Motion till rikshemvärnsting 2013 O 1

Transkript

1 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 1 Insänd av: Kn Olle Dahlberg Ångermanlands Hemvärnsbataljon Ärendemening på motionen skrivs in i rutan nedan! Avtalstid för kompanichefer och kvartermästare Förslag: Att avtalstid för kompanichefer och kvartermästare utökas med ett dygn. Motiv: Tidigare användes SÖB till att planera årets verksamhet. Nu ska SÖB vara utbildningstid för chefer. Planering måste därmed göras under annan tid, och är obligatorisk för kompanichefer och kvartermästare. Därmed bör det vara avtalstid. Hemvärnsrådets yttrande och beslut : Återremitteras. Beslut via AU motioner Yttrande AU Motion för Hv råd syd inom I 19 ansvarsområde: SÖB har idag ändrat karaktär till planläggning av KFÖ samt krigsuppgift därav finns ingen planläggningstid av samma art som förr. Vidare med tanke på att tillsynen av materielen utökats samt hantering kring och planering som krävs av obligatorisk tillsyn med redovisningsplikt till FM-logg, bör motionen bifallas. Rikshemvärnsrådet är medvetet om att övningsverksamhet kräver förberedelser, framför allt KFÖ, SÖF, men även under året i övrigt. Grunden för en bra övning är att det finns ett engagemang från cheferna. Syftet med SÖB är att chefer skall övas i befattning och att krigsplanläggning skall kunna genomföras. Ansvaret för planering av SÖB, KFÖ och SÖF vilar på utbildningsanordnaren. För personal i chefsbefattning med ansvar för bland annat personal och andra uppgifter inom förbandet utgår också befattningspeng. Denna är tänkt som kompensation för det arbete som sker utöver avtalsdygnen och täcker också den ev. planering som krävs. Det är rådets uppfattning att aktuell ersättning för kompaniledningen är rimlig. Att dessutom tilldela ett avtalsdygn för detta ändamål behövs därför inte. Rikshemvärnsrådet vill också peka på att det för varje avtalsdygn som tillförs så ökar svårigheten att uppfylla avtalen. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.

2 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 2 Insänd av: Fk Stefan Åkesson - 13 Hvbat. Ärendemening: Förslag kring befattningen C HVSTABS/TROSSTROPP Förslag: Härmed föreslås att tjänsten C HVSTABS- OCH TROSSTROPP likställs med hemvärnsplutonchef vad gäller nivå och ersättning. Vidare föreslås att även utbildningsgång for C HVSTABS- OCH TROSSTROPP skrivs in i HvSS kurskatalog för utbildningsgång och för kurser för att kunna befordras i egen kompetensnivå. Motiv: Orsaken är att chef stabs- och trosstropp har minst lika mycket ansvar som en plutonchef, och dessutom leder fler olika tjänstegrenar. Bataljonsrådets yttrande och beslut: Godkänns, sänds vidare Hemvärnsrådets yttrande och beslut : Tillstyrkes. Hemvärnsrådet stödjer förslagsställaren fullt ut. Rikshemvärnsrådet delar uppfattningen att chef stab- och trosstropp är en ansvarsfull befattning med flera olika ingående tjänstegrenar och uppskattar det engagemang som läggs ner utöver befattningsbeskrivningen. En stab/trosstroppchef genomför lika många avtalsdygn som en plutonchef. Vad gäller nivå och grad har idag kompanikvartermästare anpassats till Försvarsmakten i övrigt inplacerad som serg 1, med möjlighet till befordran som fanjunkare. En naturlig befordringsgång från tjänsten som troppchef är att gå vidare till denna tjänst. Befattningsbeskrivningen har en tydlig inriktning mot stab- och trosstroppchefens uppgift och ansvar. En ändring av stab- och trosstroppchefens nivå och ersättning skulle påverka denna befordringsgång och kräva förändring av flera delar i systemet och skulle innebära ett avsteg från vad som gäller Försvarsmakten i övrigt. Vad gäller utbildningsgången är denna redan idag beskriven i HvSS kurskatalog som motionären önskar. Med anledning av ovan beskriven orsak är dock befordran i egen

3 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 2 kompetensnivå, det vill säga som stab- och trosstroppchef inte möjlig. De kurser som genomförs får därför stanna vid fördjupningskurser. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag med utskottets tillägg att frågan är viktig och bör beaktas i kommande utredningar.

