Folkhälsorådet Töreboda
|
|
- Rune Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsplan 2010 Töreboda kommun 1
2 Inledning Föreliggande rapport är en verksamhetsplan över hur folkhälsoarbetet är planerat att bedrivas under 2010 i Töreboda kommun. Planen avser att gälla för aktörer i kommunen som bedriver folkhälsoarbete i samverkan med folkhälsorådet och ska vara ett stöd och målrikting i detta arbete. Folkhälsoarbetet i Töreboda kommun bedrivs i samverkan med Västra Götalandsregionen i syfte att samordna resurser för folkhälsoarbetet. Det centrala organ för detta är folkhälsorådet som har funnits sedan Rådet består av politiker och tjänstemän från kommunen och hälso- sjukvårdsnämnd 10. Folkhälsorådets uppgift är att implementera ett hälsofrämjande tankesätt i nämnder och förvaltningar. Arbetet grundas på kunskap om kommuninvånarnas hälsosituation, det ska vara politiskt förankrat, bedrivas kontinuerligt, vara tvärsektoriellt och långsiktigt. Det bör förklaras att planen avser att belysa utvecklingen av folkhälsoarbetet. Planen tar inte upp tidsdimensionen vilket gör att det osynliga folkhälsoarbetet som att bygga koalitioner och mobilisera resurser inte framgår tydligt. Planen har istället tyngdpunkten utifrån den budget som är kopplad till samverkansgrupperna. Folkhälsorådet i Töreboda satsar under 2010 på 7 av de nationella målområdena för nationellt folkhälsoarbete. Föregående år gjordes en bred satsning gällande barn och ungdomars hälsa i samråd med skola och familjecentral. En ny attraktiv lekplats byggdes för barnen 0-5 år med syfte att de skulle vara utomhus mera och därigenom skulle olycksfallsrisken i hemmet minska. Som en fortsättning på detta projekt kommer folkhälsorådet i kommunen att inleda ett barnsäkerhetsarbete. Gällande målområdena ligger dessa kvar från föregående år och det med ett undantag. Enligt hälso och sjukvårdsnämndens nyframtagna behovsunderlag behöver Töreboda kommun satsa på att skapa bra ekonomiska och sociala förutsättningar för invånarna. Med bakgrund av detta görs ett tillägg med målområde två som handlar om ekonomiska och sociala förutsättningar. 2
3 Arbetsmodell Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete och en ständigt pågående process. Hälsoläget i kommunen kartläggs varje år genom en sk. behovsunderlag som tillhandahålls från hälsooch sjukvårdskansliet. Detta underlag underlättar planeringen av folkhälsoarbetet och ligger till grund för folkhälsorådets verksamhet. Behovsunderlaget utgör en del av nämndens underlag vid beställning av folkhälsoarbete och sjukvård. En långsiktig folkhälsoplan görs var fjärde år och den senaste togs fram för år Verksamhetsplan med budget, målsättning och strategier tas fram årligen. Arbetet bedrivs genom samverkan och processinriktad verksamhet och följs upp med en årlig verksamhetsberättelse. Folkhälsorådets uppgift Följa och analysera hälsoutvecklingen hos kommunens invånare Lämna förslag till mål och inriktning för folkhälsoarbetet, som bygger på hälsoläget i kommunen Upprätta/utarbeta förslag till folkhälsoplan som kontinuerligt revideras Utifrån fastställd folkhälsoplan koordinera tvärsektoriella folkhälsoinsatser Utifrån fastställd folkhälsoplan prioritera samt initiera hälsofrämjande och sjukdoms- /skadeförebyggande insatser Aktivt medverka till att utveckla arbetsmetoder utifrån ett helhetsperspektiv på folkhälsa Ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse Följa upp och utvärdera vidtagna insatser 3
