1 Bakgrund. Generaldirektören /758 INFORMATION. Stamnätstariffens utveckling

Transkript

1 SvK1000, v3.2, Generaldirektören /758 INFORMATION Stamnätstariffens utveckling Bakgrund Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen att elnättariffernas skälighet ska granskas i förväg istället för i efterhand. Det medför att Energimarknadsinspektionen (EI) fastställer hur stora intäkter som regionala och lokala elnätföretag får ha. Dessa intäktramar fastställs för en fyraårsperiod. Innevarande period sträcker sig fr.o.m t.o.m EI fastställer även en intäktsram för Svenska Kraftnät men denna gäller endast för ett år i taget. Vid beräkningen av intäktsramarna ingår prognoser för s.k. opåverkbara kostnader, till vilka bl.a. hör kostnaderna för överliggande nät (t.ex. stamnätet). Det är därför problematiskt att Svenska Kraftnät har en annan tidshorisont än övriga nätföretag. För att underlätta region- och lokalnätsföretagens uppskattning av de opåverkbara kostnaderna och för att EI ska kunna följa upp desamma har inspektionen bett Svenska Kraftnät att offentliggöra en prognostiserad utveckling av stamnätstariffen för hela fyraårsperioden. Svenska Kraftnät offentliggör härmed den efterfrågade informationen. Det ska dock noteras att Svenska Kraftnäts verksamhet bedrivs under särskilda förutsättningar med årliga regleringsbrev och årsvisa bemyndiganden. En flerårig prognos för stamnätstariffens utveckling är bl.a. mot denna bakgrund behäftad med betydande osäkerheter. Därtill kommer att flera av de poster som har stor och direkt påverkan på affärsverkets 1/28

2 resultat är mycket svårprognostiserade. Till sådana poster hör kapacitetsavgifter, mothandelskostnader, förlustelpriser samt tidpunkt för drifttagning av stora investeringar. Svenska Kraftnät vill därför understryka att de siffror som presenteras för åren 2014 och 2015 är en uppskattning som endast utgör en indikation på stamnätstariffens förväntade utveckling. Siffrorna bygger, som beskrivs senare i rapporten, på en mängd antaganden och på den information som f.n. finns tillgänglig. Den slutliga tariffen för respektive år kan således komma att avvika från de nivåer som presenteras. För att kunna göra en prognos av kommande års stamnätstariffer krävs också att den övergripande strukturen slås fast och att det är klart hur eventuella ändrade avgiftsnivåer ska fördelas mellan olika kollektiv, d.v.s. mellan producenter och förbrukare, samt hur den geografiska differentieringen kommer att se ut. I praktiken handlar det om att skapa långsiktiga villkor på marknaden. Kapitel 2 beskriver tariffens struktur och utveckling i detalj. 2 Tariffens struktur och utveckling Svenska Kraftnäts syn är att tariffstrukturen bör utvecklas utifrån data som analyseras för flera år. Olika marknadsförutsättningar bör analyseras över en längre tid för att ge ett bra underlag för bedömning av en ny tariffstruktur. Av den anledningen, men även utifrån den önskan som framförts av EI, avser Svenska Kraftnät att i allt väsentligt bibehålla stamnätstariffens nuvarande struktur fram t.o.m Inför 2013, men även för åren 2014 och 2015, är bedömningen att några förändringar inte behöver göras i stamnätstariffens grundläggande struktur. Däremot kan de årliga översynerna av stamnätstariffen komma att medföra justeringar av olika kompontenter i tariffen. Nedan redovisas de överväganden och bedömningar som har gjorts inom verket. De har delgivits och behandlats i Svenska Kraftnäts Elmarknadsråd och har godkänts av Svenska Kraftnäts styrelse den 29 maj Effektavgiftens geografiska differentiering Effektavgiften, som är en av två avgifter i stamnätstariffen, ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att driva, underhålla och bygga ut stamnätet. Den baseras på årliga 2/28

