Svag, svagare starkast

Transkript

1 Nr

2 Brita Jern Svag, svagare starkast IGuds rike är det mesta tvärtom. När vi i Guds rike komparerar ordet svag, slutar det med styrka i stället för svaghet. När vi är som svagast är vi som starkast. Inte i oss själva, men i Herren. Då David skulle strida mot jätten Goliat, ville kung Saul att David skulle klä på sig Sauls kläder och rustning. David fick på sig en hjälm av koppar och ett pansar. Därefter band David Sauls svärd utanpå kläderna. Sedan försökte han röra sig. Efter att ha provat på att gå i Sauls rustning sade David: Jag kan inte gå med det här, för jag är inte van vid det. I stället tog David sin egen stav och valde ut fem släta stenar ur bäcken. Stenarna lade han i sin herdeväska. Med sin slunga i handen gick David mot filistén Goliat. I David såg Goliat en liten pojkvasker, rödkindad och vacker. Goliat stred i full rustning. Han föregicks av sköldbärare och nedkallade förbannelser över David. Goliat var stor både på jorden och i orden: Kom hit till mig, så skall jag ge ditt kött åt himlens fåglar och markens djur. David sprang snabbt fram till Goliat, slungade iväg en sten som träffade Goliat i pannan och fick honom att handlöst falla ner med pannan mot marken. Efter detta högg David ännu med svärdet huvudet av Goliat. Vi ser här att en liten David vann över en stor Goliat. Att Goliat var stor och 2

3 dessutom välskyddad beskrivs detaljerat i Bibeln. Detta styrks också av det faktum att ingen under fyrtio dagar hade vågat sig fram för att ens försöka slåss mot Goliat. David var liten. Bibeln säger att han var bara en pojke. Han var inte liten bara i jämförelse med Goliat, han var också ung, en ung gosse. Fastän David var ung hade han ändå en hel del styrkor. Bibeln berättar att han var skicklig på att spela harpa, han var djärv och duktig på att strida. Dessutom var han en begåvad talare, hade vackra ögon och såg bra ut. David verkar att ha varit en sådan ung man som man också i våra dagar hade beundrat. Om vi hade beskrivit David med våra dagars termer hade vi sagt att han var ung och snygg, smart och stark, hade ett vinnande sätt och klarade av stor psykisk press. Men i striden mot Goliat var det ändå inte dessa styrkor som avgjorde. David vann över Goliat därför att han gick på uppdrag av en som var ännu starkare, ja starkast. En av kung Sauls tjänare vid hovet hade sett och också berättat för kung Saul att HERREN var med David. Vid striden mot Goliat visade det sig att detta var sant. Då David gick mot Goliat för att strida sade David: Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, jag kommer mot dig i Herren Sebaots namn. När David stod mitt emot Goliat såg han hur stor Goliat var. Han såg Goliats hjälm, Goliats pansar och Goliats svärd. Men framförallt såg David Herren Gud. David såg Guds styrka, Guds beskydd ISSN Salamu är tidningen med senaste nytt och med information om SLEF:s Kenyamission. Salamu är swahiliordet för hälsning. Utgivare: Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland r.f. Årgång: 36 Salamu utkommer med fyra nummer/år och sänds gratis till alla intresserade. Prenumerationer samt adressändring: (06) , salamu@slef.fi Redaktör: Brita Jern Layout och prepress: Beatrice Nyholm Pärmbild: Hoppande barn. Foto: Jakob Ventin Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2015 Svenska lutherska Evangeliföreningen i Finland rf. slef@slef.fi Vasakansliet Hemlandsverksamhet, Mission och SLEF-Media Korsholmsesplanaden 2 FI Vasa telefon: (06) fax: (06) Missionsledare Brita Jern telefon (06) e-post: brita.jern@slef.fi Helsingforskansliet Ekonomi Skarpskyttegatan 13 A 3 FI Helsingfors telefon: (09) fax: (09) Inbetalningar: Kontonummer IBAN: FI BIC: HELSFIHH. Ange som meddelande YM samt din egen församling. Insamlingstillstånd: Finland: Nr 2020/2013/ , Åland: Nr ÅLR 2013/ Trycksak 3

4 och Guds handlingskraft. I denna styrka segrade David. David var visserligen själv stark, men han segrade i Herrens starkhet. När vi kastas in i strider mot ondska och mörker, ska vi inte möta dem på egen hand. Vi ska gå i Herren Guds namn. Med hans beskydd, med hans styrka och med hans vapen vinner vi seger. Också när vi inte vet hur vi ska våga eller orka tro på Gud, får vi förtrösta på honom. När vi känner oss som mest svaga och inte längre har något att förlora, då framträder Guds styrka som allra tydligast. Just då är vi som starkast därför att Herren är vår styrka. David blev småningom kung. Då trädde en av hans svagheter fram. Han var svag för Batseba, en skönhet gift med en soldat i kungens armé. David tog Batseba som sin älskarinna samtidigt som han såg till att hennes man Uria dödades i strid. David var mänskligt stark men också mänskligt svag. Tack vare ett besök av Herrens profet fick David sedan sina ögon öppnade för vidden av sitt tilltag. Vi kan tycka att David hade gjort fel mot många andra än mot Gud. Han hade felat mot sin egen hustru, mot soldaten Uria och mot Batseba. Ändå säger David till Gud: Mot dig, just mot dig, har jag syndat och gjort det som är ont i dina ögon. (Psalt 51) Fastän David hade felat mot många mänskor, insåg han i ljuset av Guds ord att han ytterst sett hade syndat inför Herren. I sin svaghet hämtade David hjälp hos Herren. David bekände sin synd. Då fick han höra evangeliet: Så har också Herren förlåtit dig din synd. Du skall inte dö. I vår syndanöd får också vi vända oss till Herren. Ja, det är bara hos Herren som hjälpen finns. Jesu död och uppståndelse räcker och håller för att både förlåta och upprätta oss. Likt David är också vi ömsom starka, ömsom svaga, men i alla situationer får vi hämta hjälpen hos Herren Jesus. Hos honom finns styrkan, syndernas förlåtelse och därmed livet och saligheten. (Läs om David i 1 Sam 16 och 17, samt 2 Sam 11 och 12.) 4