4 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:1 Insänd av: Kn Daniel Zetterqvist Medelpad Hemvärnsbataljon Ärendemening: Insatskompanier med bevakningspluton Förslag: Jag föreslår att man kan ha en bevakningspluton i Insatskompanier Motiv: Idag slutar många insatssoldater när de inte hänger med i en insatspluton, istället för att flytta till ett bevakningskompani. Kunde man ha en bevakningspluton i kompaniet så kan soldater stanna kvar i gemenskapen i kompaniet de trivs och verkar i. På så sätt kan vi behålla soldater längre. Vid ev insats där kanske insatskompaniet gör en längre förflyttning för insats kan bevakningsplutonen t.ex. avdelas till bevakningskompani hemmavid. Hemvärnsrådets yttrande och beslut: Tillstyrks, förslagsställaren har identifierat en utmaning dock behöver lösningen beredas/utredas ytterligare. Rikshemvärnsrådet instämmer i motionärens beskrivning av problemet, men inte i lösningen av detsamma. Det är ett känt problem att insatssoldater ofta väljer att lämna in helt hellre än att gå till ett bevakningskompani. Insatsorganisationen bygger idag på soldater, varav i de nationella skyddsstyrkorna. Systemet som är dimensionerat av beställaren (riksdag) är uppbyggt runt KFS som anger vad förbanden skall ha för förmågor och organisation. Hemvärnet uppgift är att bygga förband utifrån detta. Det är rikshemvärnsrådets uppfattning att organisatoriska förändringar inte löser de problem med internrekrytering som beskrivs. Utöver att vi intar en organisation som är en annan än den beställaren kräver och inte överensstämmer med den uppgift som Hemvärnet dimensionerats för, ser Rådet även praktiska problem. Att blanda hemvärnssoldater med olika förmågor och tidsuttag riskerar att skapa problem, såväl taktiskt som praktiskt. Insatsplutoner och bevakningsplutoner har olika - men lika viktiga - uppgifter, materiel och transportsätt som inte nödvändigt kan förenas i samma förband, särskilt som insatsplutoner och insatsstab skall kunna förflytta sig över ytan. Rikshemvärnsrådets uppfattning är att problemet ligger på ett annat plan. Byte av soldater mellan kompanier borde ske genom utökat samarbete snarare än olika inriktningar i samma kompani. Att soldater väljer att sluta istället för att byta befattning/kompani ser Rikshemvärnsrådet som en ledarskapsfråga som uttrycks genom en vi-och-domkänsla snarare än en förbandskänsla. Med det nya KFÖ-systemet finns det möjlighet att arbeta mer som bataljon, särskilt under befattnings-kfö.

5 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:1 Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.

6 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:2 Insänd av: Joachim Fryklund, C 362 BLG joachim.fryklund@gmail.com Ärendemening: Införande av bevakningspluton vid insatskompani Förslag: Möjlighet att införa bevakningspluton vid insatskompani Motiv: Med bevakningspluton vid insatskompani ges soldaten möjlighet till olika ambitionsnivåer över tiden utan att behöva byta kompani. Med två olika avtalstyper inom samma kompani ges soldaten möjlighet att växla ambitionsnivå över tiden beroende på hur soldatens livssituation ser ut. Beroende på arbete, familj och kanske tillfälligt nedsatt fysisk förmåga så har soldaten perioder i livet som gör att 8 dagars avtal inte är möjligt. Det alternativ som erbjuds idag är att stanna hemma alla 8 dagarna eller byta kompani. Vi vet att samhörigheten inom kompaniet är viktig för soldaten vilket gör att soldaten hellre slutar än att byta kompani. Med bevakningspluton inom insatskompaniet är vi övertygade att soldaten väljer stanna kvar men med annat avtal. Rent taktiskt så finns det inte många kompaniområden som ger adekvata uppgifter till två eller tre insatsplutoner utan behovet av en bevakningspluton finns oftast i varje kompaniområde. Vi behöver använda våra insatsplutoner som den spets som de är tänkta att vara så därför ser vi i våra planer att en bevakningspluton skulle komma mer till sin rätt för de uppgifter som är lämpliga för dem. De gånger som bevakningsplutonen behöver förflyttas till ny uppgift har vi redan transportresurser inom kompaniet genom att tillfälligt omfördela en insatsplutons fordon för att förflytta bevakningsplutonen. Vi ser också att det normala inträdet i hemvärnet borde ske till bevakningsplutonen. Alla nyantagna borde börja där för att genomföra introduktionsutbildning och skyddsvaktsutbildning. Tidigast när dessa båda utbildningar är klara lämnar vi över en färdig soldat till insatsplutonen. Detta gör att soldaten under sitt första år endast gör fyra avtalsdagar och ges då en rimlig möjlighet att hinna med dessa båda utbildningar under året. Detta ger samtidigt att soldaten har en etablerad relation till bevakningsplutonen vilket gör det enklare till en återgång till bevakningsplutonen när så krävs. Alternativet är att soldaten ska göra 8 avtalsdagar, 3 dagars introduktionsutbilding samt 3 dagars skyddsvaktsutbildning under sitt första år i Hemvärnet. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Blekinge Hemvärnsråd bifaller motionen. Motionen säger allt!

7 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:2 Rikshemvärnsrådet instämmer i motionärens beskrivning av problemet, men inte i lösningen av detsamma. Det är ett känt problem att insatssoldater ofta väljer att lämna in helt hellre än att gå till ett bevakningskompani. Insatsorganisationen bygger idag på soldater, varav i de nationella skyddsstyrkorna. Systemet som är dimensionerat av beställaren (riksdag) är uppbyggt runt KFS som anger vad förbanden skall ha för förmågor och organisation. Hemvärnet uppgift är att bygga förband utifrån detta. Det är rikshemvärnsrådets uppfattning att organisatoriska förändringar inte löser de problem med internrekrytering som beskrivs. Utöver att vi intar en organisation som är en annan än den beställaren kräver och inte överensstämmer med den uppgift som Hemvärnet dimensionerats för, ser Rådet även praktiska problem. Att blanda hemvärnssoldater med olika förmågor och tidsuttag riskerar att skapa problem, såväl taktiskt som praktiskt. Insatsplutoner och bevakningsplutoner har olika - men lika viktiga - uppgifter, materiel och transportsätt som inte nödvändigt kan förenas i samma förband, särskilt som insatsplutoner och insatsstab skall kunna förflytta sig över ytan. Rikshemvärnsrådets uppfattning är att problemet ligger på ett annat plan. Byte av soldater mellan kompanier borde ske genom utökat samarbete snarare än olika inriktningar i samma kompani. Att soldater väljer att sluta istället för att byta befattning/kompani ser Rikshemvärnsrådet som en ledarskapsfråga som uttrycks genom en vi-och-domkänsla snarare än en förbandskänsla. Med det nya KFÖ-systemet finns det möjlighet att arbeta mer som bataljon, särskilt under befattnings-kfö. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.

