Östgötaspel. Innnehåll: Östergötlands Spelmansförbund Nr 4, dec 2016 årgång 16. Ansvarig utgivare: Isabell Svärdmalm

Transkript

1 Östgötaspel Östergötlands Spelmansförbund Styrelsens ordförande: Isabell Svärdmalm Nr 4, dec 2016 årgång 16 Ansvarig utgivare: Isabell Svärdmalm Redaktion: Barbro Wijma Håkan Wasén Ett annorlunda psalmodikum Foto: Jorma Lindgren Innnehåll: ÖSF styrelse. Kallelse årsmöte Ordförandes julhälsning 3 Psalmodikon 3 Ett annorlunda psalmodikon 4-5 Astrid Pekkari - spelman på gång 6-7 RAPPORTER: Magisk konsert i Värna 7 Spelkurs och konsert Krokiga låtar 8 Linköpings Folkmusikfestival 8 Allspel i Bunn 8-9 Slängpolska på fläck i Borghamn 9 ANNONSER: Jubiléums-Blot. ÖSF fyller 90! 10 Vinterhelg med ÖSF och årsmöte 10 Numrets låt 11 Kalendarium. Knytkalas 12 1

2 STYRELSE FÖR ÖSTERGÖTLANDS SPELMANSFÖRBUND Ordförande: Isabell Svärdmalm, tel , , Sekreterare: Lisa Hellsten, tel Kassör: Mats Ekman, tel , Ledamöter: Barbro Wijma, Stefan Öberg Suppleanter: Staffan Lensell, Håkan Wasén, Torgny Lundberg. ÖVRIGA FUNKTIONÄRER bl.a.: Spelledare: Isabell Svärdmalm, , Medlemsärenden: Ingrid Ährlin, tel , Arkiv, notbibliotek, försäljning: Hans Norberg, tel , Hemsidesansvarig: Staffan Lensell, Östgötaspels redaktion: B. Wijma, H. Wasén, ÖSF NYTT: Vinterhelgkurs med årsmöte! Helgen februari låtkurs, årsmöte, spel och dans, övernattning och låtkurs igen ( se s. 10 för mer info) Kallelse till årsmöte i Östergötlands Spelmansförbund kl på Skänninge Stadshotell Dagordning vid årsmötet 1. Fråga om mötets behöriga utlysande. 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3. Val av två justeringsmän, och tillika rösträknare, som jämte ordföranden skall justera protokollet. 4. Föredragning av styrelsens verksamhets- och revisionsberättelse för Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 5. Föredragning av styrelsens verksamhetsplan och budgetförslag för Val av styrelseledamöter och suppleanter för dessa. 7. Val av två revisorer och en suppleant för dessa. 8. Val av valberedning inför nästa årsmöte. 9. Styrelsens framställningar: Presentation av årets stipendiater. Jubileumsfest. 10. Andra ärenden som före den 26.1 skriftligen inkommit till styrelsen. Föreningen bjuder deltagare i årsmötet på fika kl på stadshotellet. Välkomna! 2

3 ÖSF - NYTT: Ordförande har ordet! Hej Alla Spelmansvänner! ute är mörkt och kallt i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen Nu går vi en fin tid till mötes, Advent, Jul, Nytt År Vi kan ta tillfället i akt och varva ner, och tänka på att inte fastna i julstressen. Vi kan tänka tillbaka på den gångna spelhösten. Har vi lärt några nya låtar? Har vi välkomnat några nya spelsugna i våra grupper? Har vi varit på nån bra konsert? Har vi själva kanske spelat för andra? Listan kan göras längre eller kortare efter vars och ens förutsättningar. Under året har styrelsen haft 6 styrelsemöten, och när du läser dessa rader har vi haft det 7:e och sista för år Mötena är kreativa och långa. Nytt och intressant är Musikbryggan, ett projekt som går ut på att träffa nyanlända för att musicera ihop. Hör av dig till styrelsen om du/din grupp vill medverka till spännande musikmöten! 