RAPPORT 2015:17 REGERINGSUPPDRAG. Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2

Transkript

1 RAPPORT 2015:17 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2

2

3 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Boverket

4 2 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Titel: Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Rapportnummer: 2015:17 Utgivare: Boverket, mars, 2015 Upplaga: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Uppföljning, prestationsbaserade stimulansmedel, arbetssätt, samverkan, effekter, Borås, Göteborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Växjö Dnr: 861/2015 Process: 3.4 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress: Boverket, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket

5 3 Förord Denna rapport är den andra av tre rapporter som följer upp regeringens satsning på ett prestationsbaserat stimulansbidrag. Rapporten följer upp hur kommunerna har valt att använda de 99 miljoner kronor som betalades ut i den första utbetalningen i december Den följer även upp vilken påverkan bidraget har haft på kommunens arbete samt vilka effekter den statliga satsningen har haft. Rapporten bygger på intervjuer som har gjorts vid platsbesök i samtliga nio berörda kommuner. Rapporten är skriven av Helene Bogren (projektledare), Vanessa Stjernborg och Charlotte Gustavsson. Intervjuerna har gjorts av Helene Bogren. Karlskrona mars 2015 Janna Valik Generaldirektör

6 4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 8 Inledning Uppdraget Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod Disposition Borås Borås arbetar mot de tre indikatorerna Organisation för urbant utvecklingsarbete Tydligt uppföljningsarbete Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör avtryck i Borås Göteborg Stadsdelarna har arbetat på olika sätt Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder Norra Biskopsgården satsar på nytänkande Arbetar i samma riktning Insatser har beslutats i stadsdelarna Olika vägar för egen uppföljning Olika påverkan i stadsdelarna Kristianstad Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år Möten för att fånga upp behov Uppföljning sker löpande Ökat fokus på indikatorerna Landskrona Landskrona lägger fokus på barn och unga Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie verksamheten.. 33 Styrgrupp inom förvaltningen Uppföljning sker löpande Kan göra mer och arbeta snabbare Malmö Malmökommissionen och områdesprogrammen är viktiga för arbetet36 Arbetet i Herrgården utgår från Malmökommissionen Södra Sofielund arbetar mot områdesprogrammet Fortsätter arbetet utifrån Malmökommissionen och områdesprogrammen38 Decentraliserat arbete Olika vägar för egen uppföljning Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Stockholm Det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en belöning för tidigare arbete Målet för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inom Järvalyftet... 43

7 Innehållsförteckning 5 Även den andra utbetalningen går in i Järvalyftet Det prestationsbaserade stimulansbidraget ingår i Järvalyftet Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter Påverkar inte inriktningen på arbetet Södertälje Södertälje lägger fokus på barn och unga Inga förändringar inför Södertälje har inte kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet 46 Olika vägar för egen uppföljning Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Trollhättan Trollhättan lägger fokus på barn och unga Skalar upp och skalar ner verksamheter Arbetet ligger på kommunstyrelsen Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Växjö Växjö fokuserar på nya metoder och nya angreppsätt Effektivisering genom projekt Organisation för urbant utvecklingsarbete Utvärdering med fokus på lärandet Ökat fokus på indikatorerna Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget Regeringens politik kring det prestationsbaserade stimulansbidraget57 Kommunerna har arbetat på olika sätt En del kommuner förskotterade medel Medel har använts till ett brett spektrum av insatser Kommunerna tänker långsiktigt vid fördelning av medel Olika mål för arbetet med bidraget Olika former av organisation Organisationer för det urbana utvecklingsarbetet Använder befintlig organisation Arbetet ligger på förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse Samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna Beslutsfattandet skiljer sig åt Möjlighet att söka bidrag Bidraget är olika känt Egen uppföljning Trygghet en prioriterad fråga Känslan av trygghet varierar Många insatser görs för att öka tryggheten Tidiga insatser är viktiga Social mobilisering ökar tryggheten Omflyttningen tycks minska överlag medan trångboddheten tycks öka markant Minskad omflyttning på grund av ansträngd bostadsmarknad Många vill bo kvar En del väljer att förtäta Trångboddhet är en stor utmaning Ryktet påverkar Ryktet bland utomstående Viktigt skapa tillfällen för andra att komma till området... 67

8 6 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Ryktet påverkar skolvalet Kommunernas uppfattning om den statliga politiken Bidraget har fungerat som smörjmedel Framförhållning och långsiktighet är viktigt Indikatorerna anses generellt vara bra som riktlinjer men vissa aktörer anses saknas Kommunernas inställning till det prestations- och stimulansbaserade inslaget Har det prestationsbaserade stimulansbidraget bidragit till stigmatiseringen av områdena? Delade meningar om Boverkets uppföljning Slutsatser Reflektioner kring arbetssätt Behov av samverkan Arbetsförmedlingens närvaro i området Otrygghet och trivsel kombineras Påverkar trots förhållandevis små summor Det prestationsbaserade stimulansbidraget har gett positiva effekter 75 Politikens utformning ger svårigheter i implementeringen Slutord Bilaga 1: Information om intervjuer Bilaga 2: Intervjufrågor Samordnare Styrande politiker Kommunala bostadsbolag / Trygghetsvärdar Företrädare för verksamheter Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: Arbetsmarknadsanställningar Trygghetsskapande insatser på området Ökad måluppfyllelse i skolan Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: Bergsjön: Arbetsforum Returhuset Satsningar inom skolan Gårdsten och Hjällbo: Vuxencentrum Folkhälsoutvecklare Samordning av integrationsmentorer Ökad närvaro i skolan Barnbibliotekarier Norra Biskopsgården: Insatsområden Insatsområden Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: Arbete och sysselsättning Nätverk och föreningar Fysisk miljö Skola Boverket

9 Innehållsförteckning 7 Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: Näringslivets involvering i gymnasieskolans industriteknikprogram 104 Feriepraktik med erbjudande om sommarskola Brobyggare på Landskrona Stadsbibliotek och Fritidsklubben Österbryggan Innosport Teknikens Hus Utökat föräldrastöd Ökad närvaro i skolan Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: Herrgården: Medborgarkontoret Varda Hela Familjen Öster Y-allas väg till arbete Södra Sofielund Förstärkning av pågående processer i skolan Förstärkning av pågående processer utanför skolan Utvärderings- och forskningsinsatser Bilaga 8: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Södertälje: Stadsutveckling i Ronna Berättarministeriet El Sistema Idrott utan gränser Assyriska FF Bilaga 9: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Trollhättan: N3 - nodverksamhet Utökad läxhjälp Ung fritid Utökad fältverksamhet inom socialtjänsten Mötesplats för kvinnor Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: Ungdomsarena Araby Brobyggare Football for lifeacademy Hälsoskola för nyanlända kvinnor Ungas väg in i arbetslivet Pre step two

10 8 Sammanfattning Boverket har i uppdrag av regeringen att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidrag på 99 miljoner kronor som har betalats ut årligen under år 2013 och 2014 till de nio kommuner och femton stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Bidraget har betalats ut utan specificerade krav från regeringen kring hur bidraget ska användas. Uppfattningen är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var bidraget gör mest nytta för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen. Denna rapport följer upp hur kommunerna har använt bidraget, om det har påverkat kommunernas sätt att arbeta på, och om det går att se några effekter av bidraget. Den fokuserar på det bidrag som betalades ut vid det första tillfället, det vill säga i december Materialet som ligger till grund för rapporten har samlats in genom intervjuer med berörda aktörer vid besök i respektive kommun under hösten Uppföljningen visar att kommunerna har valt att arbeta på olika sätt gällande beslutsfattande, hur man har organiserat arbetet, om man har valt att skala upp pågående verksamheter eller att testa nya idéer, samt hur man har valt att följa upp arbetet lokalt. Kommunerna uppfattar sysselsättningen, nivån av långvarigt försörjningsstöd och skolresultaten i nionde klass, som är de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, som relevanta för arbetet. De anser även att faktorer som långsiktighet i arbetet, trygghet, omflyttning, områdenas rykten och invånarnas hälsa är viktiga att beakta när det gäller utvecklingen av stadsdelarna. Uppföljningen visar även att samverkan ses som en viktig faktor för framgång i arbetet. Det gäller både internt mellan olika förvaltningar och externt med det civila samhällets organisationer, och olika myndigheter. Samverkan efterfrågas både lokalt, regionalt och nationellt. Det är dock viktigt att man upplever att man gör ett reellt arbete tillsammans och att det inte begränsas till utbyte av information. Vidare kan vi se att det prestationsbaserade stimulansbidraget har haft en tydlig påverkan trots förhållandevis små summor och att bidraget har gett positiva effekter på arbetet i stadsdelarna. Att det beslutades för en period om två år har dock lett till svårigheter i implementeringen.

11 Sammanfattning 9 En utbredd uppfattning i kommunerna är att det krävs ett arbete över blockgränser och mandatperioder för att skapa möjlighet till långsiktigt arbete i stadsdelarna.

12 10 Inledning Uppdraget I mars 2013 beslutade regeringen att inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet betala ut 100 miljoner kronor årligen i prestationsbaserat stimulansbidrag under 2013 och Samtidigt gavs Boverket i uppdrag att följa upp bidraget. Det urbana utvecklingsarbetet är en del av regeringens integrationspolitik där fokus ligger på kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för att nå en bättre utveckling i stadsdelar med brett utanförskap. Syftet är att skapa bättre levnadsvillkor i stadsdelar med brett utanförskap, att minska socioekonomiska skillnader inom städer och regioner samt att minska antalet stadsdelar med ett brett utanförskap. Regeringen beslutade år 2012 att femton stadsdelar skulle ingå i satsningen. 1 De valdes ut utifrån kriterierna: förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. Stadsdelarna skulle dessutom ha en befolkningsmängd på minst 4000 personer. Inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet fanns under 2014 uppdrag till Boverket, Länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Kronoberg, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Det prestationsbaserade stimulansbidraget betalas ut till berörda kommuner utifrån en modell som har beslutats av regeringen. 2 Modellen baseras på statistik kring tre indikatorer: andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar; andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd; samt andel av dem som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. I modellen tas även hänsyn till hur stort flyktingmottagandet har varit i respektive stadsdel. Indikatorerna mäts utifrån resultatet föregående år, vilket innebär att den första utbetalningen som gjordes i december 2013 baserades på förändringen mellan år 2011 och Ju större positiv förändring desto högre andel av medlen får den kommun i vilken stadsdelen ligger. Utvecklingen i stadsdelen mäts även i förhållande till utvecklingen i kommunen som helhet samt det genomsnittliga resultatet för de femton stads- 1 Regeringsbeslut A2012/174/IU 2 Regeringsbeslut A2013/1192/IU samt A2013/4640/IU

13 Inledning 11 delarna. Samtliga kommuner tilldelas medel även de som har haft en negativ utveckling. Syftet med bidraget är att stimulera kommunerna till att intensifiera sitt arbete för att minska utanförskapet i stadsdelarna. Regeringen har inte satt upp några regler kring hur bidraget ska användas i samband med utbetalningarna. Deras utgångspunkt är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var medlen gör mest nytta för att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Det innebär att beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man väljer att arbeta efter, hur man väljer att organisera sig, om beslut tas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet internt är frågor som är oreglerade och ska beslutas på kommunal nivå. De tre indikatorerna ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, men det finns inga krav på att indikatorerna ska vara vägledande i arbetet. Bidraget betalas ut till kommunerna utan att de ansöker, men att de är med i det urbana utvecklingsarbetet är ett aktivt val. Boverket har fått regeringens uppdrag att följa upp hur kommunerna har använt bidraget, hur det påverkar kommunernas arbete samt bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. Enligt uppdraget ska bedömningen i första hand bygga på kvalitativa underlag. Fokus ska ligga på de tre indikatorerna samt andra relevanta faktorer som har betydels för utvecklingen i stadsdelarna. Som exempel nämns boendemiljö, trygghet, service, företagsetableringar och omflyttning. I uppdraget ligger även att titta på om det civila samhällets organisationer är en del av det urbana utvecklingsarbetet. Denna rapport följer upp den utbetalning som gjordes i december 2013 då bidraget fördelades enligt nedanstående tabell: 3 3 Se Boverkets beslut / miljon kronor avsätts enligt regleringsbeslut A2013/1192/IU till Boverkets uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget.