8 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:3 (5) Insänd av: John Malkki/Göteborgs norra hemvärnsbataljonsråd Ärendemening: Förändrad förbandsstruktur Förslag: Förändra förbandsstrukturerna Motiv: Genom den förändring som gjordes med start 2010 så skapade man insatskompanier och bevakningskompanier, vilket gjorde att personalen var tvungen att välja insatskompani eller bevakningskompani alternativt så valde de mellan 8 dygns eller 4 dygns tjänstgörning. Mitt förslag är att samtliga kompaniledningar omstruktureras till insatskompaniledningar med två till tre insatsplutoner och en bevakningspluton under sig (avvikelser finns säkert). Detta leder till att samtliga kompaniledningar får mer övning och förhoppningsvis mer kunskap, samtidigt som en soldat inte behöver byta förband bara för att han inte kan fylla sitt avtal utan kan omplaceras inom förbandet. Detta ger välövade förband, med förbättrad personalförsörjning och avtalsuppfyllnad, möjligheten finns också att delar av förbandet kan delta i övningar som man inte kunde medverka i vid början av året. Detta borde också vara en fördel i delar av landet som inte är så tätbefolkat, eftersom det nya kompaniet kanske ligger långt bort, med denna typ av kompani så behöver man inte välja utan det blir ett naturligt val. Insatskompanierna har föryngrats och bevakningskompanierna har föråldrats, detta medför att bredden av kunskapen inte används, unga ger de äldre kunskap om ny metodik och mtrl, äldre ger de unga kunskap om hemvärnet och inte minst i medbestämmandefrågor. Hemvärnsrådets yttrande och beslut: FömedC hemvärnsråd bifaller motionen för insändande till Rikshemvärnsrådet. I dagsläget har många bevakningskompanier underskridit en kritisk massa vad gäller antalet soldater. Rekryteringsunderlaget delas mellan de soldater som inte eller nästan inte vill vara delaktiga och de som verkligen vill vara delaktiga med så stort engagemang att det går långt över det som åttadygnskontrakten erbjuder. Att behålla personalen och öka engagemanget blir kontraproduktivt då de som får ökat intresse lämnar fyradygnsförbanden för åttadygnsförbanden. Kvar i fyradygnsförbanden blir de som bara ibland uppfyller kontrakten samt de som alltid uppfyller kontrakten men aldrig får öva med samma kamrater eftersom man får sammanställa grupper utifrån tillgång. Det som motionen föreslår anser hemvärnsrådet stimulerar en ökad delaktighet och en mer stabil plattform att stå på för att bygga förband. Rikshemvärnsrådet delar motionärens beskrivning av problemet, men inte lösningen av detsamma. Det är ett känt problem att insatssoldater ofta väljer att lämna in helt hellre än att gå till ett bevakningskompani. Ag motioner Rev

9 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 3:3 (5) Insatsorganisationen bygger idag på soldater, varav i de nationella skyddsstyrkorna. Systemet som är dimensionerat av beställaren (riksdag) är uppbyggt runt KFS som anger vad förbanden skall ha för förmågor och organisation. Hemvärnet uppgift är att bygga förband utifrån detta. Det är rikshemvärnsrådets uppfattning att organisatoriska förändringar inte löser de problem med internrekrytering som beskrivs. Utöver att vi intar en organisation som är en annan än den beställaren kräver och inte överensstämmer med den uppgift som Hemvärnet dimensionerats för ser Rådet praktiska problem. Att blanda hemvärnssoldater med olika förmågor och tidsuttag riskerar att skapa problem, såväl taktiskt och praktiskt. Insatsplutoner och bevakningsplutoner har olika - men lika viktiga - uppgifter, materiel och transportsätt som inte nödvändigt kan förenas i samma förband, särskilt som insatsplutoner och insatsstab skall kunna förflytta sig över ytan. Rikshemvärnsrådets uppfattning är att problemet ligger på ett annat plan. Byte av soldater mellan kompanier borde ske genom utökat samarbete snarare än olika inriktningar i samma kompani. Att soldater väljer att sluta istället för att byta befattning/kompani ser Rikshemvärnsrådet som en ledarskapsfråga som uttrycks genom en vi-och-domkänsla snarare än en förbandskänsla. Med det nya KFÖ-systemet finns det möjlighet att arbeta mer som bataljon, särskilt under befattnings-kfö. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag. Ag motioner Rev

