UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖ- BALKEN. Inför tillståndsprövning av avfallsverksamhet på Spillepengs avfallsanläggning

Transkript

1 UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖ- BALKEN Inför tillståndsprövning av avfallsverksamhet på Spillepengs avfallsanläggning 28 april 2015

2 1. Inledning 1.1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare Sysav Sysav Industri AB Organisationsnummer Adress Box Malmö Anläggning Fastighet Kontaktperson Spillepengs avfallsanläggning Platsnr: Hamnen 31:2 i Malmö kommun Arlöv 22:188, Tågarp 21:102, Tågarp 21:14, Tågarp 21:1 i Burlövs kommun Alnarp 1:57 i Lomma kommun Projektledare: Anna Thunell anna.thunell@sysav.se Områdeschef: Jessica Bemlar jessica.bemlar@sysav.se 1.2 BAKGRUND Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunalägt aktiebolag som tar emot och behandlar hushållsavfall från våra ägarkommuner och avfall från industrier via dotterbolaget Sysav Industri AB. Sysav ägs av fjorton kommuner i södra Skåne. Befolkningen i dessa kommuner ska ha möjlighet att få hushållens farliga avfall omhändertaget enligt gällande lagstiftning och Sysav har fått detta uppdrag från bolagets ägarkommuner. Verksamheten på Spillepengs avfallsanläggning (etapp 1-3) har pågått sedan 1990, då den första etappen av utbyggnaden i Öresund togs i drift. De efterföljande två etapperna togs i drift 1994 och Efter att nya lagkrav infördes i Förordningen om deponering (SFS 2001:512) prövades verksamheten enligt de nya lagkraven. År 2007 meddelade dåvarande Miljödomstolen en deldom som medgav verksamhet fram till utgången av år Tidsbegränsningen av tillståndet grundade sig i att då gällande detaljplan inte var förenlig med ett längre tillstånd samt osäkerheten i hur lakvattnet skulle hanteras framöver. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

3 Ny detaljplan för området har antagits och lakvattenhanteringen som sattes på prövotid i deldomen 2007 har också fått en varaktig lösning genom att en ny reningsanläggning byggts och tagits i drift. 1.3 BEFINTLIGA TILLSTÅND Deldom, Miljödomstolen Dom, Miljööverdomstolen Deldom, Mark- och miljödomstolen Dom, Mark- och miljööverdomstolen Deldom, Mark- och miljödomstolen Beslut, Länsstyrelsen, Dispens deponering av filterkaka , , , , , Beslut, Länsstyrelsen, Undantag deponeringsförbud Räddningstjänst Syd, Tillstånd brandfarlig vara Beslut Länsstyrelsen, Bildande av naturreservat Södra Lommabukten med Tågarps hed och Alnarps fälad i Lomma och Burlövs Kommuner. Frågan om utsläpp till vatten omfattas av en pågående prövotid. Bolagets redovisning av prövotidsutredningen med förslag till slutliga villkor kommer att lämnas in till markoch miljödomstolen senast den 1 juli ANSÖKANS OMFATTNING Sysav avser att söka tillstånd för fortsatt verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med gällande tillstånd, med följande justeringar: Deponering av avfall till en årlig mängd av ton varav ton farligt avfall ( ton enligt nuvarande tillstånd) Sortering av ton avfall årligen varav högst ton slagg ( ton enligt nuvarande tillstånd) Kompostering av ton avfall årligen (ingen ändring jämfört med nuvarande tillstånd) Behandling av ton avfall årligen innefattande bl a träflisning, skrotfragmentering, bränsleberedning och slamavvattning av såväl farligt avfall (FA) som icke farligt avfall (IFA) ( ton enligt nuvarande tillstånd) Behandling och mellanlagring av tunga massor och inert avfall för konstruktionsändamål (ingen ändring jämfört med nuvarande tillstånd) Behandling av förorenade massor till en årlig mängd av ton farligt och icke farligt avfall (ingen ändring jämfört med nuvarande tillstånd) Behandling av farligt avfall till en årlig mängd om ton, såsom t ex oljeslam, aska och impregnerat trä (ingen ändring jämfört med nuvarande tillstånd) Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

4 Mellanlagring av ton samtidigt på plats, såsom t ex brännbart avfall, matavfall och återvinningsmaterial ( ton enligt nuvarande tillstånd) Mellanlagring av ton farligt avfall samtidigt på plats, såsom t ex aska och annat farligt avfall ( ton enligt nuvarande tillstånd) Tillståndsprövningen avser följande verksamhetskoder enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251): , , 90.30, 90.45, 90.70, Verksamhetskoderna kan komma att justeras före ansökans inlämnande utifrån Naturvårdsverkets pågående översyn av verksamhetskoderna i förhållande till industriutsläppsdirektivet (utredningsuppdrag enligt Regeringsbeslut M2014/1680/R). Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

