Hallands kulturplan program för utveckling av kulturen i halland

Transkript

1 Hallands kulturplan program för utveckling av kulturen i halland

2 Omslagsfoto: Magnus Andersson Hallands kulturplan är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella föreningar och kulturskapare.

3 Innehåll Inledning... 5 Mål för Hallands kulturplan...6 Vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft...9 Region Hallands och den regionala kulturens organisation...13 Kommunernas prioriteringar...15 Kulturmiljöer blir nya arenor Fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Teater Halland Dans i Halland Musik i Halland Bild och form...40 Slöjd och konsthantverk Kulturhistoria...49 Kulturmiljövård...53 Film i Halland Regional biblioteksverksamhet Arkiv...66 Civilsamhället delaktighet och arrangörskap...68 Handslag Halland en samverkansmodell för ideell kultursektor...70 Riksteatern Halland Hallands bildningsförbund Förutsättningar för arrangörskap Kultur i skolan...80 Kulturella och kreativa näringar...84 Bilaga 1: Underlag för dialog med Statens kulturråd Bilaga 2: Tidsplan för arbetet med Hallands kulturplan...89

4 Foto: Charlotta Sandelin/Länsmuseet Varberg

5 inledning 5 Inledning Hallands kulturplan är ett program för utveckling av kulturen i Halland. Den utgör också underlaget för Region Hallands ansökan om statsbidrag från Statens kulturråd i de delar av programmet som också ska ha en statlig medfinansiering. Foto: Magnus Andersson Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas som ett led i regionernas nya uppgift att fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet. Hallands kulturplan har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella organisationer och fria kulturskapare. En omfattande huvudprocess har genomförts med workshopar, offentliga debatter och seminarier. I delprocesser har planeringsunderlag för de olika utvecklingsområdena tagits fram, i de flesta fall av Region Hallands utvecklare men också av fria aktörer. I utvecklarnas uppdrag har ingått att skapa förankring och delaktighet från kulturlivet. De sex Hallandskommunerna har lämnat underlag till planen. En särskild avstämning har genomförts för att göra gemensamma prioriteringar. Länsstyrelsen i Hallands län har medverkat i seminarier som hållits i samband med arbetet med kulturplanen. Den omfattande processen återspeglas i kulturplanens struktur och innehåll, samt i förslagen till strategiska insatser. Inledningsvis presenteras nationella och regionala mål, vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft samt en beskrivning av Region Hallands organisation. Därefter följer en presentation av de kulturverksamheter som kommunerna har och som är av regionalt intresse, och en presentation av kulturella institutioner, organisationer och verksamheter i Halland. I varje presentation ingår en beskrivning av nuläge och av utvecklingsmöjligheter kopplade till nationella, regionala och lokala mål. Hallands kulturplan omfattar tre år men är ett rörligt och levande dokument som kan utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år.

6 6 mål för hallands kulturplan Foto: Magnus Andersson Mål för Hallands kulturplan De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för Hallands kulturplan: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Den regionala kulturverksamheten ska bidra till att ge befolkningen en möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbyte präglat av förnyelse och kvalitet. För att uppnå detta ska den kulturella infrastrukturen utvecklas den regionala mångfalden främjas kulturskapare i hela landet ges möjlighet att utveckla sitt konstnärskap. Region Hallands kulturpolitiska mål Region Halland vill använda den regionala kulturpolitiken och dess instrument för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft. I Region Hallands utvecklingsstrategi Bästa livsplatsen är grunden för den regionala kulturpolitiken formulerad: Genom att förstärka kulturens kraft i Halland ökar också attraktionskraften i boende och stadsmiljöer. Människors kreativitet ökar och fungerar som drivkraft för nya idéer och handlingar. Ett rikt kulturliv stärker gemenskapen, vitaliserar demokratin, gynnar folkhälsan och medverkar till en god livsmiljö. Till utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen har Region Halland sedan flera år kopplat ett antal mål, som väl ansluter till målen för den nationella kulturpolitiken. Vi ska värna, vårda, utveckla och använda vårt kulturarv genom att ge kulturen en central position i vår livsmiljö. Vi ska skapa mötesplatser som är tillgängliga för alla både med inriktning på barn och unga och på ökad attraktivitet för

7 mål för hallands kulturplan 7 vuxna och som inbjuder till att skapa, uttrycka sig och till att uppleva kulturens olika yttringar. Vi ska medverka till förnyelse, spets och kvalitet i kulturlivet. Vi ska vara öppna för impulser och inflöden av nya idéer från exempelvis etniska minoriteter, barn och unga och från utbyten över regions- och nationsgränser. Vi ska underlätta för kulturskapare att bo och verka i Halland. Vi ska medverka till att de kreativa och kulturella näringarna och företagsamheten kan spela en viktig roll. Vi ska utveckla samarbetsformer så att kulturinstitutioner, föreningsliv och företag tillsammans ska kunna svara för ett ökat och mångsidigt kulturutbud i hela Halland. Den regionala kulturverksamheten ska vara en samlad kraft som skapar möjligheter för Halland. Foto: Magnus Andersson

8 Foto: Magnus Andersson

9 vägar för att öka hallands attraktivitet och utvecklingskraft 9 Vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft I februari 2008 presenterade Region Halland utredningen Kultur för ökad attraktivitet. Syftena med denna var att förnya kulturverksamheten, att skapa en mer ändamålsenlig organisation av den regionala kulturen samt att behandla den regionala och statliga finansieringen. En omfattande samrådsprocess genomfördes i samband med att utredningen togs fram. Utredningen blev starten på ett arbete för att, med kulturen som medel, identifiera vägar för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft. Detta arbete har fått en fortsättning när kulturplanen har tagits fram. De vägar som har identifierats redovisas nedan. Kulturens basuppdrag och strävan efter spets Den regionala kulturpolitikens basuppdrag är att ge alla hallänningar, inte minst barn och ungdomar, tillgång till berikande kulturupplevelser och utlopp för egen kreativitet. Hallänningarna måste själva uppleva att Halland är attraktivt och känna en vilja att bo och verka här för att fler företag och fler människor ska lockas att flytta till Halland. Det är genom bibliotek, kulturskolor, spännande kulturarrangemang och lättillgängligt kulturarv, livaktiga studiecirklar och annat vardagsarbete som grunden för ett attraktivt Hallands läggs. Region Halland ska i samverkan med de sex Hallandskommunerna och staten, skapa och upprätthålla en infrastruktur för den regionala kulturpolitikens basuppdrag som: vårdar, tillgängliggör och utvecklar kulturarvet understödjer, förmedlar och utvecklar kulturlivet producerar professionell scenkonst. Den regionala kulturpolitikens spetsuppdrag är att skapa utrymme för utveckling och experiment. Det gäller särskilt professionella institutioner och konstnärer inom musik, teater, dans, film, musik och bildkonst. Strävan efter konstnärlig spets är ofta en förutsättning för att uppnå kvalitet i basuppdraget och för att nå konstnärlig lyskraft nationellt och internationellt. Konstnärlig spets innebär också ökat fokus på vuxenpubliken.