10 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 4 Insänd av: C 16. hvbat Ärendemening: Utökad avtalstid Förslag: Avtalstiden för plutonchefer och ställföreträdare utökas med 2 dagar. Motiv: PC och hans stf har en avgörande roll för hur en pluton kommer att fungera. PC och stf bör därför kunna deltaga i SÖB för att på detta sätt erhålla förstegsutbildning inför KFÖ. Hemvärnsrådets yttrande och beslut: Tillstyrkes. Rikshemvärnsrådet ser positivt på engagemanget som motionären visar när det gäller att vara förberedd inför övning. Hemvärnets utbildningsystem är uppbyggt utifrån att plutonchef rycker in två dygn tidigare än hemvärnssoldaten vid KFÖ i syfte att kunna förbereda och erhålla förstegsutbildning. SÖB handlar inte enbart om förstegsutbildning inför KFÖ, utan främst om krigsplanläggning ner till kompaninivå. Resultatet av planläggningen övas på KFÖ där då plutonschef får ta del av resultatet och har tid att förbereda sig. Antalet övningsdygn är redovisat och avvägt i KFÖ-systemet. Rikshemvärnsrådet står bakom denna avvägning och anser att denna är rimlig. Rikshemvärnsrådet vill dock peka på att beroende på lokala förutsättningar och övningsupplägg, så borde det i de flesta fall kunna vara möjligt för plutonchef och ställföreträdare att deltaga på SÖB inom ramen för begreppet KU. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.

11 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 5 Insänd av: Sven Hemmingsson Ärendemening: Hundtjänstbefälen skall ha egen tjänstehund, som har befattning i Hemvärnet. Förslag: Egen tjänstehund med befattning, i hemvärnet för hundtjänstbefälen. Motiv: För att få fler som utbilda sig till hundtjänstbefäl bör även hundtjänstbefälen har egen tjänstehund. Vidare förstärks då förbandet med ytterligare en hund, eftersom hundar inte alltid har samma uthållighet som dess förare. Denna resurs tillför då pluseffekter, med att upprätthålla statusen på hunden och hundtjänstbefälet. Den skall även kunna lånas ut till förare utan hund under övning om hundförares hundar blir indisponibla och i dessa fall utgår ersättningen till hundtjänstbefälet. Även motivationen att ta befattningen som hundbefäl förstärks. De flesta med hund som går med i hemvärnet, gör det för att kunna ha sin hund i tjänst. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Blekinge Hemvärnsråd bifaller motionen. För att förstärka förmågan inom förbanden (kompanier) är idén god och bör tas på stort allvar och införas snarast. Rikshemvärnsrådet, precis som motionären, har ett stort intresse för hundtjänst i förbandet. Frågan har varit föremål för motion vid tidigare ting. Vid det tillfället pekade SBK på svårigheterna att kunna tillgodose det ökade antalet hundar till verksamheten. En sådan omstrukturering som motionären föreslår innebära ytterligare 179 hundar i organisationen. I beslutad organisation och KFS är antalet hundar avvägt efter det behov som förbanden har för att kunna lösa sin huvuduppgift. Hundtjänstbefäl är en stabsbefattning där planering och genomförande av hundtjänsten med plutonernas tjänstehundar skall vara i fokus. Det finns då inte utrymme för en egen tjänstehund i arbete och arbete som hundförare skall inte genomföras. Dessa extra hundar skulle medföra ett merarbete som inte skulle uppvägas av vinsten eftersom fokus skulle tappas på huvuduppgiften. Sammanfattningsvis är det Rikshemvärnsrådets uppfattning att motionen bör avslås.

12 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 5 Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt utskottet, avslag med tillägget att frågan bör beaktas i kommande utredningar gällande hundtjänstbefälens utbildningsgång och rekrytering av dessa.

13 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 6 Insänd av: Anna Wikbladh Granath,Hundförare, Dalabataljonen Ärendemening: Hundsjukvårdsansvar inom HV förbanden Förslag: Jag föreslår att man tillsätter en arbetsgrupp som tar fram ett förslag utifrån befattningstillsättande av hundsjukvårdare, samt ser över rekryteringsmöjligheter. Motiv: Svenska Brukshundsklubben levererar c:a 170 ekipage varje år till Hemvärnet/Försvarsmakten vilka står för de kostnader som uppkommer vid övning då hund insjuknar eller skadas. Idag saknas kompetens, styrningar och regelverk gällande hundsjukvård inom Hemvärnsförbanden. Att ge en ökad trygghet och säkerhet för den enskilda hundföraren samt att i förlängningen spara ansenliga pengar åt Hemvärnet/Försvarsmakten skulle åstadkommas med tillsättandet av en befattning per bataljon vilken har yttersta ansvaret och även genomförandet av hundsjukvård. Exempel på handfasta uppgifter kan vara utbildningssäkerhetsanalys med fokus hund, översyn hundsjukvårdsmateriel, planer omhändertagande, förebyggande friskvårdsarbete samt kontakter och uppbyggande hundsjukvårdskedja m.m. Den uttagna befattningen bör vara Leg. Djurskötare alt. besitta motsvarande kompetens. Hemvärnsrådets yttrande och beslut: Livg. Hemvärnsråd föreslår att i enlighet med motionären tillsätta en arbetsgrupp, samt att undersöka om det finns leg Djurskötare inom försvarsmakten idag. Rådet beslutade att låta motionen gå vidare. Rikshemvärnrådet ser det av motionären identifierade problemet som angeläget att gå vidare med. Rikshemvärnsrådet delar motionärens uppfattning att frågan är eftersatt. Någon veterinärresurs finns i nuläget ej inom hemvärnet, hänvisning sker regelmässigt till civil veterinär. Även om hundtjänstbefälet kan ha vissa uppgifter i enlighet med vad motionären beskriver saknas hundsjukvård inom hemvärnet varför ett ställningstagande behöver göras i frågan. Rikshemvärnsrådet stödjer därför inrättandet av en arbetsgrupp för utredning av frågorna, varför motionen bör bifallas. Rikshemvärnsrådet föreslår: BIFALL Ag motioner Rev