4 Törebodas folkhälsoråd Folkhälsorådet i Töreboda inordnas direkt under kommunstyrelsen. Varje ledamot och ersättare representerar utskotten i kommunen. Ledamöter Tjänstemän Linn Brandström, ordförande Folkhälsorådet, Barn och utbildningsnämnden Berith Bergman, Kommunstyrelsen Karl-Johan Gustafson, Socialnämnden Joakim Dahlgren, Kultur och fritidsnämnden Göran Johansson, Miljö och Bygg Anne-Marie Lundin, Tekniska nämnden Ann Charlotte Karlsson, vice ordförande Folkhälsorådet, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Bengt Sjöberg, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Tommy Sandberg, Kommunchef Monica Hävner, Utvecklingsledare Kristina Folkesson, Biståndsbedömare Kerstin Malm Tronstad, Primärvårdschef Pia Gustavsson, Folkhälsoplanerare Adjungerande Tjänstemän Elisabeth Magnusson, Polis Eva Berdenius, MTG teknik 4
5 Verksamhetsområden Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena syns nedan och de som är markerade är de som Töreboda prioriterar under Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och god reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I den långsiktiga planen för folkhälsoarbetet i Töreboda, Hur kan vägledning vara folkhälsa"? Folkhälsoplan för Töreboda kommun , har de nationella målområdena brutits ned till lokala prioriteringar vilket beskrivs direkt under varje målområde. Rådet prioriterar under detta år att arbeta med säkerhetsaspekterna i kommunen. Tryggheten och säkerheten för kommunens invånare är viktiga aspekter ur ett folkhälsoperspektiv. 5
6 Ekonomisk och social trygghet Inriktningsmål tryggare tillvaro för både unga och äldre, i både hem och samhälle. - ge människor förutsättningar för en bra social miljö genom enklare kontakt mellan enskild och samhälle. - ta tillvara människors förmåga till ett så självständigt liv som möjligt genom förebyggande arbete. - kommunen ska utvecklas på ett positivt sätt, till en tryggare, mer attraktiv och konkurrenskraftig kommun. - stimulera sociala relationer och nätverk. Samverkan med frivilligorganisationer Att tillsammans med frivilliga krafter skapa dialog och samarbete. Att stötta nätverk som skapar relationer mellan ungdomar och vuxna. Dessa nätverk bidrar i sin tur till samtal och dialog som skapar trygghet. Frivilligorganisationer och folkhälsorådet. Arrangera en träff med frivilligorganisationer för att se vilka möjligheter det finns att tillsammans stimulera sociala relationer och bygga upp nätverk för kommun invånarna. Har det ordnats en träff? Vad kom man fram till? Vilka aktiviteter har utförts alternativt planerats? Ekonomi Gemensamt Brottsförebyggande råd Ett gemensamt Brottsförebyggande råd för Mariestad och Töreboda. Verksamhetsplan för 2010, se bilaga 1. Polis, Näringsliv, Tekniska förvaltningen, Villaägarna, Kommunala bostadsbolagen, Säkerhetssamordnare, Folkhälsoplanerare, BUN, Kriminalvården/Frivården, och IFO/Socialförvaltningen. 6
7 Att främja trygghet genom att verka för att medborgarna i respektive kommuner ska bli delaktiga i trygghetsarbetet genom grannsamverkan, trygghetsvandringar och studiecirklar. Att arbeta trygghetsskapande genom ökat säkerhetstänk kring trafiksäkerhet och skapa trygga miljöer för medborgarna (se bilaga). Har arbetet påbörjats i enlighet med verksamhetsplanen? På vilket sätt? Ekonomi 9400: - Våld i nära relationer Våld i nära relationer är en folkhälsofråga. Att främja trygghet och förebygga våld i nära relationer genom diskussioner och öppenhet skapar medvetenhet. Ansvar Att utveckla en arbetsgrupp vars uppgift dels blir att inleda samtal kring hur berörda aktörer tillsammans med