3 kapacitetsabonnemang för inmatning respektive uttag. Effektavgiften är geografiskt differentierad, vilket innebär att avgiften för inmatning är högre i norr än i söder medan det omvända gäller för uttag. Syftet med den geografiska differentieringen är att ge styrsignaler till aktörerna för en långsiktigt kostnadseffektiv utbyggnad av stamnätet. Samtidigt innebär införandet av elområden ett relativt högre elspotpris i södra Sverige jämfört med norra delen av landet. Elområdesreformen får således till följd att börshandelns styrsignaler till marknaden delvis samvarierar med de styrsignaler som ges via stamnätstariffens geografiska differentiering. Svenska Kraftnät beslutade därför i maj förra året att minska den geografiska differentieringen i effektavgiften med 25 procent fr.o.m Införandet av elområden syftar i första hand till att kortsiktigt hantera flaskhalsar i nätet. Genom att elområdena är definierade med geografiska gränser vid flaskhalsarna hanteras nätets kapacitetsbegränsningar implicit av marknaden. Elpriset sjunker på överskottssidan av flaskhalsen, medan det stiger på underskottssidan. Om detta leder till att vissa elområden blir lågprisområden och andra högprisområden kommer det i ett längre perspektiv att indikera var produktion respektive för brukning bäst bör förläggas. Prisskillnaderna kommer inte enbart att vara en konsekvens av de nätmässiga förutsättningarna utan påverkas även av aktörernas agerande. Det motiverar att tariffen även framgent bidrar till att ge långsiktiga styrsignaler. I dagsläget är verkets bedömning att det inte finns underlag för att dra några långtgående slutsatser av de prisskillnader som uppstått till följd av elområdesindelningen. Avsikten är därför att bibehålla dagens geografiska differentiering under resten av tillsynsperioden, dvs. fram t.o.m Därefter får en förnyad analys göras av elområdesreformens inverkan och effektavgiftens differentiering inför den tillsynsperiod som påbörjas Effektavgiftens fördelning Svenska Kraftnät har fr.o.m korrigerat fördelningen mellan inmatning och uttag i effektavgiften så att en större andel betalas av producenter. Tidigare betalade förbrukarna ca 75 procent av effektavgiften och producenterna ca 25 procent. Den relationen är nu i stället ungefär Utbyggd vindkraft, effekthöjningar i kärnkraftverken och nya utlandsförbindelser med ökade exportmöjligheter medför stora investeringar i stamnätet. Dessa investeringar gynnar främst producentkollektivet, vilket var motivet bakom den höjda producentandelen. 3/28

4 Producenternas andel av effektavgiften kan komma att öka ytterligare i takt med att framför allt utbyggnaden av vindkraft och utlandsförbindelser intensifieras. 2.3 Energiavgiftens differentiering Energiavgiften, den andra avgiften i stamnätstariffen, finansierar Svenska Kraftnäts inköp av el för att täcka de förluster som uppkommer vid överföringen på stamnätet. Sedan införandet av elområden köps denna förlustkraft i det elområde där förlusterna har uppkommit. Eftersom Svenska Kraftnät eftersträvar en kostnadsriktig energiavgift bör eventuella prisskillnader mellan elområdena därför återspeglas i energiavgiften. I år görs därför ett påslag med 10 kronor per MWh på elpriset i energiavgiften i SE3 och SE4 jämfört med SE1 och SE2. Under det första halvåret med elområden har från tid till annan uppstått prisskillnader mellan SE1 tillsammans med SE2 relativt SE3 respektive SE4. Inför 2013 har Svenska Kraftnäts styrelse därför beslutat att SE3 och SE4 bör få egna priser per MWh för att bättre spegla den verkliga förlustkostnaden för respektive område. För perioden förutsätts elpriset i energiavgiften för SE3 ligga 5 kronor per MWh högre än i SE1 och SE2, i elområde SE4 blir priset 10 kronor per MWh dyrare än i SE3. 3 Investeringarna Svenska Kraftnät har gått från att vara ett förvaltande nätföretag till ett som genomför omfattande investeringar. Sammantaget investerade Svenska Kraftnät i storleksordningen Mkr under sina första tio år. Därefter har investeringstakten successivt ökat. Höga klimatpolitiska ambitioner och fördjupad europeisk integration har i grunden förändrat förutsättningarna för Svenska Kraftnäts verksamhet. Under en överskådlig framtid kommer den årliga investeringstakten att ligga på en nivå i närheten av Mkr. I den senaste investerings- och finansieringsplan som Svenska Kraftnät lämnat till regeringen uppgick de planerade investeringarna till Mkr för treårsperioden /28

5 3.1 Finansiering av investeringarna Svenska Kraftnäts investeringar finansieras genom eget kapital lån i Riksgälden kapacitetsavgifter investeringsbidrag Det egna kapitalet genereras via intäkter från kunderna, främst på nätsidan. Dock behåller inte Svenska Kraftnät hela vinsten, utan en betydande del betalas in till statskassan. Som statlig myndighet lånar Svenska Kraftnät från Riksgälden. Affärsverket förutspår inga förändringar i detta hänseende men det är uppenbart att låneramen successivt kommer att behöva höjas. Enligt EU:s förordning (EG) 714/2009 ska kapacitetsavgifter användas antingen till att genom mothandel garantera att tilldelad kapacitet på utlandsförbindelserna är tillgänglig för marknaden eller till nätinvesteringar som ökar kapaciteten och sålunda bygger bort flaskhalsarna. Därtill ges även en möjlighet att fondera medel samt undantagsvis att efter godkännande av EI sänka nättariffen. EU:s förordning gäller externa kapacitetsavgifter d.v.s. sådana som uppkommer på förbindelser till utlandet. Svenska Kraftnät kommer dock att tillämpa samma principer för interna kapacitetsavgifter. Mot bakgrund av att det relevanta perspektivet för elmarknaden är nordiskt, eller t.o.m. europeiskt, och att det är samma mekanism som ger upphov till intäkterna bör de interna kapacitetsavgifterna användas på motsvarande sätt som de externa. Investeringsbidrag kan i vissa särskilda fall erhållas från det europeiska samarbetet. Ett exempel på det är NordBalt-kabeln som delvis finansieras av EU. En vanligare typ av investeringsbidrag är dock de som erhålls från anslutande part vid ny elproduktion där investeringen inte har en kollektiv nytta, utan görs specifikt för den anslutande parten. 3.2 Investeringarnas inverkan på tariffutvecklingen Utvecklingen med markant ökade investeringsnivåer får självfallet konsekvenser för nättariffen (effektavgiften). Vilken höjning som de facto kommer att bli aktuell respektive år är svår att prognostisera, eftersom det finns beroenden till ett antal externa faktorer. Dessa utgörs framför allt av följande. 5/28