5 5 Foto Olof Jern

6 Anna Dahlbacka Ord som öppnar fönstret till samburufolkets liv U nder många år har min huvudsakliga arbetsuppgift varit att utveckla ett skriftspråk för samburu. Det arbetet har kommit ganska långt och för tillfället vilar det, eftersom vi behöver ge tid åt folk att läsa de publikationer som vi redan har gett ut, så att de kan ge respons på skriftspråket. När vi så småningom börjar samla in res ponsen kan vi gå vidare och slutgiltigt fastställa skriftspråket. Men, som sagt, ligger det arbetet på hyllan just nu. Jag hade alltid föreställt mig att jag skulle börja arbeta med översättning när skriftspråksarbetet är klart, men vår projektledare ville att jag skulle göra något annat. Det finns nämligen en skriande efterfrågan på en samburuordbok, och det är ingen som har tid eller kunskap att arbeta med en sådan, förutom jag då. Därför fick jag ta itu med ordboken. Det finns ett stort intresse bland samburuerna att bevara sitt språk. De är stolta över det, men de ser samtidigt hur de ungas språk urvattnas i och med att det är swahili och engelska som gäller i skolorna. Något helt annat en ordbok! Samburuer som inte är kristna har inte så stort intresse av att se Bibeln på sitt eget språk, men en ordbok ser de gärna. Genom ordboken får de kanske upp 6

7 ögonen för vår huvuduppgift, bibelöversättning, och blir intresserade av det. En ordbok är också ett sätt att ge något tillbaka till de lokala politiker som gett en tomt och en stor summa pengar så att vi kunde bygga ett kontor åt vårt bibelöversättningsprojekt. För ungefär tjugo år sedan fanns det en missionär, en lingvist, som ville översätta Bibeln till samburu. Tyvärr ändrades planerna och han åkte hem till USA för gott redan efter fyra år. Men under de fyra åren hann han uträtta storverk! Han lärde sig språket så bra att folk som inte såg honom utan bara hörde honom tala trodde att han var en infödd samburu. Han sammanställde en kortfattad grammatik, en ordlista på cirka 3200 ord med engelska översättningar och han översatte tillsammans med andra samburuer ett utkast till Markus evangeliet. Den ordlista som han sammanställde har jag använt mig av så gott som dagligen under alla år här. Den är väldigt välgjord och jag har bara hittat några få fel. Den utgör nu basen för den ordbok som vi kommer att trycka upp om några år. Insamling av samburu-ord Vårt projekt har dessutom två gånger, år 2008 och år 2012, ordnat seminarier där man samlat in ord till en ordbok. Det finns en särskild metod som man brukar använda sig av när man samlar in ord till en ordbok, som kallas DDP, eller Dictionary Development Process (ungefär process för ordboksutveckling ), som vi nu har använt oss av. Foto Eva Gädda 7

8 8 Foto Sonja Back

9 Metoden går ut på att man delat in omvärlden i olika kategorier med underkategorier, som i sig har underkategorier och så vidare. Kategori nr 1 handlar om den fysiska omvärlden, nr 2 handlar om människan, nr 3 om kultur, nr 4 om ledarskap och politik och så vidare. Under till exempel kategori nr 1 finns underkategorier om bland annat rymden, jorden, växter och djur. Då man ordnar ett ordboksseminarium delas deltagarna in i grupper. Varje grupp får en lista på olika kategorier med några frågor som hjälper dem på traven. Deltagarnas uppgift är att komma på ord som passar under dessa kategorier. Till exempel när det gäller rymden kan man lista ord som sol, solförmörkelse, måne, fullmåne, halvmåne, nymåne, månförmörkelse, stjärna, olika stjärnbilder, namn på övriga himlakroppar, moln, åska, blixtar, regn med mera. På det här sättet får man fram massor med ord och också olika typer av ord, både konkreta och abstrakta ord, ord från olika ordklasser och så vidare. Samarbete under glada skratt Under de två seminarier som hittills ordnats har vi fått in totalt cirka 6000 ord. Men många av orden överlappar varandra (samma ord kommer upp under flera olika kategorier) och många finns redan i den ordlista som jag har som bas för ordboken, och därför får jag stryka många ord. Hittills har jag strukit mer än hälften, och ännu mer blir det, troligen. Dessutom kvalar inte alla ord in som egna upp- 9

10 slagsord, vissa får i stället utgöra exempel på hur uppslagsordet används. När de här orden samlades in listade man bara orden, utan att översätta dem till engelska, och utan att ange till exempel singular- eller pluralformer (ental och flertal) för substantiv. När jag går igenom orden kontrollerar jag först om jag redan har ordet i min ordlista. Om jag inte har det går jag vidare och tar reda på betydelse, uttal i fonetisk skrift och olika former av ordet. Jag arbetar tillsammans med en kollega på översättningskontoret, Wilfred. Utan honom skulle det definitivt inte bli någon ordbok! När jag fick i uppgift att göra ordboken var jag inte så värst inspirerad och hade hellre gjort något annat, men nu när jag är inne i arbetet tycker jag att det är jätteroligt. Vi skrattar varje dag och varje dag när vi har lunchpaus berättar jag åt min man och kollega Magnus något roligt som jag lärt mig. Wilfred. Foto Magnus Dahlbacka Samburuerna in på livet Jag tyckte att jag redan kunde ganska mycket om samburukulturen, men nu lär jag mig ännu mer. Dels finns det massor med riter och ceremonier här, och när Wilfred förklarar ord som har med dem att göra lär jag mig mycket, dels lär jag mig massor bara av att se vad samburuspråket har ord för och vad det saknar ord för. Man brukar säga att det som är viktigt i en kultur har man ord för, men det som inte är viktigt har man inte ord för. Ett exempel som många av er säkert känner igen, är att det sägs att ett inuitspråk på Grönland har olika ord för snö, beroende på dess konsistens, färgnyans och liknande. Det lär vara en sanning med modifikation, men poängen torde i alla fall vara klar, att det man behöver ord för, det har man ord för. Vad är viktigt i samburukulturen då? Utan tvekan är det boskapen. Samburufolket är ett boskapsskötande folk och det märks också på de ord som finns i ordboken. Det finns massor med ord för olika djur, för han- och hondjur, för unga djur, gamla djur, kastrerade djur, ord som beskriver färgen på djur eller 10