folkhälsorådet kan arbeta med förebyggande insatser för att minska våld i nära relationer. Den andra uppgiften för gruppen blir att ta fram en handlingsplan där förslag på aktiviteter ska specificeras. Har en arbetsgrupp skapats? Finns förslag? Folkhälsorådet Ekonomi :- Psykisk Livräddning Att inleda en dialog med berörda parter gällande arbetet med psykisk livräddning. Självmordsstatistiken visar på höga siffror och ett förebyggande arbete som handlar om att skapa medvetenhet hos olika yrkesgrupper att kunna se tidiga signaler är av vikt. Folkhälsoplanerarna inom kommuner i samverkan Att inleda dialog med berörda parter. Att erbjuda informationstillfällen för personal inom förvaltningarna tillsammans med kommuner i samverkan.. Ekonomi
8 Barn och ungas uppväxtvillkor Inriktningsmål ökad samverkan mellan olika verksamheter - verksamhet för barn och ungdomar ska prioriteras, inom kultur och fritidsverksamheten - alla elever ska ha en trygg, säker och utvecklande skoltid, som ger färdigheter och kunskap utifrån deras egna förutsättningar och behov och stimulerar till ett livslångt lärande. - stötta utsatta familjer - förhindra utslagning - öka kontakterna mellan generationerna Arbetsgruppen för barn och ungdomars hälsa Mål och inriktning för denna arbetsgrupp är idag att bedriva mer generella insatser utifrån ett arenaperspektiv på skolan, förskolan, fritidshemmen och familjecentralen Spindeln. Skola, Förskola, Fritidshem, BVC, kurator, Kultur och fritidsförvaltningen, Familjecentralen, Folkhälsoplanerare Att ovanstående verksamheter ska vara stödjande miljöer för barns och ungdomars hälsa Ekonomi Se nedan Stöttning till hälsofrämjande arbeten Avsikten är att ta vara på och stimulera till engagemang för arbeten med inriktning mot goda matvanor, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Därför har arbetsgruppen för barn och ungdomars hälsa avsatt totalt cirka kr av sin budget, för att erbjuda olika verksamheter möjlighet att söka pengar. Kriterier för att få del av ovanstående pengar har tagits fram av arbetsgruppen. De verksamheter som önskar få ekonomiskt bidrag, får till arbetsgruppen lämna in en ansökan med beskrivning av sitt planerade arbete. Har stöttningen bidragit till att hälsofrämjande arbete har startat? 8
9 Familjecentralen Spindeln Familjecentralen i Töreboda startade 2003 och arbetar förebyggande, stöd ges till föräldrar med barn upp till fem års ålder. Familjecentralen utgör en specifikt viktig roll för unga ensamstående mammor. De får här en tillhörighet som bidrar till en positiv hälsoutveckling för såväl mammor som barn. Familjecentralen har både en öppen verksamhet och ett flertal grupper med olika inriktningar efter behov. Familjecentralen har ett delat huvudmannaskap mellan BUN, SOC och Primärvården. Ca 6000 kr av Barn och ungdomars hälsas budget avsätts till följande aktiviteter inom spindelns verksamhet. Promenadgrupper med stegräknare Kostgrupp Barnsäkerhetsutbildning som genomförs av Röda korset Sker genom enkäter som deltagarna i grupperna fyller i. Budget för hela målområdet är : - Stödja utvecklingen av föräldrastöd : Stötta utvecklingen av ett generellt föräldrastöd : Har inledande samtal förts kring utvecklingen av ett gemensamt föräldrastödsprogram i kommunen. Miljöer och produkter Inriktningsmål ett säkert och tryggt samhälle - bättre miljö - att lokaler och yttre miljö ger en god och säker arbetsmiljö för barn, elever och personal - verka för hållbar ekologisk utveckling och en bra boendemiljö för alla - att upprätthålla en god handlingsberedskap - god hushållning med naturens resurser ska vara en självklarhet - säkrare trafikmiljö för fotgängare och cyklister - god simkunnighet och respekt för vatten 9