14 12 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget år 2013 Kommun Stadsdelar Borås Hässleholmen Göteborg Bergsjön Göteborg Gårdsten Göteborg Hjällbo Göteborg Norra Biskopsgården Kristianstad Gamlegården Landskrona Centrum-Öster Malmö Herrgården Malmö Södra Sofielund Stockholm Rinkeby Stockholm Tensta Södertälje Hovsjö Södertälje Ronna Trollhättan Kronogården Växjö Araby Fördelning prestationsbaserat stimulansbidrag (tkr) Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påverkat kommunernas arbete samt om det går att se några effekter av bidraget som helhet. Våra frågeställningar är: Vad har bidraget använts till och vad har kommunerna haft för mål i arbetet? Hur har kommunerna arbetat med bidraget - organisatoriskt, gällande beslutsfattande m.m.? Hur ser det egna uppföljningsarbetet ut? Hur har situationen i stadsdelarna utvecklats? Vad tycker intervjupersonerna om politiken kring det prestationsbaserade stimulansbidraget? Påverkar bidraget kommunens arbete? Boverket

15 Inledning 13 Uppföljningens huvudfokus ligger på de tre indikatorerna vilka ger ramarna för uppdraget, men den följer även upp andra relevanta faktorer så som anges i uppdraget. De faktorer och perspektiv som vi har valt att följa upp bidrar till en förståelse för hur den förda politiken har landat i respektive stadsdel, kommun, samt i de femton stadsdelarna som helhet. Då det inte har funnit några regler kring bidraget och det regeringen har formulerat går att sammanfatta i att kommunerna med hjälp av bidraget ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen, fokuserar uppföljningen på att följa upp hur kommunerna har arbetat och om bidraget har inneburit en intensifiering av arbetet. Avgränsningar Denna rapport följer upp den första utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget, vilken gjordes i december Den andra utbetalningen som gjordes i december 2014 följs upp i den slutrapport som Boverket lämnar till näringsdepartementet senast den 15 oktober Uppföljningen omfattar de femton stadsdelar som är del av det urbana utvecklingsarbetet och begränsas till de verksamheter som har tagit del av bidraget på lokal nivå. Kommunerna bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i stadsdelarna och det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar bara en begränsad del av det. Vårt uppdrag omfattar inte att följa upp stadsdelarnas totala utvecklingsarbete utan bara att följa hur detta bidrag har använts. Vårt uppdrag är att göra en uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Det innebär att Boverket inte gör några värderingar av hur kommunerna har arbetat med bidraget. I rapporten beskriver vi de projekt som har tagit del av bidraget, men vi utvärderar inte vilken effekt de enskilda projekten har haft. I uppdraget ingår att bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. I detta ligger en värdering, men den begränsas i denna rapport till att följa upp de effekter vi kan se av det prestationsbaserade stimulansbidraget som politik. Eftersom fokus enligt uppdraget ska ligga på kvalitativa underlag omfattar denna rapport inte någon statistisk uppföljning. Metod Under perioden augusti till december 2014 har Boverket besökt samtliga kommuner och stadsdelar som har tagit del av det prestationsbaserade

16 14 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 stimulansbidraget. Vi har genomfört intervjuer med fyra olika fokus vid våra besök. Vid intervjuerna har vi velat träffa: samordnare för kommunens arbete med bidraget; ansvariga politiker; företrädare för de tre indikatorerna; samt företrädare för fastighetsägare, trygghetsvärdar eller andra som är lämpade att svara på frågor kring trygghet, omflyttning och stadsdelens rykte. Utöver dessa intervjuer har vi besökt de verksamheter som har tagit del av bidraget, alternativt träffat någon som har berättat om verksamheterna. I juni 2014 skickade Boverket ut information om vilka intervjuer vi ville göra, vilka fokus de skulle ha och vilka aktörer vi ville träffa vid de olika intervjuerna (se bilaga 1). Utifrån detta önskemål har sedan kommunerna satt samman program och bestämt vilka personer vi ska intervjua. Besöken har spänt över tre dagar per kommun. I en del kommuner har antalet intervjuer överensstämt med det antal perspektiv som vi ville fånga in, men i en del kommuner har samma intervju gjorts vid flera tillfällen eftersom alla intervjupersoner inte kunde närvara vid samma tid. Studien har lagts upp så att samma intervjufrågor skulle ställas till samma aktörer i samtliga kommuner, gällande samtliga stadsdelar. 4 Vi har dock tvingats att frångå det gällande några stadsdelar. I Angered i Göteborg där Gårdsten och Hjällbo ingår hade man ordnat en halvdagskonferens där de verksamheter som hade tagit del av bidraget fick presentera sig. Närvarande var även politiker från stadselsnämnden. Eftersom vi inte fick möjlighet att göra några intervjuer förutom den intervju som är riktad till samornare bad vi att få skriftliga svar på våra frågor i efterhand. Denna komplettering har vi inte fått in och vi saknar därför en del material. Viss information fick vi dock från den politiska representationen då de var på plats vid konferensen. I Bergsjön i Göteborg var den intervju som var inriktad på trygghet och flyttmönster inte inbokad och intervjun med ansvarig politiker kunde inte genomföras på grund av sjukdom. Dessa intervjuer har genomförts i efterhand i skriftlig form. Även gällande Herrgården i Malmö har intervjun med ansvarig politiker gjorts i efterhand i skriftig form på grund av sjukdom. I Stockholm gjordes inga besök av verksamheter eftersom det sätt på vilket de har använt bidraget gör att det inte går att peka ut vilka specifika verksamheter som har tagit del av bidraget. Att allt material inte har kommit in och att tre av intervjuerna har gjorts skriftligt påverkar materialet. Det är dock viktigt att nämna att kommunernas medverkan i denna uppföljning är frivillig och att Boverket därför inte kan kräva in information. 4 Intervjumallen bifogas som bilaga 2. Boverket

17 Inledning 15 När det gäller intervjuerna med ansvariga politiker har det varierat om vi har intervjuat politiker i kommunstyrelsen eller politiker i ansvarig nämnd. Det har även varierat om vi bara har intervjuat politiker från majoriteten eller om även politiker från oppositionen har deltagit vid intervjun. Det har varit upp till kommunerna att bestämma vilka politiker som är mest lämpade att svara på Boverkets frågor utifrån hur man har valt att arbeta med bidraget i kommunen. Även när det gäller intervjuerna med fokus på samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna samt intervjuerna med fokus på trygghet, omflyttning och rykte har det varierat vilka aktörer som har kallats till mötena. Detta beror på hur den kommunala organisationen ser ut och vilka aktörer som finns i stadsdelarna. Vi upplever att de personer som har intervjuats har haft det specifika perspektiv som vi har efterfrågat. Totalt har cirka 40 intervjuer genomförts inom ramen för uppföljningen. De flesta intervjuerna har varit gruppintervjuer och totalt har cirka 150 personer har intervjuats. Dessutom har drygt 60 verksamheter och projekt besökts, alternativt följts upp genom samtal som har genomförts på annan plats än platsen för verksamheten. För att effektivisera platsbesöken bad Boverket kommunerna att skicka in viss information skriftligen i juni Det gällde vilka verksamheter eller projekt som hade tagit del av bidraget, en kort beskrivning av dessa, vilken summa som hade tilldelats respektive verksamhet eller projekt, samt beslutsunderlag, protokoll eller dylikt som visade när, samt av vem, beslut om fördelning av bidraget togs. Vid platsbesöken deltog två utredare från Boverket. 5 Samtliga intervjuer har gjorts av samma person. Kvalitetssäkring av att Boverkets utredare har uppfattat kommunernas information rätt har skett genom att alla kommuner har fått faktagranska de texter som har skrivits om deras respektive arbete. Kapitlen om respektive kommun har skickats ut till respektive samordnare som har ombetts att skicka det vidare till samtliga personer som vi har intervjuat. Som en del av kvalitetssäkringen har uppföljningen även haft en intern, samt en extern, referensgrupp. I den interna referensgruppen har Micael Nilsson och Kerstin Andersson på Boverket ingått. I den externa refe- 5 En utredare intervjuade och en skrev strukturerade anteckningar som sedan har legat till grund för texten i denna rapport. Vid ett fåtal tillfällen bandades även intervjuerna. I Stockholms stad bandades samtliga intervjuer eftersom endast en utredare närvarade. Att inte alla intervjuer har bandats beror på att det är resurskrävande att gå igenom ett så omfattande material.

18 16 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 rensgruppen har Dag Forsström, Borås stad; Mari Tastare, Göteborgs stad; Marie Hendra, Malmö stad; samt Nihad Bunar, Stockholms universitet ingått. Referensgrupperna har gett synpunkter på upplägget av studien i det inledande skedet samt fått möjlighet att ge synpunkter på den färdiga rapporten. För uppföljningens upplägg och rapportens innehåll ansvarar Boverket. 6 Disposition Rapporten består av ett inledande kapitel där ramarna för uppföljningen som uppdragets utformning, syfte, frågeställningar, avgränsningar och metod presenteras. Därefter följer nio kapitel som beskriver hur respektive kommuner har arbetat, varför de har valt att arbeta så som de har gjort och om bidraget har påverkat deras sätt att arbeta i stadsdelarna. Efter kommunkapitlen följer ett kapitel som sammanfattar den information som finns i de nio kommunkapitlen. Detta ger en tydligare bild av hur kommunerna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget som helhet. Efter det följer ett kapitel som redogör för vad aktörerna i kommunerna tycker om den statliga politiken med prestationsbaserat stimulansbidrag. Slutligen följer ett kapitel med de slutsatser som Boverket drar utifrån det insamlade materialet. De verksamheter och projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag beskrivs i en bilaga för respektive kommun. 6 Vid ett möte med den externa referensgruppen framfördes synpunkter om ett annat upplägg av studien, vilket inte gick att förena med de datum då rapporter enligt uppdraget ska lämnas till näringslivsdepartementet. Det uppkom även en diskussion kring att studien borde läggas upp som en utvärdering, medan uppdraget är formulerat som en uppföljning. Boverket

