Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete

Transkript

1 Protokoll 1 (7) Plats och tid: Guldsmeden, sal A, 30 september 2011, klockan 10:00-15:30 Närvarande: Jonas Holm, kom.råd (M) Gunnar Canslätt, ordf Sfn (KD) Ulrika Wenn, chef Sof Jörgen Bengtson, ordf H-valls bostäder (C) Kåge Wallner, ordf Oms (MP) Jan-ErikJonsson, ordf Min (C) Lennart Juhlin, chef räddning Håkan Rönström, ordf Ten (M) Ann Berg, ordf Bn (FP) Jan Kroppegård, chef tekniska Stefan Bäckström, ordf Lok (C) Bente Sandström, vice ordf. Min (S) Göran Thapper, 2:e vice ordf Oms (S) Olle Borgström, 2:e vice ordf Byn (S) Tommy Ljung (M) Ej närvarande: Caroline Schmidt, kom.råd (C) Nils-Erik Blomdal. H-valls bostäder Pia Andersson, chef Oms Lennart Backlund, tf chef Lok Mikael Löthstam, opp råd (S) Anna-Carin Keisu, 2:e vice ordf, LoK (S) Josef Wiklund, enhetschef Polismyndigheten Gävleborg Siv Karlsson, Landstinget HSN (S) Roger O Nilsson, chef Landstinget Maria Aspers, Landstinget HSN (MP) Helena Björkman, BUP, Landstinget Berit Fredriksson, Primärvården Hans Gyllow, planeringschef, Klk Övriga deltagare: Maria Lindqvist, folkhälsosamordnare, sekreterare i rådet Maria Lövgren, drog- och BRÅ-samordnare Jenny Alvolin, barn- och ungdomsombud Åsa Terent, kommunekolog Babro Karelius, dietist Madelene Persson-Sidenå, informatör Ola Westin, f d chef Samhällsmedicin Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare Samhällsmedicin Lotta Östlund, utredare Samhällsmedicin Martin Norkvist, Polismyndigheten Gävleborg

2 Protokoll 2 (7) Utses att justera: Tommy Ljung Justeringens plats och tid: Social- och fritidskontoret den 10 oktober 2011, klockan 08:00 Underskrifter: Paragrafer: 9-14 Sekreterare: Maria Lindqvist Ordförande: Gunnar Canslätt Justerande: Tommy Ljung

3 Protokoll 3 (7) Bevis/anslag Protokollet är justerat. Justeringen tillkännagiven genom anslag. Anslagstid, från och med till och med Förvaringsplats för protokollet Social- och fritidskontoret Underskrift Maria Lindqvist

4 Protokoll 4 (7) 9 Folkhälsoperspektivet Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare vid Samhällsmedicin Gävleborg, informerar om nationella såväl som lokala övergripande mål för folkhälsan, vilka bestämningsfaktorer som styr folkhälsopolitiken, vilka aktörer som ansvarar för folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå, samt vilken nyttan är med att bedriva ett gott strategiskt folkhälsoarbete. Med begreppet folkhälsa avses systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa och det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jessica betonar att när kommunen ska göra prioriteringar inom det lokala folkhälsoarbetet ska man ta hänsyn till bestämningsfaktorerna, till hälsoläget lokalt, och till det faktum att hälsan idag är ojämnlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. En viktig del av ett gott strategiskt folkhälsoarbete är att synliggöra utsatta grupper ur ett hälsoperspektiv. Kommunen har här ett särskilt ansvar för barn och unga, äldre och funktionshindrade. Jessica informerar att det finns ett tydligt samband mellan ekonomi och hälsa; en god hälsa bland befolkningen ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro, och mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg. Jessica påtalar att strategiskt folkhälsoarbete avser insatser främst på befolkningsnivå. Folkhälsosatsningar ska göras breda så att en så stor del av befolkningen som möjligt kan dra nytta av dem. Rådet diskuterar hälsoutvecklingen i Hudiksvalls kommun i relation till utvecklingen på nationell nivå, det lyfts även frågor kring hur detaljerad statistisk information som finns inom området. Jessica berättar att hur detaljerad statistik information man kan få fram beror på vilken metod som används vid datainsamling och hur den insamlande informationen bearbetas, exempelvis i CAN-undersökningen finns statistik ända ner på skolnivå. Jessica betonar dock att folkhälsostatistiken i första hand syftar till att mäta tendenser och trender i befolkningens hälsa i stora drag. Vidare diskuterar rådet möjliga orsaker till att Gävleborgs län generellt har ett sämre hälsoläge är landet som helhet Samhällsmedicin informerar att bakgrundsfaktorerna är flera och att de påverkar varandra, som exempel lyfts historiska orsaker och den relativt sett låga utbildningsnivån i länet.