10 En Säker och Trygg kommun Töreboda utnämndes till en säker och trygg kommun Folkhälsorådet är lika med styrgrupp för en säker och trygg kommun från och med Tyngden i arbetet för en säker och trygg kommun ligger i befintlig verksamhet. Att utifrån skadestatistiken satsa resurser och riktade insatser på högriskgrupper Kommunstyrelsen har under 2009 tagit beslut om att ansöka om återcertifering under Styrgruppens arbete preciseras nedan. Kommunalråd, En representant från varje kommunal förvaltning, Primärvården, Säkerhetssamordnare, Polisen, Näringslivet och Folkhälsoenheten. Att vara behjälplig vid en inventering av dagsläget. Presentera statistik och stötta inom alla områden för att minska antalet skadefall och därigenom öka tryggheten i kommunen. Har ansökan om återcertifiering blivit beviljad? Ekonomi :- Barnsäkerhet Som en fortsättning på lekplatsprojektet som påbörjades under 2009 så fortsätter arbetet för att öka säkerheten och tryggheten för barn i Töreboda kommun. En arbetsgrupp startades upp under föregående år. Gruppens huvudsakliga uppgift är att på ett systematiskt sätt arbeta för att minska barnolycksfallen i kommunen. Barnolycksfallen i Töreboda kommun har under en längre tid legat på en hög nivå. Säkerhetssamordnare, Förskolan, Familjecentral, BVC, Skolsköterska, Tekniska förvaltningen och Folkhälsoplanerare. Skadeinformation till kommuninvånarna genom en utställning. I samverkan med andra kommuner öka medvetenheten om skadeförebyggande åtgärder hos personal som arbetar med barn genom föreläsningar. Skapa trygga utomhusmiljöer i kommunen. Ekonomi :- 10
11 Säkerhetsgruppen för Äldre och Funktionshindrade Gruppen arbetar för målgruppen äldre och funktionshindrade. Arbetet består framförallt av skadeförebyggande arbete men även psykosocial och fysiska hälsa. Ökad grundtrygghet är en mycket viktig faktor i en strävan att förebygga olyckor och skador för funktionshindrade. Arbetet med att förebygga skador för denna målgrupp behöver utvecklas ytterligare. Ett arbete som gruppen påbörjade föregående år är arbetet med att öka medvetenheten om kostens betydelse. I arbetet med att förebygga fallolyckor är även detta en viktig aspekt Biståndsbedömare, Arbetsterapeut, Pensionärsorganisationerna SPF, PRO Anhörigsamordnare, studieförbund samt Folkhälsoenheten Arbeta fram en checklista för personal att använda vid fallolyckor med tillhörande åtgärdsplan. Återkommande informationstillfällen för berörd personal, för att öka säkerhetstänkandet Fortsätta med påbörjade matlag Arbeta för en ökad medvetenhet kring fallskador inomhus på äldreboenden och i hemmen. Ansvar Hur många har deltagit i matlagningsgrupper Har en checklista arbetats fram? Har information till personal givits? Hur har arbetsgruppen bidragit med att minska fallskador på äldreboende och i hemmen. Säkerhetsgruppen för äldre och funktionshindrade Ekonomi :- Hälsofrämjande hälso och sjukvård Inriktningsmål bättre hälsa till alla - livsstilsfrågor ska ingå i skolornas undervisning - genom samverkan med idrottsföreningarna och andra aktörer främja en god hälsa - folktandvården ska bredda sin verksamhet för att bidra till en ökad allmänhälsa - Primärvården Skaraborg ska upplevas som det självklara förstahandsvalet vid behov av basal hälso och sjukvård 11