5 2. Verksamhetens utformning 2.1 ALLMÄNNA INTRESSEN Spillepengs avfallsanläggning är lokaliserad norr om industriområdena i Malmö hamnområde, se Figur 1. Anläggningen är belägen inom Malmö, Burlöv och Lomma kommuner. Öster om Västkustvägen finns ett industriområde och söder om Sege å är Sysavs egen avfallsförbränningsanläggning och Sjölunda avloppsreningsverk belägna. Figur 1. Verksamhetens lokalisering, med avgränsning av verksamhetsområde och deponeringsområde De tre kommunerna antog under en ny detaljplan för området (Dp 5133 Malmö, Dp 12/02 Lomma, Dp 233 Burlöv). I denna pekas anläggningen ut som en för regionen viktig avfallsanläggning. Bedömning när detaljplanen togs fram var att avfallsverksamheten på denna plats har en livslängd på minst 40 år, utifrån vad som kan överblickas i dag. Troligen kommer området att nyttjas för avfallsrelaterad verksamhet mycket längre. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

6 Närmaste bostadsbebyggelse återfinns i Arlöv ca 500 m öster om området, se Figur 1. Övrig närliggande bostadbebyggelse finns vid Segevång i Malmö, 2 km söder om Spilllepeng. Anläggningen gränsar till Natura 2000-området Lommabukten, utsett enligt både Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Detta område är också ett naturreservat (Södra Lommabukten med Tågarps hed och Alnarps fälad), med beträdnadsförbud under hela eller delar av året för olika delar av området. I reservatsbestämmelserna finns regleringar som gör det möjligt att beträda området för att genomföra kontroller och underhållsåtgärder på utsidan av avfallsanläggningen. Bland annat har Sysav förbundit sig att hålla en öppen vattenpassage på norra sidan av anläggningen mot utloppet av Kalinaån. Den äldre deponin som ligger i direkt anslutning öster om Spillepengs avfallsanläggning är iordningställt som ett fritidsområde. Inom området finns även skjutbana och brandövningsplats. I anläggningens närområde finns ett antal riksintressen att ta hänsyn till vid kommande bedömning av verksamhetens påverkan, utöver de naturområden som beskrivs ovan. Trafikverket pekar ut Malmö hamn, Västkustvägen och järnvägsspåren ut från Malmö som viktiga delar i det transeuropeiska transportnätverket. Riksantikvarieämbetet pekar ut det öppna odlingslandskapet runt Alnarp-Burlöv som ett viktigt kulturlandskap. Havs- och vattenmyndigheten pekar ut delar av Öresund som viktiga för fisket, dock på relativt stort avstånd från anläggningen. I avfallsanläggningens närområde, inom den äldre deponin, finns bland annat gasledningen som försörjer Öresundsverket med gas samt avloppsledningen (ABMA) från norr in till Sjölunda ARV. Delar av markområdet inom anläggningen omfattas av det generella strandskyddet i Öresund. Området närmast strandlinjen runt udden är allemansrättsligt tillgängligt och avgränsas från verksamhetsområdet genom en skyddsvall och staket. Den ansökta verksamheten kommer inte att medföra någon ändring av områdets allemansrättsliga tillgänglighet jämfört med dagens verksamhet. 2.2 LOKALISERING En plats som är lämplig ska väljas vid lokalisering av en anläggning, dvs så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Sysav anser att den bästa möjliga lokaliseringen av avfallsanläggningen är på den redan befintliga platsen. Placeringen i ett område som redan är påverkat av avfallsverksamhet är positiv samtidigt som en samlokalisering med Sysavs andra anläggningar i samma område minskar transportbehoven. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

7 2.3 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Den planerade tillståndsansökan omfattar samma rumsliga utbredning av anläggningen som i befintligt tillstånd, vilket innebär deponeringsverksamhet inom markerade delen samt verksamheten ovan mark innanför anläggningens staket, se Figur 1 ovan. Utbyggnaden av anläggningen har skett genom att ett vattenområde invallats i tre etpapper. Vallens principiella utformning framgår av Figur 2. Figur 2. Utformning av tätvallen mot Öresund, normalsektion Utbyggnadsetapperna 1-3, vilar på naturlig lermorän eller fasta leriga sediment med en mäktighet av uppskattningsvis 10 meter. Under leran finns berggrunden bestående av Köpenhamnskalksten. Inom hela Spillepeng finns lednings- och dräneringssystem för omhändertagande av dag- och lakvatten. Ett omfattande rutnät av dräneringssträngar finns inom etapp 1 samt delar av etapp 2. Strängarna har en höjd på ca 1-1,5 meter. När förordningen (2001:512) om deponering av avfall infördes ställdes nya krav på dränerande skikt. Detta medförde att delar av etapp 2 samt etapp 3 har försetts med ett heltäckande dräneringsskikt med en mäktighet på minst 0,5 meter. Det dränerande lagret inom etapp 1 och delar av etapp 2 uppfyller inte deponeringsförordningens krav på ett heltäckande lager av 0,5 m dräneringsskikt. I samband med förra prövningen av avfallsanläggningen genomfördes hydrauliska beräkningar av dräneringssträngarnas funktion inom dessa delar. Beräkningarna visade att strängarna i stort sett hade lika god funktion som ett heltäckande dräneringsskikt. Sysav har beviljats undantag från kraven på ett heltäckande dränerande materialskikt om minst 0,5 m tjockt för etapp 1 och delar av etapp 2 då undantaget inte medför risk för skada eller olägenhet för hälsa eller miljö (Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt deldom den 23 augusti 2007). Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

