Curera Sverige AB Bokslutskommuniké. Curera bokslutskommuniké

Transkript

1 2005 Curera bokslutskommuniké

2 Curera Sverige AB (publ) bokslutskommuniké Bokslutskommuniké jan dec 2005 Nettoomsättningen uppgick till 135 (132) mkr, en ökning med 2,2 % Rörelseresultatet uppgick till 3,1 (0,8) mkr, en ökning med 315,4 % Resultat efter skatt uppgick till 2,0 (0,4) mkr, en ökning med 379,1 % Vinst per aktie uppgick till 0,12 (0,03) kr Soliditet 37,4 % (29,1%) Resultatförbättringen har främst uppnåtts genom effektiviseringar av verksamheten En ny sälj- och marknadsorganisation har stärkt Cureras varumärke, försäljningsarbetet och anbudsprocessen Under året har avtal tecknats för ca 6200 medarbetare i kundföretag bl.a Alfa Laval, De Laval och Fortum VD har ordet Det gångna året har varit ett spännande och utvecklande år för Curera. Med den goda resultatutvecklingen från 2004 som grund har vi målmedvetet arbetat vidare med viktiga förändringar, utvecklat nya tjänster och intensifierat vårt säljarbete. Det är stimulerande och glädjande att kunna meddela att vårt arbete har gett avsedd verkan. Förutom att resultatet förbättrades ytterligare så står Curera idag väl rustat för att möta en spännande framtid och branschens fortsatta strukturomvandling. Enligt den plan som vi tidigare lagt fast noterades Curera på Aktietorget mot slutet av Noteringen var en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt mål om att fördubbla omsättningen till år 2008, vilket bland annat kräver att vi förvärvar företag. Förvärven är av stort strategiskt värde och stärker vår position på marknaden. De utgör en viktig milstolpe för att nå en kommersiell utväxling på nya erbjudanden inom hälsofrämjande tjänster och rehabilitering till en bredare kundbas. I början av 2006 tog vi två viktiga steg mot det målet. I januari köpte vi Företagshälsan i Södertälje och i februari kom vi överens om ett samgående med HälsoSam Företagshälsovård. Viktiga händelser under 2005 Under det gångna året har vi arbetat intensivt med att förstärka Cureras position på marknaden. Försäljningsarbetet har förbättrats och vi har utvecklat en effektiv säljprocess genom att bland annat bygga upp en särskild försäljnings- och marknadsgrupp. Inom företagshälsovården arbetade vi framgångsrikt med att marknadsföra öppna utbildningar inom exempelvis ledarskap och hälsobefrämjande åtgärder för företag. Arbetet resulterade i att området Utbildning ökade sin omsättning med 60 procent. Inom vård är kvalitet den viktigaste faktorn för att kunna bedriva en verksamhet och arbetet med att förbättra kvaliteten pågår fortlöpande. Under 2005 blev affärsområdet Företagshälsovård certifierat enligt den nya standarden ISO 9001:2000. Det är en viktig kvalitetsstämpel som ökar våra förutsättningar att vinna kommande upphandlingar. Att vi gör ett bra arbete som präglas av hög kvalitet finns det flera exempel på. Vid de mätningar av telefontillgängligheten som Stockholms Läns Landstings (SLL) genomförde har Curera en tätposition. Vi besvarar 98 procent av samtalen inom den period som SLL anger. Och i en annan undersökning, som utvärderade hur nöjda patienterna var med den vård de fått, angav drygt 90 procent av Cureras patienter att de var nöjda med oss, vilket är ett mycket gott betyg. Framtida utmaningar Den viktigaste framtida utmaningen är att klara vårt tillväxtmål om fördubblad omsättning till Med vår kraftfulla tillväxtstrategi och en etablerad struktur för den framväxande marknaden inom hälsa är Curera väl positionerat för en stark utveckling såväl marknadsmässigt som ekonomiskt. Christer Zaar, VD och koncernchef

