FOLKLIVSARKIVET LUND LUF 107 GUDSTJÄNST OCH NATTVARDSGÅNG.

Transkript

1 FOLKLIVSARKIVET LUND LUF 107 GUDSTJÄNST OCH NATTVARDSGÅNG. Denna frågelista avser att införskaffa detaljerade skildringar av gudstjänstfirandet så långt tillbaka sagesmänen minns. Det är av vikt att tidsuppgifter lämnas samt att såväl berättarens som upptecknarens som upptecknarens kyrkosamfund angives. Av stor betydelse är att få veta om de sedvänjor som omtalas fortfarande förekomma eller om de försvunnit och i så fall vid vilken tid. Berätta allt Ni kommer ihåg från gudstjänsten förr i tiden även sådant som inte efterfrågas här. Namnge de präster som särskilt omtalas. GUDSTJÄNSTEN Vad kallades högmässogudstjänsten (tjänst, mässa)? Vad kallade man de olika gudstjänsterna i övrigt. Vilka tider på dagen hölls de? Hade man särskilda benämningar för högmässa med och högmässa utan nattvardsgång? Vilka? Hur ofta besökte man i regel de olika gudstjänsterna? Vuxna? Ungdomar? Barn? Skiftades husbonde- och tjänstefolk om att gå i kyrkan? Vilka har ansetts vara de mest betydelsefulla gudstjänsterna under året? Har det varit brukligt att vissa söndagar övervara gudstjänsten i en annan kyrka än hemsocknens? Om så varit fallet berätta utförligt om detta bruk. Har man gått till en annan kyrka för att höra en viss präst? Förberedde man sig på något särskilt sätt till gudstjänsten? Hur? Tog man på sig särskilda kläder för kyrkobesöket? Mannens dräkt? Kvinnans? Barnens? Särskild svart dräkt vid speciella högtider, t.ex. långfredagen? När upphörde detta bruk? Hur färdades man till kyrkan? Gick män och kvinnor tillsammans eller var för sig? Fanns det någon särskild kyrkstig? Särskilda viloplatser? Minns Ni några särskilda bruk som var förknippade med färden till kyrkan och kyrkstigen, så berätta härom. Brukade man samlas och stå och samtala innan gudstjänsten? Var samlades man i så fall (sockenstugan, kyrkbacken)? Brukade man dela upp sig i olika grupper och hade dessa sina bestämda platser? Fanns det någon krog eller liknande näringsställe invid kyrkan? Vem innehade den? Var det sed att männen skulle gå in där före eller efter gudstjänsten? Kunde det hända att någon dröjde sig kvar där under gudstjänsten? Uppteckna vad som berättats härom? Har det förekommit att man haft brännvin med att bjuda på vid kyrkan? Har man talat om kyrksup? Vad menades härmed? När gick man in i kyrkan? Hur uppfattades det att komma efter predikans början? Hade man för sed att gå in allteftersom man kom till eller skulle en viss social rangordning eller annan ordning iakttages? Hur gick det för den som kom för sent till 1