14 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 6 Beslut enligt rådet och utskottet, bifall. Ag motioner Rev

15 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 7 Insänd av: Dennis Wihlstrand Ärendemening: Typinsatser Förslag: Likställ Typinsatserna för hela försvarsmakten, så att typinsats 5 är samma för Försvarsmakten i övrigt som för ett Hemvärnsförband Motiv: Vid samverkan med försvarsmaktens övriga insatsförband uppstår missförstånd, eller risk för detta, då försvarsmaktens övriga förband inte har samma indelning. Då vi från hemvärnet talar om att vi är dimensionerade för typinsats 5 förstår inte förbanden vad vi är dimensionerade för, de förstår inte vad vi kan och vilka uppgifter vi kan ges. På samma vis förstår vi inte dem. Hade vi haft samma indelning talar vi samma språk. Nomenklaturen blir den samma. Det minskar antal olika dokument samt eventuella missförstånd vid samverkan och förståelse för varandras verksamheter. Vad hemvärnet, eller en närskyddstropp vid flygvapnet skall kunna vid allvarlig kris avseende skydda och bevaka, samt vilken dimensionerande hotbild som finns måste vara samma. Då kan vi samverka fullt ut och båda kan underställas/understödja varandra utan missförstånd. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Blekinge Hemvärnsråd bifaller motionen. Hemvärnet samverkar i större utsträckning med övriga Försvarsmakten idag. Detta medför att det kan bli missförstånd mellan förband som deltar i övningar eller på delade skarpa uppgifter. Här efterlyses en större tydlighet enl. förslaget. Rikshemvärnsrådet uppskattar det engagemang som motionären nedlagt i frågan, men konstaterar att den inte är en fråga som enligt rikshemvärnsrådets bedömning är ett problem för förbanden. Varje krigsförbands typinsatser är unika och det finns ingen försvarsmaktsgemensam katalog eller motsvarande där typinsatserna är standardiserade. Ett arbete för att nå det motionären yrkar skulle medföra ett omfattande teoretiskt arbete som skulle kräva deltagande av hela Försvarsmakten. Rikshemvärnsrådet anser inte att detta är en fråga som har betydelse i den vardagliga verksamheten på förbandsnivå. Dock är det en fråga som bör beaktas inför arbetet med kommande KFS 18. Där bör frågan vara vägledande när hemvärnets typinsatser behandlas. Rikshemvärnsrådet föreslår AVSLAG

16 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 7 Beslut enligt rådet och utskottet, avslag med tillägget att utskottet vill trycka på sista meningen i rådets yttrande att frågan bör vara vägledande i kommande utredningar.

17 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 8:1 Insänd av: Dennis Wihlstrand Ärendemening: Ändrad befattning i Hvbataljonsstab Förslag: Att ett av STRI/SAMVERKAN eller STRI/CBRN befälen på bataljonsstab ersätts av ett STRI/FARB befäl (fältarbete). Motiv: Det finns flera uppgifter i en bataljonsstab som kräver de kompetenser ett fältarbetsbefäl känner ansvar för och som på ett effektivt sätt med sin tjänst kan öka förmågan hos hela bataljonen. De skarpa uppgifter som hemvärnet nu fått, kräver ökad kompetens inom området. I övriga uppgifter i KFS finns det behov av kompetens för att lösa vissa typer av uppgifter. Kunskaper om lagar och bestämmelser för fältarbeten osv är begränsad kunskap så som staben är formad år Fler uppgifter för farb befälet kan vara: Karttjänst Minröjningsförmåga Planera och ge uppgifter till fristående hv pionjärpluton. Utbildningssamordnare i bataljonen för fältarbeten Därför föreslår jag att en av de två befattningarna av STRI/CBRN eller STRI/SAMVERKAN byts till STRI/FARB i syfte att öka kompetensen i området fältarbete. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Blekinge Hemvärnsråd bifaller motionen. Med ökade uppgifter för hemvärnet har det visat sig att fältarbete är viktigt område, där ansvar saknas på bataljonsnivå idag. Med en fältarbetsansvarig i bataljonen finns en specialist som driver detta viktiga område. Rikshemvärnsrådet uppskattar att motionären visar på att nya uppgifter för förbanden kan kräva omvärdering av bataljonsstabers indelning. I nu liggande KFS, som är en avvägd bedömning av de behov som finns hos krigsförbanden, har behovet av FARB-befäl inte bedömts som nödvändigt. Inför nästa omarbetning av KFS efter kommande försvarsbeslut kommer ny värdering av bataljonsstabens samtliga befattningar att genomföras. Då kan nya behov utifrån nya krigsuppgifter beaktas. Rikshemvärnsrådet vill dock påtala att varje stabschef äger indela sin stab så att så nödvändiga uppgifter löses. Detta kan exempelvis regleras i stående stabsorder.