8 Utläckage av vatten från deponin kan ske dels horisontellt genom vallar mot Öresund och dels vertikalt genom lermorän mot underliggande kalkberggrund. Den underliggande kalkberggrundens grundvattenmagasin har bedömts vara den skyddsvärda recipienten. Under anläggningens drift hålls vattennivån i dräneringsledningarna i normalfallet lägre än omgivande havsvattennivå (botten på avfallsanläggningen ligger 2-3 m under havsytan), vilket innebär att det finns ett hydrauliskt tryck in mot deponin. Detta medför att lakvatten förhindras att läcka ut från deponin. Även trycknivån i underliggande grundvattenmagasin medför ett hydrauliskt tryck in mot deponin, vilket medför att lakvatten förhindras att läcka ner till grundvattnet. Efter driftfasen när pumpningen av lakvatten har upphört kommer vattennivån i deponin att stiga och det hydrauliska trycket blir omvänt. Cirka 30 år efter avslutad pumpning bedöms jämnvikt uppnåtts i deponin. Transporttiden för lakvattnet genom den geologiska barriären, till den skyddsvärda recipienten, grundvattnet i kalkberggrunden, skulle då bli 261 år genom botten för IFA-deponin, 1256 år genom bottentätningen för FA-deponin och 123 år genom vallarna för IFA-deponin. Enligt beräkningarna kommer 84 % av lakvattenströmningen att gå genom bottentätningen och 16 % genom vallarna. Kravet enligt 19 deponeringsförordningen avseende deponi för IFA och FA är därmed uppfyllt. 2.4 PÅGÅENDE OCH FRAMTIDA VERKSAMHET Deponering av avfall Historiskt har avfall deponerats på anläggningen i olika celler beroende på typ av avfall (t ex specialceller, restceller, bioceller). Numera är anläggningen indelad i två delar, deponiceller för icke-farligt avfall och deponiceller för farligt avfall. Deponeringsverksamheten har minskat kraftigt under senare år. Det icke-farliga avfall som deponeras idag utgörs huvudsakligen av icke brännbara sorteringsrester samt isolering medan det farliga avfallet huvudsakligen utgörs av olika asbestmaterial. För närvarande verkar trenden gå mot en ökad deponering av farligt avfall medan deponeringen av icke farligt avfall fortsätter att minska. Detta är en följd av att deponierna i dag huvudsakligen används för att avgifta samhället istället för att kvittbliva avfall. Framöver skulle det åter kunna bli aktuellt att, efter en förbehandling, deponera rökgasreningsrester från avfallsförbränningen Behandling av avfall inför återvinning och bortskaffande I takt med att deponeringen minskat har utvecklingen av andra sorterings- och behandlingsmetoder för avfallet utvecklats. Idag omfattar verksamheten vid Spillepeng flera olika behandlingsmetoder med syfte att kunna återvinna och återanvända mesta möjliga andel avfall. Huvudverksamheten utgörs i dagsläget av sortering, mellanlagring och annan avfallsbehandling. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

