Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:5:g Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren ca g) Missionären Jens Kildal Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2

3 u.i nxi. ^ /, / V híiá.'&w&fóm ' - Cv, t W/ltofet pv -P/M n i W.-î?-?-'?'^

4 Av de medarbetare,som von Uesten omgav sig med i missionen bland de norska lapparna,var Jens Kildal den duktigaste och den som von V/esten satte största värdet på. Jens Kildal var född på gården Kiledal i Haegeland den 19 mars Han gick i skola i Kristiansand till år 1713,avlade teologisk examen i Köpenhamn år 1718 och antogs till missionär av missionkolek giet år Redan dessförinnan hade han lärt sig lapska och under- ' visade till våren 1721 i lapska språket vid seminarium scholasticum i Trondheim. Den 1 april 1721 insattes han som missionär i Saltens * prosteri,där han var stationerad i Herjangen i Lödingens distrikt. ^ j e ns Kildal var ofta på^ resor bland lapparna såsom fullrtfktig för Thomas von Westen och följe denne på hans tredje missionsresa. Efter von ffestens död den 9 april 1727 blev Jens Kildal den son främst verkade i sin ledares anda. Han var aldrig prästvigd utan offrade sig helt för missionen bland lapparna. Jens Kildal gifte sig med en lappflicka och vann därigenom lätt ingång bland lapparna,bland vilka hustrun verkade som lärarinna, von Westen yttrade om Kildal,att han var "en Missionarius uden Lige". Under en resa i Ofoten år 1722 brände Jens Kil^al Över 40 altaren med ben och bilder,som lapparna använt lax si_ na offer, jj Enligt den instruktion som von Westen utfärdat skulle Jens Kildal, därest det visade sig behövligt,resa ötoer till Sverige och samråda med de svenska prästerna om lapparnas själavård. Med anledning härav gjorde Kildal två resor till Sverige. Prosten Forbus i Torneå,med vilken * Kildal sammanträffade på den senare resan,uppger,att Kildal fått befall ning att varna de svenska lapparna för att öva avguderi eller föra annat syndigt och liderligt leverne,när de voro över till norska kusten. Gjorde de detta,skulle deras renar skjutas och de själva jagas tillbaka till Sverige. Kildal hade även yppat för prosten,att han vid sin resa i Pite lappmark bränt upp 17 offeraltaren och avgudabeläten.när Kildal kommit till Jokkmokk,vågade han icke fortsätta till Jukkasjärvi,ty kaitumlapparna,som fått reda på hans beteende, hotsd e att beröva honom livet. ^ ^ Adolf Steen i Samenes Venn nr 22,24-26 år 1949 om Kildal 0»Sex notanda av Forbus" i Edgar Reuterskiöld:Källskrifter till lapp arnas mytologi,stockholm 1910.

5 Vintern gjorde Kildal en resa till den svenska Lapp raar ken. Oia denna resa insände han berättelse till missionskollegiet i Köpenhamn. Den omnämnes i Han S/ Hammonds missionshistoria,men själva berättelsen har gått förloradr^kiidal hade med sig tre band med skri na handlingar,instruktioner,kungliga brev,m.m. rörande missionsver-^ ket i Norige.Första bandet bar titeln "Saltens Provsties Missionsan stalter". Han tycks ha sammanträffat med magister Carl Solander till prosten Daniel Solander i Piteå. Ur de av Kildal medförda handlingarna har Carl Solander sammanställt en '[Kort_Relation,om den dan _ska Hissions_ til_st ånd uti Norr_ige,dels_af berörde Miss i o n ti änter" medd el te Instruktion,.samt, dels af_ Mis_s i o nari ens_ Jöns Ki hldälls^ mund t ^ lige i;iorde_ berätt el s^,extrah_eradj _som _skiedd_e 17_26_. " ~ ~~ Vad Solander funnit värt att uppteckna var främst ^gifter om missionsverkets organisation i Norige,missionskollegiet i Köpenhamn von Westens visitation år 1721,medarbetarnas^! strikt,löner och namn' samt deras åligganden. Om det sista skriver han:"desse Missionariers besynnerlige ämbete och åliggande plikt är att flitigt resa omkring i Sina districter,lapparne och Finnarne i Guds ord underrätta,omwända och til sanningenes kundskap föra,samt på det nogaste sig underrättad giöra,om detta folckets afguderi och widskieppelser,jemte det,de alt bränwins säljande och supande skole söka at förekomma; stellande si P for öfrigit til effterrättelse,hwad dem af Collegio Missionis eller dess Fullmäktig Lector von West,anbefalt blifwer». Av dessa missionärer krävdes,att de skulle vara "Studerade och Literati" och ha under! gått prövning i teologi. Lönen var för ordinarie 80 BD,för extraordinäre 50 a 60 HL. Kildal,som vigt hela sitt liv åt denna mission,hade fått sin lön höjd med 20 RD,och hans hustru,som hade viss undervisning bland de lapska kvinnorna,uppbar 20 RD. Missionen hade upprättat 23 skolor,där undervisningen bestreds av dem som varit tolkar åt missionärerna och nått sådan insikt i kristendomen att de kunde lära andra. De avlönades med 20 RD för år. En annan kategori av medhjälpare var de s.k. helgdagsväktarna. Deras åliggande bestod i att uppspåra och anmäla avguderi och andra synder,ta reda på vilka föräldrar s03 hade sådan ekonomi att de kunde själva underhålla sina barn i sko la,iixsamt sörja för underhållet av skolor och församlingshus. De hade l HD om året samt resekost,när de följde missionärerna vid deras visi tationer. Carl Solander hade även antecknat en del uppgifter om lapparnas j^annvinssupande«av begär efter denna dryck hade lappar till o-o I Hans Hammond, Den nordiske Missions-Historie i Nordlpndr.- jfiöbenhavn 1787 sid 845. Tryckt av Reuterskiöld i»källskrifter till Lanr,.^ : P'- r nas nytol :j,-i<..

6 A sålt sina egna barn. von V/esten hade haft all möda med att avhålla dem från superiet och varit i förbindelse med prosten Grubb i Umeå om denna sak. Enligt en uppgift av von Westen lockade de svenska lapparna norska lappar till superiet. För att stävja spritmissbruket använde von Westen förljande förfaringssätt:"när nogen som afsagt sig bränwinet, men sitt löffte bryter, han warder lste och 2dre gången tiltalter,3die gången skier det samma i hela Församlingens närwaro,undet de enhälleligen bedia Gud för honom,och omsider 4de gången ifrån H: Nattward afhållen,til dess han giordt bättring,och det samma med missionari ens attest gitter bewisa,då han åter ad S:Synaxin,af Jfiixx ministerio admitterad warder; emedan desse missions betiänter intet (T tillåteligit är,sacramenterna administrera". Missionärerna fingo icke postlarna till att döpa utan allenast till att lära. Största motstånf förvalta sakramenten,ty enligt von Westen hade Kristus icke sänt a- det i denna kamp mot superiet hade missionärerna i handelsmännen,som försvarade brännvinshandeln. 3n annan sak som magister Solander uppmärksammat vid genomläsningen av handlingarna var den annorlunda behandlingen på norska sidan beträffande lapparnas vidskepelser, von IVesten var motståndare till den ^handling som i Sverige bestods de lappar som bekänt sig ha trummor och med dem bedrivit vidskepelse. De straffades med två veckors fängelse på vatten och bröd. I Norge var det annorlunda:"tär emot åter v/arder sådana och andra grofwa Syndare, hos dem aldeles ifrån det werldslig a straffet befriade af föregifwen orsak,det de intet annat wetta skola,än det är den rätta Guden som de dyrka,til dess de omwände war- <" da; j a» om de - n skulle söka at tilfoga Missions Betiänterne skada elr ffled döden hota, så skola de ändock aldeles ostraffade blifwa. Och så ffled andra stora och grofwa synder." Den utförligaste anteckningen utgjordes av en förteckning jämte ut- tydning över de gudar och offer som de norska missionärerna påträffat bland lapparna. På svenska sidan hade detta område icke utforskats så noga som på den norska sidan,och Solander hade därför gjort en mängd uopteckningar. Dessa ha sedan visat sig ha stort värde för religionsforskningen. Kildals andra resa till svenska Lappmarken ägde rum år 1727, han infann sig vid marknaden i Arjeplog i början av februari månad. Magister Carl Solander förrättade visitation i samband med markn a d e n, och efter hemkomsten till Piteå skrev han till domkapitlet om sj.tt besök i Arjeplog. I brevet nämner han något om Kildal: "311jest war äfwen nu wid visitation i Arjeploug tillstädes en jj^gsionarius ifrån Norrige,Jöns Kihldal wijd namn, som tillika t, jc

