1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument: Dagordning (bilaga 2)
|
|
- Astrid Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Deltagarlista, se bilaga 1 1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument: Dagordning (bilaga 2) Akvatiska Ekosystemgruppens (AEG) förman Sverker Evans (SEV) öppnade mötet och hälsade medlemmarna i det nordiska nätverket för havsmiljöplanering och -förvaltning välkomna. Några nätverksmedlemmar hade meddelat förhinder att delta i mötet, och dessa får ta del av mötesdiskussionerna i det referat AEGs koordinator Jens Perus (JP) sammanställer och cirkulerar för information efter mötet. Mats Ekenger (MEK) från Nordiska Ministerrådets (NMK) avdelning för tillväxt och klimat hälsade medlemmarna till NMRs nya lokaler i Köpenhamn. SEV diskuterade runt vikten av att nätverket sammanträdde och möttes fysiskt detta första möte, men att man i framtiden skulle försöka utreda möjligheter till videomöten för att minska resekostnader och tid för deltagarna. 2. AEG:s nätverk för marin förvaltning och planering sammansättning, uppgifter och planerade aktiviteter Dokument: Nätverkets uppkomst har sin grund i den rapport (TemaNord 2010:504) som en nordisk ad hoc grupp för havsmiljöförvaltning och planering sammanställde på beställning av de nordiska miljöministrarna vid deras möte 4 September Rapporten presenterades för miljöministrarna i maj-2009, varefter Ämbetsmannakommitteen för miljöfrågor (ÄK-M) gav AEG i uppdrag att driva frågorna med havsmiljöplanering och förvaltning. Beslut att sammankalla ett nätverk för dessa frågeställningar togs av AEG under dess vårmöte i Köpenhamn 2010, varefter en inbjudan till de nordiska länderna och självstyrande områdena skickades ut att nominera nationella representanter för nätverket. AEG önskar stödja utvecklingen av en nordisk ekosystembaserad förvaltning genom att i) stimulera kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte för de nordiska ländernas arbete i de marina konventionerna och i EU, ii) stödja aktiviteter i Arktiska Rådet som rör ekosystembaserad förvaltning, iii) öka samhällets förståelse för de marina ekosystemens värde och aktivt bidra till att synliggöra dessa värden i de politiska beslutsprocesserna samt genom att iv) bidra till utvecklingen av metoder och verktyg för att värdera samhällsmässiga konsekvenser av olika förvaltningsstrategier. För att undvika överlappning av arbeten och utredningar som görs i olika fysisk planläggningsprocesser på de nordiska havsområdena för närvarande så ser AEG i nuläget att nätverket av nordiska planläggnings- och förvaltningsexperter bäst kan tjäna som en samlingsplats för erfarenheter och kan fungera genom att överföra information och kunskap mellan övriga nationella och internationella nätverk. AEG har till en början gett nätverket i uppgift att planera och sammanställa ett seminarium i temat under 2011 samt arbeta för att genomföra intentionerna i ad hoc-rapporten. AEG skickade våren 2010 ut en enkät till de nordiska länderna/självstyrelseområdena i vilken man bad länderna informera varandra om det skett några ändringar eller framsteg inom förvaltnings- och lagstiftningsärenden på havsområdet, sen det att ad hoc-rapporten publicerats. I enkäten bad man även länderna ta ställning till problemområden som förvaltningen ställs inför och huruvida det förekommer gränsöverskridande planeringsärenden i Norden för närvarande. AEG har även bett nätverksmedlemmarna initiera eller föreslå projektideer, vilka AEG kan ha i åtanke vid följande års utlysande (inkl. AEGs prioriterade områden) och beslut om finansieringmöjligheter. 1
