Polisens jakt på pinnar. En undersökning kring Polisens mätmetoder 2010.

Transkript

1 Polisens jakt på pinnar En undersökning kring Polisens mätmetoder 2010.

2 3 av 4 poliser fortsatt kritiska till de egna mätmetoderna 3 av 4 poliser anser inte att polisens mätmetoder, den så kallade pinnjakten, är ett bra sätt att mäta polisens effektivitet. Var tredje polis menar också att det finns en uppenbar risk att mer komplicerade brott prioriteras ner för att statistiken ska se bättre ut. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet låtit göra. En liknande undersökning genomfördes av Polisförbundet 2008 och trots att pinnjakten har kritiserats flitigt så har metodutvecklingen inom svensk polis inte gått framåt. Polisen ska bidra till att fler brott klaras upp samtidigt som vi ökar tryggheten bland allmänheten. Ska vi lyckas med detta måste vi komplettera dagens trubbiga mätsystem med bättre metoder. Ett tydligt exempel på när statistikjakten leder fel är att över hälften av poliserna, 58 procent, anser att det finns en stor risk att Polisen vid nykterhetskontroller ställer sig på större vägar i rusningstid istället för att stå vid mindre vägar som man vet att de som kör berusade brukar välja. Syftet är att snabbare nå de uppsatta kvantitativa målen. Polisförbundet anser istället att Polisen borde arbeta mot helt andra mål. Det intressanta vore istället att följa brottsstatistiken varje dag och ha som målsättning att brottsligheten ska minska på de platser där brotten begås. Ser man till exempel att villainbrotten ökar i ett visst område måste målet bli att Polisen ska kraftsamla just där till dess att man fått bukt med inbrotten. Parallellt med detta bör trygghetsmätningar bland allmänheten göras regelbundet Jan Karlsen Polisförbundets ordförande 2

3 Om Exquiro bildades Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar, kurser samt renodlade statistiska tjänster. Vi genomför såväl kvalitativa som kvantitativa marknadsundersökningar, där vi hjälper företag från framtagandet av frågeställningar och konstruktion av enkät till slutlig analys och rapportskrivning. De senaste sju åren har Exquiro, på uppdrag av Polisförbundet, genomfört olika typer av undersökningar riktade till bl.a. poliser, politiker, socialarbetare, ordningsvakter, rektorer, studenter på polishögskolan och allmänheten. Vi vill åter tacka vår kontaktperson på Polisförbundet, Anna Erhardt, för ett mycket givande samarbete. Ni är välkomna att kontakta oss om ni har några frågor eller synpunkter gällande vårt arbete. Patrik Olczak / Bruno Boric Bildhuggarvägen Johanneshov Telefon: e-post: info@exquiro.se Hemsida: Innehållsförteckning 3

4 1. SAMMANFATTNING 5 2. METODBESKRIVNING 6 3. RESULTATREDOVISNING SYN PÅ PINNJAKTEN Allmän syn på pinnjakten Syn på risker med pinnjakten Pinnjakten och lönesättning Hur kan man mäta polisarbetet på ett effektivt sätt? FRÅGEFORMULÄR 22 4

5 1. Sammanfattning Bakgrund av Polisförbundets medlemmar besvarade en postal enkät under mars-april Flera av frågorna i den aktuella undersökningen har inkluderats i undersökningar som Polisförbundet tidigare genomfört. Pinnjakten Syn på pinnjakten: 16 % av Polisförbundets medlemmar anser att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen, 75 % anser inte det, medan 9 % är osäkra. Jämfört med undersökningsresultaten från 2008 har andelen medlemmar som anser att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen ökat (från 12 % till 16 %). Risk med pinnjakten : 31 % av medlemmarna anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, för att nå upp till uppsatta mål, hellre tar enklare ärenden än mer komplicerade ärenden och 58 % anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål. Resultaten har endast förändrats marginellt sedan 2008 års undersökning. Pinnjakten och lönesättning: 12 % av medlemmarna anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning (under förutsättning att systemet med pinnjakten överhuvudtaget används). 23 % av medlemmarna känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på deras arbetsplats. 49 % av medlemmarna har haft lönesamtal med sin arbetsgivare de senaste 12 månaderna. Jämfört med 2008 års undersökning har resultaten på de tre ovanstående frågorna förändrats relativt klart. Detta gäller inte minst andelen poliser som haft lönesamtal de senaste 12 månaderna (49 % jmf med 28 %). Men resultaten visar även att en ökad andel medlemmar känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på deras arbetsplats (23 % jmf med 18 %) samt att en ökad andel medlemmar anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning (12 % jmf med 8 %). 5