2017 är det JUBILEUMS-ÅR! Vi fyller 90 År! Boka redan nu Lördagen den 11 november! Håll utkik efter kommande info. Under årets tre första månader händer detta: Vi startar nya året som vanligt med Knytkalas på Trettondagsafton. Första gången är ingen gång, andra gången är en upprepning, och (nu) tredje gången är (blir) det en tradition. OBS! Ny lokal, Skärkinds Bygdegård. Se sida 12! I febr är det spelkurs med Slaka-bokens material. Skulle ju ha varit höstträffens program, men bättre sent än aldrig. SAMTIDIGT är det ÅRSMÖTE 11.2! Efter några års uppehåll kommer nu också tre stycken ungdomsstipendiater att uppmärksammas. Kom och lyssna! Se sida 10! ÖSF fyller alltså jämnt, det gör också ett idogt spelmansgäng, nämligen Folklekarne i Norrköping. 30 år har gått sen starten. Midvinterblot förknippades under många år med Folklekarne, Vikingamat och Hemliga gäster. 100-talet spelmän och dansare slöt upp på de festerna. Första blotet 1990 hade ett ryskt folkdanslag som gäster, och det sista 2007 som blev ett Vårblot gästades av Henry Wallin. Lördagen den 4:e mars blåser föreningen liv i konceptet igen och bjuder in till Jubiléums- Blot! Se sida 10! Välkommen till ett innehållsrikt Musik-År 2017! ordf Isabell Psalmodikon visste jag (redaktören) inte mycket om förrän Peter Berry skapade kontakt mellan mig och Nordiska Psalmodikonförbundet och dess tidskrift Psalmodika. Så här berättar förbundets ordförande Göran Carlström: Psalmodikon hör till gruppen av ensträngade instrument och är förmodligen det äldsta instrument som finns på jorden, förutom trumma och olika rytminstrument. Under 1800-talet var psalmodikon det vanligaste instrumentet i Sverige, innan alla instrument med klaffar uppfunnits såsom dragspel, tramporgel, munspel. Vi hittills har funnit cirka trettio olika siffernotböcker för psalmodikon - den första gavs ut på Norstedts förlag 1830 och det i sju upplagor. Flera förlag runt om i landet fortsatte. Även speci- 3 ella psalmböcker gavs ut i siffernoter. Herr psalmodikon själv, Johannes Dillner, tillverkade enligt egen utsago under sju års tid. Det är troligt att det fanns cirka psalmodikon i Sverige under 1800-talet. Psalmodikon var vanligt förekommande även i Finland, Norge och Island och användes i alla fall i Danmark i skolorna. Vi som förbund har uppgiften att sprida kunskap om detta instrument! Mer information på vår hemsida: Göran Carlström, ordf. i Nordiska Psalmodikonförbundet Göran Carlström, Sandfjärdsgatan 90, ÅRSTA goran.kelly@gmail.com Redaktörens kommentar: på nästkommande sidor finns bilder på notböcker, exempel på siffernotskrift - och förstås på instrumentet; fast ett annorlunda sådant!!