7 ^Hrr, k rrnsyvon Yestens fullmecjktig, öfwer den i Nord och Finnmarken warande mission att wara upsyningsman,hwilken så wijd Härads Rätten som visi tation ett och annat hade att andraga^men uti alt,såsom hörande under Kungl. Maij:tts speciale föranstaltande och nådige ompröfwande intet swar ärnå elr meddelas kunde. Men för öfrigit,tär Venerandum Consistorium om den danska Kissions tillstånd uti Norrige,någon berättelse höggunstigast behagar inhemtta,så hafwer iag af den instruc tion,hwilken Collegium missionarium i Kiöpenhamn samt deras fullmeck tig i TrundheimnjLector Thomas von Vesten,berörde «issionsbetiente 1 embnad, till sina förnembsta delar extraderad, och äfwen uti Landscln cellie att inlefwerera,anmodad är." fj Under sin resa år 1727 kom Kildal till Torneå,där han stannade hos prosten Henrik Forbus under tiden 4-12 mars. Även prosten Forbus fick ta del av det material som Kildal förde med sig i de tre handskrivna volumerna,och under den tid de två männen voro tillsamman fick Kildal tillfälle att lämna kompletterande upplysningar.även Prosten Forbus sammanställde en relation,"sn_kortt_beskrifning om Kongl. J^issionsCol 1 ee;i o i Dannemark, om_.missionen jl LapScholarne, och LajDparnes fasliga afguderi A författad_in Martio_1727 Af_Henric Forbus Relationen insände han till konungen jämte ett brav,daterat den 29 ~ mars Avsikten med insändandet framgår av brevet. Han ville del fästa uppmärksamheten på det avguderi som uppdagats bland lapparna dels lämna upplysning om det goda resultat som nåtts i Norge vid avguderiets bekämpande. Särskilt föredömlig syntes honom den metod vara som Xi använts i Norge,nämligen att lapparna fått göra bekännelse för prästerskapet utan påföljande världsligt straff. Len metoden bor de tillämpas även i Sverige."Skulle Eders Maij:tt af Kongl. Nåd och mildhet,de under Eders Maijrttz Grono Sorterande lappar samma frihet förunna,som Hans Maijrtt af Dannemarck sine undersåtare gifvit,neml: at de utan något påfölliande wärldzligit straff,måge få giöra sin be Icännelse för wederbörande Prästerskap, eller andre der til förordnade så förhoppas man igenom den alsmechtigas nådige bistånd i Swenska lappn»arckerne äfwen samma nytta och frucht,at alt afguderi blir afskaffat och utrotat och den sanna Gudsdyrckan deste lyckeligare inpiantad och stadfästad." Även prosten Forbus avslutar sin framställning en förteckning på lapparnas gudomligheter,men han upnställer dem i systematisk ordning: 1.Gudarna i himlen,2.gudarna i luften 5. Gudarna på jorden, 4. Gudar under jord en, 5. Gudar mycket lån/^t ner i jorden. I Härnösands domk. arkiv:manualhandlingar ,Piteå bv 30, HL A ' ' :r ' r:

8 Forbus brev och beskrivning inkonygnligt anteckning å den senare handlingen till Kungl.Majrt den 18 april 1727 men remitterades först den 1 juni till Kanslikollegium för yttrande.där ha de icke varit behandlade. // Ifrån Arjeplog hade Xildal tagit sig till Jokkmokk,men då hr, n därifrån ämnade fortsätta till Jukkasjärvi fick han veta,att lapparni Kaitum^iSalixsiiirxiixxxxiixfvarför han sökte sig ner till kustl-in^ det och inträffade den 24 februari i Kalix.Där förrättades räfstetin^ av länsstyrelsens tjänstemän.han visade upp sina tre handskrivna vo- lymer^men blev tillsagd att begära pass hos landshövdingen. Han fick hjälp med ansökan. Högwälborne H.Baron och Landshöfdinge: Höggunstige Herre 2 Sffter Collegii Missionis Vicarii,Herr Lectoris Thomae von Westens instruction,är jag detta åhr i de Swenske Lappmarcker Arjeploug och Jochmock,såsom Lectoris Fullmächtig i Kissionswärcket öfwerkommen,hafvver ock wid Härads Tingen i desse Lappma^cer min begiäran producerat; Ken som wid Jockmock,Cajtom Lapperne,hotat min resa till juckasjerfwi at willja afstänga; Ty nödgades jag taga denna wäg,och fördenskulld hoos Högwälborne Herr Baron och Landihöfdingen om frij passagie til Juckasjerfwi ödmjukast anhåller, förblifwer Högwälborne H:Baron och Landshöfdingens Ödrniukaste Tiänare Calix d: 24 Februari Jens Kiildahl il Landshövdingen beviljade resepass för Kildal. Ur de handlingar gom Kildal medförde hade länsstyrelsens tjänstemän gjort avskrift av den instruktion som von West en utfärdat för Kildal. Det gav landshövdingen anledning att anmäla ärendet hos Kungl. Maj:t genom en skrivelse den 26 april 1727,till vilken var fogad den avskrift som gjorts av Kildals instruktion. I De förvaras nu i lappmarksdirektionens arkiv bland "Strödda handlingar" (Riksarkivet ) och ha tryckts i ReuterskXiölds "Källskrifter till lapparnas mytologi". Där ha tryckts även andra skrivelser av Forbus hand och lämnats redogörelse för avskrifter som bevaras på skilda yavd. '^MissionsverketV ^ Direktionens arkiv:"strödda handlingär^v^ä Enligt "Sex notanda af Porbus" i ReuterskXiölds anf. arbete har Kjldal för prosten Forbus uppgivit,att han inhiberat resan "emädan Caitomo lappar hotat honom till lifwet,det han af Pastor Alstadii käresta förnummit".