2 3. Rapportering från nordiskt planministermöte handlingsprogram, organisation, genomförande, finansiering Dokument: Endeligt udkast til Handlingsprogram for nordisk planlægning af 14 sept 2010.docx Sagsfremstilling - 19 okt 10.docx MEK informerade gruppen om de diskussioner som förts vid det informella nordiska planministermötet De nordiska länderna har en lång tradition gällande samarbete kring bärkraftig utveckling, vars mål beskrivits i handlingsprogrammet "Planläggning som instrument för hållbar utveckling i Norden". Vid senaste möte hade presenterade Danmark, som lett framtagande av ett nytt handlingsprogram , de nya riktlinjerna i handlingsprogrammet, vars tyngdpunkter under programperioden är 1) Bärkraftig stadsutveckling och klimatanpassning samt 2) Maritim fysisk planläggning. I det nya handlingsprogrammet kommer tyngdpunkten i arbetsform att ligga på en dialogpräglad samarbetsform och implementeras främst genom workshops, seminarier, konferenser och bruk av nätverk och partnerskap. Tiina Tihlman (TT) informerade gruppen om planerna att utarbeta ett detaljerat samarbetsarbetsprogram (FI, SE och ISL ledande) gällande maritim fysisk planläggning i nordiska länder för åren Parallella marina planerings- och förvaltningsprojekt a) Rapportering från mötet med HELCOM-VASAB MSP WG mandat, planeringsprinciper, arbetsprogram b) Information om EU-projektet i Bottenhavet c) Projektförslag "Maritim fysisk planering i nordiska länder d) Övrigt Dokument: HELCOM-VASABMinutes of the Meeting-final 21-22Oct2010.docx Ordfblankettmaritim.docx a) Sten Jerdenius (SJ) informerade om diskussioner och resultat från det gemensamma HELCOM VASAB mötet i Helsingfors. Såväl HELCOM (Helsingforskommissionen) som VASAB (Vision and Strategies around the Baltic Sea) har tidigare bägge uttalat sig att arbeta för havsplanering och principer för detta i Östersjöregionen. HELCOM har en stark kompetens inom miljöarbete medan VASAB har en stark planerings- och utvecklingstradition, främst på landmiljön och man har därför eftersträvat ett samarbete mellan dessa institutioner för att ta fram ramar kring planering av havsområdena i Östersjön. Under mötet enades man att följa 10 principer för havsplanering 1. Sustainable management, 2. Ecosystem approach, 3. Long term perspective and objectives, 4. Precautionary Principle, 5. Participation and Transparency, 6. High quality data and information basis, 7. Transnational coordination and consultation, 8. Coherent terrestrial and maritime spatial planning, 9. Planning adapted to characteristics and special conditions at different areas, 10. Continuous planning, utav vilka störst diskussion fördes kring ibruktagandet av ekosystemansatsen i planeringsprocessen eller ej. Vid gruppens följande möte i Januari-Februari 2011 kommer ett mer detaljerat arbetsprogram tas fram. I och med att EU, som är medlem i HELCOM, sitter med i detta arbete, så har det stark politisk förankring och stöd. 2
3 Det nordiska nätverket godkände även de 10 principerna som föreslagits av HELCOM-VASAB gruppen. JP frågade om nätverket skulle anhålla om observatörsstatus i HELCOM-VASAB gruppen, men nätverket ansåg att dess två gemensamma medlemmar SJ och TT kan rapportera om aktiviteter mellan grupperna. b) TT meddelade att HELCOM inte ännu initierat PlanBothnia-projektet, vilket är ett av DG-MARE finansiellt stött pilotprojekt i Östersjön. HELCOM-HABITAT skall utveckla principer som skall testas och eventuellt tas i bruk innan slutet av PlanBotnia skall kopplas till arbetet som utförs vid HELCOM-VASAB samt även följa arbete som görs inom BaltPlanSea-projektet. c) Se sista stycket under punkt 3 ovan. d) Andrea Morf (AM) informerade om BaltSeaPlan-projektet och ser till att nätverket uppdateras om projektets aktualiteter. Inom BaltSeaPlan-projektet skall man bl.a. i) företa en analys av nationella strategier, ii) göra en fallstudie över gränsöverskridande aktiviteter, iii) upprätta en gemensam databas och göra modelleringar samt iv) upprätta en vision över Östersjön och testa huruvida de nationella mål som finns i Östersjöregionen kan uppnås med hjälp av detta projekts planer och visioner. BaltSeaPlan möts nästa gång i maj 2011 i Gdansk. AM föreslog att BaltSeaPlan-projektet kunde presentera sin aktivitet vid det seminarium som nätverket ombetts planera och arrangera i SEV ställde frågan om dessa rekommendationer kan kopieras till andra havsområden i Norden och AM svarade att det i detta skede är för tidigt att svara på detta och berättade att man inom BaltSeaPlan-projektet även upplevt en kulturkrock mellan 'ekosystemtänkande' och 