4 Ett annorlunda psalmodikon Egentligen verkar psalmodikon kunna se ut lite hur som helst. De ska ha en enda sträng och spelas med stråke och klangkroppen ser ut som en låda. Men, detta stämmer ju inte. Det blir man varse om man söker "psalmodikon" i Google bilder. Det finns flersträngade psamodikon och alla ser minsann inte ut som lådor. Stråke förefaller i alla fall alltid behövas. Man kanske kan säga att de som gemensam nämnare har att de är tämligen enkla i sin konstruktion och finish. I den samling av psalmodikon som finns på Scenkonstmuseet, före detta Musikhistoriska museet, kan man se vackra exempel på mångfalden i psalmodikonfamiljen. I ena änden av skalan tycker jag mig se Dillners praktiska men lite ocharmiga box. I den andra till exempel Anders Fredrik Alards ( ) konstruktioner, kombinationer av klurig teknik (vridbar vals över locket för spel i olika tonarter; rörlig träcylinder fäst vid locket troligen avsedd som stöd för vänsterhanden för att underlätta snabba tonval) och vackert instrumentbygge. Psalmodikonet lanserades av Dillner som ett verktyg för att förbättra psalmsången i Sverige och det fick sin ojämförligt största användning i kyrka, missionskapell och husförhör, helst i en trängre krets. Och i skolan. I enlighet med 1842 års folkskolestadga kom musikundervisning att regelbundet bedrivas i skolan, säkert med stora variationer beroende på lärarens musikaliska och pedagogiska talang. Meningen var att skolbarnen skulle tränas i psalmsång i stämmor som en förberedelse till sång vid andakt. Folkskolläraren förväntades vara kunnig i psalmodikonspel och (i stället för vanliga noter) även i siffernotering, som lanserades samtidigt som psalmodikon och gjorde det mycket lättare att utföra psalmsång i stämmor. Mitt val var att skaffa ett instrument som liknar klassiska stråkinstrument i rikedom i klang och tonstryka och finish och elegans vad gäller konstruktion. Min avsikt har hela tiden varit att nyttja ett instrument i folkmusiksammanhang, kanske helst i en äldre galant tradition, det vill säga talsmusik. Jag har tänkt mig psalmodikon som ett slags bas i kombination med framför allt fioler och andra folkliga instrument. I det sammanhanget har jag tänkt mig att förstärka ljudet något med lämplig teknisk utrustning. Detta ställer krav på 4 instrumentet men naturligtvis också på spelsättet, där jag tror kunskap om traditionellt klassiskt fiolspel kan vara till glädje. Det gäller både de möjligheter man har med vänster och höger hand. Min väg till psalmodikon började när jag som spelman kom i kontakt med Abraham Hagholm ( ) från Godegård i Östergötland. Hans samling av spelmansnoter är en av de rikaste i Sverige och en stor del finns i Svenska låtar. När jag fann Hagholms spelmansrepertoar var jag fast. Jag har spelat de drygt 300 låtarna han skrivit ner otaliga gånger. Så småningom blev jag lika fascinerad av hans person. Det visade sig att det var en mycket märklig man som levde ett svårt och utsatt liv. Han hade en förmåga att överleva, i vilken musik, först folkmusik på fiol och sedan körsång, hade en stor betydelse. Hagholm tillhörde den första kullen folkskollärare 1843 och tog del av den musikträning som då ansågs lämplig för skolan, det vill säga en musikpedagogik som i mycket byggde på siffernotation och psalmodikon. Hagholm använde psalmodikon under många år i skolan i sin undervisning i stämsång av psalmer. Ovan: Koralböcker från 1800-talet med siffernotering Nedan: Blott en dag i siffernotering Foto: Göran Carlström Foton på denna och nästa sida hämtade från med benäget tillstånd av Nordiska Psalmodikonförbundet.