12 Internt hälsoråd Hälso och sjukvårdsnämnden har uppmanat till ett utökat samarbete mellan primärvård, tandvård och folkhälsoenheten, som har varit aktivt sedan Vårdcentralschef, Tandvårdschef, Folkhälsoplanerare Verka för goda matvanor för en bättre tandhälsa. Verka för att utöka förskrivning av FaR Ordna en folkhälsodag Hur har tandhälsan utvecklats? Har en folkhälsodag genomförts? Hur många FaR har skrivits ut? Ekonomi 5000 :- Fysisk aktivitet Inriktningsmål Öka den fysiska aktiviteten i alla åldersgrupper för att uppnå en god hälsoutveckling - I samverkan med idrottsföreningarna och andra aktörer främja en god folkhälsa Vandrande skolbussar Vid många skolor är trafiken så intensiv på morgnarna att föräldrarna inte vågar låta sina barn gå till skolan själva. Därför skjutsas allt fler barn i bil, och miljön vid skolan blir ännu sämre, vilket leder till en ond cirkel. Ett annat problem i samhället är att barnen rör på sig för lite. Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för god hälsa och bidrar dessutom till goda resultat i skolarbetet. Det finns studier som visar att inlärnings- och koncentrationsförmågan påverkas positivt av att barnen rör sig. Ekonomi Agenda 21-samordnaren, lärare, rektorer och folkhälsoplaneraren Att starta vandrande skolbussar och genom detta nå det övergripande målet som är att ändra föräldrarnas, barnens och lärarnas attityder kring resvanor, så att de som har möjlighet väljer att gå eller cykla till skolan istället för att åka bil. Vandrande skolbussar är också ett sätt för föräldrarna att tillsammans med sina barn få möjlighet att ge dem trafikvana. Har vandrande skolbussar börjat användas? Se nedan 12
13 Klassutmaning Klassutmaningen är ett gemensamt samarbete mellan Kommuner i samverkan. Mariestad, Töreboda och Gullspång. Syftet är att uppmuntra elever och personal att gå eller cykla till skolan/arbetet istället för att åka bil. Ekonomi Folkhälsoenheten inom Kommuner i samverkan, Agenda-21 och Trafikinformatör. Arrangera en klassutmaning som syftar till att öka andelen som går/cyklar till skolan. Hur många skolor antog utmaningen? Vad har pengarna använts till? 3000 Kr (Vinstsumman skall användas till hälsofrämjande insatser på skolan som kommer samtliga elever till godo.) Cykla och gå till jobbet En utmaning som vänder sig till alla i kommunen och näringsliv som bedrivs av Folkhälsoenheten i Töreboda. Att cykla istället för att åka bil ger många positiva effekter både för den enskilde och för hela samhället. För den enskilde förbättras hälsan och det är ekonomiskt fördelaktigt, för samhällets del är att det en stor miljövinst. Syftet med kampanjen är att uppmuntra alternativ till motorburna fordon. Energirådgivarna, Agenda 21-samordnaren och folkhälsoenheten. Att uppmuntra till ett stort deltagarantal i cykla och gå projektet. Hur många har deltagit? Ekonomi 2000 :- 13
14 Mösatrampet En cykeltävling som har en tradition och som hålls varje år. Folkhälsorådet stöttar ekonomiskt. Fredsbergs bygdegårdsförening. Att stödja och stötta tävlingen. Hur stort var deltagarantalet? Ekonomi 1000:- Stavgångsgrupper och stegräknargrupper Töreboda kommun har flertal aktiva stavgångs och stegräknargrupper som har haft stor uppslutning. Folkhälsoenheten stöttar gruppledarna med annonsering och material. Gruppledare och folkhälsorådet. Stötta befintliga grupper och starta upp nya grupper. Har nya grupper startats upp och hur stort är deltagarantalet i de redan uppstartade grupperna? Ekonomi 1500:- Hälsoslingan Töreturen Hälsoslingan är en markerad slinga som går genom centrala Töreboda. Ekonomi Interna hälsorådet Verka för att hälsoslingan nyttjas genom att göra slingan tillgängligare med tydligare skyltning. Har hälsoslingan skyltats upp bättre? Se nedan Budget för hela målområdet är