11 mönstret på deras hudar, ord som beskriver formen på hornen och så vidare. Det finns ord för mjölk, surmjölk, fettlagret i mjölken (grädden), kärnad grädde (smör), blod och olika drycker med mjölk och blod som huvudingredienser. Det finns ord för mjölkning, kött, slakt och hudar. Medan vi på svenska har ett ord för en företeelse kan samburu ha många olika ord, t.ex. alep betyder att mjölka i en flaska eller något slags behållare, medan adas betyder att mjölka rakt i munnen eller handen, så att man genast dricker. Relationerna beskrivs med många ord Något annat som är oerhört viktigt är relationer. Det finns flera tiotals ord som man använder som tilltalsord när man talar till varandra, och olika ord signalerar olika slags relation mellan dem som talar. Det här är en hel vetenskap! Hit hör bland annat ord som signalerar att man är släkt, men för att förstå dem måste vi vidga begreppen lite och inte tänka som vi gör på svenska. Till exempel ordet lalache betyder bror, men inte enbart en bror som har samma föräldrar som man själv. Också till exempel en manlig kusin från pappans sida är ens bror, om kusinens pappa är bror till ens egen pappa. Alltså, en manlig kusin från mammans sida är inte ens bror, och en manlig kusin som är son till ens faster är inte ens bror, men en manlig kusin som är son till ens farbror är en bror. Och svärmor är inte bara ens frus mamma, utan alla kvinnor vars dotter är gift med en man från samma åldersklass som man själv (en åldersklass utgörs av alla män som omskurits samtidigt). Roliga ord Sen finns det en hel massa roliga ord. Till exempel aichordod, som betyder att låta snoret rinna utan att snyta sig eller torka näsan eller att slarvigt låta kläderna släpa i marken. Hur i hela världen har ett sånt ord kommit till? Tja, inte vet jag, men uppenbarligen används det! Eller aimujmuj, som betyder att slicka eller suga inne i munnen, som man gör när man suger på en karamell, men inte som när man suger på en slicke pinne, för en slickepinne är delvis utanför munnen! Nytta för folket och ära åt Gud Ofta är det så att bibelöversättningsprojekt ger en hel del kringeffekter som har med själva språket att göra. När Bibeln översätts till ett minoritetsspråk måste man ofta skapa ett skriftspråk och det är ju något som inte bara översättarna, utan också allmänheten, har nytta av. Ordböcker hör till kringeffekterna. Allt det här bidrar till att språket bevaras för eftervärlden, och med språket folkets identitet och självkänsla. Trots att det arbete jag gör just nu inte direkt har med bibelöversättning att göra tycker jag om det, för jag vet att det bidrar till att ge status åt ett folk som många har sett ner på och sett som primitivt. Jag tror att det ärar Gud som har skapat dem och som älskar dem så högt. Och i bästa fall har också översättarna nytta av ordboken, även om de nu rör sig i slutfasen av översättningsprojektet. 11

12 Ove Gädda Den lutherska kyrkan i Maralal Vår vision, våra tankar och vår vilja har varit att stöda, hjälpa och planera så att den lutherska kyrkan i Maralal ska vara självförsörjande, eller åtminstone på god väg, den dag då vi reser hem till Finland. Just idag känns det riktigt bra och att vi är på rätt väg. Just idag känns det som om det faktiskt kunde lyckas. Jag skrev en gång tidigare att den lutherska kyrkan kämpade med lagfarten för den tomt kyrkan som står på. Vi har ännu ingen lagfart, men vi har fått ett brev från staden där det bekräftas att marken som kyrkan står på, tillhör den lutherska kyrkan och att så ska det förbli. Nu står vi i ständig kontakt med staden för att få veta när vi kan slutföra arbetet med lagfarten. Visioner och verklighet För att nå dit vi önskar har vi planerat tre projekt i kyrkan. Försäljning av vatten, att odla på tomten och att skaffa getter som kvinnogruppen i kyrkan ska förvalta. Två stycken vattentankar har vi, så försäljningen borde ju löpa. Det gör den tyvärr inte. Staden har problem med sina vattenledningar så vi får endast en liten mängd vatten någon gång då och då. Förra veckan insåg vi att vattenmätaren var full av grus så vattnet hade svårt att passera, men nu är också det åtgärdat. Förhoppingsvis börjar vattenförsäljningen inbringa lite inkomst till kyrkan inom snar framtid. Till vår stora glädje har kyrktomten varit plöjd och sådd för första gången på 12

13 13 år! En söndagsförmiddag i april när vi kom till kyrkan var marken plöjd till åker. Några dagar tidigare hade vi diskuterat att man borde ta till vara odlingsmöjligheten här på tomten. Prästen Silas hade tagit det här till sig och gjort slag i saken! Halva åkern såddes med bönor och andra halvan med majs. Bönorna är skördade men på grund av torkan vissnade majsen bort. Prästen sålde sedan majsplantorna som föda åt boskap. Ännu återstår getterna. Vi vet inte ännu hur vi ska göra med det, men vi umgås mera och mera med kyrkfolket och jag tror att det småningom kommer att visa sig hur vi ska gå tillväga. Bröllop och fest Så vad händer där emellan då? Jo, efter tre månaders väntan fick jag beskedet att jag har blivit invald i kyrkokommittén som kassör. Det har känts viktigt att få insyn i kyrkans administration, eftersom kyrkans möjlighet till självförsörjning ligger på mitt hjärta. Kyrkokommittén har nu fastslagit en månatlig lön åt prästen. Nu gäller det för oss alla att jobba tillsammans så att han får den lön han lovats. Det här betyder Foto Ove Gädda Välsignelse till evangelist, John. 13