5 Ett annorlunda psalmodikon, forts. När jag läste om Hagholms flitiga bruk av psalmodikon blev jag förstås nyfiken och beslöt att skaffa mig ett sådant. Norra Godegårds hembygdsförening äger ett psalmodikon som fått stå som modell till det instrument jag låtit bygga. Hembygdsföreningens instrument är byggt av Per Albert Pettersson (1839-?) från Grönkullen i Godegård någon gång under andra halvan av 1800-talet och är fortfarande i föreningens ägo, i stort sett i spelbart skick. Eftersom mitt mål med psalmodikonspelet inte var att i första hand spela den traditionella psalmodikonrepertoaren, bad jag Anita Matter, en erkänd byggare av klassiska stråkinstrument, att göra ett psalmodikon som utnyttjade instrumentets idé till fullo klangmässigt och konstruktionsmässigt i överensstämmelse med min repertoar. Efter ett år fick jag detta vackra instrument i min hand, som är ett av de mest dekorativa ting vi har i mitt hem. Jag vet att jag har varit onödigt försiktig med att närma mig instrumentet. Jag har ännu inte gjort den upptäcktsfärd i klanger och rytmer som jag vet finns förborgad i instrumentet. Men, tiden är snart inne. Och övning krävs. Mitt psalmodikon har i alla fall behållit sin psalmodiska ljudkaraktär. Så mycket är säkert. Några detaljer som gäller mitt instrument: Det har samma proportioner som Godegårdsförlagan som påminner om den Dillnerska modellen. Locket är av gran som kommer från virke som avverkats på 1880-talet. Locket är lätt välvt. Godegårdsinstrumentet (GI) har plant lock. Sargen är av alm som avverkats cirka Greppbrädan är av hårt trä, förmodligen från något fruktträd. Den är frilagd från locket i sin högsta del till skillnad från GI. Storsträngen är en cellosträng i C (jag äger både stål och sena; har ännu inte valt). Stallet är ett traditionellt stråkinstrumensstall, storlek viola. GI har ett enkelt stall. Det finns fyra medljudande strängar på undersidan som jag har stämt i tre kvarter och en ters. Hur man stämmer dem är valfritt. Dessa strängar finns även på GI. 5 Det finns ingen bottenplatta och inga ljudhål med undantag för den öppna bottnen som fungerar som ljudhål. Samma gäller för GI. En tunn bjälke löper hela vägen längs lockets undersida, i mitten. Samma gäller för GI. Stråken är en cellostråke för barn. Kraftigt tagel och bra balans underlättar stråkföringen. Stråken som tillhör GI är av traditionell typ. Text : Peter Berry Tidigare publicerad i Psalmodika nr Till vänster : Resonanssträngar under locket. Nedan: till vänster: Greppbrädan ovanför locket i sin högsta del. Nedan: Författaren i full aktion på sitt instrument! Foto Jorma Lindgren

6 Astrid Pekkari - spelman på gång 6 I ett stort gammalt hus på landet i Värna socken bor Astrid Pekkari med sin familj - pappa Erik, mamma Malin, storebror Oskar och lillasyster Kajsa. Hela familjen sjunger, spelar och dansar mer eller mindre. Astrid har under uppväxten spelat mycket med sin pappa som spelar durspel, fiol och cittra. Astrid är en glad, livlig, aktiv och tänkande tjej. Hon har hela uppväxten haft mångsidiga intressen. Familjen har både kaniner och höns och tjejerna har ett stort hästintresse. Astrid har tävlat på hästryggen. I trädgården odlas det och den rejäla verkstaden har lockat henne att använda sin kreativitet i olika hantverksprojekt. Hon läser mycket böcker, idrottar, skriver poesi/sånger. Hon är också, precis som resten av familjen, intresserad av naturvetenskap. Uppvuxen med folkmusik och dans I flera år har Astrid gått ungdomskurserna i fiolspel, folklig sång m.m. vid Folkmusikfestivalen i Korrö, med bland andra Jeanette Rousu, Ulrika Gunnarsson, Patrik Andersson som lärare. Hon har även gått ett år på Korrös "vuxenkurs" med