10 10 vägar för att öka hallands attraktivitet och utvecklingskraft Kultur för hela Halland Den regionala kulturen ska komma hela Halland till del och inte uppfattas som en angelägenhet främst för de orter där kulturverksamheterna är lokaliserade. Var en verksamhet har sin bas och var den har sin publik är två skilda saker. Ett visst mått av koncentration krävs för att skapa dynamiska kulturmiljöer och för att frigöra kraft och resurser till det konstnärliga skapandet. Halland i omvärlden Vi lever i en tid som präglas av internationalisering och globalisering. Genom EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonder har Region Halland fått möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Hallands kanske största strategiska tillgång är det geografiska läget i närområdet finns Göteborgs- och Öresundsregionens rika kulturutbud. Detta är tillgångar som Halland måste förhålla sig till på tre sätt: Foto: Charlotta Sandelin/Länsmuseet Varberg Mickelsmäss på Varbergs fästning. 1. Halland ska ha en egen stark infrastruktur för kultur, med kulturskapare som bor och verkar här, och vi ska ha attraktiva kulturinstitutioner och engagerade föreningar. Infrastrukturen ska vara väl fungerande i form av väl utrustade lokaler, scener, ett heltäckande och väl fungerande arrangörsled och en kunnig och intresserad publik. 2. Halland ska samarbeta med omvärlden för att skapa kompletterande resurser och kulturutbud för den halländska publiken. De flesta regionala kulturverksamheter har naturliga samarbetspartner i Skåne och Västra Götaland, i Kattegatt- och Skagerackområdet liksom inom och utanför Europa i övrigt. Ett omvärldsperspektiv är en framgångsfaktor. 3. Halland ska locka omvärldens kulturutbud till sig. Hallänningarna ska på hemmaplan erbjudas kulturupplevelser av hög nationell och internationell klass, dels genom turnéer, dels genom att producerande verksamheter inom film, teater, dans och musik för längre eller kortare tid lockas att arbeta i Halland. Arrangörsutveckling är en framgångsfaktor. Kvalitet Kulturens egenvärde och konstnärlig kvalitet är förutsättningar för att kunna stärka och utveckla Hallands attraktivitet. Ekonomiska stöd till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. I och med att kvalitetskriterier ställs upp garanteras diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet. En sådan process måste vara kontinuerlig och gälla hela kulturlivet i Halland.

11 vägar för att öka hallands attraktivitet och utvecklingskraft 11 Barn och unga Ett barn- och ungdomsperspektiv är beaktat under varje utvecklingsområde i kulturplanen. Perspektivet tar sin utgångspunkt i den gemensamma vision för arbete med barn och ungdom som de regionala halländska kulturinstitutionerna arbetade fram Innehållet sammanfattas nedan. En vision för kulturpedagogik i Halland Lek, lust och fantasi är barns naturliga förhållningssätt till livet. Det är också kulturens grundelement och förutsättningen för ett hälsosamt liv. Genom konst och kultur upptäcker barn sina inneboende möjligheter och hittar nya lösningar i livet. Foto: Charlotta Sandelin/Länsmuseet Varberg I den kulturpedagogiska verksamheten ska Region Halland främja: Demokrati och åsiktsbildning genom att: bereda plats för barns och ungas uttryck och åsikter i kulturoch samhällsdebatt och ge dem möjligheter att påverka erbjuda barn och unga redskap som hjälper dem att förstå samtid och historia arbeta med genusfrågor, jämlikhet och mångfald. Kulturpedagogik genom att: ha en väl kommunicerad värdegrund och en pedagogisk profil där barn, unga och pedagogisk personal känner sig trygga sträva efter kontinuerlig samverkan mellan skolans undervisning och kulturinstitutionernas utbud hitta nya former för dialog och förmedla vår kunskap och professionalitet över generationsgränserna. Eget skapande genom att: stödja barn och unga i deras kreativa och innovativa processer och bejaka de kulturformer som växer fram med hjälp av konst och kultur skapa förutsättningar för barn och ungdomar att förstå sig själv och andra ge barn och unga en grund för livslångt framtida kulturutövande. Kvalitet genom att: som institution visa respekt för ämnet, eleven och skolan samt för behovet av återkoppling och utvärdering. Det kulturpedagogiska arbetet ska kännetecknas av professionalism, god framförhållning, långsiktighet och tillförlitlighet samt vara nyskapande.