6 2. Metodbeskrivning Målgrupper Målgruppen i undersökningen var medlemmar i Polisförbundet. Undersökningsmetodik 1) Polisförbundets definierade målgruppen och tillhandahöll ett fullständigt medlemsregister. 2) Exquiro drog ett slumpmässigt urval om personer inom målgruppen från Polisförbundets medlemsregister. 3) En postal enkät (+påminnelse) skickades ut till dessa poliser. 4) Datainsamlingen (postal enkät) genomfördes under mars-april Antal svar och svarsfrekvens Enkäten skickades till medlemmar av vilka besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgår därmed till 52 %. Längre bak i detta metodavsnitt finns en detaljerad tabell över antalet svar inom olika undergrupper. Viktigt att veta rörande resultatredovisningen För att totalresultaten skall vara så representativa som möjligt är samtliga resultat i rapporten viktade (se nedanstående avsnitt). I diagram/tabeller redovisas basen för uträkningarna, dvs. vilka respondenters svar som ligger till grund för resultaten. Resultaten redovisas i procentuella andelar om inte annat tydligt anges. Resultaten på slutna frågor särredovisas per polismyndighet samt uppdelat på kön, ålder, typ av polis samt antal år inom yrket. Dessa resultat redovisas i tabellform och oftast i direkt anslutning till totalresultaten. I samma tabeller redovisas även antalet svar inom olika undergrupper på den specifika frågan. Flera av frågorna har inkluderats i undersökningar som Polisförbundet tidigare genomfört. Totalresultaten från de tidigare undersökningarna redovisas alltid i rapporten. Polismyndigheterna redovisas i bokstavsordning i de segmenterade tabellerna. Respondenternas svar på öppna frågor sammanfattas i löpande text och/eller genom att illustrativa citat redovisas. Citaten redovisas ordagrant som respondenterna själva skrev i enkäterna. Citaten har endast ändrats ifall det innehöll språkliga felaktigheter eller om vissa omskrivningar krävdes för att tydliggöra ett citat. Samtliga öppna svar redovisas i ett separat dokument som Polisförbundet erhållit. 6

7 Enkäten Polisförbundet tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Polisförbundet. Enkäten redovisas i slutet av rapporten. Viktade resultat Urvalet av medlemmar är inte helt representativt. Denna metodik valdes för att ett visst antal enkätsvar skulle inkomma från respektive polismyndighet. För att totalresultaten skall motsvara medlemskåren som helhet har därför resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på uppgifter om medlemsantal inom olika polismyndigheter. 7

8 Antal svar inom olika subgrupper Antal svar Svarsfrekvens Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Jönköping % Kalmar % Kronoberg % Norrbotten % Skåne % Stockholm % Södermanland % Uppsala % Värmland % Västerbotten % Västernorrland % Västmanland % Västra Götaland % Örebro % Östergötland % Rikspolisstyrelsen % Storstad Större kommun Mellanstor kommun Liten kommun Kvinnor % Män % år % år % år % år % 60 år eller äldre % Polis i 0-5 år Polis i 6-15 år Polis i mer än 15 år Polis i yttre tjänst Polis i inre tjänst Chef Ej chef Totalt % 8

9 3. Resultatredovisning 3.1 Syn på pinnjakten Allmän syn på pinnjakten % 100 Anser du att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen? - Bas: samtliga Polisförbundets medlemmar Ja Nej Vet ej 16 % av Polisförbundets medlemmar anser att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen, 75 % anser inte det, medan 9 % är osäkra. Jämfört med resultaten från 2008 års undersökning då samma fråga inkluderades kan man utläsa att andelen medlemmar som anser att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen ökat (från 12 % till 16 %). På nästa sida redovisas resultatet för olika undergrupper. Bland annat kan man utläsa att 30 % av de medlemmar som har en chefs-/ledningsbefattning anser att pinnjakten är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen, medan 11 % bland övriga poliser anser detta. Längre bak i avsnittet redovisas även resultat på en öppen fritextfråga om varför medlemmar inte anser att pinnjakten är ett bra sätt att öka effektiviteten. 9

10 Resultat inom olika undergrupper Andel poliser som anser att pinnjakten är ett bra sätt att öka effektiviteten inom polisen? Antal svar - Bas: samtliga (%) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland 67 7 Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland 55 7 Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 87 7 Rikspolisstyrelsen Storstad Större kommun Mellanstor kommun Liten kommun Kvinnor Män år år år år år eller äldre Polis i 0-5 år Polis i 6-15 år Polis i mer än 15 år Polis i yttre tjänst Polis i inre tjänst Chef Ej chef Totalt

