MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript

1 LAGMOTION 28/2006 rd Lag om ett forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor och till lagar om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän och 1 och 10 i lagen om grunderna för avgifter till staten Till riksdagen MOTIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Vi föreslår en lag om ett forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor. Avsikten är att institutet skall vara ett oberoende forskningsinstitut i anknytning till riksdagen. Institutet skall bedriva forskning som gäller internationella politiska och ekonomiska relationer och EU-frågor samt göra aktuella utredningar om dessa. När det nya forskningsinstitutet inrättas behöver också lagen om riksdagens tjänstemän och lagen om grunderna för avgifter till staten ändras. Motionen hänför sig till statsbudgeten för Lagarna avses träda i kraft den 1 januari MOTIVERING 1 Allmän motivering Finland har för närvarande inget tillräckligt resursstarkt institut i gränslandet mellan universitetsforskning, politiskt beslutsfattande och förvaltning som huvudsakligen analyserar internationella relationer och EU-frågor och håller igång den anslutande samhällsdebatten. En sådan tankesmedja skulle kunna sköta många uppgifter som för närvarande är utspridda på olika ministerier och universitet och som kräver en ny aktör om de skall skötas grundligt. I syfte att rätta till situationen föreslår vi att ett institut inrättas i anknytning till riksdagen, nämligen forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor. Det centrala syftet med forskningsinstitutet är att, vid behov även snabbt, ta fram högklassig forskning och högklassiga utredningar om aktuella ämnen med avseende på Finlands utrikesoch säkerhetspolitik samt med avseende på EUbeslut. Avsikten är att genom forskning och utredning erbjuda objektiv expertis och samtidigt fördjupa samhällsdebatten om EU-frågor och internationella politiska och ekonomiska frågor samt att stödja det politiska beslutsfattandet. Forskningsinstitutets verksamhetsområde avses omfatta internationella relationer och Euro- Version 2.1

2 peiska unionen i vid bemärkelse inom olika vetenskapsdiscipliner. En allmänt hållen definition av verksamhetsområdet ger möjlighet till att anpassa forskningsinstitutets verksamhet till föränderliga omständigheter. Institutets prioriteringar vid olika tidpunkter skall fastslås närmare i den verksamhetsplan som styrelsen årligen godkänner. Utöver forsknings- och utredningsarbetet skall institutet ordna konferenser och seminarier, utöva publikationsverksamhet, delta i internationellt samarbete och hålla kontakt med de politiska beslutsfattarna och det civila samhället både nationellt och internationellt. Verksamhetsområdet avses inte omfatta akademisk utbildning och omedelbart anknuten forskning, så någon konkurrenssituation i förhållande till universitet och högskolor uppkommer inte. Eftersom institutet avses ha status av ett oberoende forskningsinstitut i anknytning till riksdagen, måste en lag stiftas där dess uppgifter och förvaltningsstruktur anges. Forskningsinstitutet kommer att överta Utrikespolitiska institutets verksamhet; huvudman för det institutet är Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Utrikespolitiska institutet har redan länge haft ett gott samarbete med riksdagens utrikesutskott. Utrikespolitiska institutets har i egenskap av självständig aktör i förhållande till statsförvaltningen erbjudit bl.a. utrikesutskottet sina forskares sakkunskap. Utskottet har regelbundet hört dem som sakkunniga. Utrikesutskottet och Utrikespolitiska institutet har också gemensamt arrangerat introduktion för utskottsmedlemmar och mer omfattande seminarier om aktuella internationella frågor. Det nya forskningsinstitutet avses fortsätta Utrikespolitiska institutets nuvarande verksamhet. I syfte att betona denna kontinuitet skall det nya forskningsinstitutet ha rätt att i sin verksamhet använda namnet Utrikespolitiska institutet. Dessutom är namnet välkänt i internationella sammanhang, och bör även av denna anledning bevaras. Nödvändiga övergångsarrangemang kommer att vidtas för att trygga personalens ställning i det nuvarande Utrikespolitiska institutet. I oktober 2005 hade institutet sammanlagt 22 anställda, av vilka 11 var visstidsanställda forskare och 3 administrativ personal för viss tid. De resterande 8 var fast anställda personer med administrativa uppgifter. Enligt institutets budget för 2005 uppgick löner och arvoden till sammanlagt euro och lönebikostnaderna till euro. Dagens utrikespolitiska institut har också ett offentligt bibliotek. Det är meningen att ett separat avtal skall ingås om överföringen av bibliotekets lösöre och institutets övriga lösöre till riksdagen. Dessutom är det meningen att avtala om en överföring till staten av rätten att publicera tidskriften Ulkopolitiikka. Finansieringen av det nya forskningsinstitutet skall tryggas i statsbudgeten genom ett årligt anslag för institutets omkostnader under riksdagens huvudtitel. Anslagsbehovet uppskattas till ca 3 miljoner euro om året. Det nuvarande utrikespolitiska institutet beviljades ca 1,02 miljoner euro i statsbidrag På grund av sina ekonomiska konsekvenser hänför sig motionen till statsbudgeten för Detaljmotivering Lagen om ett forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor 1.Uppgifter och ställning. Paragrafen innehåller bestämmelser om forskningsinstitutets ställning i anknytning till riksdagen och en beskrivning av dess uppgifter. Det nya institutet skall enligt förslaget vara ett oberoende forskningsinstitut i anknytning till riksdagen. Till uppgifterna avses höra forskning som gäller internationella politiska och ekonomiska relationer och EU-frågor samt relaterade utredningar. Uppgiftsbeskrivningen är relativt allmänt hållen tanken är att täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt. Detta innebär att institutet till exempel kan bedriva samhälls- eller ekonomivetenskaplig forskning, om forskningsämnet i sig kan omfattas av institutets verksamhetsområde. Institutets forskning och utredningar kan styras närmare med hjälp av den årliga verksamhets- och ekonomiplanen, som enligt 2