'traditionella' planerare. Johanna Olsen (JO) efterlyste för Färöarna och övriga västnordiska länder en anpassad modell för de förhållanden som präglar dessa regioner (stora havsområden och miljöförvaltningar med mindre resurser än i Östersjöländerna), och var tveksam till om de processer som HELCOM-VASAB, EU m.fl. planerar för Östersjöregionen enkelt kan överföras till de västnordiska förhållandena. Färöarna håller för närvarande på och utarbetar ett utkast till marin strategi och eftersträvar ett helhetsperspektiv likande det norska förvaltningsupplägget. För att få med de övriga sektorerna (ex. ekonomiskt viktiga fiske och sjöfart) på Färöarna i planeringsarbetet är det viktigt att enkelt kunna förklara principerna för havsplanering. SJ menade att man kunde lägga nivån på arbetet liknande det som presenterats i 'HELCOMs holistic assessment' (ex. HOLAS pressure index) eftersom tvärsektoriellt data skall nyttjas. Henrik Wichmann (HEW) höll med om att en sektorsövergripande planläggning är den primära målsättningen, i det att man måste komma ihåg de olika intressen som finns i Östersjön jämfört med Arktis och NE Atlanten. HEW ställde frågan huruvida det skulle vara mer produktivt med två specifika och konkreta seminarium/workshops, ett för Östersjön och ett för NE Atlanten eftersom myndigheterna är i olika faser i de olika nordiska områdena. AM lade fram planläggningsverktyg som tema för NE Atlant-workshopen. SJ efterlyste workshopar som skulle vara mera djuplodande och uttömmande på specifika ämnen och som rent konkret skulle kunna assistera nationella planläggningsmyndigheter. Ett exemple skulle vara ½ workshopsdag gällande sjöfart, var man skulle presentera grunder, tillgängligt data, 3
4 konflikter, assessments, risker, utsikter, transportvolymer, last (ev. miljöfarliga), lösningar, intressenter, övervakning, skyddshamnar, SAR-beredskap, olycksbenägenhet för farleder m.m. SJ poängterade att för storskalig planering är datahantering, -struktur och tillgång av största betydelse. Databaser för miljö- och planläggningsinformation finns i de flesta länder för landmiljön, men saknas ännu för havsmiljön. I dagsläget är data rörandes havsmiljön tillgängligt via en mängd olika portaler, men en helhetsbild saknas ännu. EU Kommissionen försöker åtgärda detta, men ingen bestämd tidspunkt finns ännu fastslagen. 5. Information från "ICES Strategic Initiative on Area Based Science and Management" Dokument: DRAFT Minutes from STIG meeting 27_28May 2010.docx Area based science and management initiative 22 march.docx SEV presenterade de nyligen iscensatta havsplanläggningsaktiviteter inom ICES, vilka strävar till att utöka ICES funktion som en på vetenskapliga grunder rådgivande instans. ICES skulle för kust- och havsmiljöer utveckla verktyg och erbjuda faciliteter vid utvecklandet av vetenskapligt underbyggda bedömningar av ekosystem, sårbarhetsanalyser och bedömning av kumulativa effekter. 6. Resultat från enkätundersökningen "Nationella insatser i havsplanering & integrerad havspolitik" Dokument: Enkät över nationella insatser for maritim fysisk planläggning och integrerad havspolitik i de nordiska länderna och självstyrande områdena.docx EnkätsvarCPHNov2010.pptx AM presenterade den syntes hon framställt på basen av de enkätsvar som respektive land/självstyrelseområde skickat in på AEGs utskick 24 maj AM gavs i uppdrag att sammanställa presentationens viktigaste resultat och slutsatser i ett dokument, vilket remitteras till nätverkets medlemmar för kommentarer, nya slutsatser samt godkännande. AM slutför dokumentet på basen av dessa kommentarer och skickar det sedan till JP, som lägger ut dokumentet på AEGs hemsida. Dokumentet skall fungera som underlag för i) utformningen av nätverkets framtida arbetsuppgifter samt ii) arrangerandet av seminarie Man enades under mötet om att de enkätsvar som länderna skickat in inte inkluderas i slutdokumentet, men är tillgängliga på begäran till AEGs koordinator. 7. Nätverkets aktiviteter 2011: a) Planering av ett tema-seminarium våren 2011 (Innehåll, tidpunkt, plats) b) Uppdrag att genomföra en brist- och behovsanalys av ländernas planeringssystem c) Möjligheter till samordning (nordiska inspel i marina konventioner och EUprocesser, tillämpning i Arktis, tvärsektoriell samordning etc) Dokument:- a) Efter inledande diskussioner gällande teman (sjöfart, vindkraft, energi, klimatförändringar, eutrofiering m.m.), upplägg (traditionellt föreläsar-semi, interaktivt seminarium med deltagarna som 4