11 Av vilken anledning är inte pinnjakten ett bra sätt att öka effektiviteten? De medlemmar som upplever att pinnjakten inte är ett bra sätt att öka effektiviteten gavs möjlighet att genom fritextsvar förklarar/motivera sina svar. Många av de medlemmar som anser att pinnjakten inte är ett bra sätt att öka effektiviteten inom polisen har relativt bestämda åsikter och är mycket kritiska till systemet. Många poliser anser att systemet endast skapar kortsiktiga mål, att det skapar en hets och orättvisa inom poliskåren som inte är bra för arbetsmiljön, att viktiga arbetsuppgifter ofta åsidosätts, att det försvårar långsiktigt förebyggande arbete, att det drabbar fel typ av personer och att det i förlängningen kan skada polisens anseende hos allmänheten. Många poliser vill hellre arbeta kvalitativt än kvantitativt och anser att systemet med pinnjakten motverkar detta arbete. Av vilken anledning är inte pinnjakten ett bra sätt att öka effektiviteten? illustrativa fritextsvar "Pinnarna" är medel vi bland annat kan nyttja för att nå målen. Ex minskar antalet döda och skadade i trafiken. "Svensson" jagas mer än de grova kriminella Allmänhetens förtroende försämras, risk för ineffektivitet finns (bättre med pinnar än ertappa brottslighet) Allmänhetens förtroende äventyras. Vart har det sunda förnuftet tagit vägen? Allt tjat om pinnar minskar arbetsmoralen Anser att detta är ett sätt att endast för att på ett lätt och tydligt sätt, påvisa statistiskt mätbara resultat. Detta för att visa vad vi gör för chefer, kommer knappast att utveckla svensk polis i kamp mot organiserad brottslighet. Att bara stå och "blåsa" för att få ihop pinnar (för att cheferna behöver sina pinnar) istället för att aktivt faktiskt ta t.ex. vaneförbrytare i trafiken och lägga tid på att faktiskt få träff istället för att stå i minus 23 grader för att behöva pinnar! Bara ett sätt att få bra statistik, vore kanske bättre att mäta träffprocent på rattfyllor i stället för blås Bara kvantitativa resultat, inga kvalitativa. Brottsligheten minskar inte bara för att vi letar vanliga människor att bötfälla. Blev inte polis för att plåga "Svensson" utan att plocka bort riktigt kriminella Blir att man står någonstans där man snabbt får ihop sina pinnar Den dödar arbetsglädjen och visar egentligen inte på att man utför ett bra arbete Den underminerar polisens egen initiativförmåga. Jag skulle vilja säga att effektiviteten istället minskar. Tänk om all den energi som lades på detta kunde läggas på viktigare saker, då skulle både effektiviteten och engagemanget öka. Denna åtgärd syftar endast till att kunna presentera en siffra på vad som görs. Prioriteringar borde ligga på brott där vanliga människor drabbas, t.ex. villainbrott, våldsbrott mm Det blir en hetsjakt och en styrning mot vilka ordningsböter som skall skrivas. Många pass är mkt ärendestyrda och man hinner ej med trafikkontroll. Detta gör att man blir stressad över ej producerat mätbart arbete. Det blir kvantitet före kvalitet och man står på ställen där det är mycket trafik för att få många blås fort istället för att stå där rattfyllona kan tänkas köra. Det blir kvantitet inte kvalité. Man ställer sig där man kan få ihop så många blås som möjligt. Det gäller att söka träffar (rätt plats och tid) och ej antal blås. Träffar ger färre blås och utredningar att göra istället för en pinne till protokollet. Det innebär att vi inte har tid att arbeta mot tips och andra brott som inte innebär obot. Vi får t.ex. inte arbeta mot tex. RF-tips för det tar för mycket tid 11

12 Det skapar onyanserade poliser som i första hand inte vill hjälpa utan istället stjälpa. De ger alltid böter istället dör att tex. påpeka för en förare att han glömt att tända ljusen Det är att skjuta på sittande fågel. Bättre att jaga kriminella. Det är bara fel. Jag som polis vill kunna motivera varför en o-bot skall utfärdas. Att göra det för att det saknas 100 obotar vid årets slut är bara fel. Det är stressande och innebär oftast stora enstaka "trafik-dagar" för att blåsa och skriva av pinnarna för att uppnå målet. Syftet med att effektivisera uppfylls inte. Det ökar klyftan mellan polis och allmänhet. O-bot och LAU är endast 2 parametrar som uppfattas som mätbart. Hur mäter man ett samtal med en självmordsbenägen person? Drabbar bara "Svensson" Dålig kvalitet. Dålig förankring hos personal och allmänhet Effektiviteten borde mätas i antalet upptäckte RF, drog RF och inte som idag, bara "antal" utan krav på "kvalitet". Eftersom myndigheten bara mäter vissa saker så blir det orättvist. En polis kan vara väldigt duktig men har denne kanske tagit sig tid för en målsägare som varit utsatt för brott och gjort ett fantastiskt jobb så syns ändå inte detta i statistiken och han blir då en "dålig" polis. Ett positivt lau innebär avbruten kontroll och transport till station för fortsatt lagföring vilket innebär att patrullen missar fler utandningsprov. Statistiskt blir det bättre om jag kntrollerar nyktra förare Fel fokus på "effektivitet". Kvantitet verkar vara viktigare. Värdesätter man inte annat förebyggande arbete? Fokus hamnar på kvantitetsproduktion istället för kvalitetsproduktion Fokus ligger inte på att minska brottsligheten eller lagföra utan endast att blåsa så många som möjligt. Fokus är bara på kvantitet. Cheferna pratar om att det ska vara kvalitet också men så är det inte i praktiken Jag tror att man missar andra förebyggande åtgärder om man fokuserar på "pinnar" Kvalitet istället för kvantitet Om synlighet är syftet funkar det med mängdblås men för att ta rattfylla krävs "prickskytte" Pinnjakt i form av kvantitet känns meningslöst. Bättre är i så fall att inrikta LAU-blåsen på hårda hot spots Pinnjakt är bara för statistik, så att chefer kan visa upp att poliser är effektiva, leder bara till att LAU-kontroller sätts upp hur som helst för att de höga målen ska nås. Det är ett politiskt instrument Pinnjakten är cynisk och förödande för polismannens självständiga tänkande (att istället stå på rätt plats vid rätt tid). Dessutom uppmuntras de psykopater inom kåren som älskar att rapportera och jävlas med allmänheten. Pinnjakten är inte kopplad till något kvalitetsmål. T.ex. finns inget krav på att t.ex. x % av LAU-proven ska vara positiva. Därför behöver man inte fundera på när och var de utförs Polisarbetet i yttre tjänst består till en större del av andra arbetsuppgifter, t.ex. misshandel, dödsfall etc. som ej går att mäta på samma sätt som skrivna obot etc. Risken att det blir tävling och de viktiga arbetsuppgifterna glöms bort. Polisen har större ansvar - inte bara "mätbara" pinnar. Satsa lika mycket på narkotika. I dagsläget uppmuntrar chefen ordningspolisen att jaga pinnar Stundom ogenomtänkt "häxjakt" på pinnen blir viktigare än effekten Står på ställen för att få kvantitet, inte rattfyllor. Rattfyllor tar tid dvs. mindre blås! Vill hellre punkta rattfyllerister. Pinnjakten gillar jag inte. Hellre en rattfylla än hundra blås tvärt emot arbetsgivarens intentioner. Yngre kollegor rapporterar för allt. Det handlar om "svenssons" som i största allmänhet hjälper oss. Det kommer allt få en negativ innebörd om man rapporterar för mindre trafikförseelser. YRKESSTOLTHET är en benämning som gör att det behövs inte någon pinnjakt. 12