9 Sortering av avfall Vid sorteringen av avfall sker utsortering av brännbart avfall och annat avfall som lämpar sig för materialåtervinning (exempelvis metall, gips). Det brännbara avfallet kan antingen köras direkt till Sysavs avfallsförbränningsanläggning eller läggas på lager i väntan på förbränning. Denna verksamhet utvecklas ständigt och i takt med att omvärldens krav på avfallet förändras, ändras även kraven på utsortering av nya fraktioner. Slaggsortering Slagg från avfallsförbränning genomgår sortering på Spillepeng. Slaggen sorteras i ett antal fraktioner. Innan sorteringen sker lagras slaggen i 3-5 veckor (beroende på årstid och väderlek) för att den skall torka. Den huvudsakliga fraktionen utgörs av slaggrus som bland annat kan återanvändas som anläggningsmaterial. Utöver detta sorteras deponirest, brännbar slaggrest samt magnetiska och icke magnetiska metaller ut. Slaggrus har egenskaper som förbättras genom lagring. Dels förbättras anläggningsegenskaperna så att slaggrusets stabilitet och bärighet ökar, dels förbättras de miljömässiga egenskaperna då de flesta metaller binds in hårdare varpå lakningsbenägenheten minskar. Sysav har för avsikt att förbättra och utveckla slaggsorteringsverksamheten, bl a med en ökad utsortering av metaller. Slamavvattning För flytande avfall såsom gatubrunnsslam och liknande avfall finns en avvattningsanläggning. Anläggningen fungerar så att avfallet läggs i betongfickor för sedimentation där vattenfasen avleds till lakvattenbehandlingen medan torrfraktionen omhändertas separat. Bränsleberedning Vissa avfallstyper som har ett energivärde, och som därmed skulle kunna eldas i kraftvärmeverket, måste bränsleberedas för att bli hanterbara. Det kan t.ex. röra sig om avfall som är flytande, pastösa, pulverformiga eller dammande. Exempel på sådana avfall är färg- och limrester, lignin och kimrök. Denna bränsleberedning sker i täta betongkassuner under tak, och både farligt avfall och icke farligt avfall bränslebereds. Behandling av förorenade massor Behandling av förorenade massor görs på en för ändamålet anlagd behandlingsyta. Verksamheten kommer under 2015 att flyttas till en annan plats inom avfallsanläggningen, men design och funktion kommer i princip att vara densamma som idag. Massorna som behandlas utgörs av både farligt och icke farligt avfall. I dagsläget sker behandlingen endast med biologiska och mekaniska metoder. Tillståndet ska dock även i fortsättningen omfatta användningen av biologiska, fysikaliska, mekaniska, elektriska Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

10 och termiska behandlingsmetoder för att verksamheten ska kunna anpassas till förändringar inom t.ex. lagstiftning och behov. Kompostering Material som i dagsläget tas emot för kompostering är huvudsakligen park- och trädgårdsavfall. Kompostering sker för närvarande under 3 års tid där temperatur noggrant övervakas för att kunna uppnå hygienisering samt att tillse att tillräckligt med syre och fukt finns. Färdig kompost siktas och förädlas utifrån behoven där materialet slutligen skall användas. Krossning och siktning av avfall De material som kräver en sönderdelning före vidare behandling krossas på anläggningen. Det är företrädelsevis trämaterial (impregnerat, virke, etc) som krossas innan det används som bränsle i Sysavs avfallsförbränningsanläggning eller i externa förbränningsanläggningar. För att kunna hantera sängar och liknande avfall så finns för närvarande en speciell maskinuppställning där stålspiralerna skiljs ut från det brännbara materialet bland annat genom att avfall krossas. Krossning och siktning av tunga massor sker för att kunna återvinna materialet, internt eller externt. Skrotfragmentering sker för att förbättra materialåtervinningen av de olika metallfraktionerna. Siktning, krossning och balning av avfall är aktiviteter som kan bli aktuella framöver beroende på vilken lagerhållning som visar sig vara den optimala i framtiden. Öppning av balar kan förekomma i samband med att avfallet tas in till avfallsförbränningsanläggningen. Återvinningscentral för småföretagare På Spillepengs avfallsanläggning finns en återvinningscentral för företagare. Här lämnas bl a brännbart avfall, trädgårdsavfall, gips, well, rent trä, målat trä, ej återvinningsbart samt skrot. Gips, skrot och well mellanlagras innan det transporteras vidare för återvinning hos samarbetspartners. Utifrån behovet i framtiden kan verksamheten utvecklas till att omfatta fler eller färre fraktioner som tas emot. Det kan också bli aktuellt att ta emot farligt avfall vid återvinningscentralen. Omlastning av matavfall Sysav tar emot, mellanlagrar och omlastar organiskt avfall som därefter går till Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

11 Mellanlagring/Lagring av avfall På anläggningen sker mellanlagring av avfall som inte genomgår någon behandling i verksamheten samt lagring av avfall inför och efter enskilda behandlingssteg. Båda förfarandena hanteras på samma sätt i verksamheten, med samma typ av rutiner, skyddsåtgärder mm. Lagring av brännbart avfall sker så att risken för olägenheter ska minimeras. Skadedjursbekämpning sker regelbundet. Lagring sker också så att påverkan från en eventuell brand skall kunna minimeras med brandgator och släckmassor. Mellanlagring och lagring av inerta material sker i avvaktan på behov dels inom anläggningen dels för extern användning. Merparten används för konstruktionsändamål. Sysav mellanlagrar idag olika typer av utsorterat avfall för återvinning, t ex gips, glas och skrot. Sysav har också i uppdrag av Metallkretsen att svara för det regionala mellanlagret av insamlade metallförpackningar. I framtiden kan andra fraktioner av utsorterat avfall eller förpackningar vara aktuella för mellanlagring på Spillepeng. På behandlingsplattan för förorenade massor sker även mellanlagring och hantering av farligt avfall, exempelvis mellanlagring av sliprar och omlastning/omemballering av annat farligt avfall som ska skickas vidare till extern mottagare. Framtida tillkommande behandlingsmetoder Det kan bli aktuellt att förbehandla flygaska från avfallsförbränning, för att möjliggöra deponering inom Sverige Lakvattenhantering Genom anläggningens utformning med olika utbyggnadsetapper och celldeponeringen finns det ett 10-tal pumpstationer med tillhörande dräneringsledningar på anläggningen som säkerställer att lakvatten kan samlas upp och bortledas. Utifrån specifikt föroreningsinnehåll genomgår en del av det uppkomna lakvattnet på anläggningen förbehandling innan slutlig behandling. Följande delströmmar genomgår förbehandling: Allt lakvatten från FA-deponin inom etapp 2 genomgår en förbehandling i en lokal fällningsanläggning. Fällningsanläggningen har varit i drift sedan 2001 och byggdes med syftet att reducera innehållet av framförallt bly i lakvattnet och att komma tillrätta med kalkutfällningar i ledningsnätet. Genom att blanda lakvattnet från FAdeponin med lakvatten från bioceller sker en utfällning av kalciumkarbonat och metaller. Allt lakvatten från specialceller inom etapp 1 infiltreras i andra avfallsceller med organiskt avfall (bioceller) inom anläggningen. Denna infiltration har varit i drift sedan 2001 och syftet med infiltrationen är att få en fastläggning av metallerna i avfallet. Ingen ökning av metallinnehållet har konstaterats i lakvattnet från biocellerna. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