19 17 Borås Borås Stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Hässleholmen. Hässleholmen hade år 2012 cirka invånare 7 och ligger i stadsdel Öster. Området uppfördes under senare delen av 1960-talet och tidigare delen av 1970-talet. Större delen av området består av flerbostadshus med både höghus och låghus, men även områden med villabebyggelse finns i stadsdelen. Majoriteten av bostäderna är hyresrätter. I december 2013 tilldelades Hässleholmen kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Borås arbetar mot de tre indikatorerna Borås Stad bestämde sig redan under våren 2013 för att förskottera sex miljoner kronor så att de kunde sätta igång med det arbete de ville göra med hjälp av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Under 2013 använde de drygt fyra miljoner kronor och förde över kvarvarande belopp till 2014 års verksamhet. De räknade med att få minst samma summa i december 2014 som de fick i december 2013 vilket gav en budget på sju miljoner kronor för Borås Stad har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget; ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av långvarigt försörjningsstöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt. Under våren 2013 anställdes en projektledare som har arbetat direkt mot det urbana utvecklingsarbetet och som är helt finansierad av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Utöver det har det prestationsbaserade stimulansbidraget fördelats mellan tre områden; arbetsmarknadsanställningar, trygghetsskapande på området samt ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 3. 7 SCB. Sidan besöktes

20 18 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Foto: Borås Stad Borås arbetar med det prestationsbaserade stimulansbidraget under 2013 och 2014 Eftersom Borås stad förskotterade medel och startade upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan i mars 2013 så avslutas arbetet vid årsskiftet 2014/2105 som en följd av att regeringen efter regeringsskiftet inte har beslutat om ytterligare bidrag. Det gör att Borås stad inte planerar för fortsatt arbete inom den statliga satsningen utan i stället är i en fas där de ska ta ställning till hur de ska kunna fortsätta med de pågående verksamheterna. Både styrgruppen, projektgruppen och verksamheterna tycker att det arbete de har gjort har varit mycket fruktsamt och de vill gärna arbeta vidare på samma sätt. Verksamheterna berättade under hösten 2014 att det rådde en oro gällande om de kommer att kunna fortsätta. De talade om en rädsla för att den samverkan och den kompetens som har byggts upp kommer att förloras. Det innebär även att enskilda individer oroade sig för sin sysselsättning efter årsskiftet. Från alla håll talades det om vikten av en långsiktighet som sträcker sig över mandatperioder. Man menar att det bästa vore om staten stod för en sådan långsiktighet, men när den inte gör det blir det viktigt att kommunledningen gör det. Organisation för urbant utvecklingsarbete Det urbana utvecklingsarbetet har en framträdande roll i Borås och man arbetar med detta på ett tydligt sätt. Begreppet är spritt bland berörda aktörer och de är även insatta i målen för det urbana utvecklingsarbetet. Samverkan är framträdande i arbetet och det är även ett av kommunens mål med det urbana utvecklingsarbetet. Boverket

21 Borås 19 Borås stad satte under våren 2013 upp en tydlig struktur för hur de skulle samarbeta för att nå målen kopplade till de tre indikatorerna. Organisationen består av en styrgrupp som diskuterar strategiska frågor och tar beslut, samt en projektgrupp 8 som ansvarar för genomförandet. I styrgruppen sitter politiker från arbetslivsnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnd Öster, förvaltningschefer från motsvarande förvaltningar, samt representanter för Arbetsförmedlingen och AB Bostäder. Det är bara politikerna som har rösträtt, men de uppger att de har varit eniga i alla frågor. Både styrgruppen och projektgruppen tycker att organisationen, och att de möts regelbundet, ger en tydlighet så att alla vet hur de ska arbeta. De uppskattar även att det är en mix av politiker och tjänstemän i styrgruppen så att de båda perspektiven möts. Samarbetet i grupperna fungerar bra, men Arbetsförmedlingen har valt att vara mindre aktiv. De kom med i gruppen i ett senare skede och var inte med i planeringsstadiet. Det gör att de upplever att inriktningen på det urbana utvecklingsarbetet i Borås är svårt att kombinera med Arbetsförmedlingens huvuduppdrag och att deras roll därmed har begränsats till att rapportera och att informeras. Jobb Borås har en framträdande roll i projektgruppen. Arbetsförmedlingen har ingen representant där utan det är Jobb Borås som har ansvar för arbetsfrågan. Även enheten för försörjningsstöd uppger att de representeras av Jobb Borås. Rektor för högstadieskolan i Hässleholmen sitter med i projektgruppen. I projektgruppen sitter även projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet. Det är han som håller ihop Borås stads urbana utvecklingsarbete genom regelbundna möten med de verksamheter som tar del av bidraget, projektgruppen och styrgruppen. Styrgruppen och projektgruppen är mycket nöjda med att arbeta på detta sätt och tycker att det är fruktsamt. De skulle dock vilja utveckla samarbetet så att även polisen satt med i styrgruppen. De har upplevt att styrgruppen och polisen har olika uppfattning i en del frågor och tror att det skulle främja arbetet att ha ett gemensamt diskussionsforum. Tydligt uppföljningsarbete Borås stad rapporterar alla verksamheter i ett digitalt system för månatlig uppföljning och det urbana utvecklingsarbetet har en egen flik där. Där rapporteras det arbete som utförs, måluppfyllelse, planering av det fortsatta arbetet med mera. Redovisningen utgör även underlag för ett avsnitt 8 För mer information om projektgruppens sammansättning se Boverket (2014): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 1.

22 20 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 i årsredovisningen. Projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet rapporterar även till styrgruppen på deras månadsvisa möten där de bland annat stämmer av måluppfyllelsen. Projektledaren skickar även ut månadsbrev till de som är involverade i det urbana utvecklingsarbetet. Borås stad här även lagt ett uppdrag på PayOff att utvärdera deras satsningar på arbetsmarknadsanställningar i kombination med studier. Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör avtryck i Borås Borås stad har inte ändrat inriktningen på sitt arbete med att minska utanförskapet i Hässleholmen till följd av statens urbana utvecklingspolitik. Deras verksamhetsmål hade redan innan motsvarande inriktning. Den statliga politiken är dock mycket synlig i Borås eftersom man så tydligt har organiserat sig utifrån de indikatorer som staten anger och att man använder begreppet urban utveckling i sitt dagliga arbete. De tycker även att det prestationsbaserade stimulansbidraget har påverkat kommunens arbete och att det har gett mer konkreta resultat än tidigare statliga satsningar inriktade på dessa stadsdelar. En anledning till detta är, enligt Borås stad, att bidraget tillfaller en stadsdel. När 5 miljoner går till en stadsdel under ett år ger det avtryck i arbetet. De framhåller att satsningarna har blivit synliga bland annat genom att de under åren 2013 till 2014 fick ut 52 personer i arbetsmarknadsanställningar. Det prestationsbaserade stimulansbidraget var också upptakten till deras organisation kring det urbana utvecklingsarbetet. De menar att organisationen har underlättat och stärkt samarbetet mellan nämnder och förvaltningar. Den har också gjort det lättare att komma igång med olika insatser och kunna arbeta mer målinriktat med tydligare resultat. Slutligen tycker de att bidraget har gjort avtryck i kommunen genom den nya kunskap och de erfarenheter som det har gett. Boverket

23 21 Göteborg Göteborg har fyra områden med i det urbana utvecklingsarbetet och dessa ingår i tre stadsdelsnämnder. Berörda områden är Bergsjön i Östra Göteborgs stadsdelsnämnd, Gårdsten och Hjällbo i Angereds stadsdelsnämnd samt Norra Biskopsgården i Västra Hisingens stadsdelsnämnd. Norra Biskopsgården är det av bostadsområdena som byggdes först. Det byggdes under andra halvan av 1950-talet. Bergsjön byggdes under andra halvan av 1960-talet och Gårdsten och Hjällbo under senare delen av 60- talet och början av 1970-talet. Alla bostadsområdena domineras av hyresrätter i flerbostadshus men i Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo finns det även radhus. Bergsjön och Gårdsten har även villabebyggelse. Bebyggelsen domineras i alla fyra bostadsområdena av lamellhus som är tre till åtta våningar höga. Invånarantalet var år 2012 cirka i Bergsjön, cirka i Gårdsten, cirka i Hjällbo och cirka i Norra Biskopsgården. 9 Totalt tilldelades Göteborg kronor i december 2013 och var den kommun som fick störst andel av de prestationsbaserade stimulansmedlena vid denna utbetalning. Av dessa medel fördelades kronor till Norra Biskopsgården, kronor till Bergsjön, kronor till Gårdsten och kronor till Hjällbo. Stadsdelarna har arbetat på olika sätt Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter Östra Göteborg (Bergsjön) har under de senare åren tampats med ekonomiska underskott och på grund av det har de valt att inte utveckla några nya processer i samband med tilldelandet av det prestationsbaserade stimulansmedlet. Istället har de valt att långsiktigt säkerställa beprövade verksamheter som de vet fungerar för att öka förvärvsfrekvensen hos boende i Östra Göteborg - Arbetsforum och Returhuset. De har även valt att avsätta prestationsbaserat stimulansbidrag för pågående insatser i grundskolor i Bergsjön. Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön redogör för att de på grund av underskott i budgeten för bland annat försörjningsstöd och köpta sociala boen- 9 SCB. Sidan besöktes

24 22 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 delösningar skulle ha varit tvungna att skära ner nämnda verksamheter om de inte hade kunnat tillföra bidrag från det prestationsbaserade stimulansbidraget. Med detta tillskott har verksamheterna kunnat fortsätta i samma skala under 2014 som under föregående år, men det har inte inneburit någon ökning av verksamheternas omfattning. Arbetsforum, Returhuset och satsningarna i skolan finansieras sedan tidigare genom den kommunala budgeten. När det gäller satsningarna inom skolan finansieras de även genom öronmärkta kommunala medel samt Skolverkets satsning på handledning. Stadsdelsförvaltningen har inte fattat beslut om specifika mål för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget utan arbetar efter de strategiska mål som har beslutats av kommunfullmäktige. De är att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, samt att skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. Satsningarna på Arbetsforum, Returhuset och skolan beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder Angereds stadsdelsnämnd (Gårdsten och Hjällbo) tillsatte under 2013 en organisation som arbetade fram ett antal principer som utgångspunkter för det fortsatta arbetet med det prestationsbaserade stimulansmedlet. Utgångspunkterna var att det skulle finnas ett generellt invånarperspektiv, att det skulle bli en förstärkning av pågående utvecklingsarbete, samt att arbetet skulle präglas av en framåtsyn och hållbarhet över tid. Vid sidan av detta har stadsdelsförvaltningens tre egna mål, folkhälsa, trygghet samt skola in i arbete, varit vägledande för Angereds fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget tillsammans med de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen. Ambitionen har även varit att skapa en varaktighet när det gäller samverkan och verksamhetsutveckling utifrån en geografisk inriktning. Man upplever dock att synkroniseringen med den ordinarie organisationen har lett till en fördröjning i implementeringsprocessen och användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Angered använder bidraget för att testa nya vägar men har trots det ett uttalat långsiktigt tänkande kring hur de använder det prestationsbaserade stimulansbidraget. Deras grundläggande tanke är att alla nya verksamheter som tar del av bidraget ska kunna fortsätta att arbeta inom ordinarie budget om de faller väl ut. Detta är en gemensam uppfattning hos både politiker och tjänstemän. Boverket