3 förslaget skall godkännas av styrelsen. Ämnesområdena för utredningarna kommer självfallet väsentligen också att vara beroende av de dagsaktuella informationsbehov som institutets samarbetsparter, särskilt statsförvaltningen, har vid olika tidpunkter. I de ärenden som anknyter till forskningsverksamheten skall forskningsinstitutet vara oberoende också av riksdagen. Av de skäl som framförs i de allmänna motiven avses forskningsinstitutet ha rätt att i sin verksamhet använda namnet Utrikespolitiska institutet. Detta föreslås uttryckligen i 2 mom. 2. Styrelsen och dess sammansättning. I denna paragraf föreslås de grundläggande bestämmelserna om styrelsen, som är institutets viktigaste förvaltningsorgan. Enligt 1 mom. skall institutets verksamhet ledas av en niomannastyrelse. Styrelseledamöterna föreslås ha en mandatperiod på fem år så att styrelsen kan planera och styra institutets verksamhet tillräckligt långsiktigt. Genom en femårig mandatperiod skulle man också se till att styrelsens verksamhet i fråga om de styrelseledamöter som riksdagen väljer inte är knuten till riksdagens valperiod. På detta sätt kan man understryka att forskningsinstitutet sin administrativa ställnings till trots är funktionellt oberoende av riksdagen. Bestämmelser om exceptionell mandatperiod för vissa av styrelseledamöterna i institutets startskede föreslås i 14 2 mom. Enligt 2 mom. skall riksdagen välja styrelsen. Sex styrelseledamöterna väljs enligt förslaget bland personer som föreslagits av aktörer utanför riksdagen så att en väljs på förslag från statsrådets kansli, en på förslag från utrikesministeriet, en på förslag från utrikesministeriet, två på förslag från Finlands Akademi, en på förslag från Finlands universitetsrektorers råd och en på förslag från Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Det har ansetts motiverat att reservera en plats i styrelsen för en representant för Stiftelsen för utrikespolitisk forskning av den anledningen att det nya forskningsinstitutet delvis fortsätter med den forskningsverksamhet som bedrivits av Utrikespolitiska institutet under stiftelsens huvudmannaskap. även om tre styrelsemedlemmar väljs utan att de föreslås av någon aktör utanför riksdagen förutsätter momentet ändå inte att dessa tre medlemmar är riksdagsledamöter. Inför valet av styrelseledamöter skall statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning för riksdagens talman uppge namnet på två och Finlands Akademi namnet på fyra personer senast tre månader innan valet skall förrättas. Syftet med den föreslagna tidsfristen är att se till att riksdagen noggrant kan granska de föreslagna personernas behörighet innan valet förrättas. I 4 a 2 mom. i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, jämställdhetslagen) finns bestämmelser om sammansättningen av organ inom den offentliga förvaltningen. Om exempelvis en inrättning har en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan som består av förtroendevalda skall i det organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte särskilda skäl talar för något annat. Enligt 3 mom. i samma paragraf skall alla de parter som ombeds utse kandidater till sådana organ i mån av möjlighet föreslå både en man och en kvinna för varje post. Med beaktande av 2 2 mom. i jämställdhetslagen måste dessa regler också tillämpas på styrelsen i det nya forskningsinstitutet i anknytning till riksdagen. Därmed bör statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning innan de utser vem de skall föreslå till styrelsen se till att jämställdhetslagens krav uppfylls. Det föreslagna 2 mom. anger också att en ny styrelseledamot skall väljas utan dröjsmål om en ledamot avgår eller avlider. Enligt 3 mom. utser styrelsen inom sig en ordförande och en vice ordförande. Det vore praktiskt om den styrelsemedlem som valts på förslag av statsrådets kansli sammankallade det första styrelsemötet när institutet inleder sin verksamhet. Något behov av att genom lag reglera 3

4 detta specialarrangemang i inledningsskedet finns ändå inte. Enligt 4 mom. är det riksdagens kanslikommission som fastställer styrelseledamöternas arvoden. 3. Behörighetsvillkor för styrelseledamöter. I paragrafen föreslås bestämmelser om behörighetsvillkoren för styrelseledamöterna. Dessa skall enligt avsikt variera beroende på vem som föreslagit ledamoten. Den styrelseledamot som väljs på förslag av statsrådets kansli skall ha god kännedom om frågor som gäller Europeiska unionen och praktisk erfarenhet av dessa. Detta har ansetts motiverat dels i syfte att se till att det finns sakkunskap inom institutets andra huvudsektor, dels också för att samordningen när det gäller beredning och behandling av ärenden som avgörs inom Europeiska unionen samt övergripande och institutionella frågor som är centrala för utvecklingen av unionen enligt 12 2 punkten i reglementet för statsrådet (262/2003) uttryckligen hör till statsrådets kansli. Av den medlem som väljs på utrikesministeriets förslag kommer det att krävas förtrogenhet med utrikespolitiken och även praktisk erfarenhet av utrikespolitiska frågor. På detta sätt bidrar man till att trygga faktisk utrikespolitisk expertis i forskningsinstitutets styrelse. De föreslagna behörighetsvillkoren för de ledamöter som väljs på förslag från statsrådets kansli och utrikesministeriet innebär att också personer som inte är anställda av statsrådets kansli eller utrikesministeriet kan komma i fråga. Av de ledamöter som väljs på förslag av Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forsknings förslag skall det enligt förslaget inte krävas i praktiken förvärvad kännedom om någon av institutets huvudsektorer, eftersom detta kommer att tryggas genom den expertis som representanterna för statsrådets kansli och utrikesministeriet besitter. Däremot skall de styrelseledamöter som företräder de ovan nämnda aktörerna ha god förtrogenhet med den akademiska forskningen inom en av huvudsektorerna för institutets verksamhetsområde. Det kommer ändå inte att krävas att dessa ledamöter företräder expertis inom huvudsektorerna. Genom detta spelrum i fråga om behörighetsvillkoren har man å ena sidan velat se till att Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning kan utse sina kandidater med vederbörlig hänsyn till vilka områden institutet just då prioriterar i sin verksamhet. Å andra sidan kan man tack vare detta också till styrelsen välja de mest kompetenta av de tillgängliga kandidaterna, oavsett hur deras forskningsområden exakt definieras. Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning Av 2 2 mom. framgår att till styrelsen också väljs tre personer som inte föreslagits av aktörer utanför riksdagen. Av dessa medlemmar krävs kännedom om forskningsinstitutets verksamhetsområde. 4.Styrelsens uppgifter. Denna paragraf innehåller en förteckning över styrelsens uppgifter. Dess viktigaste uppgift är enligt detta att övervaka och styra forskningsinstitutets verksamhet samt att ta initiativ till utveckling av verksamheten. Denna befogenhet att styra verksamheten skall styrelsen använda främst genom att årligen besluta om institutets budgetförslag samt verksamhets- och ekonomiplan. Vidare är det styrelsen som skall godkänna verksamhetsberättelsen och utnämna direktören och direktörens ställföreträdare samt besluta om deras tjänstledigheter och vid behov också deras uppsägning. Styrelsen uppgifter omfattar också att fastställa institutets arbetsordning med närmare föreskrifter om förvaltnings- och personalärenden. Närmare bestämmelser om arbetsordningens innehåll finns i förslagets 13. Det är inte meningen att paragrafen skall innehålla en uttömmande förteckning över styrelsens uppgifter, utan enligt generalklausulen i sista punkten skall styrelsen också avgöra andra vittomfattande eller principiellt viktiga frågor som gäller institutets verksamhet och som sty- 4