12 Allt processvatten från behandlingsplattan för förorenade massor samlas upp separat i cisterner och passerar en oljeavskiljare innan det infiltreras i bioceller inom etapp 2. Denna infiltration har varit i drift sedan slutet av 2004 och syftet med infiltrationen är en slutpolering av restinnehållet av metaller, genom fastläggning i avfallet. Ingen förändring av lakvattenkvaliteten i biocellerna har kunnat påvisas. Lakvatten från etapp 3 kan infiltreras i biocellerna inom etapp 2. Det huvudsakliga syftet är att skapa en utjämning av flödet och för att säkerställa verksamhet på behandlingsytorna inom etapp 3. Tidigare utgjorde Sjölunda avloppsreningsverk den slutliga behandlingen av det uppkomna lakvattnet, men efter den förra miljöprövningen har frågan utretts under prövotid och en lokal behandlingsanläggning har uppförts på anläggningen. Anläggningen driftsattes i januari 2014 och togs i normal drift i årsskiftet 2014/2015. Den utvärderas fortfarande under kvarstående prövotid och en prövotidsredovisning ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen senast Beskrivningen nedan utgår från att behandlingen sker fullt ut i den egna reningsanläggningen. För närvarande sker en ombyggnad av efterpoleringssteget vilket innebär att det biologiskt renade vattnet vid behov leds till Sjölunda avloppsreningsverk. Lakvatten från anläggningens olika områden, obehandlade eller delvis förbehandlade behandlas i en lokal reningsanläggning, med SBR-teknik (Satsvis Biologisk Rening), en biologisk kväverening där ca 90 % av totalkvävehalten reduceras. En principutformning av anläggningen visas i Figur 3. Figur 3. Principutformning reningsanläggningen Inkommande vatten [1] från de olika delarna av avfallsanläggningen blandas i ett utjämningsmagasin [2], med huvudsakligt syfte att utjämna kvalitetsskillnader. I SBRreaktorerna [3] sker den biologiska processen, med nitrifikation och denitrifikation. För en optimal process krävs tillsats av vissa processkemikalier [4 och 5], bland annat behövs tillsats av fosfor, lättillgängligt kol och järnklorid. Överskottsslam från reaktorerna Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

13 leds till slamtorkbäddar [7]. Efter den biologiska reningen sker en efterpolering i sandfilter [6] innan vattnet via ett slutligt utjämningsmagasin [8] leds ut från anläggningen [9]. Behandlingen innebär att lakvattnet når den kvalitet att utgående vatten ska ledas direkt till Öresund. Utsläppet sker via en utsläppskonstruktion med 10 diffusorer på botten utanför anläggningens södra sida, se Figur 4. Under den fortsatta prövotiden finns möjlighet att efter VA SYD:s och Länsstyrelsens godkännande leda det behandlade vattnet till Sjölunda avloppsreningsverk. Figur 4. Utsläppspunkt behandlat vatten Deponigashantering Deponigas utvinns från deponerat avfall via ett ledningssystem och kompressorstation. Merparten av gasen överförs till gaspanna/gasmotor vid Sysavs avfallsförbränningsanläggning för att där utnyttjas för el- och värmeproduktion. En mindre andel gas utnyttjas internt på Spillepeng för värmeproduktion (uppvärmning av lokaler och tappvatten). Vid de tillfällen då gasen inte utnyttjas för energiproduktion sker fackling. Insamling av deponigas kommer att ske så länge gasbildningen är av den omfattningen att den går att samla in och utvinna. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