5 diskuterar med experter, intressenter, projekt vid olika punkter, bås etc.) m.m. enades man om att de teman vilka behandlas under seminariet måste vara rumsligt bestämbara (dvs. eutrofiering och klimatförändring icke lämpliga teman). Vid planeringen av seminarieupplägget skall bl.a. fiskerisektorn vid NMR tas med i planeringsgruppen (MEK tar kontakt med Asmundur Gudjonsson vid fiskerisektorn vid NMR) samt kontaktar JP HELCOM/VASAB och utreder huruvida möjligheter till samordnande av seminariearrangemang kan ordnas. Eva Degre' (ED) påminde om att ekologiska värden är ett viktigt element vid marin fysisk planläggning och har i de norska förvaltningsplanerna varit viktiga för såväl planerings- som förvaltningsdiskussionerna och HEW påpekade att ekologiska värden kommer att ligga till grund trygga god ekologisk status i enlighet med internationella direktiv. TT påminde om att det för nordiska sammanhang så viktiga och unika deltagandeperspektivet i planeringsprocesser inte får glömmas bort. Demokratin fungerar i planering på land och bör även tas i beaktande av havsområdesplaneringar. Det preliminära seminarieupplägget: 1. Key-note (NN): De norska förvaltningsplanerna (Tvärsektoriell success-story) 2. Key-note (NN): Begreppet 'Ecosystem Approach' vad betyder i praktiken ekosystembaserad planering och förvaltning? (exempel från BALANCE?) 3. Parallella tema-diskussioner i) Fiske ii) Skeppsfart iii) Energi 4. Konklusioner & Rekommendationer Hela nätverksgruppen (samt Akvatiska Ekosystemgruppens medlemmar) fick i uppdrag att tänka vidare om eventuella detaljer i seminarieprogrammet och lämpliga föreläsare för dessa. E-post korrespondens kring detta under Dec 2010-Jan Om det i samband med denna 'brainstorming' presenteras intressanta projektförslag (processer, utveckla verktyg etc.), kan nätverksmedlemmarna vidarebefordra dessa till AEG (vårmöte ), vilken kan försöka ordna med ekonomiskt stöd förslagen. b) Uppdraget att genomföra en brist- och behovsanalys av ländernas planeringssystem kommer ej att initieras, utan de svar som länderna/självstyrelseområdena skickade in i enkäten får anses täcka upp detta kunskapsbehov i nuläget. c) SJ listade några processer var det för närvarande sker aktivitet (och var kanske nordiska inspel kan göras) - Kommissionens färdplan -10 principer (progress report Dec 2010) - DG MARE jobbar med en process att ta fram legala instrument (assessment procedure som bör göras före Dec 2010) - DG ENV utarbetar nya instrument för kustzonsförvaltning och konsekvensbedömningar (tillsammans med DG MARE?) - EU Maritime safety - INSPIRE 5
6 HEW informerade gruppen om att man i Danmark fått en samlad maritim strategi och att man beslutat om att tillsätta en arbetsgrupp för marin fysisk arealplanläggning. Arbetsgruppens kommissorium kan läses i Bilaga Avslutning Dokument: Mötet avslutades kl Bilaga: 1. Deltagarlista 2. Agenda möte marin planering o förvaltning 16 nov Kommissorium for den tværministerielle arbejdsgruppe om fysisk planlæggning på havet Mötesreferat sammanställt 7 December Jens Perus, Akvatiska Ekosystemgruppens koordinator 6
7 Deltagarlista: Nordiskt nätverksmöte för havsmiljöplanering och - förvaltning16 November 2010, Köpenhamn, Danmark Bilaga 1 Finland Tiina Tihlman, Miljöministeriet TT Sverige Sten Jerdenius, Miljödepartementet SJ Andrea Morf, Havsmiljöinstitutet AM Norge Eva Degre'Miljödirektoratet ED Färöarna Johanna Olsen, Umhvørvisstovan JO Danmark Henrik Wichmann, By- og landskabsstyrelsen HW AEG Sverker Evans (förman) SEV Jens Perus (koordinator) JP NMR Mats Ekenger (äldre rådgivare) MEK Frånvarande: Åland Mikael Wennström, Ålands Landskapsregering MW Grönland Morten Thrane Leth, Grönlands Selvstyre JV Island Hafdís Hafliðadóttir, Skipulagsstofnun HH 7