5 relsen tar upp till behandling eller direktören hänskjuter till styrelsen. 5. Hur styrelsen fattar beslut. Denna paragraf avses innehålla bestämmelser om när styrelsen är beslutför och hur den fattar beslut. För beslutförhet kommer det att krävas att ordföranden eller vice ordföranden samt minst fyra andra ledamöter är närvarande på mötet. Meningsskiljaktigheter avgörs genom omröstning och som beslut gäller då den mening som flertalet har understött. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst. 6. Forskningsinstitutets direktör och direktörens ställföreträdare. I 1 mom. finns de grundläggande bestämmelserna om direktören: direktören har femårig mandattid och står i tjänsteförhållande till riksdagen. Direktören skall också ha en ställföreträdare. Bestämmelser om detta finns i 2 mom. Såsom framgår av motiveringen till 8 är avsikten den att direktörens ställföreträdare också genom arbetsordningen kan få beslutsrätt i frågor som annars skulle höra till direktören. Eftersom direktörens ställföreträdare därmed avses kunna utöva synnerligen omfattande beslutsrätt med avseende på institutet föreslår vi att både direktören och direktörens ställföreträdare står i tjänsteförhållande till riksdagen. Därför är det meningen att inrätta en tjänst för den som skall sköta uppgiften som direktörens ställföreträdare. Den som får denna tjänst kan vara en av institutets anställda, exempelvis en forskningsledare, eller också en person utifrån. Bestämmelsen anger inte om personen skall utnämnas till tjänsten tills vidare eller för viss tid. Också tjänstebenämningen kan fastslås särskilt när den inrättas. Enligt förslaget skall lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) tillämpas på direktören, direktörens ställföreträdare och tjänsterna som direktör och direktörens ställföreträdare. Med detta avses exempelvis lagens bestämmelser om inrättande av tjänster, utnämning till en tjänst och avslutande av tjänsteförhållanden. På grund av forskningsinstitutets oberoende ställning kan alla bestämmelser i den lagen ändå inte tillämpas direkt, och därför anger 3 mom. att den nu föreslagna lagen skall tillämpas i första hand när dess bestämmelser avviker från lagen om riksdagens tjänstemän. Nedan föreslås dessutom ändringar i lagen om riksdagens tjänstemän till följd av att tjänsterna som direktör och direktörens ställföreträdare inrättas. 7. Behörighetsvillkor för direktören och direktörens ställföreträdare. Enligt 1 mom. skall behörighetsvillkoren för direktörstjänsten vara doktorsexamen eller lärdomsprov som berättigar till doktorsgraden, god förtrogenhet med institutets verksamhetsområde och i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. Det har med beaktande av forskningsinstitutets verksamhetsområde ansetts motiverat att kräva doktorsexamen av direktören. Till direktör skall ändå också kunna utnämnas en person som saknar doktorsexamen, men som har avlagt lärdomsprov som berättigar till doktorsgraden. Tanken med formuleringen "god förtrogenhet med institutets verksamhetsområde" är att täcka in institutets båda huvudsektorer, dvs. å ena sidan internationella relationer generellt och å andra sidan EU-frågor. Detta innebär ändå inte att den som får direktörsposten skall vara lika förtrogen med båda områdena, utan det räcker med att personen i fråga genom sin forskning eller annars har visat god kännedom om den ena sektorn och dessutom sådan bred kompetens att den kan anses ge förutsättningar för framgångsrik ledning av forskningsinstitutets verksamhet. Såsom framgår av lagförslag 2 skall direktörstjänsten enligt förslaget tillhöra gruppen "i statsbudgeten specificerade tjänster" enligt 4 2 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän. Utan särskild reglering skulle detta i enlighet med 9 i samma lag leda till att bara finska medborgare kan utnämnas till tjänsten. Vi har ändå ansett att en sådan begränsning inte behövs, särskilt med beaktande av institutets verksamhetsområde och det faktum att institutets uppgifter inte inbegriper utövning av offentlig makt. Därför föreslår vi att paragrafen skall innehålla en uttrycklig bestämmelse om att den som utnämns till direktör inte behöver vara finsk medborgare. Även till- 5