14 3. Miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning 3.1 ALLMÄNT Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken är att identifiera och beskriva en verksamhets direkta och indirekta effekter på omgivningen. En MKB ska vidare möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. De miljöaspekter som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen särskilt är följande. Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Ljud Transporter Resursförbrukning Avfall Risker Markfrågor I MKB:n avses verksamheten bedömas bl.a. mot bakgrund av miljöbalkens allmänna hänsynsregler såsom kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om lämplig lokalisering, produktvalsprincipen, krav på resurshållning m.m. Miljömål utgör också en utgångspunkt för bedömningarna. När det är aktuellt kommer omgivningshygieniska gränsvärden, miljökvalitetsnormer och andra liknande bedömningsgrunder att användas. 3.2 ALTERNATIV I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN I MKB:n kommer miljöpåverkan från den ansökta verksamheten att jämföras med ett nollalternativ. Med nollalternativet avses en beskrivning av konsekvenserna av att den ansökta verksamheten inte blir av. Nollalternativet innebär att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas efter utgången av Anläggningen kommer dock att finnas kvar och påverkan från den tidigare deponeringsverksamheten kommer att bestå under en lång tid, bland annat kommer lakvattnet från deponerat avfall att behöva omhändertas. Vidare kommer inte den slutliga form som planeras för området att kunna uppnås. Vid en eventuell stängning av anläggningen kommer området att beröras av sluttäckningsarbeten under en tidsperiod av minst 30 år och därefter kommer lakvattnet åtminstone behöva omhändertas under ytterligare 30 år. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

15 3.3 UTSLÄPP TILL LUFT Insamlingen av deponigas, som innehåller växthusgaserna metan och koldioxid, beskrivs i avsnitt Huvuddelen av den deponigas som bildas bedöms samlas in av deponigassystemet. Vid hanteringen av förorenade massor på behandlingsplattan kan en avgång av kolväten ske. Beräkningar i samband med tidigare tillståndsansökningar visar att detta medför en ringa belastning på miljön. Vid behandling och hantering kan även emissioner av andra ämnen uppkomma. Utöver detta sker även emissioner till luft vid transporterna in och ut från anläggningen samt från interna transporter inom anläggningen. Damning sker främst vid slaggsorteringen samt i samband med krossning av trä. Dammbekämpande åtgärder i form av vattendysning används för att minimera negativa effekter. Periodvis kan det förekomma lukt från verksamheten. Detta speciellt vid vändning och hantering av kompost, utlastning av lagrat brännbart avfall samt från slaggsorteringen. Omfattningen och konsekvensen av luktförekomsten beror till stor del av rådande vädersituation. Vid ogynnsamma väderleksförhållanden anpassas verksamheten så långt det är möjligt så att luktspridningen minimeras. Spridning av skräp med vinden kan förekomma men förhindras av ett yttre staket samt staket runt de olika verksamhetsdelarna. Städning av anläggningen utförs kontinuerligt. 3.4 UTSLÄPP TILL VATTEN Lakvattenbildningen på Spillepeng minimeras genom en kontinuerlig täckning av avfallet. Ingen del av anläggningen är sluttäckt till fullo. Täta jordmassor har dock lagts på stora delar där deponering skett till angiven maximal nivå enligt sluttäckningsplanen. Dagvatten från vissa ytor avleds idag direkt till Öresund. Sysav har för avsikt att i möjligaste mån beakta möjligheten att separera icke förorenat dagvatten från täckta ytor, slänter, tak, vägar mm, för att kunna avleda detta direkt till Öresund utan att belasta den lokala reningsanläggningen. Som beskrivs i avsnitt finns utsläppspunkten för det behandlade vattnet från anläggningen vid den södra sidan av Spillepeng. Utsläppspunktens slutliga placering ingår i den pågående prövotidsutredningen. I prövotidsredovisningen och i miljökonsekvensbeskrivningen kommer effekten av utsläpp av behandlat lakvatten beräknas och redovisas. Som grund för detta görs spridningsmodellering och bedömning gentemot gällande miljökvalitetsnormer (enligt EU-direktivet 2008/105/EG), andra gränsvärden Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