13 3.1.2 Syn på risker med pinnjakten % 100 Andel poliser som anser att pinnjakten medför en risk att... - Bas: samtliga Polisförbundets medlemmar poliser hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än poliser vid trafikkontroller ställer sig på stora vägar mer komplicerade ärenden för att nå upp till uppsatta mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre mål vägar för att nå upp till uppsatta mål Ja, stor risk Ja, viss risk Nej, ingen risk Vet ej 31 % av medlemmarna anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, för att nå upp till uppsatta mål, hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden och 58 % anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål. På nästföljande sidor redovisas jämförelser med resultaten från tidigare undersökningar och på sidorna efter det redovisas resultaten inom olika undergrupper. Resultaten inom olika undergrupper visar bland annat att framföra allt äldre poliser anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, för att nå upp till uppsatta mål, hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden. 13

14 % 100 Anser du att pinnjakten kan medföra en risk att poliser hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden för att nå upp till uppsatta mål? - Bas: samtliga Polisförbundets medlemmar Ja, stor risk Ja, viss risk Nej, ingen risk Vet ej 31 % av medlemmarna anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, för att nå upp till uppsatta mål, hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden. Resultaten har endast förändrats marginellt sedan 2008 års undersökning. 14

15 % 100 Anser du att pinnjakten medför en risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål? - Bas: samtliga Polisförbundets medlemmar Ja, stor risk Ja, viss risk Nej, ingen risk Vet ej 58 % av medlemmarna anser att pinnjakten medför en stor risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål. Resultaten har endast förändrats marginellt sedan 2008 års undersökning. På nästa sida redovisas resultat för olika undergrupper. 15

16 Resultat inom olika undergrupper Anser du att pinnjakten kan medföra en risk att poliser hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden för att nå upp till uppsatta mål? - Bas: samtliga (%) Antal svar Ja, stor risk Ja, viss risk Nej, ingen risk Vet ej Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Rikspolisstyrelsen Storstad Större kommun Mellanstor kommun Liten kommun Kvinnor Män år år år år år eller äldre Polis i 0-5 år Polis i 6-15 år Polis i mer än 15 år Polis i yttre tjänst Polis i inre tjänst Chef Ej chef Totalt

17 Resultat inom olika undergrupper Anser du att pinnjakten medför en risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål? - Bas: samtliga (%) Antal svar Ja, stor risk Ja, viss risk Nej, ingen risk Vet ej Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Rikspolisstyrelsen Storstad Större kommun Mellanstor kommun Liten kommun Kvinnor Män år år år år år eller äldre Polis i 0-5 år Polis i 6-15 år Polis i mer än 15 år Polis i yttre tjänst Polis i inre tjänst Chef Ej chef Totalt

18 3.1.3 Pinnjakten och lönesättning % 100 Pinnjakten och lönesättning: Andel poliser som... - Bas: samtliga Polisförbundets medlemmar har haft lönesamtal med sin arbetsgivare de senaste 12 månaderna känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på arbetsplatsen 12 anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning (under förutsättning att systemet med pinnjakten används) % av medlemmarna anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning (under förutsättning att systemet med pinnjakten överhuvudtaget används). 23 % av medlemmarna känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på deras arbetsplats. 49 % av medlemmarna har haft lönesamtal med sin arbetsgivare de senaste 12 månaderna. Jämfört med 2008 års undersökning har resultaten på samtliga ovanstående frågor förändrats relativt klart. Detta gäller inte minst andelen poliser som haft lönesamtal de senaste 12 månaderna (49 % jmf med 28 %). Men resultaten visar även att en ökad andel medlemmar känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på deras arbetsplats (23 % jmf med 18 %) samt att en ökad andel medlemmar anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning (12 % jmf med 8 %). På nästa sida redovisas resultat för olika undergrupper Bland annat kan man utläsa att 23 % av de medlemmar som har en chefs-/ledningsbefattning anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättning, medan 7 % bland övriga poliser anser detta. 18

19 Resultat inom olika undergrupper haft något lönesamtal med Antal svar sin arbetsgivare (gäller första de senaste kolumnen) 12 månaderna (Bas: samtliga medlemmar) Andel poliser som känner till att arbetsgivaren använt resultaten av pinnjakten som underlagför lönesättningen på arbetsplatsen anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag vid lönesättning (under förutsättning att systemet med pinnjakten används, Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Rikspolisstyrelsen Storstad Större kommun Mellanstor kommun Liten kommun Kvinnor Män år år år år år eller äldre Polis i 0-5 år Polis i 6-15 år Polis i mer än 15 år Polis i yttre tjänst Polis i inre tjänst Chef Ej chef Totalt

