Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Transkript

1 Ärendenr GVN 2013/30 Handlingstyp åtgärdsplan Datum 18 september (15) Åtgärdsplan för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Regionstyrelsen har uppdragit åt regionens nämnder och styrelser att identifiera egna förbättringsområden och planera åtgärder för två år i taget utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt föra in dessa i styrkort, budget och verksamhetsplaner. FN-konventionen Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Konventionens grundläggande principer: Respekt för människors inneboende värde och självbestämmande Ickediskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande i samhälle och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av att personer med funktionsnedsättning är en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan män och kvinnor Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning Definitioner Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av en persons funktionsförmåga. Funktionshinder däremot uppstår på grund av att omgivningen är otillräcklig för en person med funktionsnedsättning. I konventionen uppges personer med funktionsnedsättning innefatta bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Utgångspunkter Förslaget till åtgärdsplan utgår ifrån GVN:s uppdrag och ansvarsområde (se bilaga) liksom skolans huvuduppdrag: undervisning och pedagogik samt målet att alla elever ska nå kunskapsmålen. Vissa artiklar i FN-konventionen om Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats

2 2 (15) rättigheter för personer med funktionsnedsättning har särskilt tydlig koppling till uppdraget: Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Artikel 9 Tillgänglighet (rätten att få tillgång till) Artikel 24 Rätten till utbildning Artikel 25 Rätten till bästa möjliga hälsa 1 Artikel 26 Rätten till habilitering och rehabilitering 2 Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning Under arbetet med åtgärdsplanen har det blivit särskilt tydligt att det finns en utmaning i att i tillräcklig grad möta behoven hos framför allt elever och studerande med kognitiva funktionshinder ofta kopplat till neuropsykiatrisk diagnos. Denna typ av funktionshinder påverkar ofta den exekutiva förmågan: förmågan att organisera och planera handlingar mot ett konstruktivt mål liksom arbetsminnet båda viktiga för inlärning och god studieteknik (se bilaga). Funktionshinderspolitiken och utbildning I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken finns tre inriktningsmål inom utbildningsområdet: att alla ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt att förbättra tillgängligheten i förskolan och i alla övriga skolformer att kunskap om olika funktionsnedsättningar och om utformningen av undervisning utifrån elevernas behov ska förbättras Skolan och lagstiftningen Tillgänglighet, rätten till stöd och särbehandling i skolan regleras av olika lagar: Skollagen, Arbetsmiljölagen, Miljöbalken och Diskrimineringslagen. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen tar varje år fram två planer: en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Likabehandlingsplanen ska bl.a. behandla tillgänglighetsfrågor. Idag saknas en aktör med tydligt ansvar för tillsyn och uppföljning av tillgänglighet inom grund- och gymnasieskola. Alla som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Miljöbalken reglerar inte frågor om arbetsmiljö, men det finns stora likheter mellan miljöbalkens krav på egenkontroll och arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Kontrollerna kan samordnas. Rätten till särskilt stöd Rätten till särskilt stöd känns relevant att nämna i 1 Koppling till socialnämndens samt hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsomåde 2 Koppling till socialnämndens samt hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsomåde

3 3 (15) funktionsnedsättningssammanhang, även om inte alla som har funktionsnedsättning har behov av särskilt stöd. Enligt skollagen har gymnasieskolans elever har rätt till stöd för att nå kunskapskraven för betyget E inom respektive kurs om en utredning visar det. Rektor har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring eleven och att behovet av stöd utreds om eleven visar sig ha svårigheter i sin skolsituation och att åtgärder sätts in. Behovet i sig ska vara avgörande. Man behöver inte ha en dokumenterad diagnos eller funktionsnedsättning. Vad det särskilda stödet innefattar är inte helt givet i skollagen. Skollagen ställer krav på att det ska finnas en elevhälsa med såväl medicinsk som psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk personal. Elevhälsans uppdrag är främst att vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning med ambitionen att motverka ohälsa. Anpassningar av innehållet i utbildningen på ett gymnasieprogram kan göras för en elev om det finns särskilda skäl. Likaså finns vissa möjligheter att besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Det är kommunen/huvudmannen som beslutar om detta. På gymnasienivå finns också möjlighet att inrätta specialklasser, enligt gymnasieförordningen. I dag gäller inte skollagens bestämmelser om elevers rätt till särskilt stöd vuxenutbildningen. Möjlighet till vägledning och en individuell studieplan anses räcka för att anpassa studierna till elevens behov. För skolformen folkhögskola saknas det också lagkrav på särskilt stöd till studerande. Inkludering eller integrering I samband med en diskussion om särskilt stöd är inkluderingsbegreppet väsentligt. Begreppet är principiellt viktig i konventionen och också centralt för skolpolitiken, skolreformer och läroplaner och används ofta i specialpedagogiska sammanhang. Inkludering innebär ett synsätt där skolan ska vara organiserad efter elevers olikheter till skillnad från integrering där elever som definieras som avvikande ska passas in i ett redan befintligt system. En viktig faktor för att skapa en inkluderande lärande- och skolmiljö för personer med funktionsnedsättning är att det finns grundläggande kunskap om olika funktionsnedsättningar bland all personal, hur funktionsnedsättningen påverkar inlärning, kompenserande hjälpmedel och lärstrategier, anpassningar av den fysiska undervisningsmiljön så att den blir tillgänglig inte bara fysiskt utan även kognitionsmässigt (Skolverket ). Det finns elever med funktionsnedsättning som inte vill särbehandlas: inte få annat material än övriga klassen, använda hjälpmedel eller ens berätta för lärare att de har funktionsnedsättning, exempelvis utifrån neuropsykiatrisk diagnos, då detta kan verka stigmatiserande. Det finns en rädsla för att ses som avvikande och att bli särbehandlad. Sysselsättning och funktionsnedsättning Målen i funktionshinderspolitiken är att sysselsättningsgraden ska öka för personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga. Det ska

4 4 (15) också finnas en effektiv matchning mellan dessa personer och lediga arbeten 3. Vid årsskiftet 2013/14 får GVN ansvar över en ny arbetsmarknadsenhet som erbjuder olika arbetsmarknadsinsatser till dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden eller tillbaka till den. Gruppen innefattar sannolikt personer med funktionsnedsättning. Bl.a. erbjuds studie- och yrkesvägledning, bedömning av arbetsförmågan, praktik och arbetsträning. Organisationen riggas under hösten. Målet är att stärka arbetslösa gotlänningars möjligheter till att bli självförsörjande. Nationell kunskapsöversikt Det finns undersökningar som indikerar att omkring 14 procent av de som går i grundskola och gymnasieskola har någon form av funktionsnedsättning. Det saknas detaljerad offentlig statistik över skolresultat bland elever med funktionsnedsättning (Handisam, 2012). Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät Fokus 12 (Ungdomsstyrelsen, 2012) visar att unga i åldern med funktionsnedsättning lever ett sämre liv än unga utan funktionsnedsättning inom de allra flesta områden. Särskilt tydligt är detta inom områdena utbildning, arbete och hälsa. Enkätundersökningen visar att det är dubbelt så vanligt i gruppen funktionsnedsatta att ofta känner sig otrygga och rädda i skolan och de är mer stressade. Unga med funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för att bli mobbade, utfrysta i skolan eller på sin arbetsplats. Av dem i gruppen som går i skolan är 21 procent ganska eller mycket missnöjda med sin skolsituation, jämfört med åtta procent bland övriga unga. Tjejer med funktionsnedsättning är mer nöjda med sin skolsituation än killar - de kommer överens med sina lärare och har en högre utbildningsnivå. Bland unga med funktionsnedsättning som besvarade enkäten hade 17 procent grundskola som högsta avslutad utbildning, jämfört med sju procent bland övriga unga. En mindre andel funktionsnedsatta går vidare till högre studier. I åldersgruppen år var det 32 procent med funktionsnedsättning som hade avslutad eftergymnasial utbildning (motsvarande bland övriga unga var 43 procent). Unga vuxna med funktionsnedsättning har också svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Av unga i åldern år med funktionsnedsättning och som upplever funktionshinder hade 45 procent ett arbete, jämfört med 66 procent bland övriga unga i samma ålder, visar enkäten. Unga vuxna med funktionsnedsättning, som inte klarat gymnasieskolan, kan få en andra chans genom vuxenutbildningen. Men en lokalt genomförd studie av Statens offentliga utredningar visar att en av de vanligaste orsakerna till vuxenstuderandes studieavbrott inom Komvux är bristande stöd 4. Folkhögskolans verksamhet är också betydelsefull för många personer med funktionsnedsättning, med särskilda utbildningar och kurser. (På Gotland finns exempelvis Enter som vänder sig till personer med aspergerdiagnos och syftar till att ge individuell utveckling, social kompetens, återskapande av självtillit samt validering av kunskaper.) Den gemensamma värdegrunden om alla människors lika värde och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 3 En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken , Socialdepartementet, Områden och delmål: se bilaga 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten ska under att genomföra en under undersökning för att kartlägga stödbehoven inom vuxenutbildningen.