6 lämpning av 12 3 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän kan komma att bli aktuell. Enligt den kan kanslikommissionen av särskilda skäl bevilja dispens från de krav på språkkunskaper som ställs i samma paragraf. Behörighetsvillkor för den tjänst vars innehavare verkar som direktörens ställföreträdare skall enligt 2 mom. vara lämplig högre högskoleexamen. Med detta avses en examen som ger personen i fråga de färdigheter som behövs för att kunna agera ställföreträdare för direktören eller för att kunna avgöra de administrativa ärenden som ställföreträdaren enligt arbetsordningen i övrigt skall avgöra. 8. Direktörens uppgifter. Enligt denna paragraf omfattar direktörens uppgifter att leda forskningsinstitutets verksamhet, se till att verksamheten utvecklas och effektiviseras samt anställa och entlediga medarbetare. Det är dock styrelsen som skall utnämna direktörens ställföreträdare i enlighet med 4 4 punkten. Direktören får också avgöra de ärenden som enligt den föreslagna lagen inte hör till styrelsen eller som institutets arbetsordning inte bestämmer något annat om. Direktören kan till exempel på institutets vägnar avtala om gemensamma forskningsprojekt med andra forskningsinstitut och besluta om betydande anskaffningar av anläggningar och utrustning. Det skall ändå vara möjligt att genom arbetsordningen överföra rätten att avgöra vissa frågor till andra anställda på institutet, närmast då direktörens ställföreträdare. Paragrafen anger inte hur direktören skall fatta sina beslut, men arbetsordningen skall ange vilka ärenden direktören avgör efter föredragning. 9. Forskningsinstitutets personal. Enligt paragrafen kan forskningsinstitutet bland sina anställda ha forskningsledare, forskare, specialsakkunniga samt administrativ och annan stödpersonal, som skall stå i anställningsförhållande till riksdagen. Förteckningen över tjänstebenämningar är inte uttömmande. De praktiska arrangemangen avseende verksamheten på institutet motiverar att institutet kan anställa meriterade forskare med titeln forskningsledare; dessa kan antingen leda ett visst forskningsprojekt eller under längre tid ha ansvaret för ett visst angivet forskningsområde. Institutet skall också kunna ha både fast anställda forskare och forskare anställda för ett visst forsknings- eller utredningsprojekt. Utöver de egentliga forskarna skall institutet också kunna ha experter på olika områden exempelvis när pågående utredningar så kräver. Exempelvis f.d. tjänstemän inom utrikesförvaltningen skulle kunna anställas som specialsakkunniga. Vi har inte ansett det vara ändamålsenligt att i lag fastslå benämningar på de övriga arbetsuppgifterna på institutet. Med formuleringen "administrativ och annan stödpersonal" vill vi ändå signalera att administrationen bör hållas så lätt som möjligt och att de som inte hör till forskningspersonalen uttryckligen skall stödja institutets huvudfunktioner. 10. Delegation. Paragrafen innehåller bestämmelser om forskningsinstitutets delegation, dess rådgivande vetenskapliga råd och deras sammansättning. Forskningsinstitutets högsta beslutande organ är styrelsen detta går att utläsa ur 4. Men om man beaktar hurdan verksamhet institutet bedriver när det gäller forskning och aktuella utredningar, ser man också att det behövs en bred delegation vid institutet. Den kan följa institutets verksamhet under mer fria former än styrelsen och hålla kontakt med viktiga parter för institutets verksamhet. Delegationen skall dessutom följa vilken genomslagskraft institutets verksamhet får i samhället. Exempelvis skulle den kunna bedöma vilken inverkan institutets utredningar har haft på samhällsdebatten och fattade beslut. Dessa bestämmelser ingår i 1mom. I 2 mom. föreslås en mandatperiod på fyra år för delegationen, vilket innebär att de delegationsmedlemmar och styrelseledamöter som står i tur att avgå i allmänhet inte byts ut samtidigt. En av tankarna bakom detta är att se till att institutets verksamhet är långsiktig och planmässig. 6

7 För en mandatperiod på fyra år talar också förslaget om att högst åtta riksdagsledamöter skall sitta med i delegationen. Dessa ledamöters mandatperiod skall anpassas till riksdagens valperiod med hjälp av övergångsbestämmelsen i 14 3 mom. Utöver riksdagsledamöterna skall delegationen bestå av högst tolv företrädare för samarbetsparter som är viktiga för institutets verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om företrädare för statsförvaltningen, forskarsamhället eller näringslivet. Eftersom forskningsinstitutet delvis övertar det nuvarande utrikespolitiska institutets verksamhet faller det sig naturligt att Paasikivi-Samfundet alltid är representerat i delegationen. Det är meningen att riksdagens kanslikommission både utser de riksdagsledamöter som skall sitta i delegationen och kallar de övriga medlemmarna. Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. I paragrafens 3 mom. föreskrivs om det rådgivande vetenskapliga råd som skall verka i anslutning till forskningsinstitutet. Tanken är att rådet stöder institutets verksamhet och dess utveckling. Det förslås därför i momentet att styrelsen till medlemmar av rådet kallar företrädare för inhemska och utländska universitet och forskningsinstitut samt internationella organisationer som har kännedom om forskningsinstitutets verksamhetsområde. Eftersom rådet uttryckligen har en rådgivande funktion är det ändamålsenligt att institutets styrelse ges i uppdrag att bestämma närmare om hur rådets verksamhet skall se ut. 11. Forskningsinstitutets ekonomi. Verksamheten skall i enlighet med vad som sagts ovan finansieras genom statsbudgeten. En bestämmelse om ett årligt anslag i statsbudgeten föreslås därför i. I enlighet med vad som sägs i detaljmotiven skall anslaget tas upp under riksdagens huvudtitel, och i dagens läge uppskattas det uppgå till cirka 3 miljoner euro om året. I 2 mom. finns för klarhets skull en bestämmelse om att institutet har rätt att ta emot donationer och testamenten för syften som främjar dess verksamhet. Institutet skall ha rätt att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna när det tillhandahåller tjänster. Därför innehåller 3 mom. en uttrycklig bestämmelse om avgifter för prestationer till utomstående. Avgifterna skall bestämmas enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Bland de avsedda avgifterna kan nämnas bland annat avgifter som institutet tar ut för att täcka kostnaderna för de kopior av forskningsrapporter och utredningar som skickas till utomstående. Denna bestämmelse avses inte gälla forskningsavtal enligt 12 och andra avtal som gäller institutets egentliga verksamhet; i stället skall ersättningen för forskning och utredningar alltid avtalas särskilt med beställaren. Eftersom forskningsinstitutet skall knytas till riksdagen skall det tillämpa samma principer som riksdagen och dess ämbetsverk redan nu tillämpar i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten. Förslaget innehåller därför också en ändring av den lagen i enlighet med detta ändamål. 12. Forskningsavtal och forskningssamarbete. Forskningsinstitutet kommer inte att vara en självständig juridisk person, eftersom det är knutet till riksdagen. Därför behövs bestämmelser om forskningsinstitutets rätt att i eget namn ingå avtal om forsknings- och utredningsprojekt inom sitt verksamhetsområde. Enligt den föreslagna paragrafen skall institutet kunna ingå avtal både med myndigheter och med sammanslutningar samt vid behov också med enskilda. Dessutom skall institutet kunna ingå samarbetsavtal om forsknings- och utredningsprojekt med universitet och andra forskningsinstitut. 13. Forskningsinstitutets arbetsordning. Enligt den föreslagna 4 5 punkten hör det också till styrelsens uppgifter att fastställa forskningsinstitutets arbetsordning. Den avses innehålla för det första föreskrifter om behandlingen av institutets administrativa ärenden och om andra ärenden som rör institutets interna förvaltning 7

