslut Handlingar Anmälan av delegationsbeslut pdf (inkluderad nedan) Sida 26 av 28

395 1 - Allmänna frågor 1.12 Yttrande över ansökan om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter om allmän sammankomst Delegationsbeslut med yttrande över ansökan om tillstånd för bordsförsäljning utanför butik på trottoar på Kungsgatan mellan Smedjegatan och Köpmangatan Yttrande över ansökan om tillstånd för demonstration om Kristnas situation i Irak på Norrtullstorget 8, 22 och 29 oktober Bostani Mahmoud 2016/ Stabsekonom Gunnar Jaxell 2016/ Stabsekonom Gunnar Jaxell 1.18 Skyddsjakt Beslut om att decimera antalet rådjur i grönområdena invid Lövstavägen i Lindesberg under tiden 1 oktober 2016 till 31 januari Hemställan till Länsstyrelsen om skyddsjakt 1.20 Vidaredelegation Beslut om att utse tillförordnad kommunchef Carina Fyrpihl 14 september 2016 p p Exploateringsingenjör Jesper Almlöf Kommunchef Christer Lenke 3 Fastighetsfrågor 3.3 Yttrande över remisser där kommunen ska yttra sig som fastighetsägare Yttrande över ansökan om bygglov för nybyggnation av flerbostadshus, Lindesbergs kommun för Brodalen 6:13, Lindesbergs Bygg AB Svar över samrådshandling om detaljplan för Näsbybacka 33:8 i Frövi 2013/ Enhetschef Jeanette Andersson 2015/ Enhetschef Jeanette Andersson

396 Kapitel Rubrik Beslut Dnr Datum Delegat/vidaredelegat 5 Personalfrågor - kommunövergripande Yttrande över ansökan om bygglov för nybyggnad Carport, 2 stycken, på fastigheten Hagaberg 15:5 Yttrande över ansökan om bygglov för nybyggnad av miljöbod på fastigheten Väduren 18 Yttrande över ansökan om bygglov för tillbyggnad miljöhus på fastigheten Hagaberg 15:5 p p p Enhetschef Jeanette Andersson Enhetschef Jeanette Andersson Enhetschef Jeanette Andersson 5.9 Rätt att utse ersättare för förvaltningschef vid semester Beslut att utse Jeanette Andersson som tillförordnad förvaltningschef den 6-7 oktober Beslut att utse Marie Ekblad som tillförordnad förvaltningschef vid socialförvaltningen oktober Merit Israelsson p Förvaltningschef Madde Gustavsson 5.11 Rätt att besluta om anställning inklusive lönesättning för medarbetare, exklusive kommunchefen och stabs/förvaltningschefer Anställande av utbildare i kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare vid utbildningsenheten Masugnen - Fredrika Nordling 2016/ Catrine Pernros Eriksson 6 Personalfrågor kommunledningskontoret och tillväxtförvaltningen 2

397 Kapitel Rubrik Beslut Dnr Datum Delegat/vidaredelegat 6.5 Rätt att utse ersättare för kommunchefen vid semester Beslut om att utse ekonomichef Gunilla Sandgren till tillförordnad kommunchef oktober 2016 p Kommunchef Christer Lenke 3

398 19. Ansökan om projektmedel för att minska handläggnignstider vid Bergslagens miljö- och byggförvaltning Föredragande: Malin Sjöberg Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 21 juni 2016 att avsätta medel (1 Mnkr per år 2017 och 2018) öronmärkta för att Bergslagens miljö- och byggnämnd ska minska handläggningstiderna, nämnden ska ansöka om dessa pengar vid behov och redovisa till kommunstyrelsen vilka åtgärder som görs. Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade den 21 september 2016 att ansöka om kronor per år under 2017 och 2018 av avsatta projektmedel för att minska handläggningstiderna Handlingar BMB 111 Projektmedel minska handläggningstider.pdf (inkluderad nedan) Sida 27 av 28

399 p Dnr 2016/339

400 20. Ändring i den grafiska manualen med anledning av namnbyte av Bergslagens miljö- och byggnämnd Föredragande: Malin Sjöberg Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige i Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora beslutade i juni 2016 om organisationsförändringar och namnbyte av Bergslagens miljö- och byggnämnd och förvaltning till Samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen. Samtidigt beslutades att Bergslagens kommunalteknik byter namn till Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. Organisationerna kommer att ha en gemensam logotyp som tagits fram i samråd mellan kommunerna. Med anledning av dessa beslut behöver den grafiska manualen uppdateras. Kommunchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 6 oktober 2016 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Revidering av den grafiska manualen med anledning av att Bergslagens miljö- och byggnämnd och förvaltning byter namn och logotyp från och med den 1 januari 2017 antas Handlingar Ändring i grafisk manual BMB.pdf (inkluderad nedan) Sida 28 av 28

401

402