S:t Sigfrids 4/08 KUNGÖRELSER. högborg

Transkript

1 4/08 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Manlighetens högborg sid 4 Pröva vårt 5-minuter-om dagen-program sid 7 Ledan knäckte vår relation men vi hittade tillbaka! sid 4 5 Pilgrimskorset, gjort av Anna- Lisa Ahrenberg, hänger i pastorsexpeditionens fönster. Väger upp Hur har du det, Torkel? Nå, åren kommer med krämporna, och så har jag i ryggen. Och det är ensamt efter Hilda. Och resan i förra veckan fick jag backa ut från, när det bara tvinnar. Att de satte bort mej från firman har jag inte kommit över. Och i klubben valde de Armas. Rollatorn vill inte starta, och i källaren har jag grodor bland möglet. Mera vill jag inte räkna upp. Men hördu, jag är så innerligen glad att Gud gav mej dethär livet, det var det bästa Han kunde komma på. Det väger upp allt detdär andra.

2 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Informationsblad för Sibbo svenska församling Redaktör: Helene Liljeström Redaktion: Viktor Djupsjöbacka, Fjalar Lundell Tryckt på Silverprint i Nickby 16. årgången September /08 Tidningen kan du också läsa i Internet. Adressen är sibbosvenskaforsamling.fi. En vuxen tro 2 En gråskäggig vitklädd gubbe, som sitter på ett moln och tittar ner på planeten Tellus och på de små människorna som vimsar omkring i sina städer och byar likt myror i en myrstack. Är han vår Gud? Hur skall man kunna tro på Gud om man vill bevara sin ärlighet och tillåta sig att tänka som en vuxen människa gör? Måste man välja mellan att tro på Gud och vara naiv, eller avstå från sin tro och vara en vuxen människa? Många vuxna människor ser med saknad tillbaka på sin trygga barnatro, men anser samtidigt att det inte längre är möjligt för dem att med bevarad självaktning skjuta undan den vuxna människans frågor om livet, människan och världen, ja hela universum. Samtidigt är det också många, som aldrig har låtit gudsbilden växa och utvecklas från det lilla barnets trygga Farbror Gud. Vem är Gud egentligen? Inga rymdfarare har hittat den skäggiga farbrorn någonstans bland molnen. Lyckligtvis kunde vi väl säga. För Gud är så mycket större. Gud är annorlunda. Vi har inte ord att beskriva honom. Skulle vi ha orden som beskriver Gud, ja då skulle han vara överskådlig, liten och begriplig. Men vilka bilder vi än använder, vilka ord vi än beskriver honom med, så får vi inse att vi kan endast ana någonting om vem Gud är. Finns det då en vuxen tro? En tro som ger utrymme för frågor, insikt, tvivel, osäkerhet, glimtar av sanning, men också tröst, hopp, kraft och omsorg. Kärlek. En sådan tro kunde vara en kraftkälla för många fler i dag. Om vi vågar låta gudsbilden växa när vi själva utvecklas och mognar. Gud är nära det lilla barnet, men Gud är också nära den vuxna människan i hennes frågor och alltmer komplicerade värld. Guds mänskliga ansikte bär namnet Jesus, och i hans ord och handling får vi veta vem Gud är. Men vi människor skall akta oss för att inbilla oss att vi innehar sanningen om Gud. Egentligen är det tvärtom. Det är Gud som känner sanningen om oss. Att känna Gud är att ha fått uppleva mötet med honom. Men vår ärlighet kräver att vi medger vår litenhet inför den Dolde, Oförklarlige, Allsmäktige. Men han som är stor klarar av våra tvivel, vår protest ibland, och att vi i vår vuxenhet tror att vi vet och förstår så mycket om livet. Du är gränslös, Du är nära, Du är Gud och jag är din. (Martin Lönnebos bön ur Frälsarkransen) Helene Liljeström

3 Musikalisk vandring i Kyrklandskapet hölls traditionsenligt i augusti. Musikstunder hölls i Ljusets kapell och båda kyrkorna. Vandringen företogs i frisk vind och osannolikt solsken. Rast hölls också vid saftstationen invid Prästgården. Här är minerna sammanbitna i motlutet genom passet upp mot Sibbo kyrka. Hur får du ihop livet, sibbobo? Torkel, vår pärmpojke, tackar Gud för livet. Trots en hel del gnissel i vardagen. Nu frågar vi dej, läsare. Får du det att gå ihop? Så ditt liv kan vara intressant och meningsfullt, med utmanande uppgifter och stor glädje och tacksamhet? Trots det som händer. Känns det främmande? Eller