inriktning på låtspel, för flera duktiga spelmän, bland andra Pelle Björnlert. Och så har hon sedan barnsben tillbringat somrar och andra tillfällen med familjens folkmusik/dans-vänner. Folkmusiken gick in i öronen och huvudet och dansen gick in i kroppen. Astrids mor och far är inte bara folkmusikintresserade, de yrkesarbetar inom avancerad teknik. - Själv valde jag att kombinera naturvetenskap och musik genom att gå naturvetenskapliga linjen med musikprofil på gymnasiet i Åtvidaberg, berättar Astrid. - På musikprofilen hade vi undervisning i musikteori, ensemblespel, kör och individuella instrument. Jag hade sång och piano som individuella instrument, säger hon. Nu elev vid Gamleby Folkmusiklinje Det var därför inte så konstigt att Astrid efter sin studentexamen i våras blev antagen som en av tio folkmusikelever vid Gamleby Folkmusiklinje, där Pelle Björnlert är huvudlärare. Ett extra plus i Gamleby är samarbetet med Vislinjen - Astrid gillar att sjunga gamla visor och gör dessutom egna. Pelle B och pappa Erik har en folkmusikgrupp tillsammans, så i somras fick Astrid chansen att spela och sjunga med dem i konserten i Värna kyrka, se artikel på sida 7. - Jag har ju framträtt med musik många gånger under min uppväxt, mest på konserter som anordnats av kulturskolan, och i kören jag gick i på högstadiet m.m. Och så med pappa, men det var en konstig känsla att få göra debut på riktigt tillsammans med min blivande lärare Pelle, säger Astrid. Hur kom det sig att du började skriva egna låtar/sånger? Vad skriver du om i dina texter? Jag började skriva låtar som väldigt liten och sen har jag haft ett långt uppehåll innan jag började skriva musik igen. Som liten var väl målet att vara med i lilla melodifestivalen (haha) men dit sökte jag aldrig. Det föll sig väl rätt naturligt också för mig att skriva musik eftersom jag var van vid all musik hemma. När jag började skriva musik igen efter uppehållet var det inte planerat, utan jag fick helt enkelt en melodi och en text på hjärnan som jag bara var tvungen att ta hand om. Ofta när jag skriver en sång kan jag ha en grundplan vad jag vill att texten ska handla om, men den planen kan lätt ändras under låtens gång. De låtar som jag skrivit handlar bland annat om hur vi borde ta tillvara på vår tid och hur vissa gör allt för att passa in i samhället trots att de allra helst skulle vilja vara sig själva. Vilka förebilder har du hittills haft inom musiken/folkmusiken - var har du ditt hjärta? Jag har alltid lyssnat på min pappa och hans spelkompisar när de lirat småländsk folkmusik, så det är väl där jag har min hemmabana. Jag har dessutom alltid tyckt mycket om sånger med berättande texter vilket kan förklara varför jag blev förtrollad när jag första

7 gången hörde Hazelius Hedin. Jag tycker även väldigt mycket om att lyssna på modern musik, som exempelvis Sia och Adele. Det är några exempel, men jag tycker om bra musik av alla sorter och jag blir snarare frälst av låtar eller framträdanden än av grupper eller artister. Du har nu gått snart en termin på Gamleby Folkmusiklinje. Vilka är dina intryck? Jag tycker det är en väldigt mysig skola och jag tycker Pelle är en fantastisk lärare, både när jag är subjektiv och objektiv. Vi har en väldigt trevlig stämning i klassen och det är ett bra upplägg på undervisningen. Miriam Berger och Astrid Pekkari Rapporter: Magisk konsert i Värna En ljuvlig vindstilla sommarkväll var vi många som fyllde den mycket gamla, fina lilla sockenkyrkan i Värna, halvvägs mellan Linköping och Åtvidaberg. Inbjudna till konsert med mästerspelmännen Erik Pekkari (durspel, cittra) och Pelle Björnlert (fiol, understrängad fiol, gitarr). Den här kvällen förstärkta av Eriks dotter Astrid Pekkari (nybliven student efter musikgymnasium). Astrid är redan en mogen folkmusiker på fiol och sångerska, utvecklad i smältdegeln av dansare och spelmän som i årtionden umgåtts med varann och med den östsvenska folkmusiken, inte minst polska på fläck. 