20 3.1.4 Hur kan man mäta polisarbetet på ett effektivt sätt? Samtliga medlemmar gavs möjlighet att genom fritextsvar beskriva hur de anser att man skulle kunna mäta effektiviteten i polisarbetet på ett bättre sätt än genom pinnjakten. De mest frekvent förekommande svaren med konkreta alternativa mätmetoder innehåller förslag på medborgarundersökningar, brottsofferundersökningar och analyser av brottstatistik. Hur skulle man kunna mäta effektiviteten i polisarbetet på ett bättre sätt (än pinnjakten )? illustrativa fritextsvar 1: redovisa vad som skett under arbetspasset. 2: granskning HR, sammanställning Allmänheten borde avgöra angående bemötande, förtroende, handläggningstid av ärende Allmänheten vill nog hellre att vi klarar av brott än rapporterar 10 som inte använt bilbälte, varför måste allt mätas? Allt måste inte mätas, kan ex vara minskad brottslighet i ett specifikt område Allt är inte mätbart. Vi skulle bli effektivare om vi hängde med i dagens teknik, kortare avrapporteringstider. Nu är det alldeles för många program och olika * Antal anmälningar, uppklarade brott, antal träffar på fingeravtryck eller DNA från brottsplatser eller varför inte konsumentindex Antal förhör, brottsanmälningar Antal inkomna ärenden mot antal väckta åtal/lagakraft vunna domar Antalet rattfyllor i förhållande till "utblås", vilket kan översättas till alla moment inom polisen Att allmänheten känner trygghet och förtroende för polisen. Att brottsligheten minskar. Att cheferna hinner se och träffa sin personal så mycket, så de kan skatta sig en egen uppfattning. Istället för att gå på möten Att få ut statistik av "storm-systemet" samt enkäter hos allmänheten Bra chefer som vet vad man gör. Samt mål som är kortare efter lokala förutsättningar. Bra fråga. Till att börja med behöver vi ett ledarskap värt namnet. De "pajasar" vi har idag saknar tyvärr både verklighetsförankring samt sunt förnuft. Vi behöver inte fler inkompetenta ja-sägare inom polisen. Brottskurvestatistik, medborgarenkäter mm Brottsutvecklingen (statistik) kvalitativ mätning av insatser. Bättre engagerade arbetsledare som inser värdet av personlig kännedom och faran med "pinnjakt" Det måste finnas ett yttre befäl, närmaste chefen som har god kännedom om sin egen personal och ser vad de går för och ser till helheten av vad en polis gör och hur han utför arbetet Det är nog svårt. Stort och många gånger omätbart arbete pågår inom polisen. Som jag förstår är Sverige ett av få länder som mäter polisens effektivitet eller försöker mäta Det är svårt att mäta hur mycket inbrott och trafikförseelser man har förhindrat bara genom att synas Det är svårt att mäta resultat av polisarbete. Är man bättre polis för att man gjort många LAUblås? Effektivitet mäts idag med statistik = helt fel. Ta in allmänhetens uppfattning och vad de förväntar sig av polisens arbete, politiker bör få bättre info om var pengar saknas. Effektiviteten av polisarbetet är inte antalet rapporter utan den effekt denna har på de problem man vill lösa. Undersök om insatser påverkar i rätt riktning t.ex. genom trygghetsmätningar. En kombination av kvantitativa o kvalitativa mål. Idag mäts i praktiken bara kvantitativa mål En samlad grupp av arbetsledare måste ha utrymme att bedöma vilka som utför bra/dåligt arbete utan pinnjakt! Vi poliser har faktiskt ofta egna idéer om bra arbetsmetoder. Engagerad ledare som ser sin personal 20

21 Ett bra bemötande kan vara brottspreventivt. Hur mäter man det? Svårt att mäta ett bra polisarbete. Är medborgarna nöjda, har anmälda brott sjunkit är nog ändå bästa måttstocken Ett komplement kanske kunde vara djupintervjuer slumpmässigt med personer Exempelvis sätta ett högre mål på antal positiva blås. Och därmed få riktade kontroller. Därefter är det upp till arbetsledaren att se om medarbetarna är effektiva Fråga allmänheten Genom att "chefen" engagerar sig i varje individ, då vet man vad varje arbetare presterar. Genom att arbetsledarna lämnar skrivbordet och finns tillsammans med personalen. Genom att göra tätare och tydliga mätningar av vad allmänheten tycker och uppfattar. Nöjdhetsmätningar och trygghetsmätningar Går det att mäta hur effektiva vi varit när man stått utanför krogen en hel natt och förebyggt brott, inget har hänt. Går ej att mäta Helhetsmål, bedömningar, omdömen, trygghetsmätningar Jag tror att allmänhetens nöje/missnöje kan vara att sätt att mäta polisens arbetsmetoder Kvalitetskontroll på utfört arbete Låt allmänhetens uppfattning ligga till grund Medborgarenkäter Mäta och mäta? Lägg mer fokus på brottsoffer, förebyggande, prata med folk o rapportera mindre dvs. skapa trivsel o ömsesidigt förtroende. O-bot är det mest effektiva avseende att öka lagföringen. Om man utgår från pinnjakten så kan man t.ex. få bonuspinnar för t.ex. en lagförd rattfyllerist. Räkna t.ex. en rattfylla som 20 pinnar Ta dit externa observatörer. Till viss del måste pinnjakten användas Undersökningar och intervjuer bland medborgare, polis, åklagare, domstol med flera Undvik att mäta med typ "pinnjakten". Lyssna på allmänheten istället, sunt bondförnuft Viktigt med bra 1:a handsåtgärder och snabb handläggning av anmälningar där det finns uppgifter att arbeta med. Då höjs uppklarningsprocenten. Vårt system med PKC och bristfälliga anmälningar gagnar inte effektiviteten 21