5 Protokoll 5 (7) 10 Gemensamma utgångspunkter för att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Ola Westin, f d chef på Samhällsmedicin, presenterar det länsövergripande förslaget för ett förstärkt arbete med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg, Gemensamma utgångspunkter för att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg. Förslaget följer samma upplägg som tidigare antagna Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och unga och Gemensamma utgångspunkter för arbetet med vård och omsorg om de äldre, och syftet med förslaget är att ta fram en länsövergripande strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. Folkhälsoläget har ett starkt samband med tillväxten i länet. En styrgrupp med politiker och tjänstemän från länets kommuner har arbetat fram förslaget som för närvarande ligger ute på remiss hos respektive kommunstyrelse. Ola informerar att förslagets grundläggande ställningstagandet är att befolkningens hälsa är allas ansvar. Därmed betonas det gemensamma ansvar som alla kommunala verksamheter och förvaltningar, men även andra offentliga och privat aktörer har för att belysa, lyfta och driva folkhälsofrågorna. Ola informerar att förslagets fokus är hur folkhälsoarbetet i länet ska bedrivas för att effekten av satsade resurser ska bli så god som möjligt. Ett brett folkhälsoarbete innebär att även aktörer som kanske inte ser sin direkta roll i folkhälsoarbetet ska bjudas in, som exempel nämnder Ola tekniska förvaltningar och företag. Som konkret konsekvens av förslaget behöver man på regional och lokal nivå planera för bred tvärsektoriell samverkan kring folkhälsofrågorna. Ola informerar att förslaget innebär en del förändringar i den regionala strukturen kring folkhälsoarbetet, bland annat föreslås att dagens Länsfolkhälsoråd ersätts med ett Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete. Till nätverket ska ett sekretariat med fyra tjänstemän med anställning vid Region Gävleborg, landstinget och länsstyrelsen knytas. På länsnivå behöver man se över vilka resurser som finns till förfogande för folkhälsoarbetet och hur de bäst tas tillvara. Förslaget eftersträvar vidare en harmonisering i länet kring vilka uppföljningssystem, exempelvis i form av enkätundersökningar, som används. Regionala uppföljningsverktyg måste i sin tur kompletteras med lokal uppföljning av folkhälsoarbetet i form av exempelvis välfärdsbokslut och lokala folkhälsoplaner. Rådets diskussion kring förslaget rör bland annat vilka faktorer som påverkar medellivslängden i en befolkning och vilka insatser en kommun kan göra för att bidra till att förlänga medellivslängden hos sina kommuninvånare. Som exempel nämns Västerbotten som historiskt haft en medellivslängd under riksgenomsnittet men som idag ligger över genomsnittet i riket. Ola informerar att detta troligtvis beror på långsiktiga satsningar som gjorts i regionen för att förbättra befolkningens hälsoläget..