7 Stämningen i kyrkan och musiken skapade en magisk helhet. Den fina milda akustiken, musikernas uttrycksfulla samspel och skicklighet gav oss en musikupplevelse att minnas länge. Med trevliga personliga kommentarer. Astrid hade valt att framföra två helt egna sånger, vackra valsmelodier med egna ovanligt fina texter, inte minst med tanke på hennes unga år. Poesi med djup. Även Erik Pekkari och Pelle Björnlert hade valt att spela en del egna låtar - alla skickligt gjorda. Pelles schottis till Erik har ett sjusärdeles driv. Och Eriks låt till Pelle "Original III" rymmer både känsla och danssväng. Nu har de gjort så många fina låtar att det kanske kan vara tid att göra en skiva med eget material? Men när Pelle, på understrängad fiol och till Eriks cittrakomp, spelade sin egen version av den vackra men svåra Nittonbunda efter Pelle Fors - då satt publiken trollbunden och taket nästan lyftes av applådåskan. På mig rann tårarna - en stark musikupplevelse, som också fick mig att minnas tvillingarna Hellström. "Music and rhythm find their ways to the secret places of the soul" (citat av Platon, eng. översättning). Miriam Berger Astrid Pekkari, Erik Pekkari och Pelle Björnlert Foto: Håkan Wasén

8 Rapporter, forts: Krokiga låtar och rakryggade spelmän En septemberhelg fick Folkmusik i Linköping och ÖSF besök av spelmansparet Jeanett och Peter Rousu. Flera av oss hade lyssnat in oss på deras skiva med samma namn och det blev en sann fröjd att får lära sig några av låtarna. Jeanett som ledde fiolspelarna är en duktig pedagog och lyckades lära oss tre valser och ett antal polskor från Markarydstrakten. Det var otroligt stimulerande att gå en kurs som har en pedagog OCH en fantastisk spelman som kursledare i en och samma person. Lägg därtill att hon spelar på ett instrument med stor och välljudande klang och ackompanjeras mjukt och skickligt av basisten/gitarristen m.m. Peter Rousu. Tillkommer ytterligare ett plus som saknas på de flesta kurser: Det fanns notmaterial och en skiva för de som ville fortsätta tränandet på egen hand efter kursen. Undertecknad hoppas på fler kurser med Rousus och fler CD:n från boken med 330 låtar från Markarydstrakten Krokiga låtar och rakryggade spelmän. CD:n me samma namn har nu trängt undan alla andra CD skivor från uppspelning i vårt kök medan vi lagar mat, diskar, julstökar mm Text: Barbro Wijma. Foto: Hans Norberg Jeanett och Peter bjöd på ett tätt samspel under konserten som var en stor njutning men ack så kort! Linköpings Folkmusikfestival Detta utlovades: Sprakande artister och chans att gå på konserter, workshops, spela buskspel och dansa! Och visst blev det så! Programmet var välfyllt och glada besökare fyllde konserter och fullpackade workshops. Min egen höjdpunkt var den otroliga konserten med Räisänen & Reid med deras gastkramande samspel. En dansworkshop i polskedans med Anna Öberg och Mia Marin från Malungs folkhögskola drog säkert 150 deltagare som dessa två lyckades lära dansa en enkel polska på en timme Ett pedagogiskt storverk! Underbart också att se mängden av unga deltagare! Tänkvärt att ÖSF på sina arrangemang inte lyckas fånga upp detta intresse! Barbro Wijma Allspel i Bunn så att stråkarna glödde Spelmansstämman i Bunn i Grännatrakten har numera ersatt adventsstämman i Jönköping och är en stämma med betoning på buskspel. Och nog blev det hett värre vid allspelet i den lilla kyrkan där Svante Schiöblom ledde deltagarna mot nya höjder så att stråken glödde! Till detta en kurs med den utmärkte och alltid glade smålandsspelmannen Nils Wiberg, som lärde spelmännen det så kallade "hockeystråket" a la Stiga ishockeyspel: 8