6 Tidpunkt för investeringens genomförande, vilken är beroende av tillståndsprocessen (samråd, EI:s handläggning, regeringens koncessionsprövning), upphandlingen och byggtiden. Räntekostnaderna avgörs av aktuell rörlig ränta i Riksgälden, vilken är svår att prognostisera på längre sikt. Kapacitetsavgifternas storlek. Dessa är mycket svåra att prognostisera. Ju mer kapacitetsavgifter som kan finansiera nätutbyggnaden, desto mindre finansiering krävs från nätkunderna. 4 Antaganden för större resultatposter Den prognostiserade stamnätstariffen för 2013 bygger på en relativt väl avvägd budget för nästa år. De beräknade avgiftsnivåerna är sannolikt de som kommer att föreslås affärsverkets styrelse inför tariffbeslutet den 27 september 2012, men det går inte att utesluta att mindre korrigeringar kan bli nödvändiga. Motsvarande siffror för åren 2014 och 2015 är däremot betydligt mer osäkra. Med längre planeringshorisonter följer större osäkerheter. Detta blir särskilt påtagligt vid uppskattning av tidpunkterna för drifttagning av kommande investeringar och därmed för aktiveringen av motsvarande avskrivningar. För energiavgiften gäller att förlustpriset bara är säkrat (med elterminer) till en mindre andel, vilket medför att själva kärnan i avgiften blir svår att uppskatta. De antaganden som gjorts för dessa två år redovisas nedan. För merparten poster har dock inte tillförlitliga siffror funnits att tillgå, varför dessa i stället räknats upp från 2013 års nivå med ett index om tre procent. För fullständighets skull redovisas nivåer på stamnätstariffen för hela fyraårsperioden d.v.s. även för innevarande år. Eftersom prislistan för 2012 redan är beslutad och tilllämpas redovisas inga vidare antaganden för det året i följande avsnitt. 4.1 Avskrivningar och räntor Flera investeringsprojekt tas i drift under perioden Det medför att avskrivningarna kommer att öka. Samtidigt bedöms räntekostnaderna stiga p.g.a. av ett ökat lånebehov. Räntenivån antas ligga på två procent för 2013, två och en halv procent för 2014 och tre procent för /28

7 Under 2013 beräknas att 12 ledningar och sju stationer tas i drift. De motsvarar tillsammans en investering om ca Mkr. Detta tillsammans med redan befintliga anläggningar ger avskrivningar för året om ca 650 Mkr. Räntekostnaderna (netto) beräknas till ca 65 Mkr. Under 2014 antas att sex ledningar och åtta stationer tas i drift. De motsvarar tillsammans ett investerat belopp om ca 880 Mkr. Det medför att avskrivningarna för året antas öka till ca 715 Mkr. Räntekostnaderna (netto) beräknas till ca 95 Mkr. Under 2015 antas att 11 ledningar och sju stationer tas i drift. De motsvarar tillsammans ett investerat belopp om ca Mkr. Dessutom tillkommer här den nordsydliga delen av SydVästlänken, som ska tas i drift under första kvartalet 2015 och som då aktiverar ett belopp på ca Mkr. Det medför att avskrivningarna för året antas öka till ca 920 Mkr. Räntekostnaderna (netto) beräknas till ca 270 Mkr. 4.2 Mothandel och kapacitetsavgifter Införandet av elområden i Sverige har under det senaste halvåret indikerat ökade kapacitetsavgifter och minskade kostnader för mothandel. Bedömningen är att den ändringen kommer att vara fortsatt aktuell. För 2013 och 2014 uppskattas kapacitetsavgifterna till 400 Mkr och kostnaderna för mothandel till 50 Mkr. För 2015 är motsvarande siffror 350 Mkr för kapacitetsavgifter och fortfarande 50 Mkr för mothandeln. Det minskade beloppet för kapacitetsavgifter 2015 beror på att delar av SydVästlänken antas tas i drift under första kvartalet. Därmed minskar kapacitetsavgifterna mellan SE3 och SE4. Givet dessa förutsättningar täcks kostnaderna för mothandel av kapacitetsavgifter. Det återstående beloppet fonderas för framtida investeringar eller används för att hantera eventuellt ökad prisområdesrisk vid inköp av förlustel. 4.3 Personalkostnader Det omfattande investeringsprogrammet medför att antalet medarbetare på Svenska Kraftnät fortsätter att öka. Utöver indexökning för att hantera en generell kostnadsökning antas personalkostnaderna öka med fyra procent per år som en följd av nya rekryteringar. Det innebär att personalkostnaderna för nätverksamheten ökar med 50 Mkr till 2013, ytterligare 30 Mkr till 2014 och slutligen med 35 Mkr till /28