8 Bilaga 2 8 (11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Sverker Evans Tel: +46 (0) sverker.evans@naturvardsverket.se Dnr Mm Kontaktpersoner nordisk marin förvaltning och områdesplanering Sten Jerdenius, SE Andrea Morf, SE Henrik Whichmann, DK Eva Degré, NO Tiina Tihlman, FI Hafdís Hafliðadóttir, IS Jóhanna Olsen, FO, Morten Thrane Leth, GL Mikael Wennström, AX Första mötet med AEG:s expertnätverk för marin förvaltning och områdesplanering Tid: 16 november 2010 kl Plats: NMR, Ved Stranden 18, Köpenhamn Agenda AEG:s nätverk för marin förvaltning och planering - sammansättning, uppgifter och planerade aktiviteter. Rapportering från nordiskt planministermöte handlingsprogram, organisation, genomförande, finansiering. Rapportering från mötet med HELCOM-VASAB MSP WG - mandat, planeringsprinciper, arbetsprogram. Information om EU-projektet i Bottenhavet. Projektförslag Maritim fysisk planering i nordiska länder. Information från ICES Strategic Initiative on Area Based Science and Management Sverker Evans, Jens Perus Mats Ekenger Sten Jerdenius, Tiina Tihlman Sverker Evans Lunch Resultat av enkätundersökningen Nationella insatser I havsplanering & integrerad havspolitik Nätverkets aktiviteter 2011: Andrea Morf, Henrik Whichmann Alla 8
9 Planering av ett tema-seminarium våren 2011 (innehåll, tidpunkt, plats). Uppdrag att genomföra en brist- och behovsanalys av ländernas planeringssystem. Möjligheter till samordning (nordiska inspel i marina konventioner och EU-processer, tillämpningar i Arktis, tvärsektoriell samordning etc) Nätverkets uppgifter : Genomförandet av övriga uppgifter i rapporten TemaNord 2010:504 Alla Avslutning Arbetsuppgifter
10 Bilaga 3 10
11 11
1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument:
Deltagarlista, se bilaga 1 1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Akvatiska Ekosystemgruppens (AEG) förman Sverker Evans (SEV) öppnade telefonmötet kl 13.45 26 Januari 2011. En skiss på diskussionsämnen
1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument: DAGORDNING 11-12.3 Köpenhamn_rev.docx
Deltagarlista, se bilaga 1 1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument: DAGORDNING 11-12.3 Köpenhamn_rev.docx Akvatiska Ekosystemgruppens (AEG) förman Sverker Evans (SEV) öppnade mötet och
Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.
Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet. Mats Ekenger Nordiska ministerrådet Footer indsættes via: 'Indsæt' / 'Sidehoved og sidefod' / Indsæt teksten
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...
En förebild för miljöövervakningen?
En förebild för miljöövervakningen? Havets tillstånd och utveckling Verksamhetsområde vid Havsmiljöinstitutet Syfte: Ge miljöövervakningen ett mervärde Medel: Förstärka det vetenskapliga stödet till nationell
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9
Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem
SeaGIS 2.0 Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem Ann Holm och Gustav Nygård Österbottens förbund Projekt SeaGIS 2.0 Samarbete mellan Sverige och
Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder
Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018-22 Inkludering av kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning är ett viktigt mål inom det nordiska samarbetet. FN:s konvention om rättigheter
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen
Verksamhetsplan 2019 & utveckling av Nordic City Network 2.0
Verksamhetsplan 2019 & utveckling av Nordic City Network 2.0 Nuläge och behov Under 2019 har NCN ett unikt momentum att vidareutveckla sin vision, verksamhet och org. Det finns en önskan om att utgå mer
Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for ligestilling, ÄK-JÄM Mødetid 16. september 2008 Mødested Grand Hotel - møderum Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Marint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
STADGAR. Nordiska samarbetskommittén (NSK) kan fastställa ytterligare riktlinjer gällande implementeringen av dessa normalstadgar.