känner du igen dej? Skriv till oss och berätta. Kort bara: hur har du det just nu? Skriv under eget namn. Eller anonymt om du vill det hellre. Gärna får du skriva på e-posten: sibbo.svenska.forsamling@evl. fi. Men ett vanligt brev på posten går också: Sibbo svenska församling / Fjalar Lundell / Stora byvägen 1, SIBBO. Vi publicerar gärna sådant som känns viktigt att dela med andra. Men då frågar vi lov först, om det finns ett namn att fråga. Du inser kanske att du vill tala med någon av oss om det du har skrivit. Tag frimodigt kontakt med en präst, diakon, eller ungdomsarbetare. Kontaktuppgifter finns på baksidan, eller på sibbosvenskaforsamling.fi. Konfirmand år 2009 De ungdomar som fyller 15 under år 2009 skall snart anmäla sig till skriftskolan. Där handlar det bland annat om vad det innebär att vara döpt och vad hemförsamlingen kan betyda för ungdomarna. Skriftskolan startar med gemensam gudstjänst första advent. Varje konfirmandgrupp har sedan en egen startdag, som brukar vara i januari. Konfirmanderna skall delta i sex gudstjänster i Sibbo kyrka. De får veta vilka dagar gudstjänsten är anpassad för konfirmanderna och deras familjer. Ungdomarna får en anmälningsblankett, som lämnas in i Kungsvägens skola. Tid och plats för inlämnandet meddelas senare, och står också på blanketten. Vill man kan man också posta blanketten till Sibbo svenska församling, Stora Byvägen 1, SIBBO. Men blanketter som skickats per post behandlas inte före de andra. Vi sätter genast ut närmare uppgifter om skriftskolan på hemsidan sibbosvenskaforsamling.fi när sådana uppgifter finns. Kyrkoherdens hälsning till de blivande konfirmanderna kan också läsas där. Men de blivande konfirmanderna kan genast börja med att intervjua föräldrar och äldre syskon om sådana finns om hur det var i skriftskolan förr i världen. Femeurosluncherna är sega, minst sagt. Beror inte på husmor Susanne Ingelin-Laine, för maten är god. Men luncherna hänger segt och envist med termin efter termin. Besökarna blir allt flere. Inte konstigt alls. Äta, träffas, umgås får man göra varannan onsdag i Kyrkoby församlingshem. Vi börjar alltid klockan 12 med andakt. Därefter gör vi det övriga är första lunch, sedan 24.9, 8.10 och I fortsättningen också varannan onsdag. Varmrätt, sallad, bröd, dricka, efterrätt och kaffe bjuds. Äldre i Söderkulla är samlingen för daglediga i Söderkulla församlingssal. Under början av hösten samlas vi följande onsdagar kl 13: 1.10, och Därefter också varannan onsdag. 3

4 Hemsidan lever Församlingens hemsida sibbosvenskaforsamling.fi har förnyats under sommaren. På hemsidan skall man kunna vara med och känna sig delaktig i det som händer i församlingen. Meningen är att med kort varsel kunna presentera aktualiteter av olika slag som intresserar sibbobor både här hemma och i förskingringen. Det sistnämnda handlar tex. om utflyttade, utomlands bosatta, och dem som studerar på andra orter, eller är på arbetskommendering någonstans. Helene Liljeström skriver bl.a. så här på hemsidans förstasida: Vi har flyttat och lagt nya tapeter på väggarna, men jag hoppas att alla besökare skall känna igen sig ändå och få den rätta hemkänslan. Här vill vi berätta om församlingens liv och verksamhet, och precis som ett nytt hem växer fram småningom, utvecklar också vi vår nya hemsida. Den främsta målsättningen Manlighetens högborg Manlighetens högborg, Vikings Veranda, samlar igen männen som vågar vara Män, och stå för det bland gelikar. Måndag 8.9 startar man, och kör hårt från första stund. I Sibbo är Östersundom skola. I Östersundom skola är Zachrisbackens församlingssal. I Zachrisbackens församlingssal är Vikings Veranda. I Vikings Veranda är Putte Frisk, som fostrar oss upp till männer. Och vid behov berättar mera. för oss är ändå att församlingsmedlemmarna skall känna sig hemma i kyrkans liv, och hitta sin egen plats i församlingen. Vi utvecklar ett slags nätupplaga för tidningen du nu läser. Men med betydligt mera information och annat som inte ryms i lilla papperstidningen, som nog fortsätter att utkomma. Det blir också kommentarer till aktualiteter lokalt och