12 12 vägar för att öka hallands attraktivitet och utvecklingskraft Foto: Magnus Andersson Teckningsmuseet i Laholm. Jämställdhet Det är angeläget att Region Halland skapar en jämställdhetspolicy för kulturverksamhet och att denna efterföljs av såväl det fria kulturlivet som av institutioner. Visionen ska vara ett kulturliv där alla har lika möjligheter att utöva sitt yrke oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst. Mångfalden som en tillgång Hallands befolkning präglas alltmer av mångfald med många olika etniska, kulturella och religiösa tillhörigheter. Genom att tillvarata denna mångfald kan Hallands attraktivitet och utvecklingskraft öka. Människors samlade erfarenheter och kompetenser skapar ett socialt väl utvecklat samhälle. Vi ska öka toleransen och dra nytta av individers olikheter för att gynna kreativiteten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning I planeringen av kulturverksamheten ska Region Halland ta hänsyn till den särskilda situation och de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning lever med. Det handlar dels om att tillgängliggöra det ordinarie utbudet, dels om riktade insatser. Kultur och hälsa Gemenskap, delaktighet, goda uppväxtvillkor, kompetens och sysselsättning ligger till grund för att människor ska få en god hälsa. I en indirekt bemärkelse inverkar även kulturen och området ingår därför i flertalet av Region Hallands uppdrag till kulturinstitutionerna, liksom i olika projekt som stöds av regionen. Kulturella tillgångar i Halland Region Halland arbetar kontinuerligt med att kartlägga, analysera och utveckla Hallands kulturella tillgångar. Dessa utgörs av kulturhistoriska platser och kulturmiljöer, konstnärer och kulturella aktörer, resurser för konstnärlig produktion, befintliga och potentiella arrangörer, föreningar och företag inom kulturella och kreativa näringar med flera. I detta kontinuerliga arbete är kommunerna viktiga medaktörer. Möjligheterna till en kraftfull utveckling av de kulturella tillgångarna förutsätter att gemensamma mötesplatser skapas, dels inom Region Hallands programområde kultur, dels med övriga programområden för sociala frågor, folkhälsa, näringsliv med mera.

13 region hallands och den regionala kulturens organisation 13 Region Hallands och den regionala kulturens organisation Från och med den 1 januari 2011 bildar Halland en egen region. Nya Region Halland har uppdraget att verka för utveckling och tillväxt, och för att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Det är ett uppdrag som ska utföras i nära samarbete med Hallands invånare, kommuner och företagare. Regionens högsta beslutande organ är regionfullmäktige. Under regionfullmäktige finns två styrelser regionstyrelsen och hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Regionstyrelsen leder och samordnar regionens arbete och har särskilt ansvar för regionala utvecklingsfrågor däribland kultur. Regionstyrelsen har också tillsyn över de bolag som regionen helt eller delvis äger. DETTA VILL VI Region Halland ska skapa möjligheter till ett gränsöverskridande utvecklingsarbete dels inom kulturen, dels med andra samhällsområden. Det uppnår vi genom att inom Region Hallands organisation skapa en gemensam mötesplats för kulturverksamheterna och med utvecklingsområden för forskning och sociala frågor, äldreomsorg, folkhälsa, näringsliv etc. Regionstyrelsen tecknar utvecklingsavtal samt fördelar regionala och statliga anslag till de organisationer som verkställer den regionala kulturpolitiken i Halland. Utvecklingsavtalen följs upp och utvärderas gemensamt av Region Halland, kommunerna och de berörda organisationerna. I sina verksamhetsberättelser redovisar organisationerna årligen vilka insatser de gjort inom ramen för utvecklingsavtalen och vilka effekter dessa fått. Ett kulturutskott följer kulturpolitiken och möjliggör för regionstyrelsen att ha en bred och fördjupad dialog med lokala, regionala och nationella aktörer inom kulturens område. En kommunberedning har ansvaret för information, samråd och samverkan mellan Region Halland och kommunerna. Kommunberedningen ska samordna de regionala utvecklingsprocesserna med sådana kommunala processer som har ett regionalt intresse, exempelvis inom det kulturpolitiska området. Kommunberedningen kan adjungera sakkunniga och initiera fackgrupper med sakkunniga politiker. Regionkontoret arbetar med regional utveckling och med hälsooch sjukvårdsutveckling. Regional utveckling omfattar områden som kollektivtrafik och infrastruktur, näringsliv, kultur, folkhälsa, miljö, högskola, EU-frågor och kommunal samverkan inom exempelvis utbildning, sociala frågor och bibliotek. Regionen är även huvudman för två naturbruksgymnasier och två folkhögskolor.

14 14 region hallands och den regionala kulturens organisation Den regionala kulturens organisation För att genomföra kulturpolitiken kommer regionkontoret att innehålla följande kulturfunktioner: Strategisk ledning & utveckling samt uppföljning och utvärdering Regionbibliotek Halland Musik i Halland Dans i Halland Kulturmiljö Halland Slöjd i Halland Film i Halland Konst i Halland. Region Halland äger Teater Halland AB och kommer att vara delägare i de nya bolagen Hallands kulturhistoriska museum, Varberg, och Hallands Konstmuseum, Halmstad. För att skapa delaktighet för ideella kulturföreningar kommer Region Halland att skriva nya utvecklingsavtal med Hallands bildningsförbund och Riksteatern Halland. Dessa föreningar representerar ett mycket omfattande halländskt nätverk för föreningslivet. En viktig uppgift enligt avtalet blir arrangörsutveckling och arrangörsstöd. En särskild utredning om den regionala arkivverksamheten inleddes under Region Halland har tecknat utvecklingsavtal med Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs och Laholms kommuner för utveckling av Hallands kulturliv. Utvecklingsavtal kommer även att tecknas med Halmstads och Hylte kommuner. Region Halland har dessutom tecknat överenskommelser med studieförbund, ungdomsorganisationer, pensionärsorganisationer samt idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen för att få deras medverkan i arbetet för att uppnå visionen Bästa livsplatsen. På nya Region Hallands webbplats har de regionala kulturverksamheterna en samlad plats. De primära målgrupperna för webbplatsen är invånare i Halland, regionens samarbetspartner och företagare. Det kommer också att finnas andra webbportaler för exempelvis konst i Halland och Hallands historia. Den företagsbaserade portalen halland.se informerar om bland annat regionala och lokala evenemang och om kulturutbud.