8 samt vid behov också om de anställdas uppgifter. Arbetsordningen skall också kunna innehålla föreskrifter om examina och andra särskilda kvalifikationer som krävs av personalen. Undantaget är behörighetsvillkoren för posterna som direktör och direktörens ställföreträdare, som fastställs i den föreslagna 7. Krav på särskilda behörighetsvillkor skall ändå i sista hand bygga på styrelsens bedömning om att de behövs för en adekvat skötsel av uppgiften i fråga. 14. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Paragrafen avses innehålla den gängse ikraftträdandebestämmelsen och dessutom dels de övergångsbestämmelser som behövs i institutets inledningsskede, dels de bestämmelser som beror på att det nya forskningsinstitutet skall överta verksamheten inom Utrikespolitiska institutet, vars huvudman är Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Enligt 1 mom. skall lagen träda i kraft den 1 januari 2007, som också är startdatum för forskningsinstitutet. Enligt 2 mom. skall ledamöterna i institutets första styrelse kunna väljas och styrelsen kunna börja jobba innan lagen träder i kraft. Detta behövs bl.a. för att institutet skall kunna få en direktör innan verksamheten startar. Den första styrelsens mandatperiod skall därför utan hinder av 2 vara något längre än fem år och pågå till utgången av Men med tanke på kontinuitet och systematik i institutets verksamhet kan det inte anses motiverat att byta ut hela styrelsen på en gång. Därför står det i samma moment också att mandatperioden skall utgå i slutet av 2009 för de styrelseledamöter som vid verksamhetsstarten väljs till den första styrelsen på förslag av statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. För att riksdagen i regel genom en och samma valförrättning för fem år i sänder skall kunna välja de medlemmar som inte föreslås av någon utomstående aktör gäller denna exceptionella mandatperiod för vissa ledamöter i den första styrelsen inte dessa styrelsemedlemmar. Bestämmelser om tillsättande av institutets första delegation finns i 3 mom. Eftersom forskningsinstitutet skall bedriva sin verksamhet i anknytning till riksdagen är det lämpligt att det sitter riksdagsledamöter med i delegationen. Därför är det meningen att delegationens mandatperiod anpassas efter riksdagens valperiod; detta görs genom att bestämma att den första delegationen inte tillsätts förrän efter 2007 års val av riksdagsledamöter. Delegationen skall ändå tillsättas före den 1 juni Enligt 4 i förslaget är det institutets styrelse som skall utnämna direktören. Den skall också se till att tjänsten utlyses. Man bör dock försöka se till att institutet har en direktör genast från starten, och därför föreslås 4 mom. fastslå att det är riksdagen som utlyser direktörstjänsten när den tillsätts första gången. Även om institutet hinner få en direktör innan verksamheten startar kan det gå så att den som väljs till uppdraget inte kan börja sköta tjänsten genast. För den skull innehåller det föreslagna 4 mom. en bestämmelse om att direktören för Utrikespolitiska institutet enligt sitt samtycke vid behov skall fungera som det nya forskningsinstitutets direktör fram till dess att den nya direktören börjar sköta tjänsten. I 5 mom. hänvisas till en särskild överenskommelse som skall ingås om hur de anställda vid Utrikespolitiska institutet blir anställda av riksdagen. Avsikten är att de personer som nu är anställda på Utrikespolitiska institutet om de så önskar skall kunna flytta till det nya forskningsinstitutet och därmed vara anställda av riksdagen på samma anställningsvillkor och med samma anställningsförmåner som de har på Utrikespolitiska institutet när den föreslagna lagen träder i kraft. Ett separat avtal skall i så fall ingås med var och en av de anställda. Även 6 mom. innehåller en hänvisning till ett särskilt avtal. Enligt den föreslagna bestämmelsen övertar riksdagen ansvaret för de ekonomiska förbindelser och andra åtaganden som följer av Utrikespolitiska institutets normala verksamhet och som belastar institutet eller stiftelsen vid utgången av Forskningsinstitutet utövar de rättigheter som följer av avtal som institutet el- 8