i rikskyrkan, en bönespalt, en frågaprästen-spalt, historiska återblickar, mini-intervjuer, och mycket annat. Kyrkomötet beslöt i våras rekommendera, att församlingarna satsar stort på sina hemsidor. På kyrkomötet vet de. Gammelvargen har allt annat än försynt, på sitt burdusa sätt meddelat, att han har mycket att säga som passar på hemsidan. Om han släpps fram vet vi inte i skrivande stund. Lugnare utan, kanske. När molnen sig skocka och luften känns kvav är det tryggt att veta att vedkaminen står och osar i männernas krets. Framför sig har verandagänget det stora flyttet undan huvudstadens frammarsch. Ställ alltså upp redan nu som flyttgubbe för Vikings Veranda, deras och din. De feta citaten: ur Theodor Lindhs Nylänningarnas marsch. Nej inte Putte Frisk, han är inte fet. Ledan knäckte vår relation. Men vi hittade tillbaka. Rubriken skulle göra sig i en veckotidning om relationstrassel. Men den är perfekt tycker jag själv i Sibbo svenska församlings informationsblad. Sigfrid får ursäkta. Det här skall handla om en bänk. För folk med relationstrassel. Förr i världen hade man i kyrkorna bänkar med namn på. Bänkar långt framme var för fint folk. Där satt man glest. Bänkar bak i kyrkan var för dem som skulle sitta tätt packade eftersom en hel stjärtbredd ansågs för fint för dem. Och synligt, men någonstans på sidan fanns bänken för dem som borde skämmas. Där satt Nederstu-Petter för det mesta. Men Prosten blev arg när byns pojkar hade skrivit Petters namn på Skämmasbänken. Fast bokstäverna var snyggt målade, säkert av självaste Viborgskalle. Alla visste att han var en hejare på pensel och färgpyts. Graffiti, utbrast Prosten i sin vrede. Här i Herrans hus. Sådant förbjuder Den Heliga Skriften. Skämmasbänken är avskaffad för länge sedan. Nu sitter folk på den utan att veta att de skäms. Eller kanske de vet? Också andra namngivna bänkar är historia. Utom en ny för i år. Den bänken är vikt för dem (kan man vika en kyrkbänk?) som en gång var fyllda av glädje och iver i sitt kristna liv. Men småningom blev allt svalare i sin relation till livets Skapare och Far. I stället kom livets allvar, stress och bekymmer. Motgångar, osäkerhet, och brutna kontakter. Och till slut: ledan. Livsledan. Man blev upptagen av annat. Som tog bort fågelsång, naturnärhet och livsgnista. Man trodde att också Gud hade annat att göra. Som man själv. Fast 4

5 egentligen hade man ingenting att göra. Som man verkligen ville. All energi gick åt till att stå ut med ledan. Då behövs kyrkbänken med namnet på. Ledabänken. Och samma på finska. Sätt dej på den när de håller gudstjänst. Bänkens placering är genomtänkt. Inte alltför långt framme. Inte bakom heller. Ganska anonymt i mitten. Ingen skambänk, man blir inte uttittad. Där får man sitta så länge och så ofta man behöver. För att hitta tillbaka till en knäckt relation. Gud finns där. Om ordinarie Ledabänken råkar vara fullsatt när du kommer det är inte alls omöjligt skall du välja reservbänken mitt emot på andra sidan mittgången, med texten Ledareserv. Är också den upptagen skall du fråga vaktmästaren. FL KakaoClubben KakaoClubben är till för föräldrar och barn som är hemma under dagarna och vill träffa andra i samma livssituation. Föräldrarna får gå till färdigdukat bord, för en morgonfrukost i vuxet sällskap. Barnen får träffa andra barn under lek och sång. Nytt för hösten är, att KakaoClubben har lämnat Östersundom, där man ännu på våren samlades varannan vecka. Nu samlas man varje fredag i Kyrkoby församlingshem, Stora byvägen 1, kl Särskilt inbjuds föräldrar som är hemma med nyfödda barn. Isabella Munck och Milja Lönnqvist vet mera. Allsång Wessmansalen i Kungsvägens skola är återigen platsen för allsång. De populära tillfällena hålls ett par gånger i terminen, och nu är det alltså Nickby som är i turen 28.9 kl 17. Plats finns för alla som vill komma, och sjunga får man. Med på estraden är åtminstone Lars Wikström, Helene Liljeström, Seppo Järvinen, Putte Frisk och Kjell Lönnqvist. Barnkören Ledabänken (den tomma bänken) syns här mitt i bilden. Ledareservbänken (utanför bilden) blir till höger när