15 kommunernas prioriteringar 15 Kommunernas prioriteringar Halland har cirka invånare och är därmed Sveriges sjunde största region. Varierande befolkningsunderlag och ekonomi skapar olika förutsättningar för den kommunala kulturverksamheten i de halländska kommunerna Falkenberg, Halmstad, Hylte, Kungsbacka, Laholm och Varberg. Deras efterfrågan på stöd från regionala kulturinsatser och institutioner är stor, både för att skapa attraktiva städer och en levande landsbygd. Kommunerna ställer sig positiva till den nya kulturpolitiska samverkansmodellen. De vill profilera sitt kulturengagemang och samverka med Region Halland för att förstärka denna profilering. Nedan följer en sammanfattning av vilka kulturverksamheter som kommunerna prioriterar. DETTA VILL VI Region Halland ska skapa möjligheter för kommunerna att profilera sig inom särskilt prioriterade områden. Det uppnår vi genom att se Hallands samlade kulturella tillgångar i ett gemensamt perspektiv. Samverkan etableras med kommunerna om dans, konst och film som resurser för hela Halland. Laholms kommun framhåller Teckningsmuseet som en viktig samarbetspartner. En upprustning av Laholms Teater planeras för att skapa möjligheter att fylla en fullt utrustad scen med aktiviteter och arrangemang. Ett annat utvecklingsområde är den offentliga konsten i stadsmiljön, där stadsparken kan utnyttjas för konstprojekt. Likaså kan Lugnarohögen i Hasslöv, som är en av landets mest intressanta bronsålderslämningar, utvecklas som besöksmål. Falkenbergs kommun lyfter särskilt fram dans, film och design. Dessutom betonas vikten av regional arrangörsutveckling, som ska ske i samverkan mellan lokala föreningar, arbetsgivare och lokala folkhälsoutvecklare. Den utvecklingsplan för dansen som presenteras i kulturplanen innebär att Falkenbergs och Kungsbacka kommuner blir nav för dansen i Halland. För Falkenbergs kommun innebär detta att Falkhallen utvecklas som en komplett dansarrangör som kan ta emot gästspel, dansresidens och vara en del i ett nationellt och internationellt samarbete. Dessutom föreslås att Falkhallen blir centrum för en regional teknisk pool för scenkonsten. Falkenbergs kommun vill stödja unga filmare genom att arbeta med filmväxthus, ge stöd till filmare på väg att bli professionella, och genom att utveckla samarbetet med Katrinebergs folkhögskola i en filmfestival för unga filmare. Falkenbergs kommun och Region Halland utvecklar gemensamt Falkenbergs museum inom området form och design. Halmstads kommun lyfter fram bildkonsten, den årliga internatio-

16 16 kommunernas prioriteringar Foto: Magnus Andersson Konstverket Råmärke av Carl Magnus, placerat vid Halmstads slott. nella gatuteaterfestivalen, det internationella musikarrangemanget IB Expo och en idé om en sommarmusikfestival. Kommunen har ambitionen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Konsten ska därför ha den mest framträdande rollen i kommunens kulturprofil. Centrala punkter är Hallands Konstmuseum, Mjellby Konstmuseum och Stadsgalleriet. Ett kulturstråk ska skapas från Örjansskolan till Picassoparken (med möjlighet till förlängning till Halmstads slott). Kommunen vill att Mjellby Konstmuseum ska utvecklas genom att det ges ett regionalt uppdrag som besöksmål och som resurs för barn och unga. Till Halmstads profiler hör också de årliga arrangemangen Internationella gatuteaterfestivalen och IB Expo. Sedan 1995 har internationella gatu- och performanceartister bjudits in till Halmstad och Halland av Västsvenska Turnerande Sommarteatern och varje år genomför Musikgruppen Isildurs Bane en expo där inbjudna internationella och nationella artister av högsta kvalitet möter halländska musiker i offentliga konserter, workshopar och skolkonserter. Dessa arrangemang har potential att profilera inte bara Halmstad och Halland utan även Sverige. En ytterligare idé är en regional samverkan om en sommarfestival i Halmstad med inriktning på musik och dans. Festivalen ska bjuda in kompositörer och koreografer. Kungsbacka kommun är snabbt växande med stor inflyttning och detta ställer krav på kulturutbudet för den prioriterade målgruppen barn och unga. Denna ska erbjudas ett professionellt utbud, men också möjligheter till eget skapande. Kommunen ser goda möjligheter att tillsammans med Region Halland utveckla attraktiva kulturarrangemang av hög kvalitet på de befintliga scenerna Kungsbacka Teater, Kungsbacka Konsthall, kulturhuset Fyren, Tjolöholms slott och Äskhults by. Samarbetet kan utvecklas ytterligare med Teater Halland, Riksteatern Halland och Musik i Halland samt med Hallands kulturhistoriska museum och Hallands Konstmuseum. Kungsbacka kommun vill medverka i den utveckling av Dans i Halland som innebär att scenerna i Kungsbacka och Falkenberg blir centrala spelplatser för dansresidens och för nationella och internationella gästspel. Kommunen har en anställd kommunantikvarie och vill att samar-

17 kommunernas prioriteringar 17 betet med Kulturmiljö Halland ska förstärkas. Film i Halland kommer att ha en arbetsplats i kommunen. Varbergs kommun planerar att presentera ett nytt kulturpolitiskt program I detta identifieras ett antal utvecklingsområden: stärka samarbetet med de regionala kulturinstitutionerna, utveckla Varbergs fästning som regional arena för konst, musik, dans och annan kultur, skapa en internationell gränsöverskridande festival Musik vid Kattegatt, ge Konsthallen i Hamnmagasinet ny profil som arena för konsthantverk och hemslöjd samt profilera Varbergs konsthall mot samtidskonst med konstpedagogiska visningar för hela regionen. Hylte kommun har antagit en biblioteksplan och denna är en utgångspunkt för samarbetet med Region Halland. Kommunen lyfter fram Bonadsmuseet i Unnaryd och Elias Fries-museet i Femsjö som besöksmål.