8 4.4 Inköp av förlustel Svenska Kraftnät upphandlar fr.o.m nätförluster på Nord Pool Spot AS i kombination med finansiell prissäkring på Nasdaq OMX Commodities. Det innebär att inköpskostnaden för Svenska Kraftnäts förlustel grundar sig på medelpriset av de tecknade terminskontrakten för respektive år. Därutöver tillkommer ett prispåslag för de risker och övriga kostnader som uppstår vid inköp av förlustel. Exempel på risker är prisområdesrisk, volymrisk, profilrisk, valutarisk och obalansrisk. Det genomsnittliga inköpspriset för förlustelen i samtliga elområden bedöms uppgå till ca 455 kronor per MWh inklusive påslag för Motsvarande pris för 2012 var ca 505 kronor per MWh. Det lägre inköpspriset följer direkt av lägre marknadspriser. I enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 2.3 ovan om kostnadsriktig energiavgift kommer SE3 och SE4 att möta ett högre elpris i energiavgiften än SE 1 och SE2. Under 2013 beräknas således detta pris bli 455 kronor per MWh för SE 1 och SE2, 460 kronor per MWh för SE3 och 470 kronor per MWh för SE4. Den prognostiserade förlustvolymen för 2013 bedöms uppgå till drygt 2,8 TWh och bygger på de senaste fem årens genomsnittliga volym. Men här ingår också att Svenska Kraftnät antas köpa in hälften av förlusterna på förbindelserna mot Finland (Fenno- Skan och AC-förbindelsen i norr) samt på SwePol Link, vilket inte ingick i beräknad förlustvolym inför Detta innebär en ökning med ca 0,1 TWh jämfört med För 2014 och 2015 antas det genomsnittliga inköpspriset vara ca 450 respektive 440 kronor per MWh inklusive påslag. Dessa priser baseras på dels priset på hittills säkrad volym, dels priset på de elterminer som finns att teckna för dessa år. Eftersom Svenska Kraftnät bara har säkrat en del av volymen för 2014 och en mindre del av volymen för 2015 är ovan angivna priser starkt beroende av terminsmarknadens förväntningar. Svenska Kraftnät inte har gjort några egna bedömningar av prisutvecklingen, utan baserar uppskattat inköpspris direkt på terminspriserna. Givet detta beräknas elpriset i energiavgiften 2014 till 445 kronor per MWh för SE1 och SE2, 450 kronor per MWh för SE3 och 460 kronor per MWh för SE4. För 2015 är motsvarande siffror 440, 445 och 455 kronor per MWh. Den prognostiserade inköpsvolymen för 2014 och 2015 antas vara på samma nivå som för Avkastningskrav Koncernen Svenska Kraftnät ska uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital om sex procent efter schablonmässigt avdrag för skatt. I enlighet med förordningen (EG) 8/28

9 714/2009 exkluderas kapacitetsavgifter som överstiger kostnader för mothandel och som inte nyttjas för en eventuell sänkning av nättariffen från resultaträkningen. För åren väntas räntabiliteten ligga kvar på sex procent. Nätverksamheten är den verksamhetsgren som till största delen bidrar till att uppfylla Svenska Kraftnäts avkastningskrav. Övriga verksamhetsgrenar antas bidra med sammanlagt med 37 Mkr respektive år. 4.6 Intäktsram För 2012 och 2013 har EI fastställt intäktsramar på Mkr respektive Mkr. Eftersom Svenska Kraftnäts intäktsramar beslutas årsvis finns dock inte motsvarande ramar godkända för åren 2014 och I det följande antas därför att intäktsramarna sätts tillräckligt höga för att tillåta den utveckling av investeringstakt och liknande som affärsverket förutspår. 5 Stamnätstariffen Den accelererade investeringstakten börjar alltmer synas i effektavgiften som prognostiseras öka under kommande tre år. Effekten för nätkollektivet som helhet mildras dock något av att priserna på elterminer för samma år indikerar att förlustel kommer att bli billigare än under 2012 och att energiavgiften därmed kan sänkas. Nedan anges de avgiftshöjningar och sänkningar som Svenska Kraftnät prognostiserar i Mkr och i procent. För att vara till nytta för nätföretagen för underliggande nät är det dock nödvändigt att omvandla dessa siffror till prislistor. Av den anledningen bifogar affärsverket sådana listor i bilagorna B, C och D. Det är dock av yttersta vikt att förstå att dessa listor endast översätter prognostiserade priser givet de uppskattningar som legat till grund för de ökningar och sänkningar som indikeras i avsnitten 5.1 och 5.2 nedan. Prislistorna har beräknats med hänsyn tagen till den tariffutveckling som beskrivits i kapitel 2. Det har också antagits att de förlustkoefficienter som används för att beräkna energiavgift i respektive anslutningspunkt förblir oförändrade för hela perioden För 2013 överensstämmer sannolikt den beräknade prislistan med vad som kommer att föreslås som beslut när Svenska Kraftnäts styrelse den 29 september ska fastställa tariffen för 2013, men det går inte att utesluta att mindre korrigeringar kan bli nöd- 9/28