2 gudstjänsten? Hände det att folk under gudstjänsten stannade kvar ute på kyrkbacken eller i vapenhuset och förde oväsen? Vem ålåg det att förhindra sådant? Hade man bestämda platser i kyrkan? Berätta allt Ni kommer ihåg om bänkfördelningen? Lade man sig vinn om ett ståtligt och imponerande i kyrkan? Hur tog sig detta uttryck? Har det t.ex. förekommit att husbonden av denna anledning tagit piskan med sig in i kyrkan under gudstjänsten? Var placerade man sina huvudbonader? Har det förekommit att kvinnorna tagit av sina huvudbonader (dukar eller mössor) eller del därav, t.ex. någon ytterhalsduk, under gudstjänsten? När togo de åter på dem? Hur försökte man hålla sig varm i kyrkan vintertid? Brukade man ha med sig kryddväxter att lukta på under gudstänsten? Vilka sorter? Förekom det att man förtärde något under gudstjänsten? Hur ställde sig prästerna till en sådan sed? Har det berättats något om, att man hade särskild vakt i kyrkan under gudstjänsten? Minnen av störande intermezzon under gudstjänsten? Var kyrkan under de stora helgerna prydd på något särskilt sätt? Beskriv den traditionella utsmyckningen vid de olika högtiderna. Hur anskaffades ljus till kyrkan? Förekom knäfall under gudstjänsten? I så fall när? Vid vilken tid upphörde denna sed? Lutade man sig ned i bänkarna vid vissa moment i gudstjänsten? Vad kallades detta? Brukade man göra korstecken, buga resp. niga? När? Skulle hela församlingen resa sig vid vissa tillfällen (vilka?) eller var det några gudstjänstbesökare, t.ex. begravningsgäster eller de som hade sorg, som förblevo sittande under hela gudstjänsten? Hur har bruket förändrats härvidlag? Vad berättar man om prästens sätt att predika i gamla tider? Om personliga uppgörelser med åhörarna i predikan o.s.v.? Hur länge brukade prästen predika? Tills timglaset var utrunnet? Brukade prästen med hänsyn till kölden i kyrkan hålla kortare predikningar på vintern? Brukade prästen ha en vit duk i handen när han predikade eller stod vid altaret? Vad kallades denna? Ansåg man att den hade en särskild funktion? Vad ansågs vara det mest betydelsefulla momentet i gudstjänsten? Hur hade man det ordnat med musik och sång i kyrkan på den tiden då orgel ännu inte fanns? Var hade klockaren sin plats? Hade klockaren någon eller några av församlingen till hjälp att leda psalmsången? Vilka? Vad kallades de? Hade man den uppfattningen att sången i kyrkan blev bättre eller sämre när orgel anskaffades? Hur sjöng man av gammalt psalmerna i kyrkan (långsläpigare än nu, på andra melodier)? Har det förekommit att män och kvinnor sjungit var sin vers av psalmen? Vad kallades det? Var det endast vissa psalmer som sjöngs på detta sätt? Vilka? Var det endast på vissa högtidsdagar detta sångsätt brukades? I så fall vilka? Tävlade man inbördes om vem som kunde sjunga 2

3 kraftigast? Beteckningen för växelsången mellan präst och församling? Minns man någon av dessa växelsånger? Vilka psalmer sjöngs vid de olika stora helgerna? Förekom någon gång innan man fick orgel, instrumentalmusik i kyrkan? Av vad slag? Har det förekommit att psalmodikon använts i kyrkan? Var det vanligt att i kyrkan läsa förböner för sjuka församlingsbor? Beteckningen för detta? Hade man uppfattningen att sådan bön var verksammare i vissa kyrkor än i andra? Hur betedde sig kyrkfolket under pålysningar, tacksägelser efter avlidna, kungörelser och andra allmänna meddelanden från predikstolen? Stannade kvinnorna kvar i kyrkan när kungörelserna lästes? Har prästens olika sätt att läsa kungörelserna omtalats? Uttryck för att det lyses till äktenskap för någon? Skämtsamma uttryck? Uttryck för tacksägelse för en avliden? Har man menat att prästen visat mannamån och hållit likpredikan allt efter den ersättning han fått? När upptogs kollekten, (i bössa, genom håv, på altaret)? Vilka benämningar? Om håv användes hur såg denna då ut och vad kallades den? Vem gick med håven? Var började och slutade man? Har det förekommit att man växlat pengar i håven? Hände det att man tog upp kollekt till prästen om han var fattig? Har det varit bruk att prästen, klockaren, skolläraren eller någon annan efter gudstjänstens slut hållit förhör på predikans innehåll? Hur ofta skedde det? Vad kallades det och hur gick det till därvid? Skulle man gå ut ur kyrkorna i någon viss ordning? Beskriv hur det gick till på kyrkbacken då man kom ut ur kyrkan. Har man i samband med gudstjänstbesökaren brukat göra uppköp i någon handelsbod vid kyrkan? Bruk i samband med hemfärden? Skulle man vid hemkomsten hälsa de hemmavarande på något visst sätt? Hur? Brukade man relatera predikan och kungörelserna för dem? Hur tillgick det när prästen höll andaktsstund ute i socknen? Var det särskilt festligt då prästen kom? Kom det folk från andra orter dit? Vem skulle ta emot prästen? Gick det i tur efter hushåll? NATTVARDSGÅNGEN Beteckningar för nattvardsgång? Hur många gånger om året om året anordnades nattvardsgång? Hur skedde påfyllningen? Ansågs nattvardsgången på vissa tider på året (vilka?) betydelsefullare än eljest? Om inga nattvardsgäster infunno sig hur benämndes då detta? Hur ofta ansågs det att man borde taga del av nattvarden? Har det varit brukligt att gå 3