18 18 kulturmiljöer blir nya arenor DETTA VILL VI Region Halland ska skapa möjligheter för lokala kulturinstitutioner och kulturhistoriska platser att bli attraktiva regionala arenor för bland annat konst, musik, teater och dans av hög konstnärlig kvalitet. Det uppnår vi genom samverkan mellan de kommuner där arenorna är belägna och regionala kulturinstitutioner samt nationella och internationella nätverk. Kulturmiljöer blir nya arenor Halland har rik tillgång på attraktiva och kulturhistoriskt intressanta miljöer som idag har stort värde som besöksmål. Miljöerna skulle dock kunna utvecklas ytterligare. Flera av dem lämpar sig även för kulturell verksamhet och för boende för utövarna. För att fylla miljöerna med liv bör erfarenheterna från Hallandsmodellen för kulturmiljövård tas tillvara. Halland har också rika kulturskatter. Hallands konstmuseum har en betydande konstsamling och Hallands kulturhistoriska museum har kulturhistoriska samlingar som lockar stora skaror av besökare. Flera andra museer kan utveckla lokala spetskvaliteter och bli tillgängliga för invånare i alla delar av Halland. En förutsättning för engagemang från Region Halland är att en lokal grundfinansiering är säkerställd. Tjolöholms slott Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Kungsbacka kommun för att utveckla Tjolöholms slott som en arena för regional kulturverksamhet. Syftet är att skapa ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare och att utveckla Tjolöholms slott som ett regionalt och nationellt besöksmål med stor andel internationella besökare. Ytterligare ett syfte är att skapa nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn och upplevelsenäringen i ett västsvenskt och nordiskt perspektiv. Tjolöholms slott är en egendom med anor från 1200-talet och har under åren ägts av en rad namnkunniga släkter. Slottet är Sveriges främsta exempel på en arts-and-crafts-anläggning. Utformningen är ett resultat av makarna Blanche och James Fredrik Dicksons ambition att, i det halländska kustlandskapet, återskapa ett engelskt lantgods och mönstersamhälle. Slottet ägs och förvaltas av Stiftelsen Tjolöholm i Kungsbacka kommun. Där bedrivs idag hotell-, konferens- och restaurangverksamhet, slottsvisningar, trädgård samt kultur- och evenemangsverksamhet. Varbergs fästning Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Varbergs kommun för att utveckla Varbergs fästning som en arena för regional kulturverksamhet. Varbergs fästning, med medeltida rötter, utgör ett nationellt kulturarv av hög klass. Länsmuseet Varberg har det publika uppdraget att lokalt och regionalt förmedla fästningens och Hallands historia till en bred

19 kulturmiljöer blir nya arenor 19 allmänhet. Museet når idag också en stor internationell publik. Inte bara själva fästningen, utan hela fästningsområdet med vallgrav och försvarsvallar, utgör en levande miljö för att iscensätta historien. Miljön fungerar också som fond för bredare kulturevenemang. Foto: halland.se På fästningen finns förutom Länsmuseet Varberg även vandrarhem, restaurang och privatbostäder. Fästningen ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Med stöd av Region Halland deltar museet i ett stort EU-projekt för att med hjälp av modern teknik öka tillgängligheten till fästningens dolda rum. Tjolöholms slott. Utifrån utvecklingsavtalet kommer museet att utveckla samarbeten med aktörer inom kultursektorn och upplevelsenäringen, vilket väntas leda till ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare. Falkenbergs museum Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Falkenbergs kommun för att utveckla Falkenbergs museum som en drivkraft och arena för form och design. Syftet är att spegla design ur ett kunskaps-, innovations- och upplevelseperspektiv samt att skapa nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn och näringslivet. Falkenbergs museum är kommunägt. Det invigdes 1991 och är inrättat i ett spannmålsmagasin i korsvirkesteknik. Den ursprungliga inriktningen var att dokumentera Falkenbergs industrialisering och det hantverk som bedrivits i staden under de senaste 100 åren. Museets basutställningar skildrar Falkenberg på 1950-talet. I dag har fokus flyttats från inriktning enbart på den lokala historien till att även visa hur större företeelser speglas lokalt. Under en rad somrar har Falkenbergs museum visat formgivning från 50-talet, eller formgivare som slog igenom på 50-talet. Andra utställningar tar upp framtidens design inom områden som exempelvis textil, visar examensarbeten från Högskolan i Halmstad inom tillämpad design, eller är inspirationsutställningar. Teckningsmuseet i Laholm Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med Laholms kommun för att utveckla Teckningsmuseet i Laholm. Syftena är att museet ska bli besöksmål och arena för regional kulturverksamhet med inriktning på teckning och konst, att förnya och bredda verksamhetens inriktning och att skapa ökade arbetstillfällen för musiker, konstnärer och andra kulturutövare. Utvecklingen ska dessutom leda till nya samarbeten med aktörer inom kultursektorn

20 Foto: Magnus Andersson

21 kulturmiljöer blir nya arenor 21 och upplevelsenäringen i ett västsvenskt och nordiskt perspektiv. Teckningsmuseet i Laholm är det enda fristående teckningsmuseet i Norden. Det är unikt och uppmärksammat, med en ständigt växande samling teckningar av svenska konstnärer från 1700-talet till dags dato. Efter att ha varit inrymt i Laholms rådhus sedan 1992, fick Teckningsmuseet i mars 2007 nya lokaler i den gamla brandstationen i Laholm. Denna har byggts om och fått en tillbyggnad med en unik arkitektur. I museets lokaler visas såväl teckningar ur den egna samlingen som temporära utställningar med nordiska och internationella konstnärer. Där ges också utrymme för de nya strömningarna inom teckningskonsten. Teckningssamlingarna, som i dag omfattar omkring teckningar, ägs av Stiftelsen Teckningsmuseet. Mjellby Konstmuseum Halmstads kommun föreslår i sitt underlag för kulturplanen att Region Halland och kommunen tecknar ett utvecklingsavtal för Mjellby Konstmuseum. Mjellby Konstmuseum Halmstadgruppens museum är en viktig kulturell mötesplats i Halland, med nationell och internationell ryktbarhet. Samlingen, med 400 konstverk av Halmstadgruppen, utgör stommen för museets utställningar. Därtill visas tillfälliga utställningar med nationell och internationell inriktning. Konstmuseet kommer att profilera sig som surrealistcentrum i Sverige. Museet har också en stark inriktning på barn och unga. Hit kommer årligen över besökare. Världsarvet Grimeton Region Halland kan medverka i arbetet med att vidareutveckla Radiostationen Grimeton till ett av Hallands främsta besöksmål. Detta teknikarv är ett av Sveriges 14 världsarv och ligger i ett naturskönt halländskt landskap. Radiostationen invigdes 1925 för trådlösa radioförbindelser och anläggningen ingick då i ett världsomspännande nät av långvågsstationer. Idag är den, med sina tillhörande sex antenntorn, den enda kvarvarande i detta globala nätverk. Anläggningen fungerar ännu och den bjuder besökarna på en annorlunda upplevelse. Radiostationen förändrade människans möjligheter att kommunicera.