14 Välsignelse av brudparet John och Lucy. Foton Ove Gädda Kyrkan som John arbetar i som evangelist. 14

15 väldigt mycket för prästen, som nu kan koncentrera sig på sitt jobb och lita på att någon annan tar hand om den ekonomiska biten. I framtiden hoppas jag att kyrkan kan vara en plats med diakonal verksamhet. Vi har också firat både bröllop och välsignelse av en evangelist! En bröllopskommitté hade valts och det var de som organiserade och samlade in pengar för att ordna festligheterna. John och Lucy gifte sig. Det var också John som blev välsignad till evangelist. John arbetar som evangelist i en kyrka uppe på berget Sirai, lite utanför Maralal. De lutherska församlingarna i Tamiyoy och Sirai kan sägas vara kapellförsamlingar till kyrkan i Maralal. Jesusfilmen Under semestern har jag haft tid och möjlighet att visa Jesusfilmen som är dubbad till samburuspråket. Filmen har nu visats i kyrkan två gånger och en gång hemma hos oss under ett bibelstudium. I filmen ges bra undervisning och mänskor får förståelse för hela Jesu liv på sitt modersmål. Filmen ska ännu visas i kyrkan i Sirai och i Tamiyoy. I mitt arbete inom bibelöversättningsprojektet kommer det också att bli aktuellt att resa ut och visa Jesusfilmen till dem som ännu inte har hört om Jesus. Vi tackar Gud för allt han har välsignat oss med och vi ber att Han skulle välsigna och vägleda oss också i fortsättningen. Foto Ove Gädda Här visas Jesusfilmen i den lutherska kyrkan. 15

16 Brita Jern SLEF:s kenyami Under hösten 2015 är missionärerna Ingrid Jern samt Alf och Mona Wallin i Finland för ordinarie hemmavistelse. Alf och Mona Wallin återvänder enligt planerna till Kenya i början av december. Ingrid Jern återvänder sensommaren I västra Kenya finns under hösten två av SLEF:s missionärer, Kerstin Nilsson och Rut Åbacka. I Samburu finns missionärsfamiljerna Anna och Magnus Dahlbacka samt Eva och Ove Gädda. I Kenya är regnen över och det är varmt och torrt med avbrott för något uppfriskande regn då och då. Glädjande nog har skörden i västra Kenya blivit mycket bra. Kerstin Nilsson har deltagit i det freds- och försoningsarbete som vux- 16

17 ssionärer i höst Rut Åbacka besöker Atemo regelbundet men är bosatt i Kisumu stad. Foto Göran Stenlund it fram inom kyrkans ramar i Kenya under de senaste åren. För närvarande söker detta arbete sina former mer konkret. En registrering av försoningsarbetet har varit på tal, medan kyrkan helst ser att arbetet fortsätter inom kyrkans ramar. Förnyande av Kerstin Nilssons och Mona Wallins arbetstillstånd är inlämnade. Be att de förnyas! Rut Åbackas uppgifter Rut Åbackas arbetsuppgifter har länge varit fördelade på mottagning i missionskontoret på Atemo, på hembesök och på undervisning. Av naturliga skäl har delen med missionskontoret på Atemo inte kunnat förverkligas eftersom Rut Åbacka sedan våren varit bosatt i Kisumu stad, och inte på Atemo. 17

18 Hembesöken och undervisningen har Rut Åbacka kunnat fortsätta med bland annat i Ahero, Kwarama, Aigo och en ny församling i Western region inom stiftet Lake Diocese, Doho. Rut har också hand om en del av SLEF:s bokföring i Kenya och har skött administrativa ärenden i anslutning till det. En bönegrupp, som Rut deltagit i, har på nytt kommit igång. Gruppen utgör också ett viktigt andligt stöd för medlemmarna själva. Glädjande nog har gruppen fått två nya medlemmar. Rut Åbacka har också varit med när skolböcker, som ges ut med missionsmedel, delats ut till ett par skolor. Sedan mitten av april har Rut Åbacka besökt Atemo missionsstation vid sju tillfällen och också övernattat en eller ett par nätter åt gången. Spänningarna på och omkring Atemo finns kvar och läget är rätt oförändrat. Stiftet Lake Diocese i höst Inom stiftet Lake Diocese har under augusti månad ordnats ungdomsläger men också fortbildningskurser för församlingsanställda. Stiftet planerar ungdoms- Ungdomsläger i stiftet Lake Diocese. 18

19 lägren till de månader som är lovmånader från skolorna i Kenya. In slutet av augusti hölls fyra regionala ungdomsläger i västra Kenya. De kombinerades med en form av musikfestivaler. I december ordnar stiftet ett större stiftsungdomsläger. Det hålls detta år i Kakamega, som ligger norr om Kisumu. Stiftet Lake Diocese är numera indelat i fyra regioner, Homa Bay (där Rukongo missionsstation ligger), Oyugis (där Atemo missionsstation ligger), Kisumu och Western (norr om Kisumu och den plats där SLEF:s mission i tiden startade, Maragoli). I månadsskiftet augusti-september arrangerade stiftet Lake Diocese fortbildningsdagar för alla sina arbetare, evangelister, präster, diakonissor och övriga församlingsarbetare. Idag arbetar i stiftet 68 evangelister, 52 präster, 22 diakonissor och övriga arbetare är 142 stycken. Det är en stor skara som samlas till stiftets medarbetardagar. Medel för att ordna dessa årliga dagar kommer från samarbetande missionsorganisationer, i detta fall också från SLEF. Foton James Mbori 19