man tittar framåt mot altaret. Vad det känns länge sedan vitsipporna Redaktionen pryds ännu i denna dag av ett vårligt vykort med härliga vitsippor. Kortet nåde oss i ymnig vitsippstid - nog minns ni ju ännu hur fint de blommade, de vita stjärnorna. Tua Lampenius i Paipis hade skickat in kortet, med svaret på sommartävlingen. Det gällde att sätta några av byggnaderna i Kyrklandskapet i åldersordning. Tua hörde till dem som hade svarat alldeles rätt. Och Tua vann. Priset kommer. Äldst är Prästgården (1845). Därefter kommer Sibbo kyrka (1885), Kyrkoby församlingshem (1963), och Ljusets kapell (1971). startar onsdagsövningarna 3.9 kl 15 i Kyrkoby församlingshem och samma dag kl 17 i Söderkulla församlingssal. Anders Ekberg leder. Sydliga pensionärer på utfärd Sensommarens traditionella utfärder för pensionärerna till Nilsasgården ordnas också i år. Faktiskt var pensionärerna från norra Sibbo redan på sin utfärd. Nu är pensionärerna i södra Sibbo i turen. Onsdag 17.9 kl 13 samlas man på församlingens kursgård i Gesterby. Det blir andakt, annat program, och kaffeservering. Busstransport ordnas, läs tidtabellen i Kyrkpressen, eller på sibbosvenskaforsamling.fi. 5

6 Tänk om prästen kunde säga något om det som jag funderar på... Ibland är predikan just det: hjälp med orienteringen i livet Gudstjänster blir det också därför. Bland annat söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Heidi Jäntti, Lars Wikström. Kyrkkaffe i kyrkan. Servicehuset Linda: nattvardsgudstjänst kl 14 Katja Korpi, Lars Wikström söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Fjalar Lundell, Anders Ekberg söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi, Anders Ekberg söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Fjalar Lundell, Lars Wikström 5.10 Mikaelidagen Östersundom kyrka: mässa kl 12 (obs tiden!) Helene Liljeström, Anders Ekberg. Sibbomarthorna deltar. Samling efteråt i Zachrisbackens församlingssal (i Östersundom skola) Sibbo kyrka: familjemässa kl 16 (obs tiden!) Katja Korpi, Anders Ekberg. Kyrkkaffe i kyrkan Reformationsdagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Katja Korpi, Lars Wikström söndagen efter pingst Sibbo kyrka: ekumenisk gudstjänst kl 12 (ej nattvard) Helene Liljeström, Anders Ekberg, Lars Wikström, körsång. Sänds i Radio Vega kl Marthorna vill... Sibbomarthorna vill ännu en gång samlas till kyrksöndag i Östersundom kyrka, innan kyrkan överförs till Helsingfors. Och när marthorna vill, då händer det. Vid tolvslaget på nyårsnatten intar Östersundom kyrka sin välförtjänta plats som äldsta kyrka i huvudstaden. Hittills har platsen innehafts av Gamla kyrkan i Helsingfors, som faktiskt är betydligt yngre än Östersundom kyrka. I Sibbo har Östersundom kyrka ju ingalunda varit äldst. Så märkligt är det. 6 Men dethär skulle handla om marthornas kyrksöndag. Söndagen den 5 oktober kl 12 (obs tiden!) hålls mässan med Helene Liljeström. Efteråt blir det kyrkkaffe med program i Zachrisbackens församlingsssal. Också där kan marthorna nostalgiskt filosofera över att det kan vara sista besöket under församlingssalens sibbotid. Möjligen första för någon också, eftersom samlingslokalen i Östersundom skola är ganska ny. Söndagsskolan börjar söndag 14.9 kl 12 i Prästgården invid Sibbo kyrka. Familjemässa. Hur går det till? Familjemässa är en barnanpassad gudstjänst. Mycket är då enklare än i en gudstjänst som mest är tänkt för vuxna. Barnen skall kunna följa med i allt som händer. Det betyder inte att de skall kunna förstå allt. Undret, att Gud vill ge oss livet och en kärlek utan gräns, kan inte ens vuxna förstå helt och hållet. Men i en familjemässa använder man ord som barnen förstår, berättelser och bilder. Samtidigt hoppas vi att de vuxna också känner att Guds gåvor i gudstjänsten gäller dem, fast det hela uttrycks på ett barnsligare sätt. I en familjemässa firas också nattvard. Barnen får delta i nattvarden med sina föräldrar. Eller ta emot välsignelse framme vid altaret utan nattvard. Här är det föräldrarna som bedömer vad som är bäst för barnet. Hur det praktiskt går till berättas nog i gudstjänsten.