22 4. Frågeformulär Notera: resultaten i denna rapport baseras på frågorna 1-15 i detta frågeformulär som skickades ut till Polisförbundets medlemmar. A) Om dig 1) Kön: 1 Kvinna 2 Man 2) Hur gammal är du? år år år år 5 60 år eller äldre 3) Hur många år har du arbetat som polis? 1 Mindre än 1 år år år år 5 Mer än 15 år 4) Arbetar du huvudsakligen i yttre eller inre tjänst? 1 Yttre tjänst 2 Inre tjänst 5) Har du en chefs-/ledarbefattning inom polisen idag? 1 Ja 2 Nej 6) Inom vilken polismyndighet arbetar du? 1 Blekinge 9 Kronoberg 17 Västernorrland 2 Dalarna 10 Norrbotten 18 Västmanland 3 Gotland 11 Skåne 19 Västra Götaland 4 Gävleborg 12 Stockholms län 20 Örebro län 5 Halland 13 Södermanland 21 Östergötland 6 Jämtland 14 Uppsala län 22 Rikspolisstyrelsen 7 Jönköping län 15 Värmland 23 Säkerhetspolisen 8 Kalmar län 16 Västerbotten 24 Ekobrottsmyndigheten Annan myndighet: 7) I vilken ort/kommun arbetar du huvudsakligen? 1 Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö) 2 Större kommun (över invånare) 3 Mellanstor kommun ( invånare) 4 Liten kommun (under invånare) 22

23 B) Arbetsmetoder inom polisen 8) På senare år har det pågått en diskussion om den mätmetod inom polisen som kallas pinnjakt, som bland annat innefattar utfärdande av ordningsböter och LAU (Lagen om alkoholutandningsprov). Anser du att pinnjakten är ett bra sätt att öka effektiviteten inom polisen? 1 Ja Om ja, gå till fråga 10 2 Nej 3 Vet ej Om vet ej, gå till fråga 10 9) Av vilken anledning anser du att pinnjakten inte är ett bra sätt att öka effektiviteten? 10) Anser du att pinnjakten kan medföra en risk att poliser hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden för att nå upp till uppsatta mål? 1 Ja, stor risk 2 Ja, viss risk 3 Nej, ingen risk 4 Vet ej 11) Anser du att pinnjakten medför en risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål? 1 Ja, stor risk 2 Ja, viss risk 3 Nej, ingen risk 4 Vet ej 12) Hur skulle man kunna mäta effektiviteten i polisarbetet på ett bättre sätt? 13) Har du haft något lönesamtal med din arbetsgivare de senaste 12 månaderna? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 14) Känner du till om din arbetsgivare använt resultaten av pinnjakten som underlag för lönesättningen på din arbetsplats? 1 Ja, det har arbetsgivaren gjort 2 Nej, det har arbetsgivaren inte gjort 3 Vet ej 15) Under förutsättning att systemet med pinnjakten används, anser du att arbetsgivaren bör använda resultaten av pinnjakten som underlag vid lönesättning? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 23

24 C) Uppfattning om Polisförbundet 16) För varje värdeord nedan ställs två frågor (16a och 16b). Svara genom att markera med två kryss per rad. 16a) Uppfattar du att 16b) Hur viktigt är det att Polisförbundet är detta? Polisförbundet är detta? (svara ja eller nej gällande (betygsätt varje värdeord varje värdeord) med ett betyg på skalan 1-5) Inte alls Mycket Ja Nej viktigt viktigt a) Förändringsbenäget b) Omtänksamt c) Öppet d) Traditionellt e) Lyhört f) Pådrivande g) En stark röst h) Synligt i) Decentraliserat j) Aktivt k) Nyskapande l) Enigt m) Demokratiskt n) Trovärdigt o) Etiskt trovärdigt D) Kontakt med fackliga företrädare 17) Har du haft kontakt med någon facklig företrädare gällande någon facklig fråga de senaste 12 månaderna? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Ja, med facklig företrädare på arbetsplatsen (plats-/enhetsombud eller motsvarande) 2 Ja, med en facklig företrädare som sitter i en lokal styrelse i mitt län 3 Ja, med en facklig företrädare som arbetar centralt, dvs. någon som arbetar på Polisförbundets kansli eller som sitter i förbundsstyrelsen 4 Nej Om nej, gå till fråga 20 5 Vet ej Om vet ej, gå till fråga 20 Fråga skall endast besvaras om du i fråga 17 uppgivit att du haft kontakt med en facklig företrädare de senaste 12 månaderna. 18) Om ja på fråga 17, genom vilka av nedanstående informationskanaler har du haft kontakt med fackliga företrädare de senaste 12 månaderna? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Via telefon 2 Via samtal på arbetsplatsen 3 Via GroupWise 4 Via brev 5 Genom medlemsmöte 6 Genom årsmöte 24