25 Göteborg 23 Under 2014 tog man beslut om att fördela prestationsbaserat stimulansbidrag till två koordinatorer och två ungdomscoacher vid Vuxencentrum, en samordnare för integrationsmentorer, två kuratorer och två fältassistenter som arbetar med ökad närvaro i skolan, en folkhälsoutvecklare och tre barnbibliotekarier. Dessa verksamheter beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Norra Biskopsgården satsar på nytänkande Västra Hisingens stadsdelsnämnd (Norra Biskopsgården) valde att under våren 2013 förskottera fyra miljoner kronor ur driftsbudgeten så att satsningar kunde göras tidigt under året. Västra Hisingen har utgått från de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen, tillsammans med de strategiska mål som anges i kommunfullmäktiges budget när de har fördelat det prestationsbaserade stimulansbidraget. De målen är, som tidigare har nämnts, att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, samt att skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. En viktig princip har även varit att satsa på någonting nytt samtidigt som man förstärker pågående insatser. Uppfattningen är att bidraget inte ska finansiera basverksamheten utan att det ska användas för att testa nya metoder. Uppfattningen från nämnden har varit att de inte ser tillräckligt tydliga resultat och att de därför vill använda de tillförda medlen till ett visst mått av nytänkande. De har även ställt krav på att alla nyanställningar som bidraget finansierar skall vara heltidsanställningar och att de som anställs skall vara boende i området. De medel som förskotterades under 2013 fördelades mellan åtta verksamheter. Verksamheterna hade koppling till egenförsörjning och utbildning med ambitionen att förbättra levnadsvillkoren i Norra Biskopsgården. Av de fyra miljoner som förskotterades användes två och en halv miljoner. De fördelades mellan nio verksamheter: Förstärkning i ordinarie grundskoleverksamhet (inklusive förberedelseklasser); Kultur och värderingsarbete i skolan; Utökat samarbete mellan grundskolan och andra lokala aktörer för trygghet och bättre skolresultat; Utökning av IKTutrustning (datorer, Ipads med mera); Mötesplats för samhällsinformation/infocenter; Ungdomsuppsökare; Förstärkning med en jobbcoach på Jobb-centrum Äpplet; Förstärkning med en socialsekreterare på Arbetsmarknadstorget; samt Utbildning till samhällsinformatörer. Eftersom två och halv miljoner kronor av det prestationsbaserade

26 24 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 stimulansbidraget användes under 2013 återstod sex och en halv miljoner kronor att använda år Vid fördelningen av bidraget år 2014 valde stadsdelsnämnden att ta en mer aktiv roll och från politiskt håll menar man att fokus kom att ligga mer tydligt på de tre indikatorerna samt att arbetet präglades av mer nytänkande under år Bidraget fördelades 2014 på åtta olika satsningar: Mötesplats för samhällsinformation/infocenter; Jobb-centrum Äpplet; Arbetsmarknadstorget; Stadsdelsvärdar; samt Insatser vid Sjumilaskolan (Utveckling av det pedagogiska uppdraget och en gemensam värdegrund, Språkutveckling, Trygghet och studiero, Organisationsutveckling). Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Arbetar i samma riktning 2015 Samtliga stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet i Göteborgs stad har för avsikt att fortsätta i samma anda under 2015 som de har gjort under Östra Göteborg (Bergsjön) förväntas ha ett fortsatt underskott för försörjningsstödet och köpta sociala boendelösningar under De ser det därför som troligt att även den andra utbetalningen av prestationsbaserat stimulansbidrag kommer att användas för att undvika att Arbetsforum, Returhuset och de satsningar som görs i skolan inte ska behöva minska i omfattning. Bidraget förväntas alltså inte heller under 2015 att innebära någon uppskalning av arbetet. I Angered har man för avsikt att fortsätta att arbeta med att utveckla verksamheten genom att delvis testa nya vägar. Man kommer att arbeta med en organisationsutveckling, men även den nya organisationen kommer att vara en tjänstemannaorganisation. Även i Västra Hisingen har man för avsikt att fortsätta att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget till att utveckla verksamheten genom nytänkande. Stadsdelsnämnden har för avsikt att bli ännu mer involverad i fördelningen av det bidrag som betalas ut i december Mot bakgrund av att de var mer involverade under 2014 kommer de under 2015 att kunna ställa skarpa frågor i beredningsarbetet och lägga ännu skarpare förslag än tidigare. Insatser har beslutats i stadsdelarna I Göteborg stad har fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget beslutats av stadsdelsdirektörna i Östra Göteborg och Angered samt stadsdelsnämnden i Västra Hisingen. Att besluten skulle tas lokalt beslutades 2013 när regeringen informerade om att stödet skulle införas. Boverket

27 Göteborg 25 Bakgrunden till det är att de har det så kallade befolkningsansvaret i stadens organisation samt att de har den bästa kunskapen om vilka insatser som kan ge effekt på lång sikt för att förbättra levnadsförhållandena i de berörda områdena. De har även, tillsammans med stadsledningskontoret, mångårig erfarenhet av olika regeringsinitiativ som Storstadssatsningen, Blommansatsningen med flera, samt EU-initiativ som URBAN II. Beslutet påverkades även av att målet med det prestationsbaserade stimulansbidraget ligger i linje med Göteborg stads syfte och mål inom området enligt exempelvis kommunfullmäktiges budgetmål och statens ambitioner att samarbeta med berörda organisationer som Arbetsförmedlingen. De gemensamma utgångspunkterna för hanteringen av det prestationsbaserade stödet i Göteborgs stad har varit att det: betraktats som ett ekonomiskt tillskott till stadsdelarnas satsningar. ska förstärka pågående utvecklingsarbeten med åtgärder som staden har goda erfarenheter av så att de ger effektiva vägar till bättre levnadsvillkor. har ett generellt invånarperspektiv som omfattar alla åldrar men med ett särskilt fokus på unga. har en framåtsyn med hållbarhet över tid, det vill säga att de är möjliga att upprätthålla även efter att statens satsning på det prestationsbaserade stimulansbidraget har avslutats. består av förslag och åtgärder som har förankrats långt ned i organisationen där ansvaret för genomförandet av åtgärderna ligger. Eftersom besluten om hur bidraget ska fördelas har tagits lokalt i Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen skiljer de sig åt både gällande vem som har fattat besluten och processen kring hur bidraget ska fördelas. I Östra Göteborg (Bergsjön) valde stadsdelsförvaltningen att inte göra något specifikt utvecklingsarbete kring bidraget. Att Arbetsforum, Returhuset och skolan skulle tillföras prestationsbaserat stimulansbidrag så att de skulle kunna fortsätta i oförminskad skala beslutades av stadsdelsdirektören. Beslutet att bidraget skulle tilldelas de tre verksamheterna samt hur det skulle fördelas mellan dem finns inte dokumenterat. Den redovisning vi har fått ta del av visar enbart verksamheternas totala årsbudget. I Angered (Gårdsten och Hjällbo) följer politiken aktivt arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget men besluten om hur bidraget ska

28 26 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 fördelas har tagits av stadsdelsdirektören, eftersom de anser att det ligger inom ramen för stadsdirektörens delegation. Från tjänstemännens sida ser man att det ger en större rörlighet och frihet vilket är en nödvändighet eftersom de fortfarande håller på att utveckla nya vägar för verksamheten och därför har ett behov av att ta löpande beslut. I Angered inrättade man under våren 2013 en arbetsgrupp för det urbana utvecklingsarbetet. Arbetsgruppen bestod av representanter från utvecklingsavdelningen, sektor utbildning, sektor kultur och fritid samt sektor individ och familj. Gruppen tog fram förslag om hur det prestationsbaserade stimulansmedlet skulle kunna användas för Gårdsten och Hjällbo och man fastslog även de generella principerna för arbetet. Det fortsatta arbetet följdes av två processledare som stöd samt en beredningsgrupp med ansvar för den ekonomiska uppföljningen. Sektorschefsgruppen kom att fungera som styrgrupp och de tog besluten om fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. För att möjliggöra en snabbare beslutsprocess genomför de nu en organisationsförändring så att nya beslut ska kunna fattas av berörda områdeschefer. Syftet är att förstärka den positiva effekt man har sett av att arbeta sektorsövergripande inom organisationen. Beredningsgruppen ska vara kvar i den nya organisationen med ansvar för uppföljning och eventuell förankring av nya förslag. Organisationen är en tvärsektoriell förvaltningsgrupp, men har inga representanter från exempelvis den politiska organisationen eller Arbetsförmedlingen. Angered har under 2014 tagit beslut om drygt 4,8 miljoner kronor av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Resterande fyra och en halv miljoner kronor överförs till verksamhetsår Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) förskotterade 4 miljoner kronor för att kunna starta upp arbetet redan De använde dock bara två och en halv miljoner kronor under 2013 och tog därför beslut om en fördelning av sex och en halv miljoner kronor för verksamhetsår För politiken var det viktigt att bidraget inte skulle ingå i den ordinarie verksamheten utan att det skulle gå att följa vad det gick till. Av denna anledning valde man att ta politiska beslut om inriktningen för hur bidraget skulle användas. Förvaltningen tog fram förslag på hur verksamheten skulle kunna utvecklas med hjälp av bidraget och efter en återremittering från politiken som resulterade i en tydlig lista på verksamheter togs beslut i stadsdelsnämnden. Politiken har under 2014 blivit mer involverad i det arbete som görs i Norra Biskopsgården. Det är en följd av att nya ordföranden i stadsdelsnämnden tyckte att de hade för liten insyn i arbetet. Förändringen är alltså generell och skulle ha skett även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. För att ytterligare tydliggöra arbetet är man från politikens sida även intresserad av att under 2015 inrätta en sär- Boverket

29 Göteborg 27 skild organisation med ansvar för att följa upp hur arbetet går och att direktrapportera till presidiet. En sådan förändring skulle göra att politiken kunde följa arbetet på ett tydligare sätt. Organisationen skulle ligga utanför linjeorganisationen och den skulle även kunna arbeta med strategiska frågor. I samtliga stadsdelar i Göteborg som är del av det urbana utvecklingsarbetet sker ett löpande samarbete mellan företrädare för de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen i den dagliga verksamheten. Det gäller dels ett samarbete mellan olika kommunala verksamheter som arbetar för att öka sysselsättningen, Arbetsförmedlingen och enheten för försörjningsstöd, och dels skolan och enheten för försörjningsstöd. Mellan skolan och Arbetsförmedlingen sker inget löpande utbyte eftersom denna koppling inte ses som lika självklar. Östra Göteborg (Bergsjön) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) har ingen organisation för ett strategiskt arbete med specifikt fokus på de tre indikatorerna. Angered (Gårdsten och Hjällbo) har en sådan plattform, men den inkluderar enbart förvaltningen och inte Arbetsförmedlingen. Olika vägar för egen uppföljning Stadsledningskontoret ansvarar för uppföljningen av stadens verksamheter i sin helhet. Uppföljningen genomförs till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige enligt ett övergripande rapporteringssystem och det prestationsbaserade stimulansbidragets effekter följs upp tillsammans med andra insatser som görs i stadsdelarna för att nå kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret rapporterar inte specifikt om effekter av det prestationsbaserade stimulansbidraget, då man menar att det inte går att urskilja från andra åtgärder och faktorer som har påverkat utvecklingen i stadsdelarna. Stadsledningskontoret följer också kontinuerligt stadsdelarnas arbete med bidraget inom ramen för sitt samordningsansvar. Beslut om egen uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget har, liksom fördelningen av bidraget, beslutats i Östra Göteborg (Bergsjön), Angered (Gårdsten och Hjällbo) samt Västra Hisingen (Norra Biskopsgården). Östra Göteborg och Angered har valt att inte särredovisa det prestationsbaserade stimulansbidraget, men i Västra Hisingen har en särredovisning förberetts för rapportering till den lokala nämnden. I stadsdelarnas redovisning till stadsledningskontoret kommer hanteringen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inte att särredovisas för Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo medan Norra Biskopsgården kommer att ha ett eget fält för detta i rapporterna.