9 Stormäktigste Allernådigste Konung. Ä. K //Jf k C Nu i winter under wanlige reste-tingen har sig uti nedercali x infunnit en så kallad raissionarius ifrån Norrigit Jöns Kildahl ben*d med hosgående Suplique,anhållandes om fri passage til Juckasj erfvsd. i Torneå lappmark,efter som han föregaf sig utaf lapparne i Kaitum i Luhleå lappmark hafwa blifwit hotad; hwarföre och honom sedan han intygat igenom trowärdigt folck som då woro med nedkomne ifrån lat>pmarknaderne at sig således med hans resa förhölt wederbörligit resepass meddelt bl ef öfwer Juckasjerfwi tilbaka til Norrige; men som han uti samma sin Suplique förmäla månde,hurusom han wid Häradz-Tingen i Swenske lappmarkerne oroducerat sin begiäran såsom Lectoris Fullmäk Vicariens m tig, och effter Missions ^ooatiaxs: Tomae von Westens Instruction, näml: at få handräckning til det,som hörde til de danske lapparnes omwändelse när de sig hit öfwer begofwo,har man fådt anledning til at effterfråga så wäl hans resepass,som bem:te Instruction; då han i stället för resepass^mäxäxä producerade 3 skrefne Volumina in folio; deraf det första hade titul af Saltens Prowsties ^issionsanstalter daterad frondhiem d: 3 Sept:r bestående af 332 paginis» 2:o en Suite derutaf utan titul dat Baalboen d: 24» febr: 1725 sluter sig på p: 639. e t 3:die under d: 31 Martii samma år,sluter sig på p: innehållandes de en hop Instructioner så wäl som extraherade Kongl» bref det- fca missions-wärket angående,underskrefne af sielfwe vicario-rnissionis Thomas V/esten och de andre Missionariis: hafwandes man utur ber:de e t l:sta volumine härutaf,extraherat hwad denne Kihldal och hans In- struction angår. Hwarutinnan som uti den 8 deraf förmäles,at han under tiden när för nöden giöres,skal resa öfwer til Swenska lappmarken och handla om Conference med Presterne där,om danske lapparnes andel: bästa,samt ock under tiden at följa de danska lapparne öfwer Kiölen j. som berättes wara fjällryggen e gdnc 3cac Norriget och Sweriget :/ med ^vangelii bestyrkelse,och jag ingen anledning hafwer,huruwida denne eller andre från Kongl: Norrske sidan öfwerkommande Missionarii,kunna ännu hafwa fått Eders Kongl: Maj:ts tilstånd at öfwer gräntzen hålla nogre conferencer med Swenske Presterne,eller eljest practicera noget r-nnversions-wärk ^ på denne sidan fiällryggen, sedan igenom g så wäl forne 5 W erig es Konungar som Eders Kongl: Maj:ts höga försorg, Sudstiänsten här i Swenska lappmarkerne icke allenast med Kyrkior och Scholar,utan ocl med Predikanter och ScholaeBetiänte är blefv/en inrättad; Så afwak- TT - stånd anmäla riis J.*/*»«"-.«*» oft-cii, uar ae oxiweysxg nar nos «J ustitiärierne och terne på sätt och wis som redan skiedt är. Underdånigst Börblif», ~- 1 /P: Burseil Pir, Umeådj_26 arkiv:"strödda april 1727 handlingar". R A "lnk.d.7 J» Grundel K&ij 17:7 - -

10 I. Missionarius Saltensis fuld af aand och Kraft. 1. Skal i Sal tens Profsti waere en beständig % sionarius,som maa waere i Guds Riges säger wel erfaren,er nu H. Jö n Kiildahl,alt fra 1721,den förste i denne station. Missionarii lön er aarligen 80 Rdl:r 0g saa som bemelte Kiihldahl har ald sin livstid opoffert sig til Missionen uden at forlange no^en forfremjelse til Prestekald,da nyde hand disforuden aarligen 20 Ri x dal er,hans Kiaeriste Karen Arnesdotter for at underwise Findernes qwindfolk,nyder aarligen 20 Rixdaler. Effter di og denne Missionarius har vist i detta gudelige verk en saerdeles nidkierhed, og har fuldt mig laengst i f ^ MS^e, baade i nordlandene paa de fleste steder og i Trundhiems ampt med oprigtig och frugtbringende samfund,saa at hand frem for andre er der ved mest erfaren,udi finnernes afguderi,deres omvendelses rette maade og Collegii Missionis anstalter og Veije i denne gierning,d a har i eg beschicket has i Jesu navn til min fuldmaegtige i denne ning over alle nordlandene udi disse stycker: (1.) i at opsöge de endnu tilbage $aerende förbildede faar i denne örken og selvmint med saadant aerende reise hen til alle de steder i nordlandene,hvor missionen det udfordrer,besynderligen hvor missionen 1^ endnu har indtraengt eller der er bedragelige noider,eller missions arbeidet gaar alt for langsam i undervisning og laesning i bog.og iche i sin krafft imod afguderi og hedendom for sig,saa og at besörge saa vidt muligt vacancerne ind til de af vicario missionis vorder forsynede. (2) i at afverge og afskaffe dend skadelige brendeviins og drukkenskabs förförelse og alle andre missionens hindringer og lappernes fortryckelser,og se derhen at de tvende JustitsRaad och Amptmand H. Skieldrups resolutioner datered 2 14a j i og 21 Jul ii over hele nordland ene paa det allernöyeste kand blive opfyldte. (?) i at undersöge afguderies levninger,h:ken post hand af ald raagt og yderste fliid skal straebe udforske over alt i nordlandene om iche de saerdeles XÄ8X hedenske vildfarelser,som i sidste Lectorsfflissions-Reise1722.(lacun) Trundhiems amt först bleve aabenbarede,som Satanae Sarakkae Sacramentum,Jamiaimo Re^ser, Anabaptismus magicus, adoratio Rutae & Verbo & oblatione skrikemaal til afgudg. mikers opveckelse, og de saere afguder H a^erakka,sarakka,uxakk^posioakka,jamiakka og dcres iyrkelser Xf af Barselq/inder,Kiasi Umai,Leibolmai,Stoukedni,Sertendjrik,Kiorva- Badien,Radien Neida, Jamiaimo 01mai,og deres adskillirr e dvrk«i e - 1 -eises maade

11 om icke og saa disse $ildfarelser i nordlandene for uden der aab barede ^ildfarelser maatte findes,der til mand siden er emerkommend^ temmelig visse fodspor,og i dette stycke maa Kiildahl b^synderli gen vise sin yderste fliid og älvor,saa at ingentiid,$eikraft og umag e spares indtil alle vedkommende giör fuldkommen bekiendelse og omven delse. (4). i at berede af unge finner og lapper duelige Redskab^ til missionens tiencceste og holde Skolmesteres seminarium,saadane Subjecta hand tager til sig,hvor hand dem fore finder. (5). i Q+ / a di paase alle i nordlandene anordnede Capellers,rorsamlings-huses og Skolers ufeilbarlige opbyggelse. (6). udi at observere nöå^je alt,hvad som er til missionens beste og forandre det,som er til finnernes siaeleskade,derudi hand dog skal fölge de af collegio missionis og af mig paa deris vegne giorde anstalter,og i alle tvivlrandige säger indhente mit rad og beslutning. (7). udi at holde en rigtig bog over missionens tilstand og ham förelcommende visse tilfelde over alt,vere sig enten finnerne elsr finnernes iaerere betreffende. (8). i at_rei S e under tiden,naar_for_nöden_giöres over_i_swensk lajgpmarken^for at handleden conference_med_praestern_e_de r A om vores lappers aandelig e beste,saa vidt der kand af Svensk lapmarkes omgiaengelse haenge,samt under tiden at_folge_feres_lapper overiöl en med Evangelii bestar- ~~ kelse» (9). i at holde fieldreisen over hele nordlandene,saa vidt leylighed bliver,hvor siden mera siges. (10), i at have inseende med at finne- och lappe- ungdomen iche bliver i waeldom hos nordlenderne, men at de alle vorder underviste,og saa til at laese i bog,i hvilken henseende Kildahl skal tage dem fra deres kiöd^éiig sindede husbönder 0g redde dem fra vankundighed, (11) af alt detta passerede ved alle heder skal leylis band give mig communication. Saaden almindelig omsorg band skal hafve,og udreise for hele nordlandene hacert aar saa offte ieg icke i landet er tilstede,til de omkostninger,som vil medgaa paa saaden omreisen og eftersiun og undersögelse til missions jferkets befordring Sik bestyrelse og tilsiun er hand aarlig fornöyeé med 20 Rd:r. Er saa hans aarlige lön fraa 1723 hundrede og fyretive Rixdaler,som siunes endda i de store forretninger lidet,men Kiildahl er der med fornöä ed Vidi P Bursell Laur: Pagander i/ S: 140 Rd:r Enligt anteckning å akten upplästes handlingarna i rådet den 27 juni. "Kongl. Maj:t remitterar detta ährendet til dess och Riksens Cantzli Collegii underdånige utlåtelse. Stockholm i RådCammaren d: 27 Junij 1727 På nådigste befalning ) S.Bark" "pirektionens arkiv:"strödda handlingar". RA