15 Matvanor och livsmedel Inriktningsmål sunda matvanor i alla åldrar Goda matvanor på högstadiet Personal på högstadieskolan har uppmärksammat godisätande och tandhälsovården har signalerat om en försämrad tandhälsa hos ungdomar för första gången på 20 år. Eleverna själva vill ha bättre skolmat. För att få mer kunskap om situationen genomfördes en kartläggning där det framgick att endast 52 % av eleverna på högstadiet äter skolmaten varje dag. Frekvensen av att äta frukost, lagad mat hemma, skollunch och frukt minskade i takt med högre årskurs däremot drack de mer läsk och åt mer godis ju äldre de blev. Rektor, skolhälsovården, tandvården, kostchefen, skolmatspersonal, hemkunskapspersonal, Folkhälsoenheten. Genomföra en hälsodag Skapa medvetenhet kring kostens betydelse. Vilka förändringar har gjorts för att förbättra situationen? Har en hälsodag genomförts? Ekonomi :- Skolmatsakademin Töreboda kommun beslutade våren 2009 att gå med i Västra Götalandsregionen nätverk för främjande av hälsosamma skolmåltider, miljö etc. Arbetet kommer att utgå ifrån de kriterier som skolmatens vänner har som utgångspunkt. Kostchef, tandvård, Bun, skolmatspersonal, hemkunskapspersonal, Folkhälsoenheten. Att stötta kommunens skolor i arbetet med att Utveckla skolmaten och miljön i skolmatsalarna. Har arbetet kommit igång? Vilka förändringar har gjorts? Ekonomi 5000:- 15
16 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inriktningsmål ansvarsfullt alkoholbruk för vuxna - så sen alkoholdebut som möjligt - färre tobaksanvändare - ett narkotikafritt samhälle - stärka idrottens roll för arbetet mot droger och våld i samhället - att varje skola har beredskap för insatser mot alkohol, narkotika, tobak, mobbning, rasism, våld, förstörelse och skolk Anti langnings kampanj Folkhälsoenheten och polisen. Delta i Västra Götalandsregionens anti langningskampanj Har kampanjen synts i kommunen? Ekonomi 10000:- Social marketing Ekonomi Folkhälsoenheten inom kommuner i samverkan Alkoholkampanj med syfte att uppmärksamma rattonykterhet. Kampanjen kommer att genomföras under våren och vid jultid. Har kampanjen blivit uppmärksammad? Se nedan. ÖPP ÖPP, Örebros Preventions Program, är i gång på Centralskolan. Folkhälsoenheten Töreboda svarar för att ta fram statistiskt underlag och stöttar eventuella vidareutbildningar. Ekonomi Socialtjänstepersonal, lärare och rektorer som ÖPP utbildats. Arbeta med programmet Hur många träffar har genomförts? Se nedan. 16
17 Sista natten med gänget Skolpersonal Att stötta ett drogfritt alternativ och bryta trenden av alkoholförtäring på skolavslutning Antal elever som deltar på avslutnings resan Antal omhändertagna drogpåverkade ungdomar Ekonomi 5000:- Antitobaksinsatser När eleverna sedan börjar åk 6 på Centralskolan får de i samband med första hälsoundersökningen möjlighet att ta emot ett antitobakskort. Där förbinder de sig att inte använda någon form av tobak, varken i skolan eller på fritiden. Dragning på korten sker två gånger per läsår där de vinner fina priser. Samtliga föräldrar får på föräldramöte information om kortet och vad det innebär. Skolhälsovården och folkhälsorådet. Att samtliga elever vid Centralskolan erbjuds ett antitobakskort. Att varje elev får ett hälsosamtal i samband med att antitobakskortet tas emot Genomföra en utvärdering av aktiviteten Ekonomi 3000:- Budget för hela målområdet är