10 vändiga. För 2014 och 2015 utgör prislistorna endast tidiga uppskattningar, vilka är behäftade med stora osäkerheter. För att täcka in hela tillsynsperioden bifogas även den nu gällande prislistan för 2012 som bilaga A. 5.1 Effektavgiften De antaganden och avvägningar som gjorts innebär att den intäktsökning för 2013 som ska genereras av effektavgiften beräknas uppgå till ca 135 Mkr. Det motsvaras av en procentuell ökning på ca 6,3 %. Ökningen beror till stor del på de stigande kostnader för personal och avskrivningar som följer av Svenska Kraftnäts ökande investeringstakt. Som redan nämnts är prognoserna för åren 2014 och 2015 behäftade med betydande osäkerheter. Likafullt är det tydligt att effektavgiften kommer att fortsätta öka under kommande år. Givet gjorda antaganden prognostiserar Svenska Kraftnät att den intäktsökning som ska genereras av effektavgiften för 2014 (relativt 2013) uppgår till ca 165 Mkr, motsvarande en avgiftshöjning med 7,3 %. För 2015 är motsvarande siffror ca 425 Mkr eller 17,7 %. Den stora ökningen för 2015 beror till stor del på markant ökade avskrivningar och räntekostnader. I Investerings- och finansieringsplanen angavs att effektavgiften behöver höjas med 5 % 2013 och därefter med 13 % per år för 2014 och Vid en första anblick kan det te sig som att de nivåer som nu presenteras utgör en betydande ändring i förhållande till investeringsplanen. Sett till en treårsperiod blir utfallet dock nästan exakt detsamma för avgiftsnivån Skillnaden följer i huvudsak av att utfallet för varje enskilt år påverkas mycket av ändringar i tidsplaner för investeringarna, vilket ofta ligger utanför Svenska Kraftnäts kontroll. Över en längre period jämnas dessa effekter av naturliga skäl ut. Det visar också tydligt hur svårt det är att göra exakta bedömningar flera år framåt i tiden och ger därmed en indikation på att angivna siffror anger riktning snarare än en absolut sanning. 5.2 Energiavgiften Den kostnadspost som påverkar energiavgiften är förlustel. Till följd av sjunkande priser för 2013 bedöms det genomsnittliga inköpspriset för förlustelen minska med 50 kronor per MWh. Med hänsyn tagen till styrelsens beslut om kostnadsriktighet gällande energiavgiften indikerar detta en sänkning av elpriset i energiavgiften med 45 10/28

11 kronor per MWh (-9,0 %) i SE1 och SE2, 50 kronor per MWh (-9,8 %) i SE3 och 40 kronor per MWh (-7,8 %) i SE4. För åren 2014 och 2015 baseras kostnaderna för förlustel på dels hittills säkrad volym, dels de terminspriser som finns att teckna för dessa år. Eftersom terminspriserna är relativt volatila är det sannolikt att kostnaden för förlustel för dessa år kommer att sättas baserat på helt andra nivåer när den ska beslutas. Med angivna förutsättningar antas att förlustelpriset fortsätter att sjunka under 2014 och Till 2014 beräknas en sänkning av elpriset i energiavgiften (relativt 2013 års nivåer) med tio kronor per MWh (-2,2 %) i samtliga elområden. Motsvarande siffra för 2015 (relativt 2014 års nivåer) är fem kronor per MWh (-1,1 %). 11/28