9 Rapporter, forts: Allspel i Bunn "Skjut ifrån precis som du gjorde när du dammade på med centerspelaren för att klämma pucken i mål så får du fart på både polska, polka och schottis." Och sedan buskspel, lite överallt på kursgården. Håkan Wasén Alltid lika glade Nils Wiberg lärde ut hockeystråk. Foto: Håkan Wasén Dans i Borghamn så att skorna for all världens Nybörjargruppens väg eminenta lärare Ka- Foto ovan och till höger: Eric Hammarström tarina Hammarström Slängpolska på fläck: en nybörjarberättelse Min man Klaas och jag var nästan helt oerfarna i hur man dansade denna form av slängpolska, men hade blivit tända under konserten med Björnlert-Pekkari-Hedin för två år sedan och åkte till vandrarhemmet vid Ombergs norra fot med stora förväntningar. Det blev en fantastisk upplevelse av såväl högklassisk slängpolskemusik som en pedagogisk bravad av kursledarna. Vi hamnade tack och lov i nybörjargruppen där det fanns lika oerfarna dansare som vi, men också andra som hade bra hum om turer och regler och som var till stor hjälp för alla äkta nybörjare. Anna Nyander var anmäld som kursdeltagare och bjöd generöst på grunder - som t.ex. hur stegen kan tas för att få svikt och drag framåt. En riktig aha-upplevelse av ett helt annat sätt att gå och en hit också för hundpromenaderna i skogen! 9 Vi insåg att man inte bara svängde runt om varandra helt improviserat utan att dansen istället hade bestämda turer: en ordinär slängpolska från våra trakter med 8 takter i varje repris dansas i ett visst format. Medan nybörjarna tränade dessa till synes enkla turer övade den avancerade gruppen på variationer och tog ut svängarna vilket vi kunde konstatera under kvällsdansen, där dansglädjen sprakade i rummet. Allt dansande ägde rum till äkta spelmän av fantastisk kvalitet! Njutning på många plan! God mat och överväldigande närkontakt med den kyliga Vättern bidrog till en helg med mersmak! Synd bara att det dröjer 2 år till nästa kurs i Borghamn! Barbro Wijma

10 Kommande evenemang att glädjas åt ÖSF FYLLER 90 ÅR 2017!!! Det skall vi fira 11 november med en härlig träff med minikurs, fest med middag och uppträdanden, spel till dans och jammande! På årsmötet 11.2 presenterar styrelsen ett förslag i verksamhetsplanen för så kom och tyck till! Jubileumsfesten kommer att hållas på ett ställe där man för en hygglig penning kan övernatta och dra sig hemåt nästa dag Mer information i nästa Östgötaspel! Vinterhelg med ÖSF februari! Låtkurs , årsmöte 11.2 med middag, spel och dans och jam på lördagskvällen, möjlighet att sova över kom och var med! Låtkurs: kurs Lunchpaus kurs kurs Material: Källan i Slaka ; boken ingår i kursavgiften Kursavgift: 500 kr medlem, 600 kr icke medlem, 250 kr student; insättes på plusgiro Instrument? Fiol mm, sångröst Lärare: Anmälan: David Siljat, Marie Länne Persson styrelsen@ostgotaspel.se senast 1.2 Lokal: Skänninge Stadshotell, Stora Torget 1, Skänninge, där kurs, årsmöte, spel, dans och måltider äger rum. Övernattning: Finns på Stadshotellet, där man också kan kan 10 Boka: förmedla bead & breakfast i närheten. Sista pendeln mot Norr köping går Logi och middag bokas via Stadshotellet. Kursdeltagare bokar också vilka måltider de i övrigt vill äta. Årsmöte: Se kallelse på sida 2! Fika bjuder ÖSF på. Styrelsen hoppas att många medlemmar tycker detta kan bli ett härligt tillfälle att träffas, spela till dans, dansa och jamma förutom att vi tillsammans ägnar tid åt föreningsangelägenheter! Varmt Välkomna!