25 19) Nedan ställs två frågor (19a och 19b) gällande din kontakt med fackliga företrädare de senaste 12 månaderna. 19a) Vilka fackliga frågor har 19b) Anser du att den fackliga du pratat om med fackliga företrädaren gav dig den företrädare de senaste information du behövde i ämnet? 12 månaderna? (gradera de områden som du markerat (svara ja eller nej gällande ja i fråga 19a) varje område/ämne) Fick bristfällig Blev relativt Blev mycket information väl informerad väl informerad Ja Nej i ämnet i ämnet i ämnet a) Lön b) Arbetstid c) Pension d) Ersättning till gravida poliser e) Jämställdhetsärende f) Mångfaldsärende g) Tillsättningsärende h) Personalansvarsnämnden i) Rättshjälp j) Försäkringar k) Arbetsmiljö l) Annat m) Totalomdöme gällande info från den fackliga företrädaren E) Frågor om Polisförbundet utveckling av polisrollen 20) I vilken utsträckning anser du att Polisförbundet centralt bidrar till en utveckling av polisrollen och polisorganisationen? 1 I stor utsträckning 2 I viss utsträckning 3 Praktiskt taget inte alls 4 Vet ej 21) I vilken utsträckning anser du att Polisförbundet lokalt (dina lokala fackliga företrädare) bidrar till en utveckling av polisrollen och polisorganisationen? 1 I stor utsträckning 2 I viss utsträckning 3 Praktiskt taget inte alls 4 Vet ej F) Frågor om Polisförbundet trygga arbetsplatser 22) Anser du att dina centrala fackliga företrädare bidrar till trygga arbetsplatser? 1 I stor utsträckning 2 I viss utsträckning 3 Praktiskt taget inte alls 4 Vet ej 23) Anser du att dina lokala fackliga företrädare bidrar till trygga arbetsplatser? 1 I stor utsträckning 2 I viss utsträckning 3 Praktiskt taget inte alls 4 Vet ej 25

26 G) Frågor om avtalsrörelsen ) Känner du till att Polisförbundet just nu genomför en intern kampanj / förankringsprocess för att fånga upp medlemmarnas åsikter inför avtalsrörelsen 2010? 1 Ja 2 Nej - Om nej, gå till fråga 26 3 Vet ej - Om vet ej, gå till fråga 26 25) Om ja på fråga 24, genom vilken/vilka informationskanaler fick du reda på att Polisförbundet genomför denna interna kampanj för att fånga upp medlemmarnas åsikter inför avtalsrörelsen 2010? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Via en inbjudan från min fackliga företrädare 2 Via planscher i polishuset 3 Via Polistidningen 4 Via Polisförbundets webbplats ( 5 Via utskick på GroupWise 6 Via Intrapolis 7 Genom en kollega 8 På annat sätt: 26) Har du deltagit i Polisförbundets förankringsprocess inför avtalsrörelsen 2010? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Ja, jag har varit på ett medlemsmöte och grupparbetat kring ett antal frågor 2 Ja, jag har varit på en arbetsplatsträff och grupparbetat kring ett antal frågor 3 Ja, jag har besvarat ett antal frågor via GroupWise / Intrapolis 4 Ja, jag har besvarat ett antal frågor via en folder som låg i mitt postfack 5 Ja, jag har besvarat ett antal frågor via en folder som låg på fikabordet 6 Ja, jag har besvarat ett antal frågor via Polisförbundets sida på Facebook 7 Ja, annat sätt 8 Nej, men jag kommer att delta i ett förankringsmöte inom kort 9 Nej Besvara fråga 27 endast om du kryssat för svarsalternativt nej (svarsalternativ 9) på fråga ) Om nej (svarsalternativ 9) på fråga 26, av vilken anledning har du inte deltagit i förankringsprocessen? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Jag har arbetat när facket bjudit in till möte 2 Jag har inte haft möjlighet att gå på mötet av privata skäl 3 Jag har inte hunnit svara på GroupWise 4 Jag är inte speciellt intresserad av att påverka avtalsrörelsen 5 Jag tror inte jag kan påverka avtalsrörelsen i speciellt stor utsträckning 6 Annan anledning, nämligen: 7 Vet inte Besvara fråga 28 endast om du i fråga 26 kryssade för att du deltagit i ett medlemsmöte / på en arbetsplatsträff (svarsalternativ 1 och/eller 2). 28) Om du har deltagit på ett medlemsmöte/arbetsplatsträff, hur upplevde du förankringsmaterialet? Bedöm på den 5-gradiga skalan. 1 1 = Mycket dåligt = Mycket bra 6 Vet ej 26