18 Övrigt Fokus område för folkhälsoenheten Skaraborg Psykisk hälsa är folkhälsoenheten Skaraborgs fokus område under år Töreboda kommun har godkänt fokus området och som övriga kommuner i Skaraborg avsätts en krona per kommuninvånare. En kommunövergripande arbetsgrupp kommer att bildas och gruppen kommer driva arbetet som kommer att resultera i en engångssatsning då ämnet psykisk hälsa sätts i fokus. Ekonomi :- Föreläsningsserie Livsstil och Hälsa, MTG Föreläsningsserier för allmänheten har ordnats under ett flertal år i samarbete med Fritid och turism i Mariestad, SISU, ABF, NBV, Vuxenskolan, Studiefrämjandet, Medborgarskolan, SENSUS, BILDA samt folkhälsoråden i Töreboda, Gullspång och Mariestad. Föreläsningarna sker på kvällstid med ämnen som behandlar ämnesområdena livsstil och hälsa. Syftet med föreläsningarna är att öka medborgarnas medvetenhet kring den egna livsstilens betydelse för hälsan och aktuella folkhälsofrågor. Arrangörerna för livsstil och hälsa. se ovan. Att arrangera en föreläsningsserie under Är föreläsningsserien genomförd? Hur många kom till respektive föreläsning? Ekonomi 2000:- Gemensam utbildningsdag för folkhälsoråden inom Kommuner i samverkan Folkhälsoråden i Töreboda, Mariestad och Gullspång ska genomföra en gemensam utbildningsdag under våren. Till grund ligger det årliga behovsunderlaget som ges ut av Hälso och sjukvårdkansliet. 18
19 Organisation Det är viktigt att Töreboda har starkt folkhälsoråd för att kunna bedriva folkhälsofrågor. Kommunen gjorde föregående år en omorganisation som både gäller politiker och tjänstemän. Det blir därför aktuellt att följa utvecklingen och göra en omorganisation inför nästa mandatperiod och anpassa folkhälsorådet efter detta. Det som blir aktuellt i år är att se över representationen av folkhälsorådet. Det är viktigt att tydliggöra skillnaderna mellan politik och tjänstemanna nivå samt att bilda en beredningsgrupp till Folkhälsorådet med de tillsatta förvaltningscheferna och kunna implementera ett hälsofrämjande tankesätt i nämnder och förvaltningar. 19
20 Budget Folkhälsorådets budget sam finansieras av Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg. Respektive huvudman avsätter tio kronor per kommuninvånare. Ingående :- Ekonomisk och social trygghet Samverkan med frivilligorganisationer :- Gemensamt Brottsförebyggande råd 9400:- Våld i nära relationer :- Psykisk livräddning :- Barn och ungdomars hälsa Hälsofrämjande arbete :- Arbetsgruppen för barn och ungdomars hälsa :- Miljöer och produkter En säker och trygg kommun :- Barnsäkerhet :- Säkerhetsgruppen för äldre och funktionshindrade :- Hälsofrämjande sjukvård Internt hälsoråd 5 000:- Fysisk aktivitet :- Matvanor och livsmedel :- Tobak, alkohol, narkotika :- Övrigripande arbete/övrigt Fokusområde psykisk hälsa, 1 kr/inv. 9400:- Livsstil och hälsa 2000:- Gemensam utbildningsdag FHR 3000:- Övrigt 17200:- Totalt : - 20
Folkhälsorådet Töreboda
Töreboda kommun Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsplan 2011 Inledning Föreliggande rapport är en verksamhetsplan över hur folkhälsoarbetet är planerat att bedrivas under 2011 i Töreboda kommun. Planen
Töreboda kommun. Strategiplan för folkhälsoarbete Töreboda kommun
Töreboda kommun Strategiplan för folkhälsoarbete 2011-2014 Töreboda kommun Folkhälsa En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Folkhälsorådet Töreboda
Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2016 Inledning Folkhälsorådet i Töreboda bedrivs i samverkan mellan Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg.