11 Numrets låt Numrets låt är en av Folklekarnes favorit- Gånglåtar! Kurt och Brita Ehlert i Folklekarne har låten efter Låtsnickaren/spelmannen/fiolbyggaren Tuve Carlsson, Finspång, som föddes 1913 och fick ett långt liv han gick ur tiden 2011! Tuve var en välkänd spelman i spelmansförbundet många av oss har under hans aktiva år mött och spelat med honom. Tuve hade glimten i ögat, samt en lite torr humor. Själv har jag ett speciellt minne från 70-talet då jag och min tvillingsyster som tonåringar började vara med ute på ÖSF:s spelträffar. Vi spelade en sextondelspolska (jag kommer ihåg att det var nr 37 i 100 låtar från Östergötland!) Efteråt sa Tuve ni spelar som änglar, era djävlar! Ja, vad svarade ett par ordentliga systrar på det? Det kommer jag inte ihåg Tuve var en erkänd skicklig fiolbyggare, på gränsen till perfektionist, och på senare år kom ett flertal av hans fioler att spelas på, av orkesterviolinister, främst då både i Norrköping och i Linköping. Även många låtspelare spelar med glädje på Tuve-fioler. Två av Folklekarnes medlemmar har just lyckan att ha en varsin Tuve-fiol. När det gällde Tuves spelstil, ärvde han den av fadern, fiolbyggaren och spelmannen Alfred Carlsson ( ). Fadern spelade tillsammans med många gamla östgötaspelmän. Tuve komponerade även många egna låtar inte helt lätta. Mest spelad är väl hans Spel-Tuves Gånglåt På återseende. Som faktiskt handlar om en av hans fioler som hade varit utlånad men som efter lång tid kom tillbaka till Tuve. Vill du läsa mer om Tuve och hans far Alfred? Vill du lära dig lite kluriga låtar? Då rekommenderas låthäftet Tuve Carlsson, LÅTAR. Finns att köpa från ditt förbund. text: Isabell Svärdmalm 11

12 ÖSTERGÖTLANDS SPELMANSFÖRBUND B POST FÖRENINGSBREV ÖSTGÖTASPEL 2016 nr 4 KALENDARIUM (Östergötland*, Södermanland***, Småland****) Östergötland* Folkmusikcafé FiL** Första onsdagskvällen varje månad, oftast på Fontänen, Västra v. 32, Link-g Program ännu ej klart, håll utkik på Konserter FiL** Program ännu ej klart, håll utkik på folkmusik.nu Knytkalas. på Skärkinds bygdegård Se annons nedan Vinterhelg med ÖSF på Skänninge Stadshotell med spel- och sångkurs, årsmöte, middag och spel- och danskväll. Se annons s Jubiléums- Blot på Skärkinds bygdegård med Folklekarne. Se annons s. 10. Södermanland*** Spelstuga vid Nyköping Förkväll Gnestastämman för dig under 25 år Gnestastämman och Folkbandskampen Småland**** Spel och Dans Tomarps Kungsgård * ** *** **** Se också Spelmannens kalendarium! Välkomna på KNYTKALAS 5.1 kl ! ÖSF inbjuder alla spelmän, spelkvinnor, dansare och andra till ett KNYTKALAS avseende mat, spel och dans Var? Skärkinds Bygdegård, nära väg 210 mot Söderköping, tel GPS koordinater: 50o N; 15o E. Tag med: Program: Instrument och dansskor och något att ställa upp på det dukade bordet! Dansen inleds med dansant Allspel - alla kan vara med! Se repertoar på hemsidan ostgotaspel.se eller kontakta vår spelledare (se sida 2). Därefter spel enligt spellista som tecknas på plats Vi plockar fram våra knyten och gör ett hejdundrande knytkalas Dansen fortsätter med spel enligt lista och dans av hjärtans lust! Inträde: 50 kr Samarrangemang med Redaktörens ruta: Dead-line för bidrag till nästa nummer är 17.2! Det är roligt att jobba med Östgötaspel när så många vill vara med och skriva! 12