3 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2005 FÖR CURERA SVERIGE AB (PUBL) År 2005 som helhet: Nettoomsättningen uppgick till ksek ( ), en ökning med 2,2%. Rörelseresultatet uppgick till ksek (754), en ökning med 315,4%. Resultat efter skatt uppgick till ksek (412), en ökning med 379,1%. Vinst per aktie uppgick till SEK 0,12 (0,03). Soliditet 37,4 % (29,1%) Resultatförbättringen har uppnåtts främst genom effektiviseringar av verksamheten En ny sälj- och marknadsorganisation har stärkt Cureras varumärke, försäljningsarbetet och anbudsprocessen Under året har avtal tecknats för ca 6200 medarbetare i kundföretag bl.a Alfa Laval, De Laval och Fortum Kvartal oktober december 2005 Nettoomsättningen uppgick till ksek (35 108), en ökning med 4,5% Rörelseresultatet uppgick till ksek (1 290). Resultat efter skatt uppgick till ksek (1 118). Vinst per aktie uppgick till SEK 0,12 (0,07). Efter rapportperiodens utgång Den 1 februari 2006 förvärvades Företagshälsan i Södertälje AB. Curera kom den 6 februari 2006 överens med HälsoSam Företagshälsovård Syd AB om ett samgående. Koncernen i oktober december januari december sammandrag (ksek) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter skatt Rörelsemarginal, % 8,4% 3,7% 2,3% 0,6% Vinst per aktie, SEK 0,12 0,07 0,12 0,03 År 2005 som helhet: Resultatförbättringen har uppnåtts främst genom effektivisering av verksamheten. De beslut som fattades 2004 har slagit igenom fullt ut på resultatet Dessa beslut innebar bland annat att koncernen endast har en VD och att kvalitets- och utvecklingschefen ersattes av ett mer decentraliserat arbetssätt. I januari samlokaliserades Specialistmottagningen med Solna Närakut vilket ledde till lägre hyreskostnader och bättre resursutnyttjande av befintlig personal. En del av resultatförbättringen går också att härleda till lägre sjukskrivningstal vilket har minskat kostnaderna för sjukfrånvaron med 40 % under I april månad utsågs Christer Zaar till VD i Curera Sverige AB (publ) efter att tidigare ha varit tillförordnad VD. Under året outsourcades IT-verksamheten. Detta innebar att kvalitet och drift av IT-verksamheten förbättrades. Då mer tid kan ägnas åt kärnverksamheten har detta lett till bättre service för kunderna och lägre kostnader för koncernen. Curera Företagshälsovård AB erhöll certifiering enligt den nya standarden ISO 9001:2000. Detta är en kvalitetsstämpel som visar att företagets kvalitetsarbete har gett resultat, vilket också underlättar vid upphandlingar. En ny sälj- och marknadsorganisation har stärkt Cureras varumärke, intensifierat försäljningsarbetet mot stora och medelstora företag samt förbättrat anbudsprocessen. Detta har lett till att flera nya avtal har tecknats såväl lokalt som regionalt. Bland annat tecknades avtal med Fortum om rikstäckande leveranser av företagshälsovårdstjänster. Curera Sjukvård AB förlorade under hösten upphandlingen av vårdavtalet för Närakuten i Solna. Det innebär att från 1 maj 2006 övergår denna verksamhet till annan vårdgivare. Stockholms Läns Landsting (SLL) meddelade att man fr.o.m. den första januari 2006 återtar verksamheten för husläkarjourmottagningen i Norrtälje i egen regi. Den 9 december lämnade SLLs beställarkontor information om att de under 2006 kommer att direktupphandla ett fortsatt vårdavtal för husläkarmottagningen på Söder för perioden Curera Sverige AB (publ) aktie noterades den 29 november på Aktietorget. Fjärde kvartalet Koncernen högre omsättning och starka resultat det fjärde kvartalet är en följd av säsongvariationer inom Curera Företagshälsovård AB med hög aktivitet under kvartal 1,2 och 4 men låg under semestermånaderna. Resultatet för perioden har belastats med kostnader i samband med notering på Aktietorget med ksek 220. Händelser efter periodens utgång Förvärv av Företagshälsan i Södertälje AB Den 1 februari förvärvades Företagshälsan i Södertälje AB genom att samtliga aktier förvärvades ifrån säljaren Rederihälsan i Stockholm AB. Bolaget visade en försäljning under 2005 på MSEK 9 och ett resultat före skatt på MSEK 2,2 och har 9 anställda. Förvärvet stärker Cureras position inom segmentet företagshälsovård och en intressant kundbas tillförs. Företagshälsan i Södertälje AB kommer under 2006 att verka som ett dotterbolag till Curera och kommer att bidra med en omsättningsökning på MSEK 7 och ett positivt rörelseresultat i koncernen.