12 Kanslikollegii protokoll den 29 juni föredrogs Kl: K : tz Nåd: remiss af d:n 27. Maji på landzh: Grunh,/ dels Memoial ang: en Norsk Hissionair Kihldahl benämd,hwars Instruction är at convertera danska och norska lapparna, samt äfwen på denna sidan conferera med Prestersk:t om Swenska lapparnas underwisning. Uplästes ock bilagorne. H:r HofCantzl: yttrade sig at ändamålet kunde wara godt,och at wäl wore det Consist: i Hernösand med dem confererade om desse folks underwisande som icke hafwa någon blifwande stad; deremot kunde dock sådant hafwa en skadelig wärckan,om sådane under namn af Missionairer skulle söka förleda någon eller locka wåra lappar til sig. Coll: fann best wara at communicera detta med det wid rikzdagen harwarande Clero. Jj Kanslikollegii protokoll den 12 juli företogs Kl. M:tac Nåd: Remiss på landzhöfd:n Grundelis skrifwel<? P IjJissionairen och förfrågan ang: huru wida Norska ixicssaxmxäboottx Kihldahl som öfwerkommit till Swenska lappmarcken och begärt pass at begifwa sig widare, samt bcfinnes wara instruerad at conferera med Swenska Presterskapet om lapparnes omwändelse,med mera,må tillåtas at conferera med wårt presterskap eller här i lappmarcken öfwa något conversions wärck. Uplästes ock de härwid bilagde widlöftiga documenter. H:r Ex. H. 3ar. v: Duben höll före at sielfwa denna inrättningen wore god och nyttig,så wida lapparnas omwändelse och bättre civiliserande derigenom kan winnas; allenast derunder intet missbruk måtte ÖrelÖpa,så at wåre lappar under namn af converterande kunde lockas yfwer till Norrska sidan,hwarpå dock landzhöfd:n kunde beordras at hafwa inseende. Coy.egium tyckte äfwen för sin dehl at det eij skulle skada,om desse Korska Missionarii finge conferera med wårt Presterskap,och dermedcl st befordra lapparnas bättre underwisning: doqk fans godt at acterdexö ti y ne f ö rutkunae c o mm ni c er a é/xittisk o pen Rud e e n, med berättelse,at Collegi uni för sin dehl tycker wäl wara,at ber:de Missionarii kunde conferera med wårt Presterskap,samt med deras biträde öfwa Conversions- «ärcket på denna sidan,allenast derunder eij sökas at locka lapparne til deras sida. fj 1 i/u/v r % t- L y, J Kanslikollegii arkiv: Protokoll ,kI&Sxogox RA ,fol. 357v RA

13 Utdrag af de bref och skrifter som af Konungensjoch Riksens Cantzelie Collegio äro Clero comitiali conmunicerade,angående den Sanska mission til Lapparnas och Finnarnas un derwisning i deras Christendom, hwilka höra under Konungen af Danmarck. Til II s Mai j : t hafwer Landsh:ge Jjmbetet i Umeå, i underdånighet genom bref af d: 26 April innewarande åhr berättadt,huruledes en norsk missionarius,wid namn,jöns Kildal,infunnit sig i NederCalix i Westerbotin,och då han blifwit hotad af ipparne i Kaitum i Luleå Lappmark,det de skulle afstänga^^lxåå^esan,har han anhållit ^ lösepass, at få gå öfwer Jukasjerfwi tilbaka til Norige; som honom ock är wordet meddelt«denne Jöns Kildal hafwer sagt sig wara Lectoris Thomas von V/estens fullraacktig i Trundheim som Collegium Missionis i Köpenhamn förordnadt til sin vicarium,hwilken Lector gifwit denne Kildal instruction, at i missionswerket detta åhr öfwer til de Swenska Lappmarkerne Arjepl u S och Jockmock och då Kildal blifwit tillfrågadt,om han wore försedd medffesepass^? har han i des ställe produceradt 3 skrefne volumina in folio,som angingo detta missionswerket; warandes utur det ena volumine extraherat,hwad denne Kildal och H:s instruction angår. Hwaruti som d. 8..förmäler at Kildal undertiden,när nöden så fordrar skal resa öfwer til Swenska Lappmarken och conferera med Presterne därstädes om ganska Lapparnas bästa,samt ock under tiden,att följa de Danska Lapparne öfwer Kiölen (som berättas wara fiellryggen emellan Norjet och Swerje) hafwer Landzhjge Embetet der af tagit tilfälle at hos H:s Maij:t i underdånighett sig förfråga,huru wida denne el:r andra från Norska sidan öfwerkommande missiomariis skall wara tillåteligit at hålla conference med Swenska Presterskapet el:r eljest p ra ctisera något conversionswärk på denna sidan fiällryggen; sedan genom höga Öfwerhetens försorg,de åvenska iappmarkerne med Predikanter, Kyrkior och Scholar äro försedde? pet merkwärdigaste i förberörde extract är 1 at år 1715 är efter Konungens befallning i Danmarck ett Collegium missionis uti Köpenhamn inrättadt,bestående af en Praeses och 4 AssSOres; och Praesiderar nu för tiden GeheimeRådet holst,som hafwer u Assessores S. Theol. Prof. Stenback,Haling etc skolandes berörde Collegium hafwa försorg,at den rena Evangeliska läran uti Nordlanden och Finmarken,Grönland och Ostindien måtte blifwa utspridd och widare stadfäst. Och hafwer samma Collegium til sin fullmächtig wid mission i Norrige förordnadt Theol. Lectoren i Trundheim Thomas von 7est* >!wil ken år 1716 rest Senom hela Finmarken,hwaräst han funnit ^n stor