9 ler stiftelsen har ingått i anslutning till institutets forskningsverksamhet enligt vad som avtalas särskilt mellan stiftelsen och riksdagen. Det är meningen att forskningsprojekt enligt ingångna avtal skall slutföras i enlighet med de enskilda avtalsvillkoren trots att Utrikespolitiska institutet blir en del av det nya forskningsinstitutet. Den andra parten i de ingångna avtalen kommer självfallet att informeras om detta särskilt. Övergångsbestämmelserna kan också tillämpas på exempelvis avtal om publicering och tryckning som stöder forskningsverksamheten samt på datakommunikationsavtal. Enligt 7 mom. får de åtgärder som behövs för att starta forskningsinstitutets verksamhet vidtas innan lagen träder i kraft. Sådana åtgärder är till exempel att träffa arbetsavtal vid eventuella nyrekryteringar till forskningsinstitutet inför verksamhetsstarten. 2.2 Lagen om riksdagens tjänstemän 2. I 2 mom. finns en förteckning över riksdagens ämbetsverk. Eftersom lagförslag 1 innebär att ett oberoende institut, forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor, inrättas vid riksdagen och att institutets direktör och direktörens ställföreträdare står i tjänsteförhållande till riksdagen har vi ansett det vara motiverat att även nämna institutet i förteckningen över riksdagens ämbetsverk. 3. Enligt 1 mom. är det riksdagens kanslikommission som beslutar när de tjänster som nämns i momentet inrättas, indras eller ändras. Det nya institutets direktör och direktörens ställföreträdare avses stå i tjänsteförhållande till riksdagen, och därför bör kanslikommissionen också besluta om inrättande, indragning och ändring av dessa tjänster. Även dessa tjänster bör således nämnas i momentet. 4. De tjänster som måste specificeras i statsbudgeten räknas upp i 2 mom. En ny 5 punkt föreslås i förteckningen där tjänsten som direktör för forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor nämns som en sådan tjänst. Tillägget medför också lagtekniska justeringar av 3 och 4 punkten i förteckningen. 9. Enligt denna paragraf krävs det finskt medborgarskap av den som utnämns till en tjänst som specificeras i statsbudgeten eller till ett tjänsteförhållande för viss tid för att sköta uppgifter som hör till en sådan tjänst. Ovan har föreslagits att tjänsten som direktör för det nya forskningsinstitutet vid riksdagen skall tillhöra gruppen "i statsbudgeten specificerade tjänster", men enligt 6 1 mom. i lagförslag 1 behöver den som sköter tjänsten emellertid inte vara finsk medborgare. Därför föreslås den här paragrafen för tydlighets skull ange att i fråga om nationalitetskrav på den som innehar forskningsinstitutets direktörstjänst gäller vad som föreskrivs särskilt. 10. Paragrafen innehåller bestämmelser om utnämningsbefogenheter. Enligt 4 4 punkten i lagförslag 1 skall direktören och direktörens ställföreträdare i det nya forskningsinstitutet utnämnas av institutets styrelse. Det är onödigt att upprepa den bestämmelsen i den här paragrafen. I stället föreslås ett nytt 7 mom., som anger att saken regleras särskilt. 11. I denna paragraf finns bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för tjänstemän, främst i form av hänvisningar till författningar på lägre nivå. Bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för forskningsinstitutets direktör och direktörens ställföreträdare finns i 7 i lagförslag 1. Det blir dock tydligare om man i ett nytt 3 mom. i den här paragrafen hänvisar till lagen om forskningsinstitutet. 29. Denna paragraf föreskriver om de tjänster som inte i samma utsträckning skyddas från uppsägning på de av tjänstemännen beroende grunder som nämns i lagens 28 2 mom. De tjänstemän som räknas upp i 29 kan sägas upp då det med beaktande av tjänsteförhållandets art finns ett godtagbart och motiverat skäl för uppsägningen. De uppräknade tjänsterna är desamma som i förteckningen i 4 över tjänster som kräver spe- 9

10 cifikation i statsbudgeten, med undantag av tjänsten som generaldirektör vid statens revisionsverk. Med avseende på detta bör en ny 4punkt läggas till där tjänsten som direktör för det nya forskningsinstitutet nämns. Tillägget behövs i synnerhet för de situationer där en ny direktör måste tillsättas för att trygga institutets verksamhet, även om det inte föreligger ett i 28 1 mom. avsett synnerligen vägande skäl som beror på tjänstemannen för uppsägning av tjänsteförhållandet. Tillägget av en ny punkt medför lagtekniska ändringar i 2 och 3 punkten. 49. Kanslikommissionen kan med stöd av 1mom. med tjänstemän ingå ett skriftligt avtal om anställningsvillkoren. Sådana anställningsavtal får inte innehålla sämre villkor än anställningsvillkoren i tjänstekollektivavtal. Frågor som kan regleras med enskilda anställningsavtal är särskilt lön, arbetstid, semester, kostnadsersättning och uppsägningstid. Eftersom det också kan bli aktuellt att ingå ett sådant anställningsavtal med institutets direktör och med direktörens ställföreträdare bör momentet kompletteras med ett omnämnande av detta. 71. Paragrafens 1 mom. innehåller bestämmelser om hur arbetsgivaren utövar sina normala befogenheter. Momentet gäller överföring av en tjänst inom ett ämbetsverk, förflyttning av tjänsteman med stöd av 25, ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid, skriftlig varning, permittering av tjänsteman, avstängning från tjänsteutövning, uppsägning av tjänsteman och hävning av tjänsteförhållande. När det gäller det planerade forskningsinstitutets direktör och direktörens ställföreträdare är det utifrån 4 i lagförslag 1 klart att det är institutets styrelse som har beslutanderätt i de nämnda frågorna. För att hålla regleringen klar och enhetlig är det ändå motiverat med en ny 5 punkt i momentet, i vilken styrelsen anges som det organ som utövar befogenheterna i fråga. De gällande 3 och 4 punkterna måste också ändras rent lagtekniskt på grund av den nya punkten. Ikraftträdandebestämmelse. Eftersom lagförslaget hänger samman med lagförslag 1 måste dessa lagändringar träda i kraft samtidigt som lagen i lagförslag 1, dvs. den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft Lagen om grunderna för avgifter till staten 1. Lagens tillämpningsområde och 10. Särskilda ämbetsverk och inrättningar. Med hänvisning till motiven till 11 i lagförslag 1 bör forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor nämnas i 1 om lagens tilllämpningsområde och 10 om vissa ämbetsverks och inrättningars rätt att fatta självständiga beslut i lagen om grunderna för avgifter till staten. Ikraftträdandebestämmelse. Lagförslaget hänger samman med 11 i lagförslag 1 och måste således träda i kraft samtidigt som lagen i det lagförslaget, dvs. den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att riksdagen godkänner följande lagförslag: 10