7 Pröva vårt 5-minuterom dagen-program Dansteater i kyrkan Det behövs inte mera för din chans att må bra andligt. Vilka fem minuter du väljer besluter du själv. Vad du ber till Gud om likaså. Men vi erbjuder dej att gå med i vårt böneprogram, som skall vara till hjälp och stöd. På hemsidan (sibbosvenskaforsamling.fi) hittar du dagsaktuell information under 5-minutersprogrammet. Vi ger förslag på sådant som det just nu är viktigt att be om, både här hemma och ute i världen. Helene Liljeström leder programmet, och ställer ut böneämnena. Hon kan förstås inte veta hur det går för din tvillingbror i Kuortane. Antingen får du hålla reda på honom själv i förbön. Eller så skickar du in honom som ett böneämne till Helene, med e-posten (helene.liljestrom@evl.fi). Då blir vi många flere som tar med honom i vår bön. Han får vara anonym, namn och annat som gör att någon kan identifieras sätter vi inte ut. Inte nämner vi ju Kuortane heller. Jesus sa: Allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Matt 18:19 Vi tar Honom på orden. Säger Han allt menar han allt. Tillbaka till femminutersprogrammet. Kolla klockan. Programmet funkar bäst om du håller tiden. Har du mycket att säga får du väl snabba på på slutet, Gud vet vad du vill ha sagt. Eller så får du höra av dej senare, någon annan bönestund under dagen. Utanför programmet. Kom ihåg, att det skall rymmas med både tack och bön om förlåtelse. Intensiva fem minuter. Pröva. FL PS. Eftersom vi har lovat att härefter hålla tyst om Kuortane är det inte mer än rättvist att avslöja, att Kuortane med sina invånare ligger nära Seinäjoki. Men invånarna ligger inte på latsidan. De är flitiga och strävsamma. I kommunens PR berättas om en trivsam och trygg företagar- och invånarvänlig kommun med högklassig grundservice, goda motionsmöjligheter och fungerande kommunikationer. Som Sibbo. Tvillingbrodern i texten är också en trivsam och trygg kuortanebo, tro inte annat. Behöver förbön ändå. DS. Fyra år. Det ska vi fira. Fest för årets fyraåringar och deras mammor och pappor och syskon och andra hålls 28.9 i Kyrkoby församlingshem. Katja Korpi och Bella Munck håller i trådarna. Kom klockan 14. Då är tårtan som smaskigast, lovar Susanne Ingelin-Laine i köket. Dansteatern ERI från Åbo uppför Samaria i Sibbo kyrka lördag 4.10 kl 18. Samaria är ett konstverk, med vårt lands ledande barockviolinist Kreeta-Maria Kentala och Dansteatern ERI, som är känd för starkt drama. Johann Sebastian Bachs soloviolinverk (Partita E-dur, Sonat A-moll) beledsagas av bilder genom Tiina Lindfors koreografiska berättande. Verket är planerat för kyrkorum, och åker på en landsomfattande turné. Den beställda föreställningen i Sibbo är ett samarbete mellan svenska och finska församlingen. Så det är fritt fram att sitta i publiken från vardera hållet. Tvåspråkiga familjer har här en chans att tillsammans gå på teater. Tiina Lindfors skriver: Samaria är en allegori om ansvar och omsorg. Bachs trolska violinmusik manar fram bilder ur Nya Testamentets berättelser. Den barmhärtige samariern, den förlorade sonen, den gode herden, och andra kära berättelser söker en nytolkning i nutiden. Är änglarnas tid förbi, när barn och gamla lämnas ensamma? När den sjuke och den som faller nonchaleras. När kärleken inte får någon chans. Förmågan att hjälpa finns hos var och en av oss. Man måste bara hitta sin egen ängel. Bortom vår tids egoistiska värderingar skimrar ett evigt Samarien.Vi vill ge ett tillfälle att blicka in där. I igenkännandets, omsorgens och barmhärtighetens land. Foto: Jari Laurikko Fr.v. Dmitri Pimonov, Kreeta- Maria Kentala (framme), Aleksander Zilberman, Lassi Sairela, Hanna-Kaisa Rajala, Tiina Lindfors (uppe) 7