22 22 kulturmiljöer blir nya arenor Tillgänglighet till Hallands kulturella tillgångar Region Halland har en utvecklingsplan för att öka barns och ungas möjligheter att ta del av kulturella tillgångar i hela Halland. Ett av syftena med planen är att förbättra skolelevers möjligheter att besöka kulturplatser som speglar Hallands historia. Ett annat syfte är att varje halländsk elev efter genomgången grundskola ska ha ökade kunskaper om Hallands kulturliv och kulturarv. Varje elev ska också ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och ha fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. Planen omfattar kulturella tillgångar i form av de regionala kulturverksamheterna, världsarvet Grimetons Radiostation och ett antal kulturhistoriska besöksmål i Hylte kommun, bland annat Bonadsmuseet i Unnaryd, Elias Friesmuseet i Femsjö och hembygdsgården Lindekullen.

23 fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång 23 Fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Halland har många kulturskapare konstnärer, fotografer, musiker, teatergrupper och filmare som inte är institutionsanknutna utan ingår i den fria delen av Hallands kultursfär. De representerar konstnärlig spets och internationella nätverk, och är dessutom viktiga partner i kulturpolitiken, särskilt som Halland saknar stora konstnärliga institutioner och tillsvidareanställda institutionsmusiker. För att deras spetskvaliteter ska kunna tas tillvara bör de fria aktörerna ges fler och större uppdrag, vilket också var ett av förslagen i Region Hallands utredning Kultur för ökad attraktivitet. Med fri kulturskapare menas en person som har kompetens att arbeta professionellt med kultur och som i allt väsentligt fungerar utanför institutionernas verksamheter. Dessa kulturskapare verkar under speciella former, exempelvis varierar anställningsförhållandena kraftigt, likaså arbetstiderna och lönerna. De viktigaste förutsättningarna för att de fria kulturskaparna ska kunna verka i Halland är att det finns: ett tillräckligt underlag av kulturskapare för att skapa en kreativ miljö en god återväxt av kulturskapare forum för kommunikation mellan kulturskapare repetitionslokaler, verkstäder, studior eller motsvarande lokaler för sceniska framträdanden, utställningar eller motsvarande en intresserad och engagerad publik möjligheter att kunna verka under rimliga ekonomiska förhållanden. De ekonomiska förutsättningarna för fria kulturskapare i Halland är sådana att mycket få kan leva på sitt kulturutövande utan någon form av stöd från kommun, region eller stat. De flesta har en annan sysselsättning med kulturanknytning (ofta någon form av undervisningsyrke med kulturinriktning), ett arbete utan kulturinriktning eller får stödåtgärder utan relation till kultur (A-kassa). DETTA VILL VI Region Halland ska skapa möjligheter för konstnärer, musiker, dansare, teatergrupper, filmare och andra fria kulturskapare att bo och verka i regionen och att tillföra sina särskilda kompetenser till Halland. Det uppnår vi genom att förstärka efterfrågan på kulturskaparnas tjänster, stimulera till arbetstillfällen, ge kulturskaparna möjligheter att förverkliga sina idéer och initiativ samt genom att underlätta för dem att möta publiken i Halland. Utvecklingsmöjligheter Tillgång till fria utvecklingsmedel för projekt, produktion och arrangörsstöd. Stöd från kulturinstitutionerna till de fria kulturskaparna genom samverkan, teknik, fortbildning och kompetens. Utredning av behov av utbildningar inom områden där eftergymnasial utbildning saknas, t ex musik, revy och musikal. Bättre möjligheter till internationellt utbyte och turnéverksamhet. En halländsk arena där de fria kulturskaparna medverkar till att utveckla Halland till en ledande plats för fritt kulturskapande. Dialog med Staten kulturråd om gemensamt stöd till de mest konstnärligt intressanta fria kulturskaparna i Halland. Kulturinstitutionerna och de fria aktörerna har olika uppdrag men är viktiga var och en på sitt sätt. Institutionerna bör arbeta genrelöst och gränsöverskridande och att uppmuntra till samarbeten. Personalen behöver ofta vara väl bevandrad i flera kulturinriktningar, snarare

24 24 fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Foto: Magnus Andersson Filmutbildning vid Katrinebergs folkhögskola. än att vara enbart specialister. De fria kulturskaparnas roll är att arbeta flexibelt och lättrörligt. De har möjlighet att fatta snabba beslut och har oftast en nära relation till nya tankar inom kulturområdet. Deras arbetsformer är typiska för hur man driver projekt i andra sammanhang i dagens informationssamhälle, exempelvis inom företag med spjutspetsinriktning. De fria kulturskaparna är till stor del beroende av ekonomiskt stöd för att driva projekt. Samtidigt upplever de ibland den administrativa process som är förknippad med ansökning och redovisning som besvärlig, och detta skapar en osäkerhet som kulturinstitutionerna inte har. Region Halland bör skapa en funktion som arbetar med och för fria kulturskapare. Denna funktion ska erbjuda fortbildning och skapa nätverk såväl inom respektive kulturinriktning som över gränserna. Viktigt är också att de fria kulturskaparna, inte minst de unga, har möjligheten att söka samarbete med och stöd från Region Halland för utvecklingsverksamhet. Utbildningar och kultursektorn Grunden för ett halländskt kulturliv av hög kvalitet är utbildning. För att få en topp krävs en bredd, vilket innebär att det behövs en kontinuerlig och långsiktig satsning på bildning och utbildning. Ett första steg är att erbjuda ett rikt kulturutbud för eleverna i grundskolor och gymnasier. Här har de professionella kulturskaparna stor möjlighet att medverka. När det gäller prissättning på sådan medverkan är det angeläget att se över konkurrenssituationen mellan institutioner och fria kulturskapare. För dem som vill studera vidare inom kulturområdet efter gymnasiet saknas eftergymnasial utbildning för exempelvis musiken. Efter att ha fått en god grundutbildning på de estetiska gymnasieutbildningarna i Halland måste eleverna söka sig till folkhögskola eller musikhögskola utanför regionen. Endast i undantagsfall flyttar de tillbaka till Halland. Genom att starta musikutbildning vid Katrinebergs eller Löftadalens folkhögskolor, som redan har flera konstnärliga utbildningar inom film, teater, dans och konsthantverk, skulle man kunna behålla fler unga musiker i regionen och även få hit nya friska krafter med nya musikaliska perspektiv. Därmed får regionens fria kulturskapare valmöjligheten att stanna kvar. Produktionsresurser Flera fria kulturaktörer framhåller betydelsen av en regional arena för produktion av scenkonst. På en sådan kan fria konstellationer