30 28 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Östra Göteborg följer upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget genom den ordinarie uppföljningen i årsredovisning och kvartalsrapporter. Angered använder bidraget för att testa nya vägar för förvaltningarna att arbeta på, vilket gör att en kontinuerlig uppföljning blir viktig för att avgöra framtida satsningar. I dag gör beredningsgruppen en ostrukturerad uppföljning men de arbetar med att hitta en strukturerad form för detta genom att ta fram en modell för hur uppföljningen ska ske. Modellen syftar till att de ska kunna göra snabba uppföljningar för att kunna göra snabba åtgärder. Uppföljningen kommer även fortsättningsvis att ligga på beredningsgruppen. I Västra Hisingen är stadsdelsnämnden involverad i uppföljningen av de satsningar som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. De har sedan tidigare ett system för avvikelserapportering till ledningen som används i alla verksamheter, och det används även för de verksamheter som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Olika påverkan i stadsdelarna Östra Göteborg (Bergsjön) har låtit bidraget gå in i den ordinarie verksamheten för att stötta verksamheter som bedömdes vara relevanta för det urbana utvecklingsarbetet och som eventuellt hade behövts avvecklas utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget är inte känt i stadsdelen i koppling till det urbana utvecklingsarbetet, det har inte har föranlett något internt utvecklingsarbete eller någon utökning av verksamheter och det har därmed inte påverkat stadsdelens sätt att arbeta på. Bidraget gör dock skillnad för enskilda medarbetare och brukare genom att de berörda verksamheterna har kunnat fortsätta. I Angered (Gårdsten och Hjällbo) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) har man upplevt det som positivt att få anledning att fokusera lite extra på de utmaningar som man står inför genom de diskussioner som har föranlett den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget har använts till att pröva nya metoder och tillvägagångssätt. Det har setts som lokala utvecklingspengar, vilket gör att man har vågat testa mer än vad man tycker att man kan med ordinarie budget. Genom denna möjlighet anser de att bidraget har haft en påverkan på det arbete som de bedriver. Boverket

31 29 Kristianstad Kristianstad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet Gamlegården. Gamlegården hade år 2012 cirka invånare 10 och är ett ytterområde beläget i norra Kristianstad. Gamlegården byggdes under åren 1965 till Totalt finns cirka 1850 lägenheter i stadsdelen, där samtliga av dessa är hyresrätter och ägs av det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen. Även handelscentrumet i stadsdelen ägs av dem. Stadsdelen består av tre till sexvåningshus. I december 2013 tilldelades Gamlegården kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag och var därmed den enskilda stadsdel som tilldelades mest medel, vilket delvis förklaras av stadsdelens höga flyktingmottagande. Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna Kristianstad kommun valde att påbörja arbetet under 2013 utifrån antagandet att samtliga stadsdelar det första året skulle tilldelas lika mycket pengar som ett utgångsläge. När det stod klart att bidraget skulle fördelas utifrån den statliga fördelningsmodellen även vid den första utbetalningen kunde summan inte förutses och kommunen valde därför att avvakta med ytterligare insatser fram till besked om tilldelning kom i december. Detta innebar att endast tre miljoner hanterades under En miljon användes till att finansiera medborgarkontoret på Gamlegården centrum och resterande två miljoner användes till att bygga upp den Urbana Hembygdsgården samt till sommarjobb åt äldre ungdomar. Resterande del fördes över till För 2014 beslutade Arbete och välfärdsnämnden att fördela det prestationsbaserade stimulansbidraget inom fyra områden: arbete och sysselsättning, nätverk och föreningar, fysisk miljö samt skola. De har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget och har därmed ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av försörjningsstöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet som målområden. De har dock valt att lägga betoningen vid en ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd, då de var överens om att många större satsningar på skolan redan har gjorts. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt i deras urbana arbete och i satsningarna som de har valt att fokusera på har samverkan med det civila 10 SCB. Sidan besöktes

32 30 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 samhället varit viktigt. En annan viktig del i deras val av hur det prestationsbaserade stimulansbidraget skulle användas var att få möjlighet att testa nya metoder och angreppssätt. För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på totalt sex olika satsningar inom området arbete och sysselsättning. (Nystartsjobb, Aktiviteter på den urbana hembygdsgården, Yalla Kristianstad, Till Rosenbad, Öresund 2020, fotbollsskola och sommarlovsaktiviteter för barn i området, Sambusa samt en socialsekreterartjänst för en riktad satsning för sjukskrivna med försörjningsstöd boende på Gamlegården.) De har även gjort fem olika satsningar inom området nätverk och föreningar (Antidiskrimineringsambassadörer, Näsby IF Fotboll, Transformations torg entreprenörskap, Föreningen C-4 Integration läxläsning). Vidare har Kristianstad kommun valt att lägga medel på en satsning inom området fysisk miljö, genom den urbana hembygdsgården. För att arbeta mot indikatorn behörighet har de även valt att lägga medlen på två satsningar inom området skola (Lärarresurs Fröknegårdsskolan och Föräldrautbildning). Samtliga satsningar beskrivs i bilaga 5. Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år Kristianstad kommun valde att förskottera medel och började arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan under Då de fick en större tilldelning än väntat i december 2013 har de använt de pengarna även under Det betyder att utbetalningen i december 2014 kommer att användas under 2015 och att de således använder den totala bidragssumman under tre år. Uppfattningen från både politiker- och tjänstemannasidan är att en del av de verksamheter som har fått pengar under 2013 och 2014 kommer att kunna fortsätta att få kommunal finansiering, medan andra kommer att behöva klara sig på egen hand. En del av de satsningar som har gjorts syftar till att stärka individer och föreningar så att de kan söka finansiering från annat håll och på det sättet driva verksamheten vidare. Genom att anställa personer som bor i området hoppas de även på att skapa förebilder som långsiktigt kan bidra till att lyfta området. Möten för att fånga upp behov Kristianstad kommun har inga strukturer sedan tidigare som kan fånga upp det prestationsbaserade stimulansbidraget, så de har behövt finna nya lösningar för detta. Bidraget har gått in till Arbete- och välfärdsnämnden som har beslutat om ramarna för hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas. Innanför de ramarna har arbete- och välfärdsförvaltningen haft frihet att utforma arbetet. Boverket

33 Kristianstad 31 Kommunen har tidigare ordnat frukostmöten en gång i månaden där kommunpolitiker, kommuntjänstemän, arbetsförmedling, polis, föreningar och boende har varit inbjudna. Genom dessa har de fått en bred kunskap om det arbete som olika aktörer bedriver i Gamlegården. När det prestationsbaserade stimulansbidraget kom fanns det behov av ett större fokus på de tre indikatorerna och hur man kunde arbeta mot dessa. Arbete- och välfärdsförvaltningen valde då att minska frukostmötena till två per år samt att bjuda in till en ny mötesform med fokus på indikatorerna. Under våren 2014 har de hållit två möten med fokus på arbete och försörjningsstöd där de har bjudit in Arbetsförmedlingen och näringslivskontoret. De har även hållit två möten med fokus på behörighet till gymnasiet där de har bjudit in skolan, den lokala hembygdsgården, läxläsningsverksamhet och kurator på gymnasiet. Syftet med mötena var att finna nya mer effektiva sätt att arbeta på, som stimulansbidraget kan finansiera. Att det fanns möjlighet till finansiering gjorde att mötena upplevdes som konkreta och handlingskraftiga. I nära anslutning till mötena tog chefen för arbete- och välfärdsförvaltningen tillsammans med samordnaren beslut om hur bidraget skulle fördelas. Besluten är inte protokollförda men det finns en tydlig dokumentation av hur bidraget har fördelats. Mötena var ett sätt att hitta det bästa sättet att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget på, men de utgör inte någon organisation för det urbana utvecklingsarbetet. Det finns alltså ingen specifik organisation för det urbana utvecklingsarbetet där företrädarna från offentlig verksamhet möts regelbundet för att diskutera strategiska eller strukturella frågor. Företrädarna för de tre indikatorerna träffas ofta i det dagliga arbetet kring enskilda individer, men de tycker att det skulle vara positivt med återkommande möten kring mer strukturella frågor med fokus på samverkan. Uppföljning sker löpande Arbete- och välfärdsförvaltningen gör inte någon strukturerad utvärderingav det prestationsbaserade stimulansbidraget. En del av verksamheterna inkommer löpande med utvärderingar till samordnaren, men förvaltningen håller sig även uppdaterad genom att samordnaren har löpande kontakt med de verksamheter som finansieras genom bidraget. Redovisning till nämndpolitikerna sker genom ordinarie strukturer för övrigt arbete i stadsdelen, samt då de specifikt ber om en uppdatering.

34 32 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Ökat fokus på indikatorerna Det prestationsbaserade stimulansbidraget påverkar arbetet i Kristianstad kommun genom att fokus på de tre indikatorerna förstärks. Det påverkar även genom att mycket har möjliggjorts genom stimulansbidraget i sig, men också genom upplägget att regeringen inte har ställt upp regler för hur bidraget skulle användas. Det har gjort att de har kunnat satsa friare och bredare. Den lokala hembygdsgården är en satsning som kommer att finnas kvar som en bas för framtida arbete i stadsdelen och på detta sätt påverkar kommunens arbete. Boverket

35 33 Landskrona Landskrona stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Centrum Öster. Centrum-Öster ligger i centrala Landskrona och består till största delen av bebyggelse från 20-talet till 1940-talet. Den består främst av flerfamiljshus, men det finns även radhus och villor. Flerfamiljshusen är till största delen hyresrätter. De är fördelade på ca 540 fastighetsägare, vilket innebär att det i stor utsträckning är många små fastighetsägare. Invånarantalet var år 2012 cirka I december 2013 tilldelades Centrum-Öster kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Landskrona lägger fokus på barn och unga Landskrona stad har sedan tidigare fem mål som de arbetar mot. De är: ökat antal elever med fullständiga betyg; minskat antal individer som uppbär försörjningsstöd; ökad trygghet i Landskrona; bra och attraktiva bostäder; samt att utveckla samarbetet med näringslivet. Deras utgångspunkt i det urbana utvecklingsarbetet är att de tre indikatorerna passar väl in i dessa mål och att de därför inte påverkar inriktningen på arbetet. Fokus för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget är, utöver de tre indikatorerna, att satsa på ungdomar och att minska ungdomsarbetslösheten. Landskrona stad har valt att fördela de tilldelade medlen på sex olika satsningar. Beslut har fattats i kommunstyrelsen. Satsningarna är: utveckling av en lärlingsutbildning i nära samarbete med arbetslivet; feriepraktik med kompletterande utbildning; brobyggarfunktion på stadsbiblioteket och Fritidsklubben Österbryggan, Innosport; Teknikens Hus; föräldrastöd; samt ett närvaroprojekt. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 6. Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie verksamheten Landskrona stad har i stor utsträckning valt att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget till nya projekt i syfte att utveckla nya metoder som kan effektivisera kommunens arbete. Målet är att projekten ska gå in i ordinarie budget om de faller väl ut. Kommunen har redan tidigare arbe- 11 SCB. Sidan besöktes