4 Avtal om samgående med Hälsosam Företagshälsovård Syd AB Curera kom den 6 februari överens med HälsoSam Företagshälsovård Syd AB om ett samgående. Detta sker genom att Curera övertar samtliga aktier i Hälsosam Företagshälsovård Syd AB och som ersättning lämnas nyemitterade aktier i Curera Sverige AB (publ). HälsoSam har en mycket stark marknadsnärvaro i Skåne med verksamhet på 9 platser. HälsoSam har uppvisat en genomsnittlig tillväxt de senaste tre åren på 25 % och har 70 medarbetare. Hälsosam redovisade senaste räkenskapsåret, som avslutades 30 juni 2005, en försäljning på MSEK 47 med ett rörelseresultat på MSEK 4,1. Curera och Hälsosam blir tillsammans en stark aktör på hälsomarknaden. Det nya bolaget kommer att tillsammans med samarbetspartners bli en ännu effektivare rikstäckande leverantör av företagshälsovårdtjänster i Sverige. Fortsatta effektiviseringar Under januari 2006 har beslut tagits om att outsourca delar av ekonomiavdelningen och växelfunktionen. Detta kommer att leda till effektiviseringar av det administrativa flödet och till lägre kostnader för koncernen under Under mars 2006 har en ny regionchef anställts för att förstärka marknads- och försäljningsarbetet i region Stockholm. Förhandling om ny avtalsperiod för Hornstulls vårdcentral Vid möte med Stockholm Läns Landsting bekräftades att förhandling om ny avtalsperiod kommer att inledas under sep/ okt Framtida utveckling Cureras huvudmarknader präglas idag av tre starka och uthålliga trender, som gynnar koncernens verksamhet och skapar förutsättningar för en positiv utveckling. (1) Att intresset för hälsa och företagshälsovård ökar kraftigt märks såväl i media och debatt som på ett stigande antal initiativ bland nya och befintliga aktörer. Företag och organisationer intensifierar sina ansträngningar att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Och allt större resurser satsas på att effektivisera den förebyggande och rehabiliterande hälsovården. (2) Traditionell företagshälsovård dominerar fortfarande dvs. läkare/sköterskemottagning, rehabilitering, fysisk arbetsmiljö och friskvård. Men ett mer strategiskt synsätt är i framväxande med ledarskap, organisationsutveckling och andra förebyggande psykosociala insatser som medel för en långsiktig och varaktig utveckling av arbetshälsan. (3) På sjukvårdssidan blir kvalitets- och kostnadsfrågorna alltmer centrala. En snar ytterligare privatisering av primärvården förefaller oundviklig. Och olika intressenter inte minst Curera förbereder sig som bäst för att ta över det som Landstinget beslutar lägga ut på anbud. Curera har på flera sätt förstärkt sina möjligheter att tillvarata dessa positiva strömningar på marknaden. Curera Företagshälsovård arbetar redan med ett strategiskt synsätt på företagshälsovårdstjänster och förfogar över den nödvändiga kompetensen för att utförs dessa. Curera Sjukvård åtnutjer ett gott rykte inom Stockholms Läns Landsting vars egna mätningar av kvalité och tillgänglighet visat att Curera väl uppfyller deras krav. Cureras ekonomi är stabil och uppvisar positivt resultat de två senaste åren vilket skapar möjligheter för en positiv utveckling. Styrelsen har under 2005 lagt ett tillväxtmål som innebär att omsättningen skall fördubblas fram till För att detta skall vara möjligt krävs inte bara organisk tillväxt utan det kräver också att Curera förvärvar andra bolag. Styrelsen bedömer att förutsättningarna för förvärv är gynnsamma och under första kvartalet 2006 har två förvärv, varav det ena kräver formellt beslut på årsstämman, genomförts som kommer att öka såväl omsättningen som resultatet Investeringar Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar har under året uppgått till ksek 657 (429). Investeringarna består i huvudsak av datorer, telefoni, möbler och ombyggnad av lokaler. Finansiell ställning Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten för år 2005 uppgår till ksek (5 864). Koncernens likvida medel uppgår per den 31 december 2005 till ksek (11 779). Soliditeten per den 31 december 2005 uppgår till 37,4 % (29,1 %) och eget kapital uppgår per 31 december 2005 till ksek (11 927). Personal Medelantalet anställda under 2005 är 111 och totalt är det cirka 130 medarbetare inom Curera. De är verksamma som specialist- och företagsläkare, företagssköterskor och sjuksköterskor, undersköterskor, ergonomer, psykologer, terapeuter, organisationsutvecklare och hälsoutvecklare. Moderbolaget Moderbolagets nettomsättning uppgick till ksek (7 419) med ett resultat efter finansiella poster på ksek (-8 300). Likvida medel per balansdagen var ksek (4 548) och investeringar under perioden ksek 15 (115). Antalet anställda 6 (8). Någon utdelning för år 2005 föreslås inte.