STADGAR Stadgar för NORDENS INSTITUT PÅ ÅLAND (NIPÅ), nedan kallad för institutionen. Stadgarna är fastställda av Nordiska ministerrådet (MR-K) den 23 oktober 2015, och gällande från den 1 januari 2016.
Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for ligestilling, ÄK-JÄM Mødetid 20. februar 2009 Mødested MR-salen, Nordiska ministerrådet, Store Strandstræde 18, 1255 København Store Strandstræde
Project leader: Jens Perus
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS Cooperation for ecosystem based planning of the marine environment using GIS http://seagis.org Project leader: Jens Perus Projektperiod
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla
Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The
EU-finansiering hur går det till och vad finns?
EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,
Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009
Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering
NOVA. Styrelsemöte nr 35. Styrelsen. Preliminär föredragningslista. Den 4 juni 2004, kl (ändrades till ) Hvanneyri, Island
NOVA Styrelsen Styrelsemöte nr 35 Den 4 juni 2004, kl. 14.00-18.00 (ändrades till 18.15-20.00) Hvanneyri, Island Preliminär föredragningslista Pkt Innehåll 1 Mötets öppnande Lars Moe 2 Agenda 3 NOVAs strategi
Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
11346/16 ehe/np 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?
Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands
Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition
Organisation vattenråd * Sprider information * Sammanställer synpunkter * Kontaktorgan till länsstyrelsen Vattenråd - alla intressenter i nätverket Arbetsgrupp Arbetsutskott Kontaktpersoner Medlem Medlem
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande NVL är ett nordiskt nätverk för vuxnas lärande som VIA University College administrerar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR), som också finansierar verksamheten.
NVL och nätverkande i Norden. Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net
NVL och nätverkande i Norden Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net Nordiskt samarbete inom LLL Policy NMR:s strategiplan (MR U 2011 13) Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Den 5 september hålls KUF-möte per telefon, kl (svensk tid).
NOVA KUF möte Nr 7 Den 5 september hålls KUF-möte per telefon, kl. 9.00-13.00 (svensk tid). Agenda Pkt Tid Innehåll 1 9.00 Mötets öppnande 2 9.05 Godkännande av dagordning 3 9.15 Föregående mötes protokoll
Hav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
HU2 vårmöte
HU2 vårmöte 2017 hanna.hofverberg@edu.uu.se 1. Presentation 2. SWEDESD och GAP 3. Diskussion om samarbeten En global agenda för hållbar utveckling: Agenda 2030 FN:s medlemsländer har beslutat om utvecklingsagenda
Nordiska ministerrådet
Att. Nordiska rådet Ved Stranden 18 DK-1061 Köpenhamn K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org Mars 2016 15-00392-52 Till Nordiska rådet, Härmed översändes till behandling på temasessionen
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".
Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim.
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org
från välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland
Referat Köpenhamn den 2004 J.nr.: 04-942-02 från välfärdsutskottet möte den 15 april 2004 i Helsingfors, Finland Lokal: Helsingfors Mässcentrum Tid: kl. 13.30-16.00 Bilaga 1: deltagarförteckning från mötet
Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen
Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025
Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025 Tid och plats:8 december 2017 kl. 09:00 12:00, SKL Närvarande beredningsgruppen Hans Karlsson, Avdelningschef, SKL (ordförande) Catarina Andersson
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Utskottet för välfärd i Nordens betänkande över Ministerrådsförslag om Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder
BETÄNKANDE ÖVER MINISTERRÅDSFÖRSLAG B 323/välfärd Behandlas i Utskottet för välfärd i Norden Utskottet för välfärd i Nordens betänkande över Ministerrådsförslag om Handlingsplan för nordiskt samarbete
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Nationellt forum efaktura 121024
Nationellt forum efaktura 121024 Agenda Välkomna! Ulrica Storset Avrapportering från mötet i Bryssel 26 september Karina Duvinger och Peter Norén o Arb.grupp 1 Temperaturmätning o Arb.grupp2 Goda exempel
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt
PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars
Handlingsplan för nordiska barn- och ungdomskommittén
Handlingsplan för nordiska barn- och ungdomskommittén 2014 2017 FOTO: PÅL ESPEN OLSEN FOTO: SIGNELEMENTS Handlingsplan för nordiska barn- och ungdomskommittén 2 Handlingsplan för nordiska barn- och ungdomskommittén
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa
JIIL Stockholms läns landsting i (G)
JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6
Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008
Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008 Torsdagen den 28.8. kl. 8.30-16.30 Möteslokal: 1. MÖTET ÖPPNAS 2. GODKÄNNANDE AV MÖTESAGENDAN 3. REFERATET
Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004
Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM
INSTRUKTION LAB. Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT. 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4.