16 (NV-rapport 5799) och andra relevanta förekommande PNEC-värden (predicted no effect concentration). 3.5 LJUD Ljudemissioner från verksamheten uppkommer huvudsakligen vid drift av maskiner och fordon. Verksamheten bedöms inte medföra att något störande ljud uppkommer i omgivningen. Ljudsituationen i området torde helt domineras av den starkt trafikerade Västkustvägen öster om anläggningen. Inom det intilliggande fritidsområdet finns ytterligare bullerkällor som skjutbana och brandövningsplats. I detaljplanen är området planlagt som ett område för natur/skydd med förklaringen Naturpark tillika skyddsområde för bullerstörningar från väg och skjutbana. Under dessa förutsättningar kan området inte anses vara ett tyst område. 3.6 TRANSPORTER Transporter utgörs av in- och uttransporter från anläggningen, i dagsläget ca 250 lastbilar/arbetsdag samt interna transporter inom anläggningen. Sysav ser kontinuerligt över logistiken av flöden och jobbar med att använda returtransporter i så stor utsträckning som möjligt. 3.7 EGENKONTROLL Sysav är ett miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöcertifierat företag. Det innebär att Sysav arbetar strukturerat och systematiskt inom dessa områden. Att vara certifierad betyder att Sysav klarar de krav som internationella standarder ställer på ett strukturerat och systematiskt förbättringsarbete inom miljö (ISO 14001), kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001). Anläggningens miljö- och omgivningskontroll utgår från ett upprättat och till Länsstyrelsen inskickat kontrollprogram. För utsläppet av behandlat lakvatten har ett speciellt kontrollprogram arbetats fram för att gälla under vattenreningens uppstart. Framöver kommer kontrollen av vattenutsläppen att arbetas in i anläggningens kontrollprogram. För att minimera andelen feldeklarerade avfallsfraktioner som kommer över vågen sker spontana avfallskontroller av Sysavs egna kontrollanter. Avfall tippas i separata betongfickor på sorteringsplattan och kontrolleras därefter så de stämmer överens med vad som angavs vid invägning. Kontroll av avfall till deponi sker i enlighet med förordningen (2001:512) om deponering av avfall. För kontroll av övrig verksamhet har Sysav ett omfattande system av kontroller som utförs regelbundet. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

17 3.8 RESURSFÖRBRUKNING Råvaror och kemiska produkter Verksamheten på Spillepeng erfordrar årligen ca m 3 renvatten och ca 1,5 m 3 motorolja till arbetsmaskiner. Vid biologisk behandling på behandlingsplattan för förorenade massor används gödning i form av kväve och fosfor (ca 300 l) och en biodetergent (ca 150 kg), för att förbättra nedbrytningen av föroreningarna. I dagsläget uppgår förbrukningen till ca 300 l gödning och 150 kg biodetergent. För den biologiska kvävereningen krävs tillsats av vissa processkemikalier: fosforsyra krävs för rätt näringsbalans för nitrifierande bakterier i det aktiva slammet (ca 3,5 ton/år) lättillgänglig kolkälla krävs för de denitrifierande bakterierna i det aktiva slammet. För närvarande används en etanolbaserad produkt (ca ton/år) järnklorid för fällning av fosfor i efterpoleringen (ca 2,5-3,5 ton/år) lut behövs för justering av ph i processen, används endast undantagsvis Eftersom anläggningen fortfarande är under utvärdering är uppgifterna i stort uppskattningar utifrån anläggningsdesignen. I övrigt används mindre mängder städ- och underhållskemikalier Energi Arbetsmaskiner/fordon förbrukar i dagsläget på årsbasis ca 300 m 3 diesel och ca 1 m 3 bensin samt 6500 Nm 3 gas. Elförbrukningen uppgår till ca MWh. Till uppvärmning av lokaler används deponigas (ca 200 MWh). Användningen av deponigas ersätter andra bränslen. Lakvattnet i SBR-reaktorerna värms upp med fjärrvärme från avfallsförbränningsanläggningen för att möjliggöra en optimal behandling året runt. Energibehovet är ca MWh/år Hushållning med resurser Den deponigas som samlas in leds till Sysavs avfallsförbränningsanläggning där den både utnyttjas till att producera fjärrvärme och el motsvarande en nyttiggjord effekt på drygt MWh per år. Den verksamhet som bedrivs på anläggningen innebär till stor del att avfallet kan tas tillvara som en resurs, antingen genom materialåtervinning eller genom energiutvinning. På så sätt bidrar verksamheten till att minska användningen av jungfruliga material. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