11 1. Lag om ett forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Uppgifter och ställning I anknytning till riksdagen finns ett oberoende forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor (forskningsinstitutet) för forskning i internationella politiska och ekonomiska relationer och frågor som berör Europeiska unionen och för utredningar som gäller dessa områden. Forskningsinstitutet använder i sin verksamhet namnet Utrikespolitiska institutet. 2 Styrelsen och dess sammansättning Forskningsinstitutet leds av en styrelse, som består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Mandatperioden för styrelseledamöterna är fem år. Styrelsen väljs av riksdagen. Av styrelseledamöterna väljs en på förslag från statsrådets kansli, en på förslag från utrikesministeriet, två på förslag från Finlands Akademi, en på förslag från Finlands universitetsrektorers råd och en på förslag från Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Inför valet av dessa sex ledamöter skall därför statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning alla för riksdagens talman uppge namnet på två personer och Finlands Akademi på fyra personer senast tre månader innan valet skall förrättas. Om en styrelseledamot avgår eller avlider under mandatperioden skall en ny ledamot i hans eller hennes ställe utan dröjsmål väljas för den återstående mandatperioden. Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. Riksdagens kanslikommission fastställer styrelseledamöternas arvode. 3 Behörighetsvillkor för styrelseledamöterna Den styrelseledamot som väljs på förslag av statsrådets kansli skall ha god kännedom om och praktisk erfarenhet av EU-frågor. Den ledamot som väljs på förslag av utrikesministeriet skall ha förtrogenhet med och praktiskt erfarenhet av utrikespolitik. De ledamöter som väljs på förslag av Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning skall ha god förtrogenhet med forskning på institutets verksamhetsområde. De övriga styrelseledamöterna skall ha förtrogenhet med institutets verksamhetsområde. 4 Styrelsens uppgifter Styrelsen skall 1) övervaka och styra forskningsinstitutets verksamhet och ta initiativ till utveckling av verksamheten, 2) årligen besluta om institutets budgetförslag samt verksamhets- och ekonomiplan, 3) årligen godkänna institutets verksamhetsberättelse, 4) utnämna institutets direktör och direktörens ställföreträdare samt besluta om tjänstledighet och uppsägning när det gäller direktören och direktörens ställföreträdare, 5) fastställa institutets arbetsordning, och 6) avgöra andra vittomfattande eller principiellt viktiga frågor som gäller institutets verksam- 11

12 het och som styrelsen tar upp till behandling eller direktören hänskjuter till styrelsen. 5 Hur styrelsen fattar beslut Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening som flertalet har understött. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. 6 Forskningsinstitutets direktör och direktörens ställföreträdare Mandatperioden för forskningsinstitutets direktör är fem år. Direktören står i tjänsteförhållande till riksdagen. Direktören skall ha en ställföreträdare. Ställföreträdaren står i tjänsteförhållande till riksdagen. På direktören och tjänsten som direktör samt på direktörens ställföreträdare och sen tjänst vars innehavare skall verka som direktörens ställföreträdare tillämpas lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003), om inte annat följer av denna lag. 7 Behörighetsvillkor för direktören och direktörens ställföreträdare Behörighetsvillkor för tjänsten som forskningsinstitutets direktör är doktorsexamen eller lärdomsprov som berättigar till doktorsgraden, god förtrogenhet med forskningsinstitutets verksamhetsområde och i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. Till direktör kan utnämnas även andra än finska medborgare. Behörighetsvillkor för den tjänst vars innehavare verkar som direktörens ställföreträdare är lämplig högre högskoleexamen. 8 Direktörens uppgifter Direktören skall leda forskningsinstitutets verksamhet, ansvara för att verksamheten utvecklas och är effektiv, anställa och entlediga personal, med undantag av direktörens ställföreträdare, och avgöra de ärenden som inte enligt denna lag skall avgöras av styrelsen eller om vilka inte något annat bestäms i institutets arbetsordning. Arbetsordningen anger vilka ärenden direktören avgör efter föredragning. 9 Forskningsinstitutets personal Forskningsinstitutet kan ha forskningsledare, forskare, specialsakkunniga samt administrativ och annan stödpersonal. Personalen står i anställningsförhållande till riksdagen. 10 Delegationen och vetenskapliga rådet I anknytning till forskningsinstitutet finns en delegation som skall upprätthålla och utveckla institutets kontakter med dess viktigaste samarbetsparter och följa verksamhetens genomslagskraft i samhället. Delegationens mandatperiod är fyra år. Delegationen skall bestå av högst åtta riksdagsledamöter som utses av riksdagens kanslikommission och högst tolv av kanslikommissionen till delegationsmedlemmar kallade företrädare för institutets viktigaste samarbetsparter. Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. I anslutning till forskningsinstitutet finns också ett vetenskapligt råd enligt vad styrelsen bestämmer närmare. Till medlemmar av rådet kallar styrelsen företrädare för inhemska och utländska universitet och forskningsinstitut samt internationella organisationer. 12