12 12/28

13 Bilaga A: Prislista 2012 Bilaga A: Prislista Effektavgift Energiavgift [SEK/kW] [%] [SEK/MWh] Anslutningspunkt Inmatning Uttag Elområde Förlustkoefficient Energiavgift Ajaure ,00 Alvesta ,40 Aros ,24 Arrie ,48 Avesta ,08 Bandsjö ,00 Barsebäck ,48 Beckomberga ,24 Blåsjön ,00 Boländerna ,24 Borgvik ,24 Botkyrka ,32 Breared ,40 Bredåker ,16 Bredäng ,32 Bågede ,00 Danderyd ,24 Degerforsen ,00 Dönje ,00 Edinge ,16 Ekbacken ,32 Finnslätten ,24 Forsmark ,00 Forsmo ,00 Forsse ,00 Forssjön ,08 Gardikfors ,00 Gejmån ,00 Glan ,24 Grundfors ,00 Gråska ,24 Gulsele ,00 Gäddede ,00 Hallstavik ,24 Harsprånget ,00 Havsnäs ,00 Hedenlunda ,24 Hemsjö ,48 13/28

14 Bilaga A: Prislista 2012 Himmeta ,24 Hisingen ,32 Hjälta ,00 Hofors ,08 Horndal ,08 Håtuna ,24 Hällby ,00 Hällsjö ,00 Häradsbo ,40 Högdalen ,32 Högåsen ,00 Hölleforsen ,00 Juktan ,00 Junsterforsen ,00 Juveln ,00 Järkvissle ,00 Järnvägsforsen ,00 Järpströmmen ,00 Järva ,24 Kalix ,00 Karlshamn ,48 Kattstrupeforsen ,00 Kilforsen ,00 Kimstad ,24 Kolbotten ,32 Kolstad ,32 Korsselbränna ,00 Krylbo ,08 Krångede ,00 Laforsen ,00 Lasele ,00 Letsi ,00 Ligga ,00 Lindbacka ,24 Lindhov ,32 Lindome ,24 Linnvasselv ,00 Ljusdal ,00 Långbjörn ,00 Långå ,00 Malsta ,24 Messaure ,00 Midskog ,00 Moforsen ,00 Moholm ,32 Moliden ,00 Morgårdshammar ,08 14/28

15 Bilaga A: Prislista 2012 Måby ,24 Mörsil ,00 Nacka ,32 Nybro ,40 Nämforsen ,00 Nässjö ,32 Näverede ,00 Ockelbo ,00 Olden ,00 Porjus ,00 Ramsele ,00 Repbäcken ,08 Ringhals ,24 Ritsem ,00 Rätan ,00 Sege ,48 Seitevare ,00 Simpevarp ,24 Skarpnäck ,32 Skogssäter ,32 Solberga ,32 Stackbo ,00 Stadsforsen ,00 Stalon ,00 Starfors ,08 Stenkullafors ,00 Stenkullen ,32 Stensjöfallet ,00 Storbäck ,00 Storfinnforsen ,00 Stornorrfors ,00 Stugun ,00 Svartbyn ,00 Svarthålsforsen ,00 Sveg ,00 Sällsjö ,00 Söderala ,00 Söderåsen ,48 Tenhult ,40 Timmersdala ,32 Tornehamn ,00 Torpshammar ,00 Trångfors ,00 Tuggen ,00 Turinge ,00 Tälle ,24 Uddebo ,32 15/28

16 Bilaga A: Prislista 2012 Untra ,08 Valbo ,00 Vallentuna ,24 Vaple ,00 Vargfors ,00 Vietas ,00 Värnamo ,32 Värtan ,24 Åker ,24 Ånge ,00 Åsele ,00 Älberg ,24 Överby ,24 16/28

17 Bilaga B: Beräknade priser 2013 Bilaga B: Beräknade priser Effektavgift Energiavgift [SEK/kW] [%] [SEK/MWh] Anslutningspunkt Inmatning Uttag Elområde Förlustkoefficient Energiavgift Ajaure ,48 Alvesta ,80 Aros ,04 Arrie ,56 Avesta ,68 Bandsjö ,64 Barsebäck ,56 Beckomberga ,04 Blaiken ,20 Blåsjön ,12 Boländerna ,04 Borgvik ,04 Botkyrka ,72 Breared ,80 Bredåker ,36 Bredäng ,72 Bågede ,84 Danderyd ,04 Degerforsen ,56 Dönje ,64 Edinge ,36 Ekbacken ,72 Ekhyddan ,04 Finnslätten ,04 Forsmark ,00 Forsmo ,56 Forsse ,56 Forssjön ,68 Gardikfors ,48 Gejmån ,48 Glan ,04 Grundfors ,20 Gråska ,04 Gulsele ,56 Gäddede ,48 Hallstavik ,04 Harsprånget ,84 17/28