25 fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång 25 producera verk för att sedan turnera med dem i regionen och nationellt. Den regionala arenan kan också utgöra en resurs för fortbildning av unga talanger, fungera som växthus inom olika kulturområden, vara värd för mobil teknik och mycket mera. Arenan måste vara förankrad hos kulturskapare i hela Halland så att den verkligen blir både en regional och en lokal resurs. Musikgruppen Isildurs bane Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med den fria musikgruppen Isildurs Bane, IB. Enligt avtalet är gruppens roll att vara en oberoende kraft i Hallands musikliv och att producera musik från ax till limpa : komposition, arrangemang och konserter. Isildurs Bane utgör en kreativ miljö för experiment, konstnärligt tänkande och musikalisk kvalitet, främst i det återkommande musikprojektet IB Expo. Detta är unikt och samlar nationella och internationella musiker av högsta kvalitet till workshopar och konserter. Isildurs Banes erfarenheter och turnéer utomlands har gett en mängd kontakter som kan skapa möjligheter för Halland. Teater Albatross Region Halland har tecknat ett utvecklingsavtal med den fria teatergruppen Teater Albatross. Enligt avtalet är gruppens roll att vara en oberoende kraft i Hallands teaterliv, med experiment och konstnärligt tänkande som grundtema. Teater Albatross har profilerat sig, dels med egna turnéer i Sverige och utomlands under senare år företrädesvis i Afrika, dels med årliga festivaler som gruppen arrangerar på sin hemort Tokalynga. Till denna inbjuds internationella gäster och kompanier. Teater Albatross tar emot teaterintresserade unga och erbjuder ibland workshopar i teaterteknik. Gruppens turnéer utomlands har gett en mängd kontakter som kan skapa möjligheter för Halland. Exempelvis kan Teater Albatross afrikanska och andra internationella kontakter användas för samarbeten om mångfaldsfrågor. 123 Schtunk Den fria teatergruppen 123 Schtunk har etablerat sig med egensinniga commedia- och clownproduktioner. Gruppens medlemmar har alla en bakgrund som skådespelare i Teater Halland. De var länge baserade i Varberg men 2009 flyttades verksamheten till Göteborg. 123 Schtunk fortsätter ändå att ge framgångsrika clownföreställningar sommartid i ett tält nedanför fästningen i Varberg. Gruppen turnerar över hela Sverige och bör betraktas som en nationell frigrupp.

26 26 fria kulturskapares kompetenser blir en tillgång Mwendo Dawa Mwendo Dawa från Halmstad är ett kvartett bestående av bland andra Susanna Lindeborg, piano och keyboard, och Ove Johansson, tenorsax och EWI (elektroniskt musikinstrument). Namnet Mwendo Dawa är swahili och betyder vägen till ett särskilt mål ett passande namn eftersom gruppen alltid varit i framkant när det gäller att söka medel för nya musikuttryck. Mwendo Dawa spelar och har spelat i ett 20-tal länder i Europa och Nord- och Sydamerika. Gruppen gör festivalframträdanden och medverkar i radio och tv. Andra privata scenkonstentreprenörer Falkenbergsrevyn/Wernersson Idé AB och Friluftsteatern på Vallarna/2 entertain AB är två framgångsrika privata kulturentrepenörer inom nöjessektorn, med bas i Falkenbergs kommun. De sätter där årligen upp Falkenbergsrevyn respektive farser och folklustspel på friluftsteatern Vallarna. Nyårsrevyn i gammal klassisk svensk nöjesoch kulturform spelas varje vinter sedan 1998 på Stadsteatern i Falkenberg. Farser och lustspel har spelats varje sommar sedan 1996.

27 teater halland 27 Teater Halland Teater Halland startade 1990 som en försöksverksamhet på uppdrag av Landstinget Halland. Organisationen ombildades 2006 till ett aktiebolag, Teater Halland AB, som är helägt av Region Halland. Dess styrelse och vd, tillika konstnärlig chef, utses av Region Halland. Teater Halland är medlem i branschorganisationen Svensk Scenkonst och i Länsteatrarnas samarbetsorganisation (LTS). Teater Halland, som har sina lokaler i Varberg, är en av Sveriges 17 regionteatrar. En regionteater är en teknisk och hantverksmässig resurs som för en kontinuerlig dialog med civilsamhället. Den är en institution med regionalt ansvar och som sådan har den också ett ansvar för att vara föredöme när det gäller konstnärlig kvalitet, utveckling och förnyelse, jämställdhet och kulturell mångfald. Teater Hallands verksamhet grundfinansieras genom bidrag från Statens kulturråd, Region Halland och Varbergs kommun. Huvuduppdraget är att producera professionell teater, med tillhörande pedagogisk verksamhet, av hög kvalitet för barn, unga och vuxna i Halland. Föreställningarna spelas dels på den fasta scenen i Varberg, dels på turnéer i Halland och Sverige. Under 2009 fick Teater Halland, förutom grundbidraget, ett anslag från Region Halland för att utveckla verksamheten. Prioriterade områden var att behålla och utveckla den konstnärliga spetsen, att producera flera olika föreställningar parallellt och att arbeta med nya spelplatser och arrangörer. Teatern skulle sträva mot att bli hela Hallands teater. Föreställningar Produktion av föreställningar utgör Teater Hallands kärnverksamhet. Teatern fortsätter att utveckla repertoarer och föreställningar som är anpassade till den halländska kontexten men som samtidigt innebär konstnärlig förnyelse. Ambitionen är att skapa teaterkonst som sticker ut och är i paritet med det bästa. De senaste årens satsning på nyskriven dramatik för både barn och vuxna har varit betydelsefull. Nykomponerad musik samt videoverk för teaterbruk har beställts till flera föreställningar. DETTA VILL VI Region Halland ska skapa möjligheter för Teater Halland att söka nya uttryck, förstärka sin konstnärliga spets och kvalitet, möta sin publik i hela Halland och att vara en del av samtidsdebatten. Det uppnår vi genom att förstärka Teater Hallands möjligheter att vid sidan av produktioner för barn och unga dels producera för en vuxenpublik, dels skapa samarbeten med lokala arrangörer i hela regionen. Teater Halland ska också utgöra en pedagogisk resurs för kulturlivet. Utvecklingsmöjligheter Utvecklingsavtalet mellan Region Halland och Teater Halland fullföljs 2011 och förlängs efter utvärdering och revidering till perioden En samlad regional, kommunal och statlig medfinansiering. Samarbete med högskolor och folkbildning. Internationella och nationella kontakter och samarbeten. Stöd från Teater Halland till fria aktörer i Halland genom olika former av samverkan, teknik, fortbildningar och t ex internationell scenkonstfestival i samarbete med Teater Albatross. Erbjuda ett forum för konstnärlig och kulturpolitisk utveckling. Teater Halland arbetar ofta mot grundskolan och gymnasiet utifrån specifika teman. Under 2010 har satsningar gjorts på genus- och HBT-relaterade frågeställningar, något som varit synligt i repertoaren och i den pedagogiska verksamheten samt i workshopar, föreläsningsserier och lärarutbildningar runt föreställningarna.