14 fåkunnighet i Christendomens kunskap, och däijh oos mycken widskepelse truldom och afguderij. År 1721 har bemälte Lector förrättadt visitation i Nordlanden,som äfwen befans i ett beklageligit till stånd, utan Prester,Kyrkor och Scholar,hafwandes folket dersammastädes icke oftare fått någon Gudstienst,än de öfwerkommit til landsbygden i Norrige, el :r Swenska Lappmarken. v^å^l a l t e, o c h 2. lenne Lector von West niuter i årlig lön 500 Rikxd:r och utandesv'" haf v/er under sig uti Nordlanden 5 missionarios och i Finmarken 4. $esse Missionarii böra alla wara studerade, och examineras innan de antagas til missionen,åtniutande sedan hwar och en 80 Riksd:r i årlig lön. Men Kildal,som all sin lifztid wid mission förblifwa wil utan at begära något Präst-giäld,har undfått 20 Riksd:rs tilökning, och äfwen 20 Rd:r för sin hustru,som skall underwisa finnarnas qwinfolck. 3. Sedermera äro Scholar här och der uprättade til antalet 21. och i Trundheims amt 2,uti hwilka Lappar och Finnar til Praeceptorer antagne äro,som tilförne warit missionariernes tålkar,hwarigenom de KiäKM blifwit i sin Christendom så underwiste at de kunna lära andra; hafwandes de i årlig lön 20 Rikz dr. H z 4. Utom dessa äro ock,så kallade Ixelgedagswäcktare tilsatte,hwilkas plicht är,at angifwa alt det de höra om afguderi och andra synder, samt sig underrätta,om och huru wida föräldrarna hafwa tilfälle,at sielfwa underhålla sina barn i Scholan; tå de oförmögnare åtniuta af missionen sitt uppehälle, ikrtil med skola desse Belgedagswäcktare wårda sig om Församblings och Scholaehusens upbyggande och reparation, samt wara missionarierne följacfctige under visitationerne,tå de hafwa sin reseförtäring,och i årlig lön 1 Rdr. 5. Namnes om det missbruk och allahanda synder,som förorsakas af det Öfverflödiga Bränwins-månglerijet i Lappmarken; ja det berättas,at Lapparne af kärlek för denne drycken såldt sina egna barn; hwilket Lectoren v West,efter plägad correspondence med Sahl, Probsten Grubb i Umeå,uti Sweriges Lappmarker berättar skiedt wara. Ty borde man med all flit arbeta derpå,at Lapparne och finnarne^aldeles måtte afstå med Branwins supande. Til hwilken ända hos de Morske sker,när någon som afsagdt sig Bränwinet,men sitt lsfte bryter,at han warder 1 och 2:ra gången tiltalt, 3:die gången skier det i hela Församblingens n^r.varo; hwar under de enhällel:n bedja Gud för och omsider 4: de fången stänges han från H:ns Nattward,til des han giordt bättring, och det med Missionariens attest gitter bewisa; då han åter ad sacram Synaxin af ministerio admitteras.

15 r 6. Är at märka,det desse missionsbetienter intet är tillåteligit, sacramenterne at administrera; brukandes Lectoren det til skiäl, at Christus utsändt apostlarne intet til at döpa,utan allenast til at lära. Och således skola äfwenwäl desse missionsjbetienter utsände wara. 7. Äfwen giör det honom ondt,at de lappmän,som bekänt sig hafwa haft trummor och brukat annan widskepelse,det de uti Swerje med 2:ne weckors fängelse,på watten och bröd warda straffade,däremot hos dem sådanejpch andre grotfwe syndare aldeles från det werldxliga straffet bem.as,af den föregifna orsaken,at de intet annat vveta,än det är den rätta Guden,som de dyrka; ja,om de än skulle tilfoga missiopsbetienterne någon skada,el:r med döden hota,så böra de ändå, efter H:s mening,aldeles blifwa ostraffade. 8. Följande böcker bestås missionsjbetienterne utan betalning. Buxtornhii Lexicon tfebr. Pasoris lex.gr. samt alla Böcker som af Swänskan pa Lapska ofwersatte aromen Bibel, enjpsalmbok, ohristendomens kärna,hiörningzexercitatio catechetica,lodbergs korta Spörsmål, Mullers hiertespel öfwer Svang, tillika med des Passionsförklaring, Fattigmans husbok,bailes praxis pietatis,arendtz sanna Christendom, Paradis lustgård,lassenii Bibliska kärna,himmelska öerredag,kenniskians skyldighet,öerjesens skryter Sarthonis clenodium,sivers salighetz medel. 9. Finnes jämwäl en förtekning,jämte uttydning på de afgudar och offer,til ett långt register,som de fianske missionsbetienter ibland sina inbyggare i Finnmarken och Nordlanden befunnit gängse och öflige wara; hwarifrån äfwen en del af de swänske Lapparne ej eller skola kunna befrias. Blifvver al t så frågan 1) om de norska missionariis skall efterlåtas at hafwa conference med wåra Prester om Lapparnas underwisning i deras Christendom R:s at det icke synes kunna nekas,dock så at denne correspondencen modereras af Superintendente och Consistorio Hernosandensi. emedan hafwer man iuafxx orsak at fruchta,det desse missionarii, äro af deras schola uthgångne,som älska nyheter; och fördenskul torde denna confereneen mera skada än gagna 2. Om x< orska missionariis skal tilstädjas gå öfwer til wår Lappm a r k, at där upsöka sina lappar. g.jf; At rationes både politicaejså wäl som Ecclesiasticae'synes giöra etta högst betänckeligit. -.Frågas i anledning af detta instituto,om man icke borde anhålla

16 hos högre (fortsättningen saknas i handlingarna) Prästeståndets protokoll den 22 juli Förelästes Herr Superintendenten D:r Steuchii welgrundade Betänckande,öfwer Kongl. CancellieCollegii berettelse om de danska Missionariis til de Swenska lappmarkerne,och anmodades H:r Superintendenten, at jemwäl här uppå upsetta Swaret til wälbem:te Collegium. f' Prästeståndets protokoll den 8 augusti Uplästes och justerades 2:ne Memorialer til Kongl Cancellie Collegium,det ena ang:de den upkomne twisten om det andeliga Presterskapet,och om theologiska Böckers ordenteliga Censur; det andra om den danska missionen til Swenska Lappmarken I Prästeståndets arkiv:prästeståndets bref och Memorialer riksdagen nr 62. R 868,RA. \S 64. > Prästeståndets arkiv: Protokoll vid riksdagen R 6SjfRT 11 "» " " I T^ 3 R 653,s.1140

17 / Ödmjukt Memorial Det hafwer Kongl May:tz och Riksens höglofl. CancellieCollegium höggunstigt behagat communicera Prästeståndet de bref och skriff. ter,som äro wordne insändne af Landzhöfdinge ämbetet i Umeå,angående Danska Missionen,till Lapparnas och Finnarnas underwisning i Christendomen,som höra under Konungen i Danmarck; och dymedelst lemnat os tilfälle at här öfwer yttra wår oförgripeliga mening: Hwarföre Prästeståndet aflägger med ödmiuk vvördnad sin aldraskyldigaste tacksäjelse» I. Hwad inrättningen af Danska Missionen angår,så är wäl den i sig sielf låfwärd och berömlig,i synnerhet å den orten hwari folcket tilförne lefwat i ett hedniskt mörker och liten el:r alsingen anstalt är giord til deras omwändelse: men som i de Swänska Lapmarkerne allaredan, genom Höga Öfwerhetens Christeliga försorg,kyrkor äro upbygde, wissa församblingar inrättade,och Präster til deras tienst förordnade,synes en sådan mission hos oss icke behöfwas; utan kan,genom Guds milda Nåd och wälsignelse,det påsygftade ändamålet äntå winnas,som ar at draga detta folcket alt mehr och mehr utur sin forna blindhet ^ til Evangelii klara lius,och större tilwäxt i J: Christi kunskap,enär det ned alfwarsamt nit blifwer effterlefwat,hwad Hans Kongl. Maij:t 0 allernådigst stadgat hafwer i sin förordning om Lappländarnes flitigare underwisning i Christendomen,etCo gifwen d 3: oct c Hwaraf,aldenstund ännu felar et ganska angeläget stycke,som är flera Scholars inrättning i Lappmarken,lärer Kongl. Maij:t och Riksens höglofl. CancellieCollegium,af sin högtbepriseliga åhåga för Guds ähro,och H:s församblingz förkofring,anbefalla wederöörande,at j U förr ju heller befordra wärkställigheten häraf; hälst som ansenlige medel berättas wara redan influtne,genom flera års Collecter, som til dessa usus skola anwändas. Hwad den friheten beträffar, hwilken de danske missionär^ i i -> n _