27 Besvara fråga 29 endast om du i fråga 26 kryssade för att du svarat på ett antal frågor om avtalsrörelsen via GroupWise / Intrapolis 29) Om du har svarat på ett antal frågor om avtalsrörelsen via GroupWise / Intrapolis, hur upplevde du förankringsmaterialet/frågorna? Bedöm på den 5-gradiga skalan. 1 1 = Mycket dåligt = Mycket bra 6 Vet ej 30) Anser du att det är en bra eller dålig metod för Polisförbundet att fånga upp medlemmarnas åsikter via: Vänligen sätt ett kryss på varje rad. Bra Dålig Vet ej a) Medlemsmöte? b) GroupWise / Intrapolis? c) Folder på fikabordet? d) Facebook? H) Erfarenheter från andra utbildningar/arbeten 31) Har du läst på högskole-/universitetsnivå? Observera att polisutbildningen i formell mening inte räknas som en högskole-/universitetsnivå. 1 Ja 2 Nej - Om nej, gå till fråga 37 32) Läste du på högskole-/universitetsnivå innan du påbörjade din utbildning som polis? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Ja, examen i juridik 2 Ja, examen i ekonomi 3 Ja, examen i statsvetenskap 4 Ja, examen i annat ämne, nämligen: 5 Ja, 60 poäng eller mer, men har ingen examen 6 Ja, mindre än 60 poäng 7 Nej 33) Har du läst på högskole-/universitetsnivå efter att du blev klar polis? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Ja, examen i juridik 2 Ja, examen i ekonomi 3 Ja, examen i statsvetenskap 4 Ja, examen i annat ämne, nämligen: 5 Ja, 60 poäng eller mer, men har ingen examen 6 Ja, mindre än 60 poäng 7 Nej Om nej, gå till fråga 35 27

28 34) Om ja på fråga 33, av vilken anledning valde du att läsa på högskolan/universitet efter att du blev klar polis? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Polisutbildningen förberedde mig inte tillräckligt väl inför mitt yrke som polis 2 För att det är en fördel med högskolestudier om man vill avancera inom Polisen 3 Brist på vidareutbildning gjorde att jag ville förkovra mig på egen hand 4 För min personliga utveckling 5 Ville avsluta en redan påbörjad utbildning 6 Annan anledning: Besvara fråga endast om du har någon form av högskole-/universitetsutbildning. 35) Har du nytta av dina högskolestudier i ditt yrke som polis? 1 Ja, stor nytta 2 Ja, viss nytta 3 Nej, praktiskt taget inte alls 36) Anser du att din arbetsgivare tar till vara dina akademiska kunskaper? 1 Ja, i stor utsträckning 2 Ja, i viss utsträckning 3 Nej, praktiskt taget inte alls Om nej eller i viss utsträckning, hur skulle din arbetsgivare bättre kunna ta till vara dina akademiska kunskaper? 37) Har du arbetat med något annat innan du blev färdig polis? Notera: med arbete avser vi inte sommarjobb och praktik. Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Ja, inom vården 2 Ja, inom skolan 3 Ja, inom barnomsorgen 4 Ja, inom bevakningsbranschen 5 Ja, som egen företagare 6 Ja, som ekonom 7 Ja, som civilingenjör 8 Ja, som statsvetare 9 Ja, som jurist 10 Ja, som något annat: 11 Nej Om nej, gå till fråga 39 38) Anser du att din arbetsgivare tar till vara dina kunskaper från ditt tidigare yrke? 1 Ja, i stor utsträckning 2 Ja, i viss utsträckning 3 Nej Om nej eller i viss utsträckning, hur skulle din arbetsgivare bättre kunna ta till vara dina kunskaper från ditt tidigare yrke? I) Personalansvarsnämnden 39) Har du blivit anmäld för tjänstefel någon gång? 1 Ja och mitt ärende hamnade i personalansvarsnämnden 2 Ja, men mitt ärende hamnade inte i personalansvarsnämnden gå till fråga 42 3 Nej Om nej, gå till fråga 42 28

29 Besvara fråga 40 och fråga 41 endast om du blivit anmäld för tjänstefel och ditt ärende hamnat i personalansvarsnämnden. 40) Hur upplever du att processen kring ditt ärende i personalansvarnämnden fungerade? Bedöm på den 5-gradiga skalan. 1 1 = Mycket dåligt = Mycket bra 6 Vet ej 41) Var du missnöjd med hur något av nedanstående fungerade kring ditt ärende i personalansvarnämnden? Du kan kryssa för flera svarsalternativ. 1 Tiden för handläggning 2 Stödet från arbetsgivaren 3 Stödet från facket 4 Något annat: 5 Nej, var inte missnöjd med något särskilt 42) Personalansvarsnämnden kan döma till tre disciplinära påföljder; avsked, löneavdrag eller varning. Anser du att dessa disciplinåtgärder är tillräckliga? 1 Ja, de är tillräckliga 2 Nej, Polisen skulle behöva ett system som innebär att man tillfälligt kan få sin polislegitimation indragen och i stället får arbeta med ickepolisiära uppgifter. 3 Vet ej 43) Händelser där en patient drabbats av en allvarlig skada eller utsatts för allvarliga risker i hälso- och sjukvården ska anmälas till Socialstyrelsen utav vårdgivaren. Denna regel kallas lex Maria. Utifrån en anmälan kan vårdgivaren sedan vidta de åtgärder som kan behövas för att händelsen inte ska inträffa igen. Vårdgivarna är också skyldiga att använda och sprida erfarenheter från negativa händelser och allvarliga tillbud i hälso- och sjukvården. Erfarenheterna är viktiga i det riskförebyggande arbetet, både i den verksamhet där händelsen inträffat och i andra verksamheter i hela landet. Anser du att man ska införa ett system liknande lex Maria för Polisen? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 44) Piloterna har ett lärande system som innebär att alla piloter varannan månad får en sammanfattning av sådant som gått fel när olika piloter har flugit. Syftet är att organisationen ska lära sig av misstagen och därmed öka säkerheten. Anser du att svensk polis bör införa ett liknande lärandesystem? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Tack för din medverkan! Posta enkäten i det bifogade svarskuvertet. 29