8 Svansen där bak Gränsfall Sibbomänskor förekommer i olika tidningar, när någon har intervjuat dem. Ni vet hur det är. Vissa gör det bekvämt för sej. De som skriver i tidningarna är mänskor. Klart att det är enklast för dem att då intervjua en annan mänska. Mej, Gammelvargen med intressanta erfarenheter och djupa tankar, har ingen tidningsmänska brytt sej om att intervjua. Fast mitt foto skulle pryda tidning som tidning. Ädla profilen, och svansens nobla krökning. Allt detdär, ni vet. I tidningarna tycks frågan om hur intressant en sibbomänska är handla om hur många meter och centimeter från Nya Gränsen dendär sibbomänskan bor. Är man närmaste granne med Gränsen, så att man kan snava på den en natt när månen går i moln, ja då är man superintressant. Ett fall för Tidningen. Ett Gränsfall. Också om man inte ens snavar eller faller. Hur en mänska kan stå på två ben och så skrangliga ben sedan är en gåta för mej. Däremot förstår jag nog min vän Björnen. Han står på två ben när han är riktigt arg. Då är det väl ett måste. Fylld av intensiv vrede brummar han bort vän som ovän. Till och med jag retirerar en svanslängd, medges. Men mänskor på två ben. Utan att ens vara arga. De står på två ben till och med när de sjunger. Det, ni. Hur som helst. Ett Gränsfall skall uttala sej om allt möjligt och omöjligt i Tidningen. Hur ett Gränsfall tänker kan man ju inte undanhålla världen. Bor dendär mänskan däremot mer än sådär 500 meter från Nya Gränsen så är det en Nolla. Tidningen bryr sej inte om vad en Personalen Anders Ekberg, kantor, vikarie tj Benita Fallström, barnledare tjänstledig tj el tj Patrik Frisk, ungdomsarb tj Päivi Hyttinen, vikarie för barnledare Heidi Jäntti, kaplan tj Katja Korpi, församlingspastor tj Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost tj Fjalar Lundell, kaplan tj Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led tj Milja Lönnqvist, diakon tj Isabella Munck, barnledare Carola Rantti, husmor på Nilsasgården tj Ann-Christine Wiik, tf. diakon tjänstledig tj Lars Wikström, kantor tj hem Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må-fr kl Monica Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare Ekonomikontoret (St. byvägen 9) må-fr kl Sirkka Toukomies, ekonomichef, Jarmo Sivén, fastighetschef, Inger Bergdahl, kanslisekreterare sådan tycker i en enda fråga. Här måste jag avslöja en sak. Nya Gränsen kommer att dela mitt revir här i Storskogen i två delar. Men, alla ni oroliga läsare och andra beundrare, tag det lugnt. Jag stannar i Sibbo. Och tar förlusten av revirets utmarker med ro. Eller som min vän Räven brukar säga: rönnbären är surare på andra sidan Nya Gränsen. På riktigt går jag över gränser. Jag har gjort turer långt in i Vanda. Och åminstone en gång varit över gränsen mot Borgå. En gran ser lika ut där. Själv ser jag lika ut när jag är hemma igen. Nej inte som en gran, men som Gammelvargen. Mänskor tycker om att dra gränser. Det här är mitt. Storskogens och hela världens Gud vill inte ha gränser som är till skada. Öppna gränser. Handslag över gränslinjen. I världen därute. Här hemma gemenskap med alla. Gud skapade oss till det. Hoppas ett Gränsfall stiger fram och säger sådant. När Tidningen vill veta nästa gång. Gammelvargen Benita studerar, det gör Anne också Benita Fallström, barnledare i dagklubbarna, är tjänstledig. Hon har börjat studera teologi vid Åbo Akademi. Ann-Christine (Anne) Wiik börjar tror vi småningom skymta slutet på studierna till diakon vid Yrkeshögskolan Novia, också i Åbo. Skolor har så fina namn numera. Anne är tjänstledig från diakontjänsten en bit in på nästa år. Kantor sökes En kantorstjänst i församlingen är ledig, eftersom Lars Wikström blir pensionerad nästa år. Tjänsteansökan inlämnas till domkapitlet senast 15.9 kl 16. Den lediga tjänsten kallas B-kantorstjänst. En B-kantor skall ha högre högskolexamen. Församlingen har två sådana kantorstjänster. Dethär är ingen tjänsteannons. Bara en lågmäld information för sibboborna. 8