36 34 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 tat på detta sätt, med projekt som går över i ordinarie verksamhet. Brobyggarfunktionen kommer att gå in i ordinarie verksamhet redan Det blir då en fast anställning på 30 procent. Inte heller lärlingsverksamheten kommer att finansieras med det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december De kommer dock att föra över en del av det bidrag som de har fått för 2014 till Övriga projekt beräknas få fortsatt finansiering via det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december Feriepraktiken kommer att upprepas och utvecklas ytterligare och Innosport som nu är en förstudie kommer att gå över till projektering. Teknikens hus och närvaroprojektet kommer inte att komma igång förrän i slutet av 2014 eller början av 2015, men de finansieras av det bidrag som betalades ut i december Styrgrupp inom förvaltningen Landskrona stad har sedan början av 2014 en styrgrupp för det urbana utvecklingsarbetet. Styrgruppen består av fyra chefer inom den kommunala förvaltningen, VD för Landskrona stadsutveckling AB och samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet. 12 Det finns ingen politisk representation i styrgruppen. Styrgruppen har i uppgift att ta fram underlag för de projekt som man vill ska ta del av det prestationsbaserade stimulansbidraget och bereda dem som ärenden för beslut i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har inte tagit något övergripande beslut om hur bidraget ska fördelas utan tar ställning till ärendena då de tas upp för beslut. Kommunen har sedan tidigare fem övergripande mål för sitt sammanhållna arbete och det är de som anger ramverket för kommunstyrelsen. Genom inrättandet av en styrgrupp har arbetet med bidraget blivit tydligare och fått större transparens. Man menar att de två sista ärendena som beslutades i december 2015 är bättre genomarbetade med tydligare mål än de som beslutades tidigare under året, och att detta är ett resultat av den organisation som man har byggt upp under början av Företrädare för Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och rektor har inte varit med i några strategiska diskussioner kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas. De samverkar dock löpande genom flera olika organ, både på chefsnivå och på handläggarnivå med fokus på angränsande frågor. 12 I styrgruppen sitter förvaltningscheferna för utbildningsförvaltningen, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen och stadsledningskontoret, VD för Landskrona stadsutveckling AB samt samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet. Boverket

37 Landskrona 35 Uppföljning sker löpande Samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet i Landskrona stad följer upp hur projekten fortskrider två gånger per termin. I de först beviljade projekten är målen otydliga, vilket gör det svårt att följa upp mot konkreta mål. Detta har man dock arbetat med och i de senaste projekten som har beretts av styrgruppen finns angivna mål. Samordnaren rapporterar vidare till styrgruppen vid deras möten. Kommunstyrelsen uppger att de inte önskar bli informerad löpande, utan bara om det är ett stort eller bra projekt. Kan göra mer och arbeta snabbare Det prestationsbaserade stimulansbidraget påverkar inte inriktningen på arbetet i Landskrona stad. Däremot menar man att de projekt som har finansierats och den metodutveckling som de syftar till kan ge avtryck. De har haft de tre indikatorerna som mål, men de fanns redan inkluderade bland kommunens övergripande fem mål, vilket gör att det prestationsbaserade stimulansmedlet inte påverkar inriktningen på arbetet. Bidraget har dock gjort det möjligt att arbeta i ett högre tempo och att göra fler insatser än vad man skulle ha kunnat göra annars.

38 36 Malmö Malmö har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet Herrgården och Södra Sofielund. Herrgården ligger i stadsområde Öster och består uteslutande av hyresrätter byggda i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. Området byggdes ursprungligen för cirka 3000 invånare 13 men invånarantalet var år 2012 cirka invånare. 14 Totalt har området cirka 1400 lägenheter fördelade på tre fastighetsägare. Victoria Park är störst med cirka 900 lägenheter, Malmös kommunala bostadsbolag (MKB) har cirka 300 lägenheter och Contentus AB har cirka 200 lägenheter. Fastighetsägarna är relativt nya i området och har under senare år arbetat för att rusta upp både lägenheter och den fysiska miljön. Södra Sofielund ingår i stadsområde innerstaden. Södra Sofielund har ett centralt geografisk läge och består av blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i form av villor och gatuhus. Ungefär hälften av bostäderna är byggda före 1940 och större delen av den övriga bebyggelsen byggdes 1940 till Södra Sofielund hade år 2012cirka invånare. 15 I december 2013 tilldelades Herrgården kronor och Södra Sofielund i prestationsbaserat stimulansbidrag. Totalt tilldelades Malmö stad kronor. Malmökommissionen och områdesprogrammen är viktiga för arbetet Arbetet i Herrgården utgår från Malmökommissionen Stadsområdesnämnd Öster har utgått ifrån Malmö kommissionens arbete när de har beslutat om hur de ska använda det prestationsbaserade stimulansbidraget för Herrgården. En bakomliggande tanke har även varit att förstärka samverkan med näringslivet, fastighetsägarna och den idéburna sektorn. Man har valt att tilldela medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget till tre olika verksamheter: Områdesprogram Herrgår- 13 Tykesson, T. Bostadsmiljöer i Malmö inventering. Del 3: l3_low.pdf. Sidan besökt SCB. Sidan besöktes SCB. Sidan besöktes

39 Malmö 37 den 16, Hela familjen öster, och Y-allas väg till arbete, som är ett projekt i form av kompetenskartläggning inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering. Dessa beskrivs mer utförligt i bilaga 7. Foto: Malmö Stad Södra Sofielund arbetar mot områdesprogrammet Södra Sofielund har låtit det prestationsbaserade stimulanbidraget gå in i områdesprogram Seved. Områdesprogrammets målområden är jobb, lärande och boende. Även samverkan värderas högt i utvecklingsarbetet 17. Södra Sofielund har valt att fördela tilldelade medel för att snabba på och förstärka pågående processer inom områdesarbetet inom och utanför skolans verksamhet. En del av det prestationsbaserade stimulansbidraget används också för utvärdering och forskning. När det gäller förstärkningen inom skolans verksamhet har Södra Sofielund valt att fördela medlen till fyra olika insatser som vänder sig mot skolan eller i anknytning till skolan (Fritid i anslutning till skoldagen, Föräldrakurser i skolan, Motivationshöjande stöd i skolan samt Mentorsprogram i skolan). När det gäller förstärkning av pågående processer utanför skolan har de fördelat resurser till tre satsningar (Hela familjen, Näringslivskontakter samt Urbana stadsodlingar). Inom området utvärdering 16 Områdesprogrammet i Malmö är en 5-årig satsning som beslutades av kommunstyrelsen i september 2010 för att utveckla den sociala hållbarheten i fem av Malmös delområden däribland Herrgården och Södra Sofielund. Se vidare på: Sidan besökt Områdesprogram Seved finns tillgängligt på: mradesprogram_seved_bigversion_l%c3%a5g.pdf. Sidan besökt

40 38 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 och forskning har de tilldelat medel till tre insatser (Utvärdering av det långvariga områdesarbetet i Södra Sofielund, Minskad otrygghet och trygghetsskapande arbete samt Fastighetsägarsamverkan). Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 7. Fortsätter arbetet utifrån Malmökommissionen och områdesprogrammen Områdesprogrammen i Malmö stad tar slut i september 2015, men det troliga är att bidraget ändå går in i områdesprogrammen för De personer vi har intervjuat tror att arbetet kommer att fortsätta i någon form och att det prestationsbaserade stimulansbidraget kommer att passa in även där. Att arbeta långsiktigt är grundläggande för Malmö Stad och de säger att långsiktighet och trovärdighet är viktigt för att kunna arbeta med delaktighet, vilket är avgörande för framgång. Förhoppningen i förvaltningarna är att de ska kunna fortsätta att arbeta på samma sätt som de har gjort nu även med det bidrag som betalas ut i december 2014 och de kommer då att fördela bidraget på ett liknande sätt som under Både Herrgården och Södra Sofielund nämner att de ser ett stort behov av att lägga fokus på unga vuxna som riskerar att hamna i ett utanförskap med missbruk, kriminalitet och hemlöshet. I Herrgården talas även om ett behov av att koppla på forskning till arbetet på ett tydligare sätt. Decentraliserat arbete Malmö stad har valt att fördela det prestationsbaserade stimulansbidraget till stadsområdena Innerstaden och Öster och beslut om hur bidraget ska användas har tagits på stadsområdesnivå. Det har lett till att de båda stadsområdena skiljer sig åt både vad gäller var besluten har fattats och processen kring hur bidraget ska fördelas. I Herrgården har beslut om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas tagits i Stadsområdesnämnd Öster. De lokala politikerna har deltagit i seminarier och workshops med fokus på Kraftsamling Herrgården, Områdesprogram Herrgården och Y-allas väg till arbete. Efter detta har presidiet diskuterat hur bidraget skall fördelas och förslag har lagts fram för nämndbeslut. Herrgården har ingen särskilt inrättad organisation för arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget, men den del av bidraget som har gått till områdesprogrammet har hanterats inom dess organisation. Sedan hösten 2013 finns det inom Områdesprogram Herrgården en tvärsektoriell samverkansprocess kallad Kraftsamling Herrgården där den offentliga Boverket

41 Malmö 39 sektorn, idéburna sektorn, och privata sektorn finns med. Med denna satsning säkerställs det att det långsiktiga utvecklingsarbetet i Herrgården fortsätter även om Områdesprogram Herrgården slutar Kraftsamling Herrgården är indelat i 6 temaprocesser som är: Mötesplatser och social mobilisering; Arbetsmarknad och Näringsliv; Trygghet och säkerhet; Utbildning och lärande; Infrastruktur och stadsbyggnad samt Kultur och fritid. Temaprocesserna har inte varit delaktiga i diskussionerna om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas, utan diskussionen har förts på stabsnivå och med nämndspolitiker. Att diskussionen inte har inkluderat temaprocesserna beror på att de ville förenkla och förkorta beslutsförfarandet då det är kort tid från det att bidraget kommer till det att det ska vara förbrukat. Inom Herrgården finns även en samverkansgrupp som går under namnet Örat mot marken och som har funnits sedan Detta är en samverkan mellan bland annat skolan, polisen och räddningstjänsten. De träffas en gång per vecka för att stämma av vad som har hänt sedan sist och vilka insatser som behövs. Det finns även ett löpande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och försörjningsstödsenheten kring enskilda individer. I Södra Sofielund har man sett på bidraget på motsvarande sätt som medel från Allmänna arvsfonden och EU-bidrag. Det betyder att beslutet om hur bidraget ska fördelas har tagits inom förvaltningen och att det bara har tagits upp som en diskussionspunkt i arbetsutskottet. Att de valde att göra på detta sätt berodde på att de inte ville göra någonting nytt utan ville förstärka det pågående arbetet. De ansåg då att detta var det mest lämpliga förfarandet. Detta var de grundläggande tankegångarna men i praktiken har bidraget fördelats mellan pågående verksamheter, verksamheter som har planerats sedan tidigare och som nu har kunnat komma igång, samt nya idéer som har passat in i det pågående arbetet. I Södra Sofielund har det prestationsbaserade stimulansbidraget gått in i områdesprogrammet för Seved och man har använt den organisation som finns för detta. Organisationen består av ett sekretariat och tre processgrupper som är inriktade på jobb, lärande och boende. Sekretariatet består av förvaltningschefen för Södra innerstaden, processgruppernas ordförande, områdeskoordinator samt en kommunikatör. Processgrupperna är en mix av kommuntjänstemän och andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, Malmö kommunala bostadsbolag (MKB), närpolisen, räddningstjänsten och en företagarförening. Respektive processgrupp träffas tre till fyra gånger per halvår, de tre processgrupperna träffas gemensamt två gånger per halvår, och sekretariatet träffas en gång per halvår.