18 Bilaga B: Beräknade priser 2013 Havsnäs ,56 Hedenlunda ,04 Hemsjö ,56 Himmeta ,04 Hisingen ,72 Hjälta ,20 Hofors ,68 Horndal ,68 Håtuna ,04 Hällby ,20 Hällsjö ,28 Häradsbo ,80 Högdalen ,72 Högåsen ,28 Hölleforsen ,56 Juktan ,20 Junsterforsen ,12 Juveln ,92 Järkvissle ,56 Järnvägsforsen ,28 Järpströmmen ,28 Järva ,04 Kalix ,84 Karlshamn ,56 Kattstrupeforsen ,28 Kilforsen ,92 Kimstad ,04 Kolbotten ,72 Kolstad ,72 Korsselbränna ,84 Krylbo ,68 Krångede ,56 Laforsen ,92 Lasele ,92 Letsi ,84 Ligga ,84 Lindbacka ,04 Lindhov ,72 Lindome ,04 Linnvasselv ,12 Ljusdal ,64 Långbjörn ,92 Långå ,28 Malsta ,04 Messaure ,84 Midskog ,28 Moforsen ,56 18/28

19 Bilaga B: Beräknade priser 2013 Moholm ,72 Moliden ,28 Morgårdshammar ,68 Måby ,04 Mörsil ,28 Nacka ,72 Nybro ,80 Nämforsen ,56 Nässjö ,72 Näverede ,28 Ockelbo ,00 Olden ,56 Porjus ,84 Ramsele ,28 Repbäcken ,68 Ringhals ,04 Ritsem ,12 Rätan ,64 Sege ,56 Seitevare ,12 Simpevarp ,04 Skarpnäck ,72 Skogssäter ,72 Solberga ,72 Stackbo ,00 Stadsforsen ,56 Stalon ,12 Starfors ,68 Stenkullafors ,84 Stenkullen ,72 Stensjöfallet ,20 Storbäck ,48 Storfinnforsen ,28 Stornorrfors ,56 Stugun ,92 Svartbyn ,20 Svarthålsforsen ,56 Sveg ,28 Sällsjö ,92 Söderala ,64 Söderåsen ,56 Tenhult ,40 Timmersdala ,72 Tornehamn ,84 Torpshammar ,28 Trångfors ,64 Tuggen ,56 19/28

20 Bilaga B: Beräknade priser 2013 Turinge ,64 Tälle ,04 Uddebo ,72 Untra ,68 Valbo ,00 Vallentuna ,04 Vaple ,64 Vargfors ,20 Vietas ,12 Värtan ,04 Åker ,04 Ånge ,28 Åsele ,84 Älberg ,04 Överby ,04 20/28

21 Bilaga C: Prognostiserade priser 2014 Bilaga C: Prognostiserade priser Effektavgift Energiavgift [SEK/kW] [%] [SEK/MWh] Anslutningspunkt Inmatning Uttag Elområde Förlustkoefficient Energiavgift Ajaure ,92 Alvesta ,40 Aros ,80 Arrie ,08 Avesta ,60 Bandsjö ,56 Barsebäck ,08 Beckomberga ,80 Blaiken ,80 Blåsjön ,48 Boländerna ,80 Borgvik ,80 Botkyrka ,40 Breared ,40 Bredåker ,20 Bredäng ,40 Bågede ,36 Danderyd ,80 Degerforsen ,24 Dönje ,56 Edinge ,20 Ekbacken ,40 Ekhyddan ,80 Finnslätten ,80 Forsmark ,00 Forsmo ,24 Forsse ,24 Forssjön ,60 Gardikfors ,92 Gejmån ,92 Glan ,80 Grundfors ,80 Gråska ,80 Gulsele ,24 Gäddede ,92 Hallstavik ,80 Harsprånget ,36 21/28

22 Bilaga C: Prognostiserade priser 2014 Havsnäs ,24 Hedenlunda ,80 Hemsjö ,08 Himmeta ,80 Hisingen ,40 Hjälta ,80 Hofors ,60 Horndal ,60 Håtuna ,80 Hällby ,80 Hällsjö ,12 Häradsbo ,40 Högdalen ,40 Högåsen ,12 Hölleforsen ,24 Juktan ,80 Junsterforsen ,48 Juveln ,68 Järkvissle ,24 Järnvägsforsen ,12 Järpströmmen ,12 Järva ,80 Kalix ,36 Karlshamn ,08 Kattstrupeforsen ,12 Kilforsen ,68 Kimstad ,80 Kolbotten ,40 Kolstad ,40 Korsselbränna ,36 Krylbo ,60 Krångede ,24 Laforsen ,68 Lasele ,68 Letsi ,36 Ligga ,36 Lindbacka ,80 Lindhov ,40 Lindome ,80 Linnvasselv ,48 Ljusdal ,56 Långbjörn ,68 Långå ,12 Malsta ,80 Messaure ,36 Midskog ,12 Moforsen ,24 22/28