5 Transaktioner med närstående Kicki Wallje-Lund, bolagets styrelseordförande, har genom Värlunda Gård HB tillhandhållit tjänster om ksek 228. Inga Bergvall, bolagets näst störste aktieägare och gift med styrelseledamot Gunnar Bergvall, har via bolag tillhandahållit tjänster till Curera Företagshälsovård AB om ksek 363. Peter Sjöberg, en av de största aktieägarna och tillika verksamhetschef inom Curera Sjukvård AB, har tillhandahållit tjänster till Curera Sjukvård AB om ksek via bolaget Sörskogsakuten AB. Överenskommelse om tjänster med närstående sker på marknadsmässiga villkor. Redovisnings- och värderingsprinciper Nya redovisningsprinciper Cureras finansiella rapporter har tidigare upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer. Från och med den 1 januari 2005 upprättar Curera sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Denna delårsrapport är den första finansiella rapport som Curera upprättar enligt IFRS. Delårsrapporten har upprättats i enlighet med IAS 34 Interim Financial Reporting. Under rubriken Implementering av IFRS 2005 nedan beskrivs hur övergången från svenska redovisningsprinciper till IFRS påverkat Cureras finansiella ställning, resultat och kassaflöde. Övergången till IFRS har medfört förändringar och krav på förtydliganden i vissa av Cureras tillämpade redovisningsprinciper. I de fall införandet av IFRS inneburit förändring beskrivs de nya redovisningsprinciperna, tillsammans med en beskrivning av eventuella justeringar som identifierats, nedan. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen. För ytterligare information kontakta VD Christer Zaar Ekonomichef Harald Rydén christer.zaar@curera.se harald.ryden@curera.se Jag har översiktligt granskat denna delårsrapport enligt den rekommendation som FAR utfärdat. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad jämfört med en revision. Det har inte kommit fram något som tyder på att delårsrapporten inte uppfyller kraven på delårsrapporter enligt årsredovisningslagen. Stockholm den 15 mars 2006 Ivar Verner Auktoriserad revisor FAR Lindebergs Grant Thornton AB Fakta om Curera Sverige AB (publ) Curera är en privat leverantör av tjänster inom företagshälsovård och närsjukvård. Verksamheten bedrivs genom de operativa bolagen Curera Sjukvård AB, som arbetar med husläkarmottagning, närakuter, hemsjukvård, specialistvård och jourläkarbilar, och Curera Företagshälsovård AB, som är en av de ledande aktörerna inom företagshälsovård i landet. Adress huvudkontor: Curera Sverige AB (publ) Box Stockholm Ekonomisk information Årsredovisning, tillgänglig på bolagets huvudkontor och hemsida Delårsrapport kvartal Årsstämma Delårsrapport kvartal Delårsrapport kvartal

6 KONCERNENS RESULTATRÄKNING oktober december januari december (ksek) Nettoomsättning Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt Resultat per aktie, SEK 0,12 0,07 0,12 0,03 (Utspädning saknas) KONCERNENS BALANSRÄKNING 31 december TILLGÅNGAR (ksek) Materiella anläggningstillgångar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Kundfordringar och andra fordringar Skattefordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

7 31 december EGET KAPITAL OCH SKULDER (ksek) Eget kapital Aktiekapital Tillskjutet kapital Balanserad förlust Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder, räntebärande Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder, räntebärande Leverantörsskulder och andra skulder Aktuella skatteskulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER december Förändring av eget kapital (ksek) Ingående eget kapital enligt balansräkning Nyemission Periodens resultat Eget kapital vid periodens slut oktober december januari december Koncernens kassaflöde (ksek) Rörelseresultat Återläggning av av- och nedskrivningar Finansiella poster Betalda skatter Förändring i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelsens investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Avstämning av förändring i likvida medel Ingående balans likvida medel Utgående balans likvida medel Förändring av likvida medel