42 40 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Processgrupperna har diskuterat vad de anser att bidraget bör användas till utifrån det mål som gäller för områdesprogrammet och sekretariatet har sedan prioriterat och tagit beslut. Det har inte funnits någon politisk representation vid diskussioner eller beslut. De aktörer vi har talat med tycker att detta är en väl fungerande organisation där alla aktörer är aktiva. De tycker att organisationen har kunnat ta hand om det prestationsbaserade stimulansbidraget på ett bra sätt. De önskar inte ett större inflytande från politikens sida eftersom de anser att de inte har den detaljkunskap i frågan som de tjänstemän som arbetar med den har. Olika vägar för egen uppföljning I Herrgården rapporteras det arbete som finansieras via det prestationsbaserade stimulansbidraget muntligt eller skriftligt vid nämndssammanträden minst en gång per termin. Den lokala politiska demokratidialoggruppen gör även studiebesök på verksamheter i området. I Södra Sofielund sker det ingen specifik rapportering av det prestationsbaserade stimulansbidraget till Stadsområdesnämnd Innerstaden eftersom det inte har tagits något beslut kring detta i nämnden. Områdesprogrammet rapporterar till nämnden genom verksamhetsplaneringen och de verksamheter som tar del av det prestationsbaserade stimulansbidraget tas upp där med en notis gällande finansieringen. Rapportering sker genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter. Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Det prestationsbaserade stimulansbidraget har inte föranlett något utvecklingsarbete och har inte påverkat inriktningen på arbetet i Malmö. Malmö Stad har sedan tidigare dragit upp riktlinjer för sitt arbete genom områdesprogrammen och det prestationsbaserade stimulansbidraget har infogats i dessa övergripande tankegångar och de mål som har satts upp. Det gäller både för Herrgården och Södra Sofielund. Detta beror på att de inte tycker att det gynnar arbetet att det finns olika parallella mål. Den påverkan som bidraget har haft i kommunen består i att de har kunnat göra lite mer än vad de annars hade kunnat göra och att de har kunnat snabba upp takten i arbetet något. De har även kunnat satsa mer på forskning i Södra Sofielund än vad de hade kunnat annars. De säger dock själv att det är oklart i vilken utsträckning denna extra stimulans har märks eftersom det bidrag som har betalats ut är litet i förhållande till den verksamhet som redan bedrivs och de behov som finns. Boverket

43 41 Stockholm Stockholm har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet Rinkeby och Tensta. De ingår i stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista respektive Spånga-Tensta. Stadsdelarna utgör en del av bebyggelsen på Järvafältet där den största delen byggdes mellan 1965 och Tensta har sedan byggts till med bostadsrätter och radhus i samband med bomässan i Tensta Det planeras även en studentskrapa med cirka 240 lägenheter centrala Tensta. I Rinkeby renoverar man nu Rinkebystråket genom att bygga lokaler som ska användas som butiker och restauranger. 18 Man planerar även att bygga cirka 350 bostadsrätter och hyresrätter på Rinkebyterassen. De officiella invånarantalen år 2012 var cirka i Rinkeby cirka i Tensta. 19 Totalt tilldelades Stockholm stad kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag, varav Rinkeby tilldelades kronor och Tensta tilldelades kronor. Det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en belöning för tidigare arbete Enligt ett beslut av kommunstyrelsen i Stockholms stad går det prestationsbaserade stimulansbidraget in som en del av Järva 2030, även kallat Järvalyftet. Det betyder att det utgör en del av den totala summa ytterstadsmedel som kommunfullmäktige har reserverat för nämnder i Stockholms stad att söka i samband med verksamhetsplan och tertialrapport under åren 2007 till Stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är två av de nämnder som kan ansöka om ytterstadsmedel. Beslutet om att det prestationsbaserade stimulansbidraget går in i Järvalyftet har tagits i Kommunstyrelsen (Dnr /2013) Avstämning av mål och budget 2014, vilket är den skrivelse där man också meddelar hur mycket ytterstadsmedel stadsdelarna tilldelas. Grundläggande för Stockholms stads arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget har varit att bidraget baseras på tidigare prestationer genom att fördelningen av det bidrag som betalades ut i december 2013 bygger på statistik från år 2011 och Det betyder att de ser medlen 18 SCB. Sidan besöktes SCB. Sidan besöktes

44 42 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 som en förstärkning av det arbete som gjordes i stadsdelarna under 2011 och 2012, även om medlen har kommit till staden i efterskott och att man då inte hade kännedom om tilldelningen. Enligt ovan nämnda avstämningsärende har stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta under åren 2011 och 2012 erhållit totalt 21,8 miljoner respektive 27,7 miljoner av ytterstadsmedlen. Totalt avsattes för ytterstadsarbete i Stockholms stad under åren 2007 till miljoner kronor, varav Järvalyftet har varit den största mottagaren av medel. I tertialrapport (Dnr /2014) beslutades om ytterligare 7,8 miljoner kronor i ytterstadsmedel till Järvalyftet. Stadsledningskontoret menar därmed att det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet inom Järvalyftet som helhet. Eftersom de ser till den totala summan ytterstadsmedel som har betalats ut under åren 2007 till 2014 går det dock inte att se under vilket år det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet eller vilka verksamheter det har gått till. I avstämningsärendet anges dock att det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts till att förebygga och förhindra social oro samt att skapa ett renare och snyggare Järva. Att medlen redan var förbrukade när de betalades ut till kommunen innebär att stadsledningskontoret inte har spridit information till berörda stadsdelar om att det prestationsbaserade stimulansbidraget har betalats ut, eller har bjudit in till diskussion kring hur bidraget ska användas. Den enda information om det prestationsbaserade stimulansbidraget som har gått ut från centralt håll i Stockholm stad är den som står i avstämningsärendet. Det gör att kännedomen om bidraget i stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna är låg. Stadsledningskontoret framhåller att en dialog kring Järvalyftet som helhet ska föregå den ansökan om ytterstadsmedel som stadsdelsnämnderna gör genom verksamhetsplan och tertialrapport även om det prestationsbaserade stimulansbidraget inte synliggörs i dialogen. Kritik mot att det prestationsbaserade stimulansbidraget inte har varit synligt i verksamheten finns både inom stadsdelsförvaltningarna och inom stadsdelsnämnderna. Kritiken riktas mot att stadsledningskontoret inte har gått ut med information om bidraget, att det inte har funnits någon bred diskussion om hur bidraget ska användas, att stadsdelsnämndernas presidium inte har bjudits in till att vara mer aktiva samt att bidraget inte har tillförts som extraresurser för verksamhetsåret Boverket

45 Stockholm 43 Målet för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inom Järvalyftet Eftersom bidraget har gått in i Järvalyftet är det Järvalyftets mål som gäller även för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Målområdena är boende och stadsmiljö; trygghet i vardagen; skola och utbildning samt jobb och företagande. Eftersom delar av de satsningar som har gjorts i stadsdelarna har finansierats på andra sätt än genom den kommunala budgeten har dock de kommunala medel som har gått till Järvalyftet framförallt kommit att gå till feriejobb, att förebygga social oro och att hålla utemiljön ren och snygg. Viktiga mål för Järvalyftet är även att bygga upp nätverk inom stadsdelarna och att satsa långsiktigt. Ett viktigt kriterium är att de verksamheter som finansieras ska kunna gå in i den ordinarie verksamheten om de faller väl ut. Även den andra utbetalningen går in i Järvalyftet Enligt stadsledningskontoret ska även den andra utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget användas på motsvarande sätt som den första utbetalningen. Det innebär att medlen kommer att utgöra en del av de ytterstadsmedel som tilldelades Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta för verksamhetsåren 2012 till Flera av dem vi har intervjuat säger att de gärna skulle se att nästa utbetalning av bidraget på ett tydligt sätt skulle komma stadsdelarna till del under verksamhetsåret 2015, och att de gärna skulle vara med i en diskussion kring hur bidraget bäst kan användas. Det prestationsbaserade stimulansbidraget ingår i Järvalyftet Beslut om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas har tagits i kommunstyrelsen. Eftersom uppfattningen är att det bidrag som betalades ut i december 2013 förbrukades redan år 2011 och 2012 har Stockholms stad inte gjort något utvecklingsarbete eller bjudit in stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta till någon diskussion om hur bidraget ska fördelas. Stockholm stad arbetar med Järvalyftet och det prestationsbaserade stimulansbidraget lyfts in i det arbetet. Staden arbetar sedan lång tid tillbaka mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget och de har ett löpande samarbete kring de frågor som rör den dagliga verksamheten. Samarbete sker framför allt mellan de som arbetar med försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder inom Jobbtor-

46 44 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 get och Arbetsförmedlingen. Här sker samarbetet både på chefsnivå och på handläggarnivå. Samarbetet med skolan är inte lika intensivt. Flera av dem vi har intervjuat har framfört att de tror att deras arbete skulle gynnas av ett ökat samarbete. Det gäller samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna, men allra mest samarbete mellan olika förvaltningar och nämnder. Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter Eftersom det prestationsbaserade stimulansbidraget går in i Järvalyftet utan någon specificering av vilka verksamheter det går till kan bidraget inte följas upp i någon egen uppföljning som är specifikt inriktad på just dessa medel. Det görs heller ingen systematiserad måluppföljning av de verksamheter som får medel genom Järvalyftet, utan de följs upp genom ordinarie verksamhetsrapporter och tertialrapporter till berörda nämnder. Detta har tidigare påtalats som en brist i Järvalyftet. 20 Påverkar inte inriktningen på arbetet Kommunstyrelsen i Stockholm stad har tagit beslut om att det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalades ut i december 2013 ska gå in i Järvalyftet. Eftersom bidraget har tillförts den totala summa som har betalats ut i ytterstadsmedel under åren går det inte att se under vilket år det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet eller vilka verksamheter det har gått till. Bidraget har därmed inte påverkat inriktningen på Stockholms stads arbete. 20 WSP (2013): Uppföljning av Stockholms stads ytterstadssatsning. Redovisning av uppdrag. Boverket