INSTRUKTION LAB Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4. Finansiering 5. Planering 6. Genomförande 7. Efterarbete NORDICCITYNETWORK.COM
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet Det finns en stark
Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06
Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter
1. UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING. 1.1 Upprättande. 1.2 Sammansättning
2011-10-11 Sekretariatet för övervakningskommittén Arbetsordningen godkändes vid övervakningskommitténs möte den 17 mars 2008, med revideringar den 8 oktober 2008, den 22 april 2009 och den 11 oktober
Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer
Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk
Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten
Samverkan Deltagarnas olika perspektiv är den viktigaste resursen i arbetet. Genom samverkan och dialog kan man kan hitta nya sätt att lösa gamla problem! Definition Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning
NSR Målsättning 1 29.1.2011
NSR Målsättning 1 29.1.2011 1 INLEDNING 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Strategin 3 1.4 Verksamhetssätten 3 1.5 Påverkningsmedel 4 1.6 Gemensam uppträdande 4 2 NSR-STRUKTUR 4 2.1 Kommittéer 5 3 NSR-RÅDSMÖTET 5
från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island
Referat Köpenhamn den 13 februari 2004 J.nr.: 04-942-01 från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island Lokal: Hotel Nordica, Möteslokal F Tid: kl. 09.00-10.45 Bilaga 1: deltagarförteckning
Nordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999
Nordiska Ministerrådets Miljö- och Ekonomigrupp Verksamhetsberättelse 1999 A) Inledning Det Nordiska Ministerrådets miljö- och ekonomigrupp har en tvärfacklig sammansättning med representanter från miljö-
NVF TRAFIKSÄKERHET TEMAGRUPP 1 SAMHÄLLSPLANERING PROJEKTBESKRIVNING
NVF TRAFIKSÄKERHET TEMAGRUPP 1 SAMHÄLLSPLANERING PROJEKTBESKRIVNING PROJEKTMÅL Att utveckla de nordiska nätverken där ökad trafiksäkerhet är huvudintresset. Att lyfta fram den kunskap som är aktuell genom
Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov.
1 2 Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna erfarenheter och utvecklingsbehov. Vid den samnordiska konferensen i Reykjavik 1977 beslutades att införa en rapporteringsrutin mellan de nordiska
Strategi för barn och unga i Norden
2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:
Protokoll Nitus styrelsemöte 12 december via Adobe Connect
Nätverket för kommunala lärcentra Protokoll Nitus styrelsemöte 12 december via Adobe Connect Närvarande: Berit Öström, Pajala, Kent Wallén, Katrineholm och Vingåker, Joachim Kahlert, Norrtälje, Agneta
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Välkomna till Gränsregionalt planforum. Elsie Hellström och Julia Sandberg
Välkomna till Gränsregionalt planforum Elsie Hellström och Julia Sandberg Syfte och mål Projektet - Friskt och produktivt Skagerrak - Dialog och samverkan över gränsen - Gemensam kunskapsbas Dagen - Gemensamt
Referat. 31/11 Godkännande av dagordning. 32/11 Godkännande av referat
Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 1. november 2011 Mødested Köpenhamn Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0400 Fax +45 3311 1870 nordisk-rad@norden.org www.norden.org Referat
svenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013)
Bilaga 2 till protokoll 2013-10-08 Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013) Expertgruppen för utvärdering
Nätverksdag samordnare
Nätverksdag samordnare Deltagare: se bifogad anmälningslista Möte: 22 september 2011 kl 9-12 (lunch 12-13) Plats: Bohusläns museum, Spisrummet 1. Disa Hansson, från Fyrbodals kommunalförbund hälsade välkomna
Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect
Nätverket för kommunala lärcentra Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect Närvarande: Kent Wallén, Katrineholm /Vingåker Agneta Lindqvist, Gotland Jerry Engström, Västervik Mats Larsson,
Styrdokument. för. ARG-verksamheten