28 28 teater halland Viktiga samarbetspartner för Teater Halland är teaterföreningar, bygdegårdsrörelsen, Riksteatern Halland och andra arrangörer i Halland som hjälper till att föra ut turnéer och föreställningsverksamhet i regionen och i Sverige. Teater Halland samarbetar med andra teatrar i Sverige, exempelvis Sörmlands Musik och Teater, Regionteatern Kronoberg och Riksteatern. Vid behov engagerar Teater Halland skådespelare och konstnärer från såväl de båda fria halländska grupperna Teater Albatross och 123 SCHTUNK, som från andra delar av landet. Teatern har tolv fasta hel- och deltidsanställda medarbetare men under ett år strömmar mellan 50 och 75 professionellt aktiva genom teaterns verksamhet. PRODUKTIONS- OCH PUBLIKMÅTT: Produktioner 7 4 Föreställningar Total publik Utvecklingsmöjligheter Kulturplanen presenterar verksamheternas utvecklingsmöjligheter på olika sätt. I detta kapitel är samtliga nedanstående rubriker exempel på utvecklingsmöjligheter. Öppenhet för nya samarbeten, ny teknik och nya grupper Teater Halland vill fortsätta att etablera nya samarbeten med internationella kulturinstitutioner, producenter och enskilda kulturutövare om projekt och föreställningar. Scenkonst av i dag inbegriper i hög grad även andra konstformer än den skrivna texten. Det är därför viktigt att Teater Halland skaffar sig kompetens och tekniska resurser för att möta detta behov. Teatern kan då även förmedla hantverkskunnandet och den nya tekniken till professionella utövare och amatörer i regionen. Teater Halland har initierat och vill fortsätta ett påbörjat arbete med att tillgängliggöra det litterära kulturarvet genom digitala produktioner. Under 2010 gavs den första av sju planerade ljudböcker ut där teaterns skådespelare och musiker gestaltar halländska författare. Produktionen sker i samarbete med enskilda artister, förlag samt ljud- och bildstudior i Halland och Västra Götaland. För att nå grupper som inte känner till eller känner sig hemma på teatern vill Teater Halland fortsätta att utveckla publikarbetet. Detta

29 Foto: Magnus Andersson

30 30 teater halland Foto: Magnus Andersson kan ske bland annat genom att teaterhuset öppnas upp som mötesplats, särskilt för barn och unga men även för andra grupper med särskilda behov. Teatern söker också nya spelplatser, utanför den traditionella teaterscenen. Teater Halland för samtal med Hallands bildningsförbund om en samverkan för att utveckla berättar- och programverksamhet för äldreomsorgen. Anita Wall gästspelar på Teater Halland. Pedagogisk verksamhet I samband med föreställningar för barn och unga bedriver Teater Halland pedagogiskt arbete, ett uppdrag som växer allt mer. Anledningen är dels en ökad efterfrågan, dels det nya Skapande skola-uppdraget. I det pedagogiska arbetet erbjuder Teater Halland sina resurser av kunnande, kontakter och seminarieverksamhet av både praktisk och teoretisk art till i första hand skolor men även till föreningsliv och amatörteater. Det innebär bland annat pedagogiska verkstäder och föreläsningar knutna till teman och föreställningar i repertoaren. Vad gäller genus-, mångfalds- och tillgänglighetsteman arbetar teatern kontinuerligt med dessa frågor. Teater Halland vill fortsätta att bjuda på teaterhuset som en resurs i det pedagogiska arbetet. Projekt för ungdomar Ytterligare en viktig uppgift för Teater Halland är att bidra till att skapa en levande kulturell diskussion och utveckling i Halland. Teatern kan då fungera som ett medel, exempelvis för att öka förståelsen för vårt kulturarv eller för sociala frågor. Detta sker bland annat i projekt riktade till ungdomar. För närvarande bedrivs ett sådant projekt i samarbete mellan internationella och svenska scenkonstnärer, världsarvet Radiostationen Grimeton och ett dansk världsarv. Genom projektet lär halländska och danska barn känna lokal historia och lokalt kulturarv, liksom den koppling som finns till internationella fredsrörelser och det fredsarbete som funnits på respektive plats. Sedan 2009 bedriver Teater Halland även ett årligen återkommande ungdomsutbyte med en fransk teatergrupp. I utbytet deltar kvinnliga estetgymnasister från Halland och franska gymnasieelever från Paris. Avsikten är att ge ungdomar möjlighet till kontakter och utblick på den europeiska kulturen. Fokus har hittills legat på hur det är att vara ung kvinna i Europa i dag. Teater Halland kommer att fortsätta samarbetet med ungdomar, och tillsammans med kulturinstitutioner i Halland kommer man att arrangera och vara spelplats för en årlig ungkulturfestival.