20 Freds- och försoningsarbetet just nu K erstin Nilsson har under sommaren deltagit i freds- och försoningsarbetet inom den lutherska kyrkan, främst i västra Kenya. Försoningsseminarium i Chesinende I Kenya har skolan tre terminer med lov i april, augusti och i december då läsåret också slutar. Terminerna avslutas genom några dagar eller en vecka med examensprov. Resultaten av dessa utgör en stor del av elevernas terminsbetyg. I vissa skolor väljer man att låta eleverna fara hem utan betygen. Då kan man avsluta terminen så fort sista provet är gjort. Men i andra skolor ägnar lärarna ett par dagar till att rätta proven och sammanställa betygen. Under den tiden är det önskvärt att eleverna studerar på egen hand, men förståeligt nog finns det inte så mycket vilja till det efter examensdagarna. I Chesinende gymnasium, som är en den lutherska kyrkan sponsrad skola, utnyttjades dessa dagar i april till att ordna ett försoningsseminarium för eleverna. Samma procedur gällde terminsavslutningen i början av augusti. Trots att de två dagarna krympte till en eftermiddag och ett morgonpass kunde seminariet genomföras och som helhet gick det bra. På kvällen hölls den del i seminariet som kallas Korsets verkstad. I den ingår att man på lappar skriver ner något som man vill lämna vid Jesu kors. Lapparna spikade deltagarna sedan på ett träkors. 20

21 Till sist brändes de upp som ett synligt tecken på att Gud tar bort allt och kastar alla våra synder. Den andra dagens morgon hölls en kort morgonbön över bibeltexterna i Heb 12:2 4 och Fil 2:1, 5. Sedan undervisade en av de lokala ledarna om ånger och bön om förlåtelse. Den del i seminariet som skolans elever verkligen uppskattade var just delen om förlåtelse. Den undervisningen var ny för dem och de praktiska illustrationerna var omtyckta. En känsla av frihet präglade avslutningen Kerstin Nilsson av seminariet. I den avslutande välsignelsedelen välsignades till sist sju elever från sju olika stammar. Seminariet och skolterminen i Chesinende gymnasium avslutades med mycket glada skratt och glädje. Försoningsarbetet framtid I mitten av augusti samlades teamet bakom försoningsarbetet till en planeringsträff. Försoningsarbetet går inom de lutherska ramarna under namnet Lutheran Healing Spring Ministries. Försoningsarbetet har under de senaste månaderna sökt sin väg framåt och också till viss mån präglats av osäkerhet om hur man ska fortsätta. En viktig fråga har varit huruvida gruppen ska registrera sig som en oberoende grupp eller inte. Foto Göran Stenlund Från den lutherska kyrkans, ELCK:s, sida betraktar man en sådan registrering som tecken på opposition. När ledningsgruppen för försoningsarbetet träffades i augusti var det därför rätt stora frågor som fanns i bakgrunden. Det finns en systerorganisation till det försoningsarbete som bedrivs inom den lutherska kyrkan. Systerorganisationen heter Way of Peace och har sina rötter i den anglikanska kyrkan. Way of Peace är en viktig partner för den lutherska gruppen när det gäller dialog och samarbete. Vid den lutherska gruppens träff i augusti deltog ledaren för Way of Peace för att stöda arbetet. Way of Peace har mera rutin och erfarenhet än den lutherska gruppen och kan på så sätt ge värdefullt stöd och fungera som en utomstående samtalspartner. Ledaren för Way of Peace betonade vikten av att arbeta som team. Besöket blev till stor uppmuntran för den lutherska gruppen. Vi får be för det framtida försoningarbetet inom den lutherska kyrkan, om ledning, möjligheter och resurser. Kerstin Nilsson skrev i augusti att arbetet än en gång visat att Herren är levande och verksam. Kerstin ser mer och mer att präglingen av Jesu sinnelag är det som utgör kärnan i försoningarbetet. 21

22 Telefonen talar ut Bibeln på samburu ISamburu, Kenya, lanserades i juni så kallade SD-kort för telefonbruk, laddade med bibelberättelser inlästa på samburuspråket. De är gjorda särskilt med tanke på dem som inte kan läsa, men har visat sig fungera för alla åldrar eftersom de kan avlyssnas av alla som har en telefon. Så här berättar Anna Dahlbacka: Jag satte in de inlästa bibelberättelserna på samburu i vår hemhjälps telefon. Hon blev hänförd. Hon lyssnade på dem tills telefonens batteri dog! Och hon var väldigt glad. Hon sade att de var mycket bra och att hon förstod allt. Det var hennes språk. Senare frågade jag grannarnas hemhjälp om jag också kunde sätta in berät- telserna på hennes telefonkort. Hon ville mycket gärna ha dem, men tyvärr fanns det inte tillräckligt med utrymme på telefonkortet. Hon sa att hon ville gå igenom infon på sitt telefonkort och radera något för att få utrymme för berättelserna. Nästa dag kom hon tillbaka med sitt telefonkort. Hon hade raderat all info på det så att hon skulle ha gott om utrymme för bibelberättelserna! Uppdatering en vecka senare: Vår hemhjälp lyssnar på bibelberättelserna på telefonen nästan varje dag. Hon älskar dem! Förra veckan hade hon samlat ihop en grupp kvinnor och spelade upp berättelserna för dem med sin telefon. De älskade dem alla. 22

23 Foton Wilfred Lenaisimoi. Hemhjälpen Ng oto Ellen lyssnar på bibelberättelserna på samburu på sin telefon. Tyvärr syns bara Ng oto Ellen på bilden och inte de andra kvinnorna, men de lyssande på samma telefon. Just när de lyssnade på berättelserna råkade Wilfred (som har översatt många av berättelserna och som läst in de flesta av dem) passera förbi kvinnorna. Han blev överraskad över vad han såg. Han frågade om han kunde ta en bild och det fick han. Han visade den för mig i går. En av kvinnorna skickade sitt telefonkort med vår hemhjälp till mig, så att också hon skulle kunna få filerna. Wilfred ger ett telefonkort till en kvinna som säljer vatten. Hon brukar alltid ha på radion, men Wilfred gav henne ett kort med bibelberättelserna så att hon kan börja spela upp dem i stället. 23

24 Kom med i missionärernas stödringar! Tack för alla stödringsbidrag hittills! Den sista juli 2015 hade i stödringsbidrag under detta år influtit euro. Medlen som samlas in används för missionärens lön och för arbetet och omkostnaderna på fältet. Vår uppgift som sändare är att fortsätta att sända missionärer över våra egna gränser tills uppdraget att förkunna evangelium för varje människa inom varje folkslag har slutförts. Anmäl dig via eller via blanketter som fås av SLEF:s anställda och på SLEF:s verksamhetspunkter! Som medlem i en stödring stöder man sin missionär och får varje månad info om missionären och arbetet. 24

25 Foto: MArko Aarnio Be för alla som arbetar med att sprida evangeliet om Jesus Kristus arbetet med den nya samburuordboken förnyande av arbetstillstånden för Kerstin Nilsson och Mona Wallin att de inbandade bibelberättelserna på samburu blir spridda den konfliktfyllda situationen på Atemo missionsstation freds- och försoningsarbetets framtid i Kenya missionärsbarn och lärare i svenska skolan i Maralal verksamheten i missionsgrupperna i höst Ingrid Jerns samt Alf och Mona Wallins tid i Finland Tacka för missionsuppdraget som Jesus gett oss missionsfesten i augusti i Korsholm god skörd i västra Kenya närmare tusen ungdomar som deltagit i ungdomsläger i Kenya i augusti möjligheten att visa Jesusfilmen på samburuspråket söndagsskollärarna i Kenya kristna radioprogram i Kenya på luospråket alla som ställer sig till förfogande i missionens tjänst, hemma och borta att Jesus lovat vara med oss alla dagar Klipp ut bönelistan! Klipp ut bönelistan p ut bönelistan!

26 Trygve Smedman Miljön kring kyrkan kompletterad med tre serveringstält fungerade ypperligt som festplats vid SLEF:s årsfest i Korsholms svenska församling Missionsfesten i Foto Brita Jern Jag anlände till Gamla Vasa på lördagen vid lunchtid. Den första programpunkten jag deltog i på missionsfesten var Stig-Olof Fernströms bibelstudium med rubriken Till hela världen. Stig-Olof berättade hur Gamla testamentet hör ihop med Nya testamentet och hur Messias fanns förutsagd i Gamla testamentets profetior. Bland annat offertjänsten pekade fram emot Jesu offer på korset. Jesus som det fullkomliga offret har gjort slut på offertjänsten. I Nya testamentet läser vi om hur frälsningsbudskapet inte är till bara för egendomsfolket judarna utan för hela världen. Stig-Olof konstaterade att antalet missionärer tyvärr är på nedåtgående och att vissa församlingar inte vill understöda till exempel SLEF:s missionsarbete. Alla kan vi dock vara missionärer just precis där vi befinner oss, missionen är alla kristnas ansvar. Utfärder Efter bibelstudiet fanns det möjlighet att välja mellan två utfärder med buss eller program på själva festplatsen. Jag valde utflykten till Iskmo bönehus. Mina rötter på fädernet är i Iskmo, och min farfar var under många år verksam som söndagsskollärare och organist i bönehuset. Ett kärt återseende för mig som inte besökt bönehuset på åtminstone 20 år. Jan-Erik Back höll en andakt och berättade om bygdens och bönehusets his- 26

27 Den vackra kyrkan gav en fin inramning för festen. Lördagskvällen samlade mest festdeltagare, cirka 500 personer. Korsholm 2015 Foton Göran Stenlund Bibelstudiehållare var Stig-Olof Fernström. 27

28 Både i tjänst varande och tidigare missionärer medverkade. Här sjunger missionsärssträngbandet under ledning av Kristian Sjöbacka. Foto Göran Stenlund Foto Brita Jern toria, Alvar Håkans läste en dikt och Iskmo strängband sjöng. Efter programmet avnjöts kaffe med hembakt kaffebröd ute i det fria. 28 Flera av de hemmavarande missionärerna talade under festen. Ingrid Jern berättade om hur det är att vara barn i Afrika. När vi klev av bussen från Iskmo fick vi skyndsamt bege oss till följande programpunkt i Korsholms kyrka, familjegudstjänsten. Till sitt upplägg är familjegudstjänsten som en vanlig gudstjänst, med textläsning, predikan och sång. Skillnaden är att den är anpassad för att också små gudstjänstbesökare skall kunna tillgodogöra sig av den andliga födan. Kris-

29 Bokförsäljning, missionsutställning och en del av bespisningen var förlagd till församlingshemmet. Foto Göran Stenlund Under lördagen ordnades parallella program. En sångsamling hölls i kyrkan och Ungdomskören Evangelicum sjöng därefter vid Korsholms ruiner. tian Norrback predikade enkelt så att även barnen kunde förstå, barnen sjöng några sånger och böner som barnen nedtecknat bads i gudstjänsten. Kollekt upptogs till förmån för söndagsskolarbetet i Kenya. Efter familjegudstjänsten fanns det gott om tid att äta middag och umgås med vänner och bekanta innan missionskvällen i kyrkan skulle ta vid. Foto Brita Jern Missionskväll Jag tror att mången missionskvällsbesökare blev förvånad när missionär Mona Wallin kom in i kyrkan klädd som en ke- 29

30 Ett friluftsmöte kring sångboken Sionsharpan hölls på Bragegården i Vasa. Tuomas Anttila ledde mötet och Johanna Sandberg var kantor. Alvar Håkans och Erik Back, pigga 85-åringar i Iskmo. Foto Carolina Djupsjöbacka Foto Jan-Erik Back En bussutfärd dagen till Iskm höll en andak minnen från b nyansk kvinna. Ivrigt hälsande på mänskor längs mittgången och pratande ett språk som bara Evans Orori och missionär Ingrid Jern verkade förstå. Detta gjorde hon för att åskådliggöra hur hjärtliga och sociala mänskorna i Kenya är. Hon gav även exempel på fler positiva saker i Kenya, glädjepiller som gör att hon trivs där. Hennes man Alf Wallin predikade över temat lärjungakarriär. Han redogjorde för hur lärjungarna gjorde många misstag och även missförstod Jesus. Han återkom i predikan ett par gånger till bibelstället om skatten i lerkärl. Trots vår bristfällighet vill Gud använda oss i 30

31 Foto Jan-Erik Back ordnades på lördagseftermido bönehus. Jan-Erik Back t och Erik Back berättade önehusets invigning år Foto Jan-Erik Back Kaffeservering på bönehusgården i Iskmo. små och stora uppgifter för att breda ut skatten, Guds Ord, i världen. Över gränsen Torsten Sandell, församlingsarbetare i Främre Asien hade valt Gå över gränsen som rubrik för sin predikan. Som exempel på ett gränsöverskridande tog han den kananeiska kvinnan i Bibeln, som sökte upp Jesus, en jude, för att få hjälp för sin besatta dotter. På samma sätt söker mänskor i dagens värld upp undergörare för att bli helade kanske utan att intressera sig för det kristna budskapet. I Främre Asien går mänskor över gränsen till de kristna för att ställa frågor om kristendomen. Precis som då Jesus gick över gränsen när han kom ner till oss från himlen, är Foto Brita Jern Snabblotteriet inrymt i en gammal mjölkkärra turnerade runt på festområdet också vi kallade att gå över våra gränser för att nå ut med det kristna budskapet till alla folk. Som avslutning fick vi med programvärdarna instämma i ett tack, till alla som kom eller medverkade, men allra främst till Gud. 31

32 Ur barnamunnar efter missionsfesten i Korsholm Hemma hos en av de familjer som deltog i missionsfesten gick diskussionen vid morgongröten efter helgen så här. Felicia: Ja tycker noo at e ir roolit att vara på mööte jag. Som typ årsfesti å missionsfesti. Å familjeläägri. Cajsa: Jag å, he e jättejoolit. Pappa: Ja vejt ni, he tycker jag å. Man vaar ju så glad så glad. Å så får man ju lär se myki, å både sjung å hör på så fina sånger. Båda flickorna i kör: Mmm. Ur Sionsharppo Barnen hade egna programpunkter dagtid. Här sjunger festens barnkör under familjegudstjänsten på lördagen. 32

33 Felicia: He e så konstit, för på mööte iri som allihopa sku va släkt o kompisar me varaader. Cajsa: Ja, å allihopa e så glad så glad. Kort tystnad. Cajsa: Men, vaföj e allihopa så glad på missionsfesti? Felicia: Nåmen, vi har ju INGENTING ti vara lejssn åt tå. Kort tystnad. Cajsa: Å så får vi ita åtminstoni två glassaj åm daan! Älskade barn. Nedtecknat av pappa Mats. Foto Brita Jern 33

34 Detta behövs inom Kenyamissionen! Välj något som ni vill understöda! Betala gärna in regelbundet under terminen. Använd bankgirot inne i tidningen eller använd kontouppgifterna som anges här! Kurser för söndagsskollärare Läger för flickor som löper risk att omskäras Evangelisation Program i radion, 15 minuter Bokmission Evangelisationsresa Att översätta en bibelvers till samburu 500 euro 300 euro 40 euro 300 euro 50 euro 40 euro ELCK, stiftet Lake Diocese Bidrag till månadslön, präst, evangelist Kurs för församlingsaktiva Svenska skolan Aktiviteter, material och underhåll Takplåt till kyrka 80 euro 13 euro/deltagare 120 euro/månad 10 euro/takplåt 34

35 Skolmaterial till kenyanska skolor En pulpet En skolbok Nödhjälp och aidsarbete Filt för hjälpbehövande Utsäde för ett halvt hektar Medicin för ett barn med malaria och infektioner 10 euro 3 euro 10 euro 5 euro 5 euro Inbetalningarna görs till: Bankkonto: IBAN FI , BIC HELSFIHH, I Sverige: Plusgiro Mottagare: SLEF Meddelande: Ange som meddelande din egen hemförsamling och ändamålet för inbetalningen från listan ovan. Insamlingstillstånd Nr 2020/2013/ Åland: Nr ÅLR 2014/ Tack för din gåva! 35 Foto Simon Jern

36 Vill ni ha besök i er grupp? Kontakta någon av följande: Ingrid Jern, hemmavarande kenyamissionär, i restjänst , , ingrid.jern@slef.fi Alf Wallin, hemmavarande kenyamissionär, i resetjänst oktober november, , alf.wallin@slef.fi Evans Orori, kenyansk luthersk präst. Evans Orori är tillsammans med sin fru Heidi, SLEF:s missionärskandidater. evans.orori@slef.fi, Brita Jern, missionsledare, brita. jern@slef.fi, tfn (06) Julkortsadressen i Kenya ändrad! från juni 2015 Begagnade julkort med påklistrade bibelverser (som fås från SLEF:s kansli i Vasa) kan sändas under hela året till Kenya! Adressen för julkorten har emellertid ändrat från juni (Försändelserna når också fram på den gamla adressen, men belastar postboxen i onödan.) Den nya adressen är: To SLEAF Sunday School Secretary in Lake Diocese P.O. Box , KISUMU KENYA 36

37 IBAN: FI Plusgiro i Sverige BIC: HELSFIHH Meddelande Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland r.f. Gåva till missionen (din hemförsamling) Insamlingstillstånd Finland: Nr 2020/2013/ , Åland: Nr ÅLR 2014/

38 Kom ihåg Månadsgåvan varje månad i höst! Månadsgåvan informerar om SLEF:s arbete och erbjuder varje månad ett gåvoändamål. Saldot vid juli månads slut var totalt Tack för alla bidrag hittills! Under september och december månader samlas gåvorna till SLEF:s hemlandsoch evangelisationssamt missionsarbete i Kenya, bland annat utbildningen av församlingsarbetare i Kenya, fredsarbete, skolhjälp, kristna radioprogram och yrkesskolan RYP vid Viktoriasjön. Undervisning om änkans skärv för kvinnor. November 2015 Vi tackar och ber för SLEF:s missionsarbete i Kenya och stöder utbildningen av präster och evangelister inom Kenyas evangelisk-lutherska kyrka, freds- och försoningsarbetet, skolhjälpsprojektet, produktionen av kristna radioprogram inom stiftet Lake Diocese och yrkesskolan RYP vid Rukongo. Aktia IBAN: FI Plusgiro i Sverige Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland r.f. BIC: HELSFIHH Foto: SLEF: arkiv OBS: Använd alltid ditt personliga referensnummer som finns på sista sidan av detta häfte. Anteckna numret i nedanstående Ref.nr-fält! Din Månadsgåva behövs! Insamlingstillstånd Finland: Nr 2020/2013/2674, Åland: Nr ÅLR 2014/8128,

39 Titta in på SLEF:s missionssidor på SLEF:s webbplats: Känner du någon som vill ha tidningen Salamu? Tidningen sänds gratis till alla intresserade. Fyll i kupongen nedan och posta den till SLEF eller sänd e-post till salamu@slef.fi Nr Nr Nr Nr Fyll i namn och adress nedan och posta kupongen till Evangeliföreningen. Kom ihåg frimärke! OBS! Glöm inte frimärket Salamu 3/15 Ja, tack! Sänd Salamu till: Namn:... Näradress: Postadress:... Svenska Lutherska Evangeliföreningen Korsholmsesplanaden 2 FI VASA FINLAND 39

40 Samla frimärken för missionsarbetet! Alla frimärken kan säljas till förmån för missionsarbetet! Klipp rätt! Klipp ut frimärkena från kuvert och kort med cirka 1 cm:s marginal runtomkring. Detta med två undantag: (1) alla gamla kuvert och (2) kuvert från Kenya/utlandet skall bevaras hela, eftersom de är mer värdefulla så. SLEF tar också gärna emot följande slag av donationer: äldre hela kuvert (före år 1950) förstadagskuvert (FDC) hela frimärkssamlingar (filatelister, dödsbon) gamla postkort (speciellt med konstnärer som Wendelin m.fl.) samlarmynt (jubileumsmynt, gamla silvermark m.m.) gamla aktiebrev, medaljer och utmärkelsetecken Sänd din frimärkspåse till SLEF, eller ge den till någon av SLEF:s anställda! SLEF, Helsingfors: Skarpskyttegatan 13 A 3, Helsingfors, tfn (09) SLEF, Vasa: Korsholmsesplanaden 2, Vasa, tfn (06) Vid frågor, kontakta Tuomas Anttila, tfn eller tuomas.anttila@slef.fi Tips för den som samlar frimärken: Reservera ett kuvert eller en liten låda för frimärken i ditt hem! Uppmuntra dina närmaste och den postansvariga på din arbetsplats att delta i insamlingen! 40

41 Kom med! Insamling av bil nr 2 till Samburu! Insamlat ( ) Insamlingsmål TACK för alla gåvor hittills! Insamlingen går till den bil som familjen Eva och Ove Gädda använder inom bibelöversättningsprojektet i Samburu. Kontonummer: IBAN: FI , BIC: HELSFIHH, mottagare: SLEF Ange som meddelande din egen hemförsamling, samt Bil till Samburu. Insamlingstillstånd Nr 2020/2013/ samt på Åland: Nr ÅLR 2014/

42 Tyg på lager? Har du tyger liggande som kunde komma missionen till nytta? Det finns villiga skräddare som gärna tillverkar saker till försäljning till förmån för missionsarbetet bara det finns material. Tyger som behövs är Vanligt bomullstyg, färg och mönster spelar ingen roll, också mindre bitar är välkomna. Tjockt, stadigt bomullstyg, gärna i bitar om 1,5 m x 1 m, som håller för att tillverka sånt som kräver hårdare tag. Tygbitarna kan föras till SLEF:s kansli i Vasa, Korsholmsesplanaden 2, öppet Ta kontakt med Brita Jern för eventuella frågor, brita. jern@slef.fi, tfn Gläd flera med en DUBBELGLÄDJE-gåva! DUBBELGLÄDJE-gåva Mediciner till två barn Ge din vän en gåva som hjälper någon på missionsfältet! Välj bland följande gåvor: 5 Söndagsskolan i Kenya, 6 Två skolböcker, 10 Utsäde, 15 Några höns, 20 Mediciner, 25 Evangeliet till Främre Asien, 30 Bibeln till Samburu, 40 Evangeliet via radion, 50 Nytt hem för änka och barn/familjens barn till skolan Beställ korten från SLEF (06) , slef@slef.fi 42

43 Svenska Lutherska Evangeliföreningens Kenyamission hösten 2015 (e-post: Atemo missionsstation Adress: Atemo mission P.O.Box KISUMU, KENYA Kerstin Nilsson undervisning och försoningsarbete tfn: Rut Åbacka församlingsdiakoni, undervisning tfn: I Samburu Adress: Anna och Magnus Dahlbacka / Eva och Ove Gädda P.O.Box MARALAL, KENYA Anna, Magnus, Isak, Katrina och Arvid Dahlbacka Bibelöversättning Anna tfn: , anna.dahlbacka@slef.fi Magnus tfn: , magnus.dahlbacka@slef.fi Eva, Ove, Alfons, Oliver och Vincent Gädda Stöduppgifter inom bibelöversättningsprojektet i Samburu Eva tfn: eva.gadda@slef.fi Ove tfn: ove.gadda@slef.fi I hemlandet Ingrid Jern ingrid.jern@slef.fi Alf och Mona Wallin alf.wallin@slef.fi 43

44 44 Foto Brita Jern