4 till nattvarden innan man företog sig något viktigt? Gick husbonde och tjänstefolk, bönder och torpare etc. till nattvarden samtidigt eller på var sina söndagar? Gick man rotevis? Har utestängning från nattvard under en viss bestämd tid förekommit? Var har i så fall varit orsaken och vem bestämde att så skulle ske? Har det omtalas att vissa gärningsmän helt ha vägrats nattvarden? Vilka? Vet Ni om det bevisligen hänt? Har enskild kommunion förekommit annat än vid sjukbädd? Berätta i så fall om Ni känner till därom? Har det hänt att någon fått mottaga vinet ur kalkens fot? Vad kallade man nattvardsvinet och oblaten? Var förvarades vinet? Hur förfors med överblivna oblater? Hur ansåg man att nattvardens undfående "verkade". När och var skulle man anmäla sig till nattvardsgång? Vad kallades detta? Var det förenat med någon avgift, frivillig eller obligatorisk? Vad användes i så fall dessa pengar till? Lästes det upp i kyrkan vad var och en givet? Lämnade man gåvor till prästen då man anmälde sig till nattvardsgång? Har Ni hört talas om nattvardspolletter? Vad var det? När ägde det allmänna skriftermålet rum? Förekom enskilt skriftermål? När ägde kommunionförhöret rum? Hur tillgick detta? Vad hände om någon inte hade tillfredsställande kunskaper? Har det hänt att någon oanmäld och utan föregående kommunionförhör undfått nattvarden? Vad kallades detta? Vad hände om det upptäcktes? Hur förberedde man sig till nattvardsgången? Var det särskilt noga med den personliga snyggheten före ett sådant kyrkobesök? Har man haft den uppfattningen att man inte borde äta något innan man gick till nattvarden? Vad blev annars följden? Har det hänt att prästen uppmanat församlingsborna att förtära något innan de gingo till nattvarden? Beredde man sig på något annat sätt enskilt eller gemensamt till nattvardsgången? Hade man en sträng uppfattning om att vara värdig eller ovärdig att gå till nattvarden? Hur var man klädd vid nattvardsgång? Varigenom skilde sig den dräkt man då bar från den vanliga kyrkdräkten? Vad kallades den? Benämningar på enskilda plagg som speciellt buros vid nattvardsgång? Hörde det till att man skulle ha en näsduk i handen? Finns några minnen av att man även sedan den egna sockenkyrkan byggts gått till nattvarden i dennas gamla moderkyrka? Har det förekommit att man vid nattvardsgången ringt i en särskild liten klocka inne i kyrkan? Vad kallade man denna klocka? Skulle nattvardsgästerna sitta på någon särskild plats i kyrkan? Redogör utförligt hur det gick till vid nattvardsgången. I vilken ordning gick man till och från altarringen? Efter social ställning, efter ålder eller kön? Skulle vissa plagg 4

5 avtagas innan man gick fram till altaret? Vilka? Benämningen på en krets nattvardsgäster vid altaret? Har det förekommit att det varit trängsel och oreda vid altardisken? Vilka åtgärder ha i så fall vidtagits? Vilka märken tydor eller varsel har man tagit vid nattvardsgången? Vad berättar man om trolldom och hemliga konster som personer kunde öva med bröd och vin vid nattvardsbordet? Brukade nattvardsgästerna buga resp. niga innan de gingo från altaret? Har altarsedlar utdelats? Vad innebar detta? Fanns det några föreskrifter för uppförandet den dag man varit till nattvarden? Skulle man hälsa de hemmavarande på något särskilt sätt? Fanns det någon traditionell maträtt som nattvardsgästen skulle ha vid hemkomsten? Beteckningar för att prästen kallas till någon sjuk och ger honom nattvarden? Hur benämndes de nattvardskärl han därvid använde? Tro och föreställningar därom? Har man själv köpt nattvardsvin och givit sjuka i tro att det varit helbrägdagörande? November