18 ledning af deras instruction,åstunda, at få corresponderá med Prästerskapet i Swenska Lappmarkerne,angående Christendomens fortplantande, tyckes intet kunna wägras dem; dock bör wisserligen den försichtigheten derwid tagas,at ingen af Prästerna därsammastädes understår sig,til något närmare samråd och öfwerenskommande i förbemälte mål, med dessa missionariis,förän han rådfrågat sig med sin förman och Consistorio,och inhämtadt deras betänckjande,hwilka effter sakernas beskaffenhet,lära af sin ämbetes plickt gå dem med tienliga råd tilhanda. 4. At de danska Missionariis må effterlåtas (som de synas wilja 0 praetendera),at gå öfwer fiällen til at upsöka sina Lappar håller Prästeståndet för sin del betänkeligit; emedan sådan frihet kunde i längden komma mycken oreda åstad,både in Ecclesiasticis,så wäl som Politicis. Hwilket alt Presteståndet med all ödmiukhet och tilförsicht underställer Kongl. Maijits och Riksens höglofl. Cancellie Collegii mognare bepröfwande som af sin högtbepriseliga sorgfällighet för det allmänna bästa och i synnerhet Guds dyrkiöpta Försambl:s wälfard lärer styrka och befrämja alt hwad til detta ändamålets er- 0 nående kan wara nyttigt och hälsosamt; men däremot söka at afböja hwad som til meen och skada i någon måtto lända kan. Stockholm d 4 aug ^ Törst. Rudeen på hela Prlsteståndets wg:r / Prästeståndets arkiv: Prästeståndets bref och Memorialer - - vid riksdagen nr 62. R 868 RA Även i Direktionens över Lapprn» ecklesiastikverks arkiv:"strödda handlingar" "Praes. d: 17 aug."

19 Kanslikollegii protokoll den 7 februari Hr Secret: Bahr berättade,at en Remiss för någon tid sedan ifrån Hans Mayrtt wore ankommen med Landzhöfdingen Grundels berättelse till Hans May:tt,ang:de en dansk Missionarius wid nampn Jöns Kihldahl,som anhållit om frij passage till Juckasjärfwij i Torneå,som ock dessutom ofta plägar resa öfwer till Swenska Lappmarken at conferera med Prästerne om danska lapparnes omwändelse; Sedermehra är ock Landzhöfdingen Grundel inkommen till Kongl. Collegium med en Relation om hela danska Missionens tillstånd uti Norje; och som detta mästendeiils angår religionen Så fan Kongl. Collegium för gott,näst 1. Rijkzdag,at communicera det samma med hela Prästeståndet,at däröfwer förnimma deras tanckar,hwarpå det med swar och dess uthlåtelse inkommit. Vplästes Prästeståndets uthlåtelse häröfvver,hwaruti det förmehnar,at hwad den inrättade danska Missionen angår,den samma i sig sielf skall wara lofwärd och berömlig,i synnerhet där som folket tillförenne lefwat i et hedniskt mörcker och liten eller ingen anstalt är giord till deras omwändelse,men som i de Swenska Lappmaricerne redan kyrckior äro upbygde,församblingar inrättade och Präster förordnade; Så tycker Prästeståndet en sådan Mission här K icke behöfwas,emedan det påsyfftade ändamåhlet,med Lapparnes omwändelse, ändå kunde winnas,enär Kongl. Förordningen af d 3 Octob: 1723 om lappl ändarnes flitigare underwijsning i Christendomen med alfwar som nijt blifwer effterlefwat och flere Scholar där ännu effter handen blifwa uprättade. Hwad åter danska missionariernes åstundan beträff ar at få» oorrespondera med Prästerskapet i Swenska Lappmarkerne ang:de Christendomens fortplantande så håller Präste Ståndet före sådant icke kunna wägras,allenast at Prästerne eij understå sig till något närmare samråd och öfwerenskommande i detta måhl med de^se

20 Missionarier för än de rådfrågat sig med sin Förman och Consistorio, samt deras betänkande inhämtat; men at de danske missionarier må effterlåtas,at gå öfwer fiällen till at upsöka deras Lappar tycker Prästeståndet för sin dehl wara betänkeligit,effter sådant i längden torde komma mycken oreda åstad så in Ecclesiasticis som in Politicis, aldenstund sådant kanske kunde gifwa de danska i framtiden tillfälle, at tillwälla sig någon jurisdiction öfwer Swenska Lapparne med mehra som anföres. Här öfwer discorrerades något,men fans dock för gott,at bref härom afgår till Hans May:tt i anledning af detta Prästeståndets swar och uthlåtande. '/ Kanslikollegii arkiv: Protokoll ,fol. 106 RA

21 i -, m Stormäcktigste Allernådigste Konung. Eders Konglre Maij:t har i nåder behagat remittera till desx och Rijksens Cantzlie Collegij underdånige utlåtelse landshöfdingen Grundels lemnade underdånige berättelse ang:de en dansk så kallad Missionarius Jöns Kihldahl wid namn som dit till lähnet ankommit och genom en Supplique anhållit om frij passage till Juckasiärfwi i Torneå,samt berättadt at han wid häradstingen i Swenska lappmarckerne begärt få handräkning uti det,som kunde höra till danska lapparnes omwändelse i anledning af 8 af en hos Kihldahl befunnen,ock för honom författad Jnstruction,utgifwen af en så kallad Missions Vicarius Thomas von Westen benämd hwaruti förmäles,at han Kihldahl under tiden när så föxjnöden är, skall resa öfwer till Swenska lappmarcken,at handla om Sonference med Prästerne därstädes,ang:de danska lapparnes andeliga bästa,med mera. Men som landshöfdingen intet wiste,huru wida denne eller andra från Norska sijdan öfwerkommande Missionarier kunna hafwa fådt Eders Kongl:e Maijrts nådige tillstånd at öfwer gräntzen hålla några Conferencer med Swenska Prästerne,eller elliest practicera något Conversions wärck på denne sidan sedan så wäl genom forna Sweriges Konungars,som Eders Kongl:e Maijrts höga försorg Gudstiensten der i Swenska lappmarckerne icke allenast med Kyrckior och Scholar utan ock med Predikanter och Scholaebetiente blifwit inrättadt, altså afwachtar landshöfdingen i underdånighet en nådig befallning huruledes med slijke Missionarier förehållas skall,der de offtare u- tan Pass,eller något Konglrt tillstånd sig der på sådana sätt skulle anmäla hos Justitiarierne och Prästerne. Sederåehra har landlhöfdingen Orundel jemwäl hijt till Collegium insändt en kort relation om hela danska Missionens tillstånd uti Norrige, sammandragen dels af Miss-i o- nens betienters meddelte Jnstruction dels af Missionarien Jöns Kihl dahls muntelige giorde berättelse,uti hwilcken relation n u en och annan