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011
Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt
Folkhälsorådet Töreboda
Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2009 INLEDNING..3 TÖREBODAS FOLKHÄLSORÅD 3 PRIORITERADE OMRÅDEN 4 Barn och ungas uppväxtvillkor...4 Arbetsgruppen för barn och ungdomars hälsa...4 Familjecentralen
Folkhälsorådet Töreboda. Verksamhetsberättelse 2010
Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Törebodas folkhälsoråd... 3 Prioriterade områden... 4 Ekonomisk och social trygghet... 4 Samverkan med frivilligorganisationer... 4 Gemensamt
Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2
Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2 Inledning Folkhälsorådet beslutade vid mötet 2011-11-18 att revidera Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2012. Verksamhetsplanen för folkhälsorådet anger inriktning
Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011
Folkhälsorådet Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Innehåll Folkhälsorådet... 1 Hjo kommun... 1 Verksamhetsplan 2011... 1 Inledning... 3 Folkhälsan ett samhällsansvar... 3 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Folkhälsorådet...
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 Folkhälsorådets uppgift... 5 BEREDNINGSGRUPPEN...
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...
Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Syfte Det avtal som kommunen och regionen har tecknat för sitt samarbete avseende det lokala folkhälsoarbetet ligger till grund för detta reglemente (se
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete
Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...
2015 är Töreboda en expansiv och attraktiv kommun, där det finns kunskap, delaktighet och människorna känner sig friska och trygga
2015 är Töreboda en expansiv och attraktiv kommun, där det finns kunskap, delaktighet och människorna känner sig friska och trygga 1 Inledning Folkhälsan har stadigt förbättrats i Sverige under de senaste
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2011 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
VERKSAMHETSPLAN 2010. Verksamhetsplan 2010. för Folkhälsorådet i Grästorp
Verksamhetsplan 2010 för Folkhälsorådet i Grästorp 1 SAMMANFATTNING Detta är en ettårig verksamhetsplan med budget som visar vad folkhälsorådet i Grästorps kommun kommer prioritera vad gäller hälsofrämjande
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
mötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro
OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Folkhälsorådet Töreboda
Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Inledning... 2 Törebodas folkhälsoråd... 2 Prioriterade områden 3 Familjecentralen Spideln.3 Föräldrastöd....3 Barn och ungdomssäkerhetsarbete...4
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81
Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad
Reglemente Folkhälsorådet Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-09-09 Datum: 2012-01-24 Dnr: Sida: 2 (5) Reglemente för folkhälsorådet Kommunstyrelsens beslut 128/10. 1 Syfte Folkhälsorådet
Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:
Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom
Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan
Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Folkhälsorådet Köpings kommun Innehåll Folkhälsorådet 5 Delaktighet- en öppen kommun med kvalité 7 Ett tryggt och gott liv-livskvalité 8 Hållbar samhällsutveckling 9
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Folkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011
Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de
Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Folkhälsoplan Grästorp
Folkhälsoplan 201 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2014-10-20, 102 Dnr 280/2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 4 3 Folkhälsomål... 3.1 Ökad trygghet och
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun
GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk
Medel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden
FOLKHÄLSORÅD Protokoll Tid 5 februari 2009, kl 13.30-16.00 Plats Kommunhuset, Enigheten Närvarande Ordf Ledamöter Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Reglemente för Hälsorådet
Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping
Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2012 Falköpings kommun Folkhälsoarbete i Falköpings kommun Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen vars
Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN
Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN 2012-2016 2017-03-09 Ulricehamns kommun Beredningen för välfärd Maria Winsten Beredningssekreterare [Klicka och skriv ditt namn] [Klicka
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Folkhälsopolitisk plan
Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Upprättad 2010-05-10 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-14 Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Bakgrund Det övergripande syftet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak
Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 Antagen: Ansvarig: Kommunstyrelsen Folkhälsorådet/ Kommunstyrelsen 1 Inledning Mariestads kommun vill skapa förutsättningar
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Folkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
BJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi.
BJURHOLMS KS14-057 440 KOMMUN Folkhälsopolitiskt program 2014-2019 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-03-04 Antagen av KF 2014-xx-xx xx Innehåll Inledning...
Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS14-057 440 Folkhälsopolitiskt program 2015-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-05-28 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 45 Innehåll Inledning...
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt