- PDF Gratis nedladdning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download ""

Astrid Samuelsson
för 8 år sedan
Visningar:

10 Elfrida Andrée ElfridaAndréeomtalasalltid som pionjär,fastän hon inte alls var landets första kvinnligatonsättare.men hon var Sverigesförstakvinna att erövraorganistexamen,dessutomförstakvinna att få en organisttjänst och att kunna ta telegra stexamen. ElfridaAndréevar ocksåpionjärbland kvinnligatonsättare genomatt ägna sigåt större formersåsomorkesterverkoch opera. ElfridaAndréeföddes1841 i Visby.Familjenvar politiskt liberal,vilketgav de båda döttrarna möjlighetertill studier och yrkeslivutanför den dåtida konventionen.den något äldre systernfredrika(gift Stenhammar) bleven framgångsrikoperasångerska.1855 yttade Elfrida Andréetill Stockholm,där hon studeradeorgeloch sång.1857kunde hon med dispensavläggaorganistexamen vid Musikkonservatorietsom ännu inte tillät kvinnor att gå utbildningen. Vid konservatorietstuderadehon något senarekompositionför LudvigNorman. Tackvareen lagändringkunde hon 1861erbjudastjänst som organist i Finskakyrkan i Stockholm.Samma år påbörjadehon på fadernsförslag en utbildning till telegra st och kunde efter en annan lagändringfå arbete inom Telegrafverket utnämndes Elfrida Andréetill domkyrkoorganisti Göteborg, landets förstakvinnligainnehavareav en sådan tjänst och då bara möjligi det liberalt prägladegöteborg.parallelltmed tjänstgöringeni kyrkan komponeradehon och förkovradesigocksåsom tonsättare under era utlandsresor. Hennes kapaciteträckte dessutomtill att driva en egen musikskolaoch att från 1897 leda så kalladefolkkonsertersom ordnadesav GöteborgsArbetareinstitut.Hon avledi Göteborg1929. ElfridaAndréesverksamhetsom tonsättare kan enligt hennes livsskildrare EvaÖhrström delasin i tre perioder.under sina år i Stockholmskrevhon stort anlagdakammarmusikverksamt en uvertyr för orkester,självständigtutformade, men med tydlig inspirationfrån förebildersom Beethoven,Mendelsohn och Schubert. I Göteborgutvidgadehon sitt registergenom att skrivasånger, pianomusikmen också era verkför orkester.intressetför kammarmusik behöllhon hela tiden, liksom huvuddrageni sin kompositionsstil.från 1890 inträdde en förändringsom i förstahand innebar en stilistiskinkluderingav både tyska och franska impulser.hennes störstasatsningvar operan Frithiofs saga(1895)med ett libretto av SelmaLagerlöf,komponeradmed närhet till Wagnersmusikdramatiskatänkande. Gunnar Ternhag

11 Om utgåvan LevandeMusikarvsemenderadeutgåvorär redaktionelltgenomseddaoch korrigeradeutgåvorav tidigare tryck med kommentarerrörande rättelser och ändringar införda i form av fotnoter. Justeringarav bågar,förtecken, accenteroch artikulation som inte har medfört förändrad läsart har utförts utan kommentar. Förlaganär utgivenav MusikaliskaKonstföreningen,Stockholm. På omslagetstår: Trio / för / Piano, Violinoch Violoncell/ Elfrida Andrée/ MusikaliskaKonstföreningen/ Stockholm. Tillkomstår:

12 Elfrida Andrée Elfrida Andréehas often been spokenof as a pioneer,although in realityshe wasnot Sweden srst femalecomposer.however,she wasthe rst woman in Swedento earn a degreein organ performance in addition to being the rst woman to be employedas an organist and as a telegraphist.elfridaandréewas also a pioneeramong Swedishwomencomposersfor writing worksfor large ensembleformatssuch as orchestralworksand opera. Elfrida Andréewasborn in Visby,Sweden,in 1841.Her familywaspoliticallyliberal,which meant that it waspossiblefor both daughtersto study outsideof the conventionsof the times. Her somewhatoldersister,fredrika (Stenhammarby marriage)becamea successfulopera singer.elfridaandrée movedto Stockholmin 1855,whereshe studied organ and voice.in 1857she completed,as an extramuralstudent, a diplomain organ performanceat the RoyalConservatoryof Music,sinceat the time womenwerenot permitted to participatein the degreeprogramme.later,she studied compositionwith LudvigNorman at the conservatory. Fortunately,after a change in the lawin 1861,she waso ered a positionas organist at the Finnish Church in Stockholm. at same year,at her father s suggestion,she alsobegan studying to be a telegraphoperator.after another change in the law,in 1865 she began workas a telegraphistat the state-run telegraphservice. In 1866, Elfrida Andréewaspromotedto church organistat the Gothenburg Cathedral: the rst woman to acquiresuch a position,which wasonly possible in the politicallyliberalcity of Gothenburg. In addition to her workat the church, she composed,developingher technique through severaltrips abroad. She continued to widenedher scope,operatingher own musicschooland from 1897,conducting popular concertsarranged by the Gothenburg Worker sinstitute. She died in Gothenburg in Accordingto her biographer,evaöhrström, ElfridaAndrée scareeras a composercan be dividedinto three periods.first, in Stockholm,she wrote severalchamber musicworksin addition to an overturefor orchestra independent in form, but modelledafter classicalcomposerssuch as Beethoven, Mendelssohnand Schubert. en, in Gothenburg she broadenedher repertoire by writing songs,piano piecesand severalorchestralworks. roughout this time, she kept up her interest in chamber music,maintaining her compositional characteristictraits. e third period began in 1890, when inspiredby French and German impulsesshe began to developher compositionalstyle. Her grandest projectwasthe opera FritiofsSaga(1895)with a libretto by Swedish author SelmaLagerlöf,composedwith an a nity to Wagner smusicaldramatic ideals. GunnarTernhag Trans. alia unander

13 About the edition LevandeMusikarv s(swedishmusicalheritage s)emendatededitionsare editorially revisedand correctedversionsof previouslyprinted material,with comments on the correctionsand amendmentsinserted as footnotes.adjustmentsto slurs, accidentals,accentsand articulation marks that havenot a ected the reading have been made without comment. Originallypublishedby MusikaliskaKonstföreningen,Stockholm. Text on the front page: Trio / för / Piano, Violinoch Violoncell/ Elfrida Andrée / MusikaliskaKonstföreningen/ Stockholm. Yearof composition:

Relevanta dokument

KNUT HÅKANSON

KNUT HÅKANSON 1887 1929 Idyll och Elegi II för piano Idyl and Elegy II for piano Opus 20 Emenderadutgåva/Emendededition Knut Håkanson TonsättarenKnut Håkanson är svårfångad.anti-romantiker