22 m omständighet beröres,huru författningen der i Norige är giord med Scholar och Kyrckior samt lapparnes omwändelse från det afguda Mörcker, som ännu skall wara i de Norska fin och lappmarckernao Nu har,allernådigste Konung till underdånigst föllie af denne Eders Konglie Maij:ts nådigste befallning Collegium för detta bordt inkomma med des underdånige utlåtel se häröfwer, Men som Collegium wid sakens företagande befann densamma merendels beröra religionen och det arma folckets andelige wälfärd,hwaröfwer Prästerskapet egentel. bör hafwa wård; Så har Collegium funnit nödigt at under nästl. Rijksdag emedan Präste Ståndet ifrån hela Rijket war här tillstädes,förnimma Ståndets tankar häröfwer,samt till den ändan,meddelt dem alt hwad landzhöfdingen Grundel detta raåhl ang:de wid handen gifwit; Och som Collegium sedermehra erhållit deras swar och utlåtelse,så har Collegium så det ena som det andra i noga öfwerwägande tagit,och skulle wäl tycka,at hwad den inrättade danska Missionen angår,den samma i sig sielf är lofwärd och berömlig,i synnerhet å den orten,som folcket tillförene lefwat uti ett hedniskt mörcker och liten eller ingen anstalt är giord,till deras omwändelse. Men som i de Swenska lappmarcjierne allaredan genom Eders Kongl:e Maij:ts försorg feyrckior äro up- 0 r bygde,wisse församblingar inrättade,och Prästen till deras tienst 4>xrordnade, tyckes en sådan Mission hos oss icke behöfwas, emedan ige- & 0 nom Guds milda nåd och wälsignelse det påsyrxade ändamålet ändå kunde wj_nnas,som är at draga detta folcket alt mer ock mer utur sin förra blindhet till Evangelii klara lius,och större tillwäxt i Christi kundskap» enär det raed a l f warsam nijt blifwer effterlefwat,hwad Eders Konglte a11 ern^di Sst stadgat hafwer i sin förordning om lappländernes flitig are underwisning i Christendomen gifwen d 3 Octobr Äfwen- Ä A P t ock till samma ändimål lända skulle om flere Scholar där i som raarcken effter handen ännu I,aPP uprättades,alt edel inflyta och därtill kunna förslå. som de dertill anslagne Hwad sedan den friheten widkommer,som de danska Kissionarii i an

23 ledning af deras Instruction åstunda at få corresponderá med Prästerskapet i Swänska lappmarckerne,angjde Christendomens fortplantande, så tyckes dem sådant icke kunna wägras,dock at den försicktigheten derwid tages i acöt,at ingen af Prästerna dersammastädes må understå sig till Kiä närmare Samråd och öfwerenskommande i förbemälte måhl med desse Missionariis för än han rådfrågat sig med sin Förman och Consistorio,samt inhämtadt deras betänckande hwilka effter Sakernes beskaffenhet,lära af sin Ämbetes Plicht gå dem med tienligl Råd till ^ handa. Men at de danska Missionarier må effterlåtas,som de tyckas wil- ^ lia praetendera,at gå öfwer fiällen,till at upsöka sina lappar,håller Collegium för sin dehl betänckeligit,medan en sådan frihet kunde i längden komma mycken oreda åstad,så in Ecclesiasticis som i synnerhet uti Politicis,aldenstund sådant kan skie torde gifwa de danska i framti jden tillfälle,at tillwälla sig någon Jurisdiction öfwer Swänska lapparna. Eders Konglre Maijrts egit högt uplyste nådige bepröfwande hemställer Collegium uti underdånighet,hwad Eders Kongl:e Maijst der wid i nåder för bäst finner at förordna. Och Collegium framhärdar med diupaste wördnad Stormäcktigste J. v. Diiben (7 namn) Stockholm d 8 Febr jj i' Kanslikollegii skrivelser till Kungl. Maj:t RA "Ink. d. 91 feb upläsit i Rådet d. 28 febr och bifallit,hwilket genom swar notificeres CancellieCollegio så wäl som landzhöfdinren (j r undel."

24 21, Friedrich Wij hafwe i nåder Oss föredraga låtit Edert underdånige Swar och betänckande af d: 8. i denne månad,angående Landshöfdingen Grundels berättelse,om en dansk så kallad Missionarius Jöns Kihldahl wid namn,som dijt till lähnet ankommit med begiäran at få resa öfwer till Swenska Lappmarcken,at med Prästerne därstädes öfwerläggia om de danske Lapparnes andelige bästa. Och som Wij i anledning af ofwannämde Edert betänckande låta afgå ett sådant swar till Landshöfdingen Grundel,som hoosgående skrift innehåller; Så sände Wij Eder densamma härjemte tillhanda. Befallandes Eder Gud Altzmäcktig synnerligen nådeligen. Stockholm i RådCammaren den 28 februarii 1728 Friedrich 0: Cederström J Friedrich Wår ynnest och nådige benägenhet med Gud Allzmächtig. Tro Man och Landzhöfdinge. Wij hafwe Oss föredraga låtit Eder till Oss insände underdånige berättelse,ang:de en dansk så kallad Missionarius Jöns Kihldahl wid namn,som till Edert anförtrodde lähn ankommit med begiäran, at nar så nödigt är,få resa öfwer till Swenska Lappmarken,at handla om Conference med Prästerne därstädes,ang:de danske lapparnes Andeliga Bästa: Förmälandes I därwid för hwad orsaker I blifwit föranlåten till Wårt nådige förordnande at hemställa,huru med slike Missionarier förhållas skall,där de oftare utan Pass,eller Wårt tillstånd på sådant sätt der i orten skulle sig anmäla. Detta med hwad mera l harwid andragit,hafwe Wij hoos Oss i behörigt öfwerwägande komma låtit,finnandes Wij wäl,at hwad den inrättade danska Missionen ajagår, densamma i sig sielf är lofwärd och berömlig,isynnerhet å den orten som folket tillförende lefwat utj ett hedniskt mörker och liten eller / Kanslikollegii arkiv:k.m:ts skrivelser t. Kanslikoll. 1757

25 ingen anstalt är giord till deras omwändelse; men som i de Swenske Lappmarkerne redan kyrckior äro upbygde,wisse Församblingar inrättade, och Präster till deras tienst förordnade,så finne Wij en sådan Mission hoos oss icke behöfwas,emedan det påsyftade ändemålet at draga detta folk utur sin förra blindhet till Ewangelii lius,genom Guds Nåd lärer kunna winnas,enär Wår nådige Förordning af d. 3. Octob: 1723 angående lappländarnes flijtigare underwisning i Christendomen behörigen blifwer efterlefwad,samt om flere Scholar där i Lappmarken efter handen blefwe uprättade,alt som de därtill anslagne medell inflyta och därtill kunna förslå. Och hwad widkommer den frihet som de danska Missionarier skola åstunda,at få corresponderá med Prästerskapet i Swenska lappmarkerne,ang:de Christendomens fortplantande, så kan wäl sådant dem icke wägras,dock bör därwid den försicktighet i akt tagas,at ingen af Prästerne därsammastädes må inlåta sig i närmare samråd och öfwerenskommande i förbem:te mål med desse Missionariis, förr än han rådfrågat sig med sin förman och Consistorio samt däröfwer deras betänkande inhämtat,hwilka efter sakernes beskaffenhet lära af sin Embetes plikt gå dem med tienlige råd tillhanda. Men at de danska Missionarier må efterlåtas gå öfwer Fiällen till at upsöka sina lappar,sådant finne Wij betänkeligit at samtycka,emedan en slik frihet i längden mycken oreda torde åstadkomma. Hwilket alt Wij Eder till nådigt swar och efterrättelse härigenom welat tillkiänna gifwa,hafwandes I häraf at gifwa Consistorio i Hernösand behörig del. Hwarmed Wij befalle Eder Gud Allzraächtig nådeligen. Stockholm i RådCammaren d. 28 Februarii 1728 Friedrich / 0 Cederström 1/ I Kanslikollegii arkiv: K.Msts skrivelser till Kanslikollegium RA. Kopia i Härnösands domk. arkiv:manualhandlingar,div. ärenden HLA