23 Bilaga C: Prognostiserade priser 2014 Moholm ,40 Moliden ,12 Morgårdshammar ,60 Måby ,80 Mörsil ,12 Nacka ,40 Nybro ,40 Nämforsen ,24 Nässjö ,40 Näverede ,12 Ockelbo ,00 Olden ,24 Porjus ,36 Ramsele ,12 Repbäcken ,60 Ringhals ,80 Ritsem ,48 Rätan ,56 Sege ,08 Seitevare ,48 Simpevarp ,80 Skarpnäck ,40 Skogssäter ,40 Solberga ,40 Stackbo ,00 Stadsforsen ,24 Stalon ,48 Starfors ,60 Stenkullafors ,36 Stenkullen ,40 Stensjöfallet ,80 Storbäck ,92 Storfinnforsen ,12 Stornorrfors ,24 Stugun ,68 Svartbyn ,80 Svarthålsforsen ,24 Sveg ,12 Sällsjö ,68 Söderala ,56 Söderåsen ,08 Tenhult ,00 Timmersdala ,40 Tornehamn ,36 Torpshammar ,12 Trångfors ,56 Tuggen ,24 23/28

24 Bilaga C: Prognostiserade priser 2014 Turinge ,56 Tälle ,80 Uddebo ,40 Untra ,60 Valbo ,00 Vallentuna ,80 Vaple ,56 Vargfors ,80 Vietas ,48 Värtan ,80 Åker ,80 Ånge ,12 Åsele ,36 Älberg ,80 Överby ,80 24/28

25 Bilaga D: Prognostiserade priser 2015 Bilaga D: Prognostiserade priser Effektavgift Energiavgift [SEK/kW] [%] [SEK/MWh] Anslutningspunkt Inmatning Uttag Elområde Förlustkoefficient Energiavgift Ajaure ,64 Alvesta ,20 Aros ,68 Arrie ,84 Avesta ,56 Bandsjö ,52 Barsebäck ,84 Beckomberga ,68 Blaiken ,60 Blåsjön ,16 Boländerna ,68 Borgvik ,68 Botkyrka ,24 Breared ,20 Bredåker ,12 Bredäng ,24 Bågede ,12 Danderyd ,68 Degerforsen ,08 Dönje ,52 Edinge ,12 Ekbacken ,24 Ekhyddan ,68 Finnslätten ,68 Forsmark ,00 Forsmo ,08 Forsse ,08 Forssjön ,56 Gardikfors ,64 Gejmån ,64 Glan ,68 Grundfors ,60 Gråska ,68 Gulsele ,08 Gäddede ,64 Hallstavik ,68 Harsprånget ,12 25/28

26 Bilaga D: Prognostiserade priser 2015 Havsnäs ,08 Hedenlunda ,68 Hemsjö ,84 Himmeta ,68 Hisingen ,24 Hjälta ,60 Hofors ,56 Horndal ,56 Håtuna ,68 Hällby ,60 Hällsjö ,04 Häradsbo ,20 Högdalen ,24 Högåsen ,04 Hölleforsen ,08 Juktan ,60 Junsterforsen ,16 Juveln ,56 Järkvissle ,08 Järnvägsforsen ,04 Järpströmmen ,04 Järva ,68 Kalix ,12 Karlshamn ,84 Kattstrupeforsen ,04 Kilforsen ,56 Kimstad ,68 Kolbotten ,24 Kolstad ,24 Korsselbränna ,12 Krylbo ,56 Krångede ,08 Laforsen ,56 Lasele ,56 Letsi ,12 Ligga ,12 Lindbacka ,68 Lindhov ,24 Lindome ,68 Linnvasselv ,16 Ljusdal ,52 Långbjörn ,56 Långå ,04 Malsta ,68 Messaure ,12 Midskog ,04 Moforsen ,08 26/28

27 Bilaga D: Prognostiserade priser 2015 Moholm ,24 Moliden ,04 Morgårdshammar ,56 Måby ,68 Mörsil ,04 Nacka ,24 Nybro ,20 Nämforsen ,08 Nässjö ,24 Näverede ,04 Ockelbo ,00 Olden ,08 Porjus ,12 Ramsele ,04 Repbäcken ,56 Ringhals ,68 Ritsem ,16 Rätan ,52 Sege ,84 Seitevare ,16 Simpevarp ,68 Skarpnäck ,24 Skogssäter ,24 Solberga ,24 Stackbo ,00 Stadsforsen ,08 Stalon ,16 Starfors ,56 Stenkullafors ,12 Stenkullen ,24 Stensjöfallet ,60 Storbäck ,64 Storfinnforsen ,04 Stornorrfors ,08 Stugun ,56 Svartbyn ,60 Svarthålsforsen ,08 Sveg ,04 Sällsjö ,56 Söderala ,52 Söderåsen ,84 Tenhult ,80 Timmersdala ,24 Tornehamn ,12 Torpshammar ,04 Trångfors ,52 Tuggen ,08 27/28

28 Bilaga D: Prognostiserade priser 2015 Turinge ,52 Tälle ,68 Uddebo ,24 Untra ,56 Valbo ,00 Vallentuna ,68 Vaple ,52 Vargfors ,60 Vietas ,16 Värtan ,68 Åker ,68 Ånge ,04 Åsele ,12 Älberg ,68 Överby ,68 28/28