18 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 8:1 Rikshemvärnsrådet föreslår: Att motionen därmed anses besvarad. Beslut enligt rådet och utskottet, besvarad.

19 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 8:2 Insänd av: Torbjörn Petersson, C S3/5 vid 45. Hvbat Ärendemening: Omorganisation inom Hvbatstab Förslag: Jag föreslår att bataljonstabens Stri/CBRN-befäl ska döpas om till Und/CBRNbefäl och överföras till S2. Samtidigt bör Hundtjänstbefälet föras över från S2 till S3. Motiv: S3 skall hantera egna förband/förmågor och S2 ansvarar för motståndaren/hotbilden. För mig är det uppenbart att CBRN är en del av hotbilden, oavsett om det handlar om en motståndare med CBRN-förmåga eller t ex ROTA-objekt som kan påverka oss, t ex i anslutning till ett skyddsobjekt. Analogt med det så tillhör våra hundar självklart egna förband och därför bör bataljonens hundtjänstbefäl tillhöra S3. I övriga förband inom Försvarsmakten verkar ansvaret för CBRN ligga på S2. Här refererar jag bl a till nya FAL och jämför olika befattningshavares anropssignaler vid Bataljonstab resp Hv-bataljonstab Det enda som skrivs i KFS14 angående CBRN står under rubriken Underrättelser En flytt av ett stabsbefäl från S3 till S2 medför också den fördelen att S2 blir större och därmed får ökad möjlighet att kontinuerligt bemanna StriC / Insatsledning Hemvärnsrådets yttrande och beslut: Bifalles! Rikshemvärnsrådet uppskattar att motionären visar på att nya uppgifter för förbanden kan kräva omvärdering av bataljonsstabers indelning. I nu liggande KFS, som är en avvägd bedömning av de behov som finns hos krigsförbanden, har behovet bedömts på annat sätt. Inför nästa omarbetning av KFS efter kommande försvarsbeslut kommer ny värdering av bataljonsstabens samtliga befattningar att genomföras. Då kan nya behov utifrån nya krigsuppgifter beaktas. Rikshemvärnsrådet vill dock påtala att varje stabschef äger indela sin stab så att nödvändiga uppgifter löses. Detta kan exempelvis regleras i stående stabsorder. Rikshemvärnsrådet föreslår: Att motionen därmed anses besvarad.

20 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 8:2 Beslut enligt rådet och utskottet, besvarad.

21 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 9 Insänd av: 11:e Hv.bat. Gränsjägarbataljonen. Lapplandsjägargruppen. Ärendemening: Förslag till åtgärd för upprätthållande av kompetens inom kustnära båtpluton. Förslag: Utökande av avtalstid till 8 dygn för kustnära båtplutoner. Motiv: Båtplutonerna är i huvudsak lokaliserade till den del av landet där kustnära hav är isbelagt stor del av året. Antingen SÖF eller KFÖ genomföres under årstid när båt ej kan nyttjas. Det är därför av avgörande betydelse att övningar kan planeras så att när personalen ej kan nyttja båt på grund av isbeläggning, måste övningstiden läggas på utveckling av soldatkompetensen men också övrig befattningsutbildning. Eftersom vi anser att under den isfria perioden måste plutonens förmåga att verka i sitt huvudsyfte prioriteras. I annat fall kommer vi att ha båtplutoner med begränsad förmåga att stödja insatskompanier med marina uppgifter. Som ytterligare grund för våra tankar ligger utökade krav på båtpersonalens kompetens vid framförande av båt. Bataljonsrådets yttrande och beslut: Norra hemvärnsrådets yttrande och beslut: , tillstyrks med anledning av att 4 dygn ej medger upprätthållande av kompetens. Överlämnas till Rikshemvärnsrådet. Motionären visar på ett praktiskt problem som bör kunna lösas i diskussion med utbildningsanordnaren om varierad övningsserie. Det som avgör antalet avtalsdygn är vilka uppgifter förbandet har enligt KFS. Det beskriva problemet avser inte att uppgifter enligt KFS inte hinns med, utan om att problem uppstår vid inplanering av övningstid. Avtalsövningar där behov av att öva båt-tjänst krävs skall naturligtvis inplaneras under lämpliga utbildningsförutsättningar. Rikshemvärnsrådet har, efter att ha tagit del av erfarenheter från Rikshemvärnschefens inspektioner, uppfattat att det hittills kunnat lösas på ett tillräckligt bra sätt. Övriga krav på utbildning kan på ett utmärkt sätt lösas genom befintliga utbildningar inom ramen för kurssystemet. Sammantaget bör därför motionen avslås.

22 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 9 Rikshemvärnsrådet föreslår AVSLAG Beslut enligt utskottet, avslag med tillägget att behovet av utbildningstid för båtplutonerna bör utredas.