26 Friedrich Wij hafwe i nåder Oss föredraga låtit Edert underdånige swar och betänckande af d: 8. i denne månad,angående Landshöfdingen Gründels berättelse,om en dansk så kallad Missionarius Jöns Kihldahl wid namn,som dijt till lähnet ankommit med begiäran at få resa öfwer till Swenska Lappmarcken,at med Prästerne därstädes öfwerläggia om de danske Lapparnes andelige bästa. Och som Wij i anledning af ofwannämde Edert betänckande låta afgå ett sådant swar till Landshöfdingen Grundel,som hoosgående skrifft innehåller; Så sände Wij Eder densamma härjemte tillhanda. Befallandes Eder Gud Altzmäcktig synnerligen nådeligen. Stockholm i RådCammaren den 28 februarii 1728 Friedrich OjCederström Copia. Till Landshöfdingen Grundel Friedrich Wår ynnest etc. etc. etc. Wij hafwe Oss föredraga låtifc Eder till Oss insände underdånige berättelse,ang:de en dansk så kallad Missionarius Jöns Kihldahl wid namn,som till Edert anförtrodde lähn ankommit,med begiäran,at när så nödigt är,få resa öfwer till Swenska Lappmarken,at handla om Conference med Prästerne därstädes, ang:de danske lapparnes Andelige Bästa: Förmälandes J därwid för hwad orsaker J blifwit föranlåten till Wårt nådige förordnande at hemställa,huru med slike Missionarier förhållas skall,där de offtare utan Pass,eller Wårt tillstånd på sådant sätt sig där i orten skulle anmäla. Detta med hwad mera J härwid andragit,hafwe Wj hos Oss i behörigt öfwerwägande komma låtit,finnandes Wj wäl,at hwad den inrättade danska missionen anjlr, densamma i sig sielf är lofwärd och berömlig»isynnerhet å den orten som folket tillförende lefwat utj Kanslikollegii arkiv: K.Maj:ts skrivelser t. Kanslikollegium (E 1:11) fol. 337 "upl. d: 16. Mars 1728" RA l^1:

27 ett Hedniskt mörker och liten eller ingen anstalt är giord till deras omwändelse; men som i de Swenske Lappmarkerne redan kyrkior äro upbygde,wisse församlingar inrättade,och Präster till deras tienst förordnade; Så finne Wj en sådan mission hos oss icke behöfwas,emedan det påsyfftade ändamålet^att draga detta folk utur sin förre blindhet till Evangelii lius,genom Guds nåd lärer kunna winnas,enär 7v'år nådige Förordning af d. 3. Octobr ang:de lappländernes flijtige underwijsning i Christendomen behörigen blifwer effterlefwat,samt om flere Scholar där i Lappmarken effter handen blefwe uprättade,alt som de därtill anslagne medell inflyta och därtill kunna förslå. Och hwad widkommer den frihet som de danske Missionarier skola åstunda,at få corresponderá med Prästerskapet i Swenska lappmarkerne, ang:de Christendomens fortplantande,så kan wäl sådant dem icke wägras,dock bör därwid den försicktighet i ackt tagas,at ingen af Prästerne därsammastädes må inlåta sig i närmare samråd och öfwerenskommande i förbem:te mål med desse Missionariis,förr än han rådfrågat sig med sin förman och Consistorio samt däröfwer deras betänkande inhämtat,hwilka effter Sakernes beskaffenhet lära af sin Embetes plickt gå dem med tienlige råd tillhanda. Men at de danske Missionarier må effterlåtas gå öfwer fiällen till at upsöka sine lappar,sådant finne Wj betänkeligit at samtycka,emedan en slik frihet i längden mycken oreda torde åstadkomma. Hwilket alt Wj Eder till nådigt swar och effterrättelse härigenom welat tillkiänna gif- Och Wj etc. etc. Stockholm i RådCammaren d:n 28. februarii 1728 Friedrich / 0 Cederström Kanslikollegii arkiv: K.Maj:ts skrivelser t. Kanslikollegium (E 1:11) fol. 339 RA Il t

28 Vid Kanslikollegii sammanträde den 16 mars 1728 "upläste^ Kon?!. Maijrts bref af d 28 febr. hwaruti Hans Maijjt bifaller Collegii betänkiande,angående Norrska missiomarierne til Lappmarken,bifogandes en afskrift af Kongl Mai j:ts bref til landzhöfdingen Grundel,angående samma mål,som jämwäl uplästes". Js* Landshövdingen underrättade i sin tur domkapitlet: Högwyrdige Sedan jag förnummit den danska missionarien Kihldahls öfwerfart öfwer Fiällen til wåra lappmarker utan Pass, en gång efter annan; i det upsåt at conferera med swänska Prästerne angående danska lapparnes andeliga wälfärd; har Hans Kongl. Mai j:t jag sådant med mera underdånigst föredragit,och deröfwer erhållit medföljande allernådigste swar,hwarutinnan som mig anbefalles,at meddela venerando Consistorio behörig del,så har jag sådant ej underlåta bordt,med härhoos tienstelig anmodan, det ivenerandum Consistorium behagade notificera Prästerskapet i Swänska lappmarken,at wid den conference härutj tillätes, den försichtighet i ackt tages,det ingen af Prästerne der sammastädes, må inlåta sig i närmare samråd och öfwerenskommande med desse Missionarier,förr än han rådfrågat sig med sin förman och Consistorio, samt deröfwer deras betänckiande inhämtat,hwilka efter sakernas beskaffenhet,lära af sin ämbetes plicht gå dem med tienlige råd tillhanda, förblifwande jag i öfrigt. Högwyrdige J.Griindel + Bygdeå d. 28 Martii 1728 /P Burseli J/ Domkapitlet meddelade prosten i Piteå följande: Ärewyrdige och Höglärde H : r Prost Smeaan Hans Kongl.Maij:tt uppå Laidshöfdingens i Utao Högwälb:ne H;r Baron Grundels underdåniga ingifna berättelse och förfrågan om de så kallade danska missionariers ankomst till Swänska lappmarckerne samt deras begiäran,at få conferera med Prästerna therstädes angående danska lapparnas andel, bästa,under d 28 Febr. sistl. i nåder behagat följande resolvera: Hwad widkommer then frihet,som de danske missionarier skola åstunda,at få corresponderá med Prästerskapet i Swänska lappmarckerna,angående Christendomens fortplantande så kan wäl sådant dem icke förwagras,dock bör therwid then försichtighet i acht tagas,at ingen af Prästerna thersammastädes må inlåta sig i närmare samråd och öfwerens- IcommMäi i förbmelte måhl med desse Missionarier, förr än han rådfrå- ^at sig med sin förman el. Consistorio,samt theröfwer theras hct : V I Kanslikollegii arkiv:protokoll RA ^Härnösands domk. arkiv: Manual handlingar div.är. IJoq^-zq ^.