47 45 Södertälje Södertälje har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet Hovsjö och Ronna. Hovsjö byggdes under första halvan av 1970-talet. Det består till största delen av hyreslägenheter i flerbostadshus. Bebyggelsen består av både höghus och låghus, men det finns även bostadsrätter och radhus. Hovsjö hade år 2012 ett invånarantal på cirka Ronna byggdes under slutet av 1960-talet och består till största delen av hyreslägenheter i flerbostadshus. Bebyggelsen består av både höghus och låghus, men det finns även en mindre del radhus. Det finns inga bostadsrätter i området, men det finns ett område med egna hem. Ronna hade år 2012 cirka 8000 invånare. 22 Totalt tilldelades Södertälje kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Av dessa tilldelades Hovsjö kronor och Ronna kronor. Hovsjö är den stadsdel som fick näst mest, och Ronna är den stadsdels som fick tredje mest vid fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalades ut i december Södertälje lägger fokus på barn och unga I Södertälje kommun ligger arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget på kommunstyrelsen. Den övergripande tanken med hur bidraget ska användas är att det skall gå till att förstärka verksamheter som redan är i gång och som man vet fungerar. Man har dock beviljat medel till två projekt som Assyriska FF ska driva, vilka är nytillskott i arbetet. Det huvudsakliga målet är att förstärka kring barns och ungas uppväxt i Hovsjö och Ronna. Man har även använt en del av bidraget till att sätta igång ett stadsbyggnadsprojekt i Ronna som inte hade kunnat gå igång som planerat på grund av brist på kommunala medel. Kommunstyrelsen i Södertälje tog under 2014 beslut om att fördela cirka sex miljoner kronor. Det innebär att det finns drygt fjorton miljoner kronor kvar att fördela av det bidrag som betalades ut till kommunen i december De beslut som har tagits omfattar sex olika satsningar; 21 SCB. Sidan besöktes SCB. Sidan besöktes

48 46 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 stadsutveckling i Ronna, Berättarministeriet, El Sistema, Idrott utan gränser, utveckling av flickfotbollen och tjejer med invandrarbakgrund, samt medel för främjande av nyanlända och flyktingar. De två senare handlar om utveckling av Assyriska FF:s verksamhet. Satsningarna beskrivs mer utförligt i kapitel 8. Foto: Tina Axelsson Inga förändringar inför 2015 Kommunstyrelsen i Södertälje kommun uppger att de kommer att ha samma inriktning på arbetet under Södertälje har inte kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet Efter den första utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget tog kommunstyrelsen i Södertälje beslut om att det bidrag som betalades ut i december 2013 får användas under verksamhetsår 2014 till Bidraget ligger hos kommunstyrelsen och de tar löpande beslut om vilka verksamheter som ska få del av det. Ett år efter att den första utbetalningen gjordes hade de tagit beslut gällande cirka sex av de cirka 20 miljoner kronor som Södertälje kommun tilldelades. Anledningen till att cirka 14 miljoner kronor inte hade använts är att kommunstyrelsen tycker att det är svårt att använda ett statligt bidrag som har beslutas för två år på ett långsiktigt sätt. De vill arbeta standardhöjande genom att till exempel öka lärarresurser och förbättra elevhälsan, men för att göra det krävs det en långsiktig finansiering. De säger att de nu arbetar för att hitta projekt eller verksamheter som de kan satsa bidraget på för att avlasta kommunen Boverket

49 Södertälje 47 i en tid med en omfattande flyktingmottagning. Den övergripande tanken är att bidraget ska användas till att förstärka barn och ungas uppväxt, vilket innebär satsningar på kultur, idrott och uppväxtmiljö. Även det bidrag som betalas ut i december 2014 kommer att gå till kommunstyrelsen som kommer att ta beslut om hur det ska fördelas. Kommunstyrelsen har inte bjudit in förvaltningarna eller andra aktörer till någon diskussion om hur bidraget ska användas och de har inte planerat att göra det under 2015 heller. De har inte heller gått ut med information om att det här bidraget finns och att det finns möjlighet att söka pengar hos kommunstyrelsen. De menar att de känner till att det finns många idéer om integrationsfrämjande arbete i kommunen och att de når kommunstyrelsen genom olika kanaler som ansökningar till den sociala investeringsfonden och genom kultur- och fritidsförvaltningens möten med idrottsföreningar. Kommunstyrelsens ordförande säger att hon känner sig trygg i att de idéer som finns kommer dem till del. Det riktas dock kritik mot att man har valt att arbeta så centraliserat från flera av de aktörer som vi har intervjuat. Kritiken riktar sig bland annat mot att kommunstyrelsen inte har bjudit in till dialog kring hur bidraget ska användas och att en så stor del av bidraget ännu inte har använts efter ett år. De anser att det behövs en mer samordnad idé och målbild samt en bred dialog kring hur bidraget ska användas. De framhåller även att det finns väldigt stora behov i stadsdelarna och att det finns många konkreta idéer och verksamheter som skulle kunna bedriva bra verksamhet för pengarna. Det är dock oklart hur man ska gå till väga för att kunna ta del av pengarna. Det riktas även kritik mot att kommunen inte har utsett en samordnare för det urbana utvecklingsarbetet och det prestationsbaserade stimulansbidraget och man menar att kommunen inte har kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet. Fem av de projekt eller verksamheter som tog del av bidraget till och med 2014 är kopplade till kultur- och fritidsförvaltningen. Att de har fått ta del av bidraget beror på att förvaltningschefen har varit drivande eftersom det var svårt att finansiera verksamheterna inom kommunens ordinarie budget. Han har bett verksamheterna att formulera ansökningar och dessa har sedan beslutats i kommunfullmäktige. Stadsutvecklingsprojektet bygger på en utvecklingsplan för Ronna som finns sedan tidigare, men som inte har kunnat sättas igång på grund av otillräcklig finansiering. Stadsbyggnadsnämndens ordförande såg möjligheten att komma vidare i arbetet och ansökte om medfinansiering genom det prestationsbaserade stimulansbidraget.

50 48 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Södertälje kommun har ingen organisation för det urbana utvecklingsarbetet eller för arbetet i utsatta stadsdelar. SWECO har dock i uppdrag att göra en utvärdering av kommunens arbete och bland annat komma med förslag på en ny organisation. Om förslaget tas emot positivt tror man att det kan finnas en organisation för detta under Företrädarna för de tre indikatorerna samarbetar löpande genom det dagliga arbetet. Bland annat finns ett utbrett samarbete inom Ung i Tälje 23. Olika vägar för egen uppföljning Det görs ingen samordnad utvärdering av hur det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts i Södertälje kommun. De verksamheter som har fått bidrag, och som har startats upp, följs dock upp på olika sätt. Idrott utan gränser utvärderas genom Inkludera Invest 24 som tar fram statistik kring verksamheten. Chefen för kultur- och fritidsförvaltningen sitter också med i deras styrgrupp. El Sistema följs upp genom en löpande kontakt med kultur- och fritidsförvaltningen samt genom att man utvärderar måluppfyllelsen i skola. Kontakt har även tagits med Handelshögskolan kring en eventuell utvärdering. Berättarministeriet följs upp genom enkäter till alla som deltar i verksamheten samt intervjuer av lärarna till de elever som har deltagit. Stadsutvecklingsprojektet ska rapportera till kommunstyrelsen i juni Kommunstyrelsen blir informerad kring verksamheten genom årsrapporter. Det finns ingen särredovisning av det prestationsbaserade stimulansbidraget i dessa. Kulturnämnden får information genom tertialrapporter och de är även ute på studiebesök i verksamheterna. Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Eftersom Södertälje kommun inte har haft några organiserade diskussioner kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas, och inte heller har använt majoriteten av bidraget, har det inte haft någon större påverkan på kommunens arbete. För de verksamheter som har tagit del av bidraget har det dock haft betydelse. Kommunen hade inför år 2014 underskott inom försörjningsstöd och det var därför inte självklart att de verksamheter som har fått del av bidraget hade kunnat finnas kvar utan dessa extra pengar. Nu har de till och med kunnat utöka sina verksamheter något. 23 Ung i Tälje. Sidan besökt Inkludera Invest. Sidan besökt Boverket

51 49 Trollhättan Trollhättan har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet - Kronogården. Stadsdelen är uppförd under senare delen av 1960-talet. Bebyggelsen är blandad med både storskaliga och småskaliga fastigheter i form av flervåningshus, villor och radhus. Även upplåtelseformen är blandad med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Det finns även studentlägenheter och 55+ boende. I centrum av Kronogården ligger Kulturhuset Kronan som även inrymmer skola, fritidsgård och bibliotek. Den största fastighetsägaren i området är det kommunala bostadsbolaget Eidar med 570 lägenheter. De planerar även nybyggnation av 25 något större marklägenheter i centrala Kronogården. Stadsdelen hade år 2012 cirka invånare. 25 I december 2013 tilldelades Kronogården kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Trollhättan lägger fokus på barn och unga Besluten om vad det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas till har tagits i kommunstyrelsen. Trollhättan har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av bidraget med inriktning mot i första hand barn och unga. Fokus har legat på att utöka befintlig verksamhet. Totalt har fem projekt blivit beviljade medel; projekt N3 nodverksamhet på Kronan, utökad läxhjälp på Kronan och Frälsegårdsskolan, Ung fritid på Kronogården och Lextorp, utökad fältverksamhet inom socialtjänsten samt Mötesplats för kvinnor - Kvinnokoden. Dessa beskrivs mer utförligt i bilaga SCB. Sidan besöktes

52 50 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget delrapport 2 Foto: Trollhättans kommun Skalar upp och skalar ner verksamheter De medel som har beviljats under 2014 avser täcka verksamheternas utgifter till och med december Att kommunen har använt bidraget till att skala upp pågående verksamheter innebär att de kan växla ner verksamheterna igen. En sådan utveckling kommer att vara synlig, men verksamheterna kommer att kunna fortsätta i en lägre omfattning. Kommunstyrelsen har för avsikt att fortsätta att stödja samma verksamheter med den andra utbetalningen av prestationsbaserat stimulansbidrag som betalas ut i december Arbetet ligger på kommunstyrelsen I Trollhättans stad har fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget legat på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen antog år 2012 Trollhättans stads handlingsplan för ökad samhällsgemenskap, samt byggde upp en organisation kring denna. Eftersom man från politiskt håll tydligt hade angett riktningen för kommunens integrationsarbete genom handlingsplanen valde man att inte göra något nytt utvecklingsarbete kring det prestationsbaserade stimulansbidraget. Dels var handlingsplanen helt ny och dels ansåg man att intentionen med det prestationsbaserade stimulansbidraget låg helt i linje med handlingsplanen. Kommunstyrelsen ville få in idéer om hur bidraget bäst kunde användas underifrån i organisationen och informerade om att det fanns medel att söka vid alla tillfällen då de träffades för att arbeta med strategin för ökad samhällsgemenskap. De gav även berörda förvaltningschefer i uppdrag att se över vad de behövde inom sina organisationer. Ansökningar har fått komma in löpande under året utan något formaliserat ansökningsförfarande eller ansökningsdatum. Kommunstyrelsen har sedan tagit beslut. Boverket