23 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 10 Insänd av: Christopher Swanson, 492.insatskompaniet. Ärendemening: Utveckla bataljonskonceptet Förslag: Att utreda möjligheterna till att skapa stab- och trosskompani inom hemvärnsbataljonerna samt vilka funktioner och förmågor ett sådant kompani skulle kunna ha. Motiv: De senaste åren har hemvärnet utvecklats mot att fungera som hela bataljoner. Det har också tillförts nya förmågor som pionjär- och trafikplutoner på riksnivå. Nu är det dags att ta nästa steg i att utveckla bataljonskonceptet och inrätta ett stabs- och trosskompani inom varje bataljon. Det har visserligen bedrivits försök med att inrätta stabs- och trosskompanier tidigare men dessa har huvudsakligen skapats genom att slå samman trossfunktionerna på bataljonens kompanier till ett enda kompani. Det är det inte frågan om i detta förslag. Ett stabs- och trosskompani borde istället tillföra ny förmåga på bataljonsnivå. Exempel skulle kunna vara en transporttropp som även har förmåga att lasta bandvagnar på rullflak, ytterligare sjukvårdsresurser, bärgare, mekaniker, vissa pionjärresurser, och en bevakningspluton. Kompaniet skal dessutom organisera den ledningspluton som redan finns idag samt den tankningsomgång som tillförts bataljonerna i norr. Många av dessa förmågor är dessutom hett eftertraktade vid stöd till samhället, vilket skulle stärka hemvärnets förmåga vid kriser. Personalen borde huvudsakligen gå att plocka ur bevakningskompanierna. I dessa råder idag begränsad personaluppfyllnad där stab- och trossplutonen har betydligt bättre uppfyllnad än bevakningsplutonerna. Detta leder till förband som visserligen har en del personal, men som i princip saknar operativ förmåga. Problemet är genomgående i hela Sverige och tyvärr inte bara ett lokalt fenomen. Givet tidigare rekryteringssvårigheter och det personalsystem som nyligen införts är möjligheterna ganska små att rätta till detta. Istället är lösningen att anpassa sig till verkligheten och ta till vara personalen i bevakningskompaniernas förmåga och deras vilja att syssla med annat än just strid. Många inom bevakningskompanierna har dessutom lång arbetslivserfarenhet inom just de funktioner ett stabs- och trosskompani skulle ha. Genom att göra om en bataljons bevakningskompani/er till ett stab- och trosskompani kan man vrida denna övervikt av personal på icke stridande tjänster till något positivt och som ger faktisk förmåga. Därför bör man överväga att även genomföra försök med stab- och trosskompanier inom ett antal bataljoner med hög andel bevakningskompanier. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Det har provats tidigare men det är oklart om frågan slutgiltigt har avdömts. Hemvärnsrådet ställer sig frågan om hur detta ska ses i relation till målbilden Tillstyrks och sänds till Rikshemvärnstinget.

24 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 10 Rikshemvärnsrådet konstaterar, inte utan tillfredställelse, att genom metod- och fältförsök sker kontinuerlig utveckling av förbanden. Försök har genomförts vid Skånska gruppen och vid Fältjägargruppen. Kompletterande utredning samt återkoppling från de operativa och taktiska spel som Försvarsmakten skall genomföra under 2013 och 2014 återstår. Därefter kan frågan behandlas i arbetet med kommande KFS 18 efter nästa försvarsbeslut. Först därefter kan ställningstagande göras om eventuellt införande. Rikshemvärnsrådet biträder denna arbetsgång. Utredning i enlighet med motionärens önskan pågår emellertid och motionen får anses besvarad. Rikshemvärnsrådet föreslår: Att motionen i och med detta yttrande anses besvarad. Beslut enligt rådet och utskottet, besvarad.

25 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 11 Insänd av: SC Ärendemening: Utökat antal dagar för sektionschefer i batstaben Förslag: Det är vår uppfattning inom 29 Batstab att antalet kontraktsdagar för nyckelpersonal inom staben är illa anpassade till de krav som ställs på förbandet och befattningarna. En rimlig omfattning är t.ex: Ställföreträdande stabschef 13 dagar Sektionschefer 4 st 10 dagar Ställföreträdande chef S3 10 dagar Underhållsbefäl 2st 10 dagar Motorbefäl (teknisktbefäl) 10 dagar Sjukvårdsbefäl 8 dagar Ledningsplutonchef + stf 10 dagar Vi hemställer därför att Hemvärnsstämman uttalar sig för en ökning av antalet dagar med inriktning enligt ovan Motiv : En stabsmedlem har många strängar på sin lyra. Denne skall för att fungera i staben: 1. Vara skyddsvaktsutbildad och kunna delta i försvar av staben 2. Kunna sin tjänstegren och arbeta med den inom staben 3. Känna sin tjänstegrens förmågor vid kompanierna och kunna bidra till utveckling av dessa 4. Känna sitt bataljonsområde och de uppgifter som bataljonen har genom planeringsarbete 5. Ha personkontakter inom sin tjänstegren vid högre förband, sidoförband och utbildningsgrupp I en ideal situation med väl fungerande, av extern personal förberedda övningar, räcker sex kontraktsdagar till punkt 1-2 ovan. För uppgifterna 3-5 krävs förberedelser i form av KFÖdagar, SÖB-dagar eller särskilda beordrade planeringsdagar. Utbildningsgrupperna gör förvisso ett gediget arbete inom utbildning men kan inte vara insatta i vare sig det praktiska eller det taktiska arbetet i bataljonerna. Med ett ökat antal insatskompanier i bataljonen uppstår idag en obalans mellan funktionsföreträdare på ett insatskompani med 8 kontraktsdagar medan den som är satt att leda funktionen har 6 kontraktsdagar och således inte förmår att följa upp arbetet i tillräcklig omfattning. Som stabschef är det slutligen svårt att leda staben utan en ställföreträdare med motsvarande antal kontraktsdagar. Kontinuiteten går förlorad om ställföreträdaren inte varit delaktig i arbetsprocesser och arbetsbelastningen på stabschefen blir orimligt hög. Genomförandet av KFÖ-systemet har varit mycket lyckat. Så lyckat att den allmänna uppfattningen är att de grundläggande kraven på den enskilde skall klaras av inom ramen för kontraktsdagarna.