Styrdokument för ARG-verksamheten Beslutad 2013-11-14, reviderat 2018 1 ARG-verksamheten 1:1 Arbets- och Referens Grupp-verksamheten är en integrerad del av verksamheten inom SFOG. 1:2 Styrelsen för SFOG
KAUPUNKIEN LIIKENNE TRANSPORT I STÄDER
Referat 3/2015 MS/30.08.2015 Möte 3/2015 Torsdag 27.8.2015 klo 14.00 WSP, Helsingfors Deltagare Björn Silfverberg, ordf Marek Salermo, sekr Tapani Särkkä Pentti Murole Anna Pätynen Elina Rundell Ilona
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö
Från möte i Välfärdsutskottet den 23 september 2003 i Fredrikshavn, Danmark
Referat Köpenhamn den 15 oktober 2003 J.nr.:03-942-04 Från möte i Välfärdsutskottet den 23 september 2003 i Fredrikshavn, Danmark Lokal: Mötesrum 112 Tid: 09.00-12.00 Bilaga: Deltagarförteckning Ordföranden
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
Barn och unga i Norden en tvärsektoriell strategi för Nordiska ministerrådet
Barn och unga i Norden en tvärsektoriell strategi för Nordiska ministerrådet 2016 2022 Barn och unga i Norden en tvärsektoriell strategi för Nordiska ministerrådet 2016 2022 ISBN 978-92-893-4592-7 (PRINT)
Nordiskt funktionshinderforum 2017 Mänskliga rättigheter, funktionshinder och forskning
Nordiskt funktionshinderforum 2017 Mänskliga rättigheter, funktionshinder och forskning Nordic Forum on Disability 2017 Human rights, disability and research Bakgrund Innehållet och intentionerna i FNs
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
ARBETSORDNING UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING
1 ARBETSORDNING för övervakningskommittén för Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland och Ålands strukturfondsprogram, Entreprenörskap och kompetens, programperioden 2014-2020. UPPRÄTTANDE OCH
Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Hushållning med havsområden
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2013/14:MJU24 Hushållning med havsområden Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2013/14: 186 Hushållning med havsområden
NOVA KUF möte Nr 14. Agenda. Pkt Innehåll 1 Mötets öppnande 2 Godkännande av agenda 3 Föregående mötes protokoll Uppföljning av beslut (Paul Jensén)
NOVA KUF möte Nr 14 Den 19 april 2005 hålls KUF möte på KVL, kl. 10.00-16.00 (skandinavisk tid). Plats: Abiladgaardhuset, lokale 1, Bülowsvej 15 (det lille hus ved siden af Hovedbygningen). Agenda Pkt
BILAGA. till. Rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande
Miljöatlasprojektet inom EnSaCo
Miljöatlasprojektet inom EnSaCo Svenskt förmöte vid EnSaCo Environmental Atlas Seminar Stockholm Hasseludden, 3-4 maj 2011 Björn Forsman SSPA Sweden AB 5 delprojekt 1. Inventering och beskrivning av miljöatlas
NVL är ett program och nätverk för vuxnas lärande som arbetar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR) som också finansierar verksamheten.
N ORDISKT N ÄTVERK FÖR V UXNAS LÄRANDE NVL är ett program och nätverk för vuxnas lärande som arbetar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR) som också finansierar verksamheten. Målsättningen för NVL
Möte Nr.4 Datum, tid: 14 April Plats: Landsbygdsdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm, Sverige
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.4 Datum, tid: 14 April 2011 10.00-16.00 Plats: Landsbygdsdepartementet, Fredsgatan 8, Stockholm, Sverige Närvarande: Finland Mari Rusanen (MR) Ordförande, Jordbruk/skog
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
Nordiskt vägforum (NVF) Strategisk plan
Nordiskt vägforum (NVF) Strategisk plan 2016-2020 Innehåll Förord 1. Vision, syfte och roll 2. Organisation 3. Strategiska tema 4. Utskottsstruktur, arbetsområden samt ad-hoc arbetsgrupper 5. Arbetsordning
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Seminarie nr. 6. Projektledning av automationsprojekt Hur når man framgång i ett automationsprojekt?
Seminarie nr. 6 Projektledning av automationsprojekt Hur når man framgång i ett automationsprojekt? Seminarie nr. 6 Projektledning av automationsprojekt Seminariet arrangeras av SESAM Sverige i samarbete