8 Verksamhetsområden Nettoomsättning (ksek) oktober december januari december Företagshälsovård Sjukvård Ofördelat Koncernen Rörelseresultat (ksek) Företagshälsovård Sjukvård Ofördelat Koncernen Nyckeltal - Koncernen Nettoomsättning, ksek Omsättningsförändring, % 4,5% 8,8% 2,2% -0,3% Rörelseresultat, ksek Resultat efter skatt, ksek Rörelsemarginal, % 8,4% 3,7% 2,3% 0,6% Avkastning på eget kapital, % 15% 9,8% 15,3% 4,2% Avkastning på totalt kapital, % (3) 8,2% 3,2% 8,2% 2,0% Soliditet, % 37,4% 29,1% 37,4% 29,1% Balansomslutning, ksek Investeringar, ksek -164, Medelantal anställda, st Implementering av IFRS Detta är första gången Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IFRS. Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 First-time Adoption of IFRS. Huvudregeln i IFRS 1 kräver att ett bolag tillämpar samtliga IFRS rekommendationer retroaktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna. De relevanta undantag som Koncernen valt att tillämpa är följande: Företagsförvärv och samgåenden (IFRS 3) Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas framåtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångsdatum den 1 januari Ersättningar till anställda (IAS 19) Koncernen införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Koncernen har valt, enligt undantagsreglerna i IFRS 1, att inte tillämpa IAS 19 retroaktivt vilket överens- stämmer med tillämpade övergångsregler i RR 29. Någon effekt vid övergången till IFRS har därför inte uppstått.

9 Effekter vid övergång till IFRS I nedanstående tabeller presenteras och kvantifieras de av Koncernen bedömda preliminära väsentliga effekterna vid övergången till IFRS. Uppgifterna nedan har upprättats enligt de IFRS-rekommendationer som gäller per den 31 december IFRS är fortlöpande föremål för översyn och godkännande av EU, varför förändringar fortfarande kan komma att ske. Eftersom regelverket är nyligen infört kan dessutom förtydliganden från normgivaren och utveckling av praxis inom området innebära ytterligare klargöranden, vilket kan komma att påverka nedanstående information. Påverkan på kassaflödet Enligt Koncernens bedömning föreligger ingen skillnad mellan kassaflödesanalysen enligt IFRS och kassaflödesanalysen enligt Koncernens tidigare redovisningsprinciper. Effekter på ingående balans (1 januari) 2005 Införandet av IAS 39 den 1 januari 2005 innebär att samtliga finansiella tillgångar och samtliga derivatinstrument ska värderas till verkligt värde medan finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Den löpande redovisningen av de finansiella instrumentens värdeförändringar bestäms av den initiala klassificeringen av respektive finansiellt instrument. Några inbäddade derivat som är föremål för särredovisning har inte identifierats. Per den 1 januari 2005 bedömer Koncernen att inga effekter uppkommer på ingående eget kapital i och med införandet av IAS 39. Koncernresultaträkning Tidigare tillämpade Effekt av 2004 redovisningsprinciper IFRS IFRS Nettoomsättning Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar, not Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Inkomstskatt, not ÅRETS RESULTAT Koncernbalansräkning Tidigare tillämpade Effekt av redovisningsprinciper IFRS IFRS Immatriella anläggningstillgångar, not Materiella anläggningstilpgångar Uppskjutna skattefordringar, not Summa anläggningstillgångar Kundfordringar och andra fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa Tillgångar Eget kapital, not Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Eget kapital och Skulder

10 Förändring i koncernens egna kapital, IFRS 2004 Ingående balans enligt tidigare redovisningsprinciper 1 januari Ej enligt IFRS aktiverbara immateriella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran av utrangering 225 Justerad ingående balans eget kapital 1 januari Nyemission Årets resultat 412 Utgående eget kapital 31 december Not 1 Tidigare aktiverade immateriella anläggningstillgångar har i samband med övergången till IFRS ej klarat av impairment test och har därför utrangerats. Påverkan på eget kapital är ksek Not 2 Uppskjuten skattefordran av utrangerad immateriell tillgång är per 1 januari 2004 ksek 225. Under år 2004 har ksek 91 lösts upp, varför ksek 134 kvarstår per 31 december Not 3 Utrangering av tidigare aktiverad immateriella anläggningstillgångar ksek 814 och beaktande av uppskjuten skattefordran ksek 134, vilket ger nettoförändring ksek 680.