26 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 11. Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut : Bifalles. Amfibieregementets (Södertörnsgruppen) hemvärnsråd tycker detta är en viktig fråga och beslutade under hemvärnsrådet att stödja motionen. Rikshemvärnsrådet förstår utmaningen att få en väl samövad bataljonsstab och uppskattar engagemanget för att lösa många uppgifter på begränsad tid. Avtalsdygnen är satta med tanke på bataljonsstabens uppgifter som finns reglerade i KFS. En genomlysning av hela systemet kommer att genomföras inför arbetet med nästa KFS, benämnd KFS 18, efter försvarsbeslutet Tid som upplevs som saknas i motionärens beskrivning kan vinnas efter hand som LTÖ genomförs och staben övas i sin uppgift. Efterhand som ökad samövning inom staben uppnås, frigörs mer tid från rutinfrågor och detaljer till fördjupning i enlighet med det motionären beskriver. Rikshemvärnsrådet vill också trycka på att en del av utbildningen i bataljonsstaben kan lösas inom ramen för KU. Befattningshavare i bataljonsstaben har enligt gällande ersättningssystem utöver avtalspremie också befattningspeng som vid sidan av Avtalsdygn och KU kan tillgodose en del av behovet av tid. Rikshemvärnsrådet föreslår: AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.

27 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 12 Insänd av: SÖDERTÖRNS BATALJONS STABS KOMPANIRÅD 2011 Ärendemening: Motion om ungdomsledare. Förslag: Kompanirådet hemställer att bataljonsrådet via Amfibieregementes Hemvärnsråd yrkar 1. att Rikshemvärnschefen beslutar att tillsätta befattningen ungdomsledare samt 2. att förmåner för ungdomsledare skall motsvara förmåner för plutonchef. Motiv: Ungdomsverksamheten inom Hemvärnet är en friluftsbetonad allmänt utvecklande ungdomsverksamhet och har en allmänt försvars- och samhällsinformerande funktion. Hemvärnets ungdomsverksamhet är inte minst rekryterande till Försvarsmakten i allmänhet och Hemvärnet i synnerhet. Många av de som i dag driver hemvärnsförbandens utveckling framåt har sina rötter i ungdomsverksamheten. Försvarsmaktens personalförsörjningssystem har ändrats. Information om Försvarsmakten och Hemvärnet inför mönstringen finns inte längre. Möjligheterna att under den första värnpliktstjänstgöringen informera om Hemvärnet finns inte heller. Den självskydds-utbildning som tidigare nått varannan skolungdom med information om Totalförsvaret inklusive Försvarsmakten finns inte heller. Möjligheterna till information om Hemvärnet genom de tidigare kanalerna har drastiskt minskat vilket i sin tur påverkar möjligheterna att rekrytera personal till Hemvärnet. Hemvärnets ungdomsverksamhet är en av få möjligheter att genom upplevelsebaserad information och personaliga erfarenheter rekrytera unga människor till tremånaders GMU som leder till antagning i Hemvärnet eller anställning i Försvarsmakten. Hemvärnets ungdomsverksamhet är emellertid helt beroende av sina ungdomsledare. Några särskilda befattningar som ungdomsledare finns dock inte och ungdomsledarna är i regel befäl med annan huvuduppgift som redan den kan ta stor del av fritiden i anspråk. Att utöver detta verka som ungdomsledare kan vara betungande. Dessutom har ungdomsledarna inga förmåner utöver fri kost och möjligen fri resa. Tillgången till ungdomsledare måste understödjas och det kan ske bl a genom att skapa särskilda befattningar med huvuduppgift att vara ungdomsledare förslagsvis under bataljonschef eller i undantagsfall kompanichef. Sådana ungdomsledare bör ha förmåner jämförbara med plutonchef.

28 Motion till rikshemvärnsting 2013 O 12 Utbildningsgrupprådets yttrande och beslut: Bifalles. Amfibieregementets (Södertörnsgruppen) hemvärnsråd tycker detta är en viktig fråga och beslutade under hemvärnsrådet att stödja motionen. Att vara ungdomsledare är en viktig uppgift och bör omgående få sin egen befattning. Ungdomsverksamheten är angelägen och viktig för Hemvärnet och rikshemvärnsrådet delar motionärens syn i den delen. Hemvärnets förband är dock rena krigsförband. Detta betyder att det inte finns utrymme eller möjlighet för fredsbefattningar som ungdomsledare i förbandet. Frågan har diskuterats vid tidigare ting och har under lång tid varit under utredning av Försvarsmakten. Rikshemvärnsrådet anser att det är anmärkningsvärt att något slutligt ställningstagande ännu inte framkommit under så lång utredningstid. Rådet anser att motionen skall avslås, då befattning inte kan tillskapats i systemet som ovan beskrivits. Rådet kommer dock att bevaka frågan om pågående utredning och om inte denna kan påskyndas. Rikshemvärnsrådet föreslår AVSLAG Beslut enligt rådet och utskottet, avslag.