13 11 Forskningsinstitutets ekonomi Statsbudgeten skall årligen innehålla ett anslag för finansiering av forskningsinstitutets verksamhet. Institutet får ta emot donationer och testamenten för syften som främjar dess verksamhet. Institutet får ta ut avgifter för sina prestationer. Avgifterna bestäms med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 12 Forskningsavtal och forskningssamarbete Forskningsinstitutet kan inom sitt verksamhetsområde ingå avtal med myndigheter, sammanslutningar och enskilda om forskning och utredningar samt ingå samarbetsavtal med andra forskningsinstitut och universitet om gemensamma forsknings- eller utredningsprojekt. 13 Forskningsinstitutets arbetsordning Forskningsinstitutets arbetsordning innehåller närmare föreskrifter om behandlingen av administrativa ärenden inom institutet, om andra ärenden som rör institutets interna förvaltning och vid behov om de anställdas arbetsuppgifter. Arbetsordningen kan också innehålla föreskrifter om vilka examina som krävs för andra uppgifter än de som direktör eller direktörens ställföreträdare och om andra särskilda behörighetsvillkor, när detta behövs för en adekvat skötsel av uppgiften i fråga. 14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ledamöterna i forskningsinstitutets första styrelse kan väljas och styrelsen kan börja arbeta innan denna lag träder i kraft. Utan hinder av 2 utgår mandatperioden för ledamöterna i institutets första styrelse slut den 31 december 2011, dock så att mandatperioden för de ledamöter som valts till den styrelsen på förslag från statsrådets kansli, utrikesministeriet, Finlands Akademi, Finlands universitetsrektorers råd och Stiftelsen för utrikespolitisk forskning utgår den 31 december Forskningsinstitutets delegation tillsätts första gången efter det att valet av riksdagsledamöter har förrättats 2007, dock senast den 1 juni Utan hinder av 4 utlyser riksdagen tjänsten som direktör för forskningsinstitutet första gången tjänsten tillsätts. Den person som är direktör för Utrikespolitiska institutet när denna lag träder i kraft sköter vid behov enligt sitt samtycke direktörens uppgifter vid forskningsinstitutet fram till dess att forskningsinstitutets direktör har börjat sköta tjänsten. När denna lag träder i kraft blir de anställda vid Utrikespolitiska institutet enligt sitt samtycke anställda av riksdagen i enlighet med särskild överenskommelse. Riksdagen övertar ansvaret för de ekonomiska förbindelser och andra åtaganden som följer av Utrikespolitiska institutets normala verksamhet och som den 31 december 2006 belastar institutet eller Stiftelsen för utrikespolitisk forskning. Forskningsinstitutet utövar enligt vad som avtalas särskilt mellan stiftelsen och riksdagen de rättigheter som följer av avtal som institutet eller stiftelsen har ingått i anslutning till institutets forskningsverksamhet och som gäller när denna lag träder i kraft. Åtgärder som inledandet av forskningsinstitutets verksamhet förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Denna lag träder i kraft den 1 januari

14 2. Lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 19 december 2003 om riksdagens tjänstemän (1197/2003) 2 2 mom., 3 1 mom., 4 2 mom. 2 och 3 punkten, 9, 29 2 och 3 punkten, 49 1 mom. och 71 1 mom. 3 och 4 punkten samt fogas till 4 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1189/2004, en ny 5 punkt, till 10 ett nytt 7 mom., till 11 ett nytt 3 mom., till 29, sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, en ny 4 punkt och till 71 1 mom. en ny 5 punkt som följer: 2 Riksdagens ämbetsverk är riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli och riksdagens justitieombudsmans kansli samt statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor, som båda finns i anknytning till riksdagen. 3 Tjänster vid riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli och riksdagens justitieombudsmans kansli, tjänsten som generaldirektör vid statens revisionsverk samt tjänster vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor inrättas, indras och ändras genom beslut av riksdagens kanslikommission (kanslikommissionen). Övriga tjänster vid statens revisionsverk inrättas, indras och ändras genom beslut av revisionsverkets generaldirektör. 4 Följande tjänster samt tjänster som till tjänsteställningen motsvarar dem eller är högre får inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras, om inte varje tjänst specificerats i statsbudgeten: 3) vid riksdagens justitieombudsmans kansli: tjänsten som kanslichef, 4) vid statens revisionsverk: tjänsten som generaldirektör, och 5) vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor: tjänsten som direktör. 9 Den som utnämns till en tjänst som specificeras i statsbudgeten eller till ett tjänsteförhållande för viss tid för att sköta uppgifter som hör till en sådan tjänst skall vara finsk medborgare. I fråga om tjänsten som direktör för forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor gäller emellertid vad som föreskrivs särskilt. 10 Bestämmelser om utnämning till tjänster vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor utfärdas särskilt. 11 I fråga om de särskilda behörighetsvillkoren för tjänste vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor gäller lagen om ett forskningsinstitut för internationella relationer och EU-frågor ( / ). 29 Utöver vad som i 30 föreskrivs om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän kan sägas upp då det med beaktande av tjänste- 14

15 förhållandets art finns ett godtagbart och motiverat skäl för uppsägningen: 2) statsrevisorernas kansli: kanslichefen, 3) riksdagens justitieombudsmans kansli: kanslichefen, och 4) forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor: direktören. 49 Kanslikommissionen kan ingå ett skriftligt avtal om anställningsvillkoren med en tjänsteman vid riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli och riksdagens justitieombudsmans kansli samt med direktören och direktörens ställföreträdare vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor och generaldirektören för statens revisionsverk. Generaldirektören för statens revisionsverk kan ingå ett sådant avtal med andra tjänstemän vid revisionsverket. Avtal får inte ingås om frågor som det enligt 44 inte får avtalas om. Avtal får inte heller ingås om sämre villkor än anställningsvillkoren i tjänstekollektivavtal. 71 Beslut om överföring av en tjänst inom ett ämbetsverk, förflyttning av en tjänsteman med stöd av 25, ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid, skriftlig varning, permittering av en tjänsteman, avstängning från tjänsteutövning, uppsägning av en tjänsteman och hävning av ett tjänsteförhållande fattas på föredragning enligt följande: 3) vid riksdagens justitieombudsmans kansli av riksdagens justitieombudsman, 4) vid statens revisionsverk av generaldirektören, och 5) vid forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor av institutets styrelse. Denna lag träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. 3. Lag om ändring av 1 och 10 i lagen om grunderna för avgifter till staten I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 21 februari 1992 om grunderna för avgifter till staten (150/1992) 1 3 mom. och 10, sådana de lyder i lag 721/2000, som följer: 1 Lagens tillämpningsområde Lagen gäller också republikens presidents, riksdagens, statsrevisorernas och riksdagens justitieombudsmans kansli liksom också statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor, som båda finns i anknytning till riksdagen. 10 Särskilda ämbetsverk och inrättningar Riksdagens, republikens presidents, statsrevisorernas och riksdagens justitieombudsmans 15