6 Protokoll 6 (7) Ola påtalar även det faktum att Umeå sedan ett antal år tillbaka har ett universitet som en möjlig orsak till den ökade medellivslängden i regionen, att en stad får ett universitet leder ofta till en utspädning av befolkningen, där andelen inflyttade med generellt sett högre utbildningsnivå ökar, vilken i sin tur har positiva effekter för den lokala hälsoutvecklingen. Lotta Östlund informerar att det på befolkningsnivå finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och hälsa. Ola betonar att exempel som Västerbotten visar att en god folkhälsa handlar om mer än den enskilda individens levnadsvanor, att folkhälsa i stor utsträckning handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Jörgen Bengtson påpekar att det finns en stark folkbildningstradition i Hälsingland som man borde kunna nyttja för att nå ut till befolkningen kring folkhälsofrågorna. Gunnar Canslätt frågar om förslaget till Gemensamma utgångspunkter påverkas av det näringslivspolitiska handlingsprogrammet. Ola informerar att förslaget är utformat på ett övergripande plan, och kan därmed integreras med andra relevanta dokument och handlingsplaner i länet och kommunerna. Jenny Alvolin påpekar att förslaget i vissa delar överlappar med tidigare antagna Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och unga, och påtalar vikten av god samordning inom området för att undvika dubbelarbete. Maria Lindqvist frågar om det tidigare nämnda sekretariatets roll och mandat, hur sekretariatets arbete ska organiseras och även om ansvarsfördelningen mellan de olika regionala aktörerna. Ola informerar att sekretariatets tjänstemän rent fysisk kommer att sitta kvar på sina respektive organisationer och att deras uppdrag delvis består av att se till att det regionala arbetet implementeras i kommunerna. Han informerar vidare att ansvarsfördelningen ännu så länge inte är detaljplanerad eftersom dokumentet fortfarande bara är ett förslag och att en del förtydliganden återstår. 11 Hälsoläget i Hudiksvalls kommun Lotta Östlund, utredare på Samhällsmedicin, informerar om hälsoläget i kommunen. Sammanfattningsvis kan sägas att Gävleborgs län generellt sett har en sämre hälsa än riket som helhet, men att det finns tydliga variationer mellan länets kommuner. Utmärkande inom målområde 1 och 2 är att Hudiksvalls kommun har lägre valdeltagande än riksgenomsnittet, och att utbildningsnivån är lägre. Andelen förvärvsarbetande ligger i nivå med riket. Andelen individer som saknar kontantmarginal är också lägre i Hudiksvalls kommun än i riket. Utmärkande för målområde 4 och 5 är att andelen barnfamiljer med låg inkomst är något högre i kommunen än i riket, att andelen behöriga elever till gymnasiet är lägre, och att andelen med sjuk-/ eller aktivitetsersättning är högre än riksgenomsnittet. Under målområde 9 och 10 informerar Lotta att andelen fysiskt inaktiva är något större i

7 Protokoll 7 (7) kommunen än i riket som helhet, medan andelen med fetma är något lägre. För målområde 11 visar statistiken att andelen tobaksbrukare är större i kommunen än i riket, medan andelen som brukar droger och andelen med riskbruk av alkohol är lägre. Statistiken visar även att många vill förändra sina levnadsvanor. Lotta påtalar att medellivslängden är 1,5 år kortare i Hudiksvalls kommun än i riket, och att det till stor del beror på överdödlighet i hjärtkärlsjukdomar i relativt unga åldrar. Hon informerar även att enligt FN:s Världshälsoorganisation kan 80 % av alla hjärtkärlsjukdomar förhindras genom att undanröja kända riskfaktorer såsom fysisk inaktivitet, dålig kost och fetma, tobaks- och alkoholbruk. Avslutningsvis betonar Lotta vikten av att kommunen gör en lokal analys av hälsoläget och dess fördelning mellan olika grupper inför arbetet med att sätta mål för det lokala folkhälsoarbetet. Rådet diskuterar vad kommunen kan göra för att främja att så pass många av kommunens invånare vill förändra sina levnadsvanor till det bättre. 12 Det lokala folkhälsoarbetet På grund av tidsbrist flera synpunkter på den av rådet utsedda arbetsgruppens förslag till reglemente beslutar rådet att ha ett extra möte den 11 november klockan för vidare diskussion kring reglementet. 13 Visioner för ett framgångsrikt framtida folkhälsoarbete i Hudiksvalls kommun Jessica Tanzilli leder dagens sista pass, där rådsdeltagarna individuellt och gruppvis diskuterar vad ett förstärkt folkhälsoarbete i Hudiksvalls kommun ska innefatta, vilka prioriteringar kommunen ska göra inom folkhälsoarbetet, och vilka hinder och svårigheter man ser för att realisera rådets visioner. Rådets synpunkter samlas in och kommer att bearbetas och diskuteras vidare vid nästa rådsmöte den 9 december Övriga frågor Nästa möte för är den 9 december 2011.