18 Sysav genomför regelbundet energiutvärderingar av bolagets verksamhet, för att kunna genomföra energieffektiviseringar i verksamheten. 3.9 AVFALL Verksamheten vid Spillepengs avfallsanläggning ger upphov till små mängder avfall (inkl farligt avfall) som omhändertas internt. Slam från fällningsanläggningen, huvudsakligen bestående av lakningsobenäget kalk innehållande bly, deponeras i FA-deponin. Överskottsslam från lakvattenreningsanläggningen avvattnas i särskilda torkbäddar, därefter bränslebereds det för att kunna nyttiggöras som energi RISKER Sysav har ett systematiskt sätt att hantera risker enligt instruktion i verksamhetssystemet. Vid förändringar i verksamheten bedöms eventuella risker för yttre miljö och människors hälsa. Den samlade verksamheten på anläggningen riskbedöms ungefär vart 3:e år. Vid förändringar i verksamheten genomförs avgränsade riskbedömningar där riskreducerande åtgärder redovisas och följs upp. En betydande risk är bränder. De bränder som kan uppstå på avfallsupplag är bränder i maskiner, kontor, gasanläggning, ytliga bränder av avfall, bränder i komposterna samt bränder i bränslelager. Bränder inom området kan inte helt förhindras. Inom anläggningen bedöms lagringen av brännbart avfall innebära störst risker för brand. Sysav arbetar aktivt med att förebygga att bränder ska uppstå samt för att begränsa verkningarna av en brand. Lagring av balat avfall sker på avgränsade ytor. Löslager kompakteras för att minska risken för syretillförsel som kan orsaka brand. Det finns brandposter och en mobil släckutrustning på anläggningen för att snabbt kunna bekämpa uppkomna bränder. Dock är det mest effektivt att kväva med schaktmassor, och det finns schaktmassor för brandbekämpning upplagda på flera ställen inom anläggningen. All personal genomgår regelbundet utbildningar i brandbekämpning. Om gasanläggningen skulle stå still under en längre tid kommer deponigas med högt GWP-värde (global warming potential) avgå diffust till luften genom deponins yta. Orsaken till ett stillestånd skulle kunna vara driftstörningar i anläggningen eller brand/explosion. Anläggningen gås igenom regelbundet för att säkerställa hög driftsäkerhet, bland annat görs en årlig säkerhetsbesiktning av anläggningen. Lakvattenreningsanläggningen är känslig för utslagning av den biologiska processen, då det tar lång tid att etablera fullgod rening igen efter en utslagning. Inom ramen för den pågående prövotidsredovisningen ska frågan om att säkerställa omhändertagande av lakvattnet vid driftstörningar i reningsprocessen särskilt belysas. Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

19 Om vattenståndet i Öresund i framtiden blir högre än i dagsläget blir anläggningen mer känsligt för extremväder i form av stormar och översvämning. En möjlig åtgärd kan vara särskilda barriärer på utsatta ställen längs den yttre vallen, men det finns också möjligheter att ytterligare förhöja den yttre vallen om det skulle visa sig behövas på sikt MARKFRÅGOR En statusrapport enligt 1 kap. 23 Industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) kommer att upprättas för anläggningen. Eftersom en deponi inte är en verksamhet som kan avvecklas på samma sätt som annan industriell verksamhet då den avslutas, kommer statusrapporten att anpassas efter dessa förutsättningar FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS UTFORM- NING OCH INNEHÅLL Nedan följer ett förslag på miljökonsekvensbeskrivningens utformning och innehåll. Den exakta strukturen kan komma att ändras bl.a. beroende på vilka synpunkter som kommer in under samrådsskedet. Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Orientering Ansökan avser Syfte och begränsningar Tillståndsprocessen Samråd Planförhållanden och omgivning Lokalisering Omgivning Översiktsplan och detaljplan Skyddsvärden Nuläge (luft, vatten, miljökvalitetsnormer etc.) Verksamhetsbeskrivning Nuvarande verksamhet Framtida verksamhet Tillsyn och kontroll Risker Förslag till kontrollprogram och åtgärder vid driftstörningar Alternativ Nollalternativ Alternativ lokalisering Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

20 Alternativ utformning och metodik Bedömningsgrunder Allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Riktvärden Nationella, regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser Inkommande avfall Utsläpp till luft Utsläpp till vatten och mark Transporter Ljud Kemikalieanvändning Avfallshantering Hushållning med naturresurser (energi, vatten, råvaror) Naturvård, friluftsliv, landskapsbild mm Risker och nödlägen Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Referenser Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

21 4. Samrådsförfarande Den planerade verksamheten är en sådan som i lagstiftningen är utpekad att antas medföra s.k. betydande miljöpåverkan. Tillståndsprövningen ska därför föregås av samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, övriga statliga myndigheter och de enskilda som kan antas blir särskilt berörda samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas blir berörda. Samråden planeras att genomföras på följande sätt: Samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöförvaltningen i Burlövs kommun, Malmö stad och Lomma kommun, VA Syd, Räddningstjänst Syd och Räddningstjänsten i Lomma sker vid gemensamt samrådsmöte Samråd med närliggande verksamheter och privatpersoner som kan antas vara särskilt berörda av verksamheten samt allmänhet sker vid ett gemensamt samrådsmöte. Inbjudan till särskilt berörda görs genom brevutskick till verksamheter och privatpersoner inom en radie av 500 m från anläggningen. Inbjudan till allmänheten görs genom annonsering i dagspressen. Samråd med andra berörda myndigheter samt intresseorganisationer kommer att genomföras genom skriftlig information med möjlighet att lämna skriftliga synpunkter. [Text - Ta inte bort följande rad då det innehåller en avsnittsbrytning.] Underlag för samråd enligt miljöbalken 28 april :20

22

23 Sysav ger tillbaka till dig genom att återvinna och behandla avfall ser vi till att så mycket som möjligt kommer till nytta igen. Sysav Sydskånes avfallsaktiebolag Besöksadress Spillepengsgatan 13 Tel Fax