5 5 (15) är ett särskilt motiv för statens stöd till folkbildningen, enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen (1991:977). Nationellt genomförda enkätundersökningar, kvalitetsgranskningar och tillsyner visar att: Det finns begränsad kunskap om hur elever med funktionsnedsättning ser på skolan i jämförelse med övriga elever (Ungdomsstyrelsen, 2012). Bristerna beträffande särskilt stöd i skolan är en av de vanligaste bristerna vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn. 5 Skolans personal saknar ofta kompetens om olika funktionsnedsättningar och dess påverkan på lärandet (Skolinspektionen, 2010). 6 När skolproblem uppstår läggs ofta problemen på individen snarare än på skolmiljön (Skolinspektionen, 2009). Insatser och anpassningar som görs utgår från generella lösningar snarare än efter individuella behov. Det saknas ofta samlad uppföljning och utvärdering av insatser och resultatet av dessa för elever med funktionsnedsättning i svenska skolor. Elever i behov av särskilt stöd är överrepresenterade bland dem som byter gymnasieprogram 7. Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får sällan den likvärdiga utbildning som de har rätt till i granskade grundskolor. Omarkerade nivåskillnader är vanligt i grund- och gymnasieskolors lokaler vilket gör det svårare för personer med synnedsättning och få skolor gör regelbundna allergironder (Skolinspektionen, 2009). Drygt tre fjärdedelar av de som har funktionsnedsättning anser att studierna vid folkhögskola fungerar bra i relation till funktionsnedsättningen 8. 5 Eftersom Skolinspektionen inte registrerar anmälningsärenden utifrån om det handlar om en funktionsnedsättning vet myndigheten inte huruvida det är vanligt med anmälningsärenden om särskilt stöd har koppling till funktionsnedsättningar. 6 Bristande kunskaper hos skolpersonal om autismspektrumtillstånd bekräftas även i observationer där det framkommer att undervisningen oftast är uppbyggd utifrån en generell uppfattning om hur elever lär sig bäst (2012). 7 Skolverket rapport 376: Börja om på nytt program i gymnasieskolan, Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av deltagare i folkhögskolekurser (Grausne, 2009)

6 6 (15) Tillgång till utbildning I studien På andras villkor skolans möte med elever med funktionshinder 9 (Skolverket, 2006) utreds bl.a. frågan om i vilken utsträckning utbildningen i grund- och gymnasieskolan kan anses vara tillgänglig för elever som har något slag av funktionsnedsättning. Det fanns överlag god beredskap för att undanröja fysiska hinder i skolmiljön enligt studien, men beträffande andra hinder var situationen en annan. Studien lyfter fram att tillgänglighet handlar om så mycket mer än bara den fysiska miljön och lokaler, organisatoriska, tekniska och materiella lösningar. Tillgänglighet handlar också om tillgång till kompetens, pedagogik, kreativitet och professionalism. En annan slutsats som dras är att det i kommunernas kvalitetsredovisningar en del av det systematiska kvalitetsarbetet - bör framgå hur situationen för elever med funktionshinder ser ut. Skolinspektionens granskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning vid 24 grundskolor i nio kommuner (Skolinspektionen, 2009) visade att det fanns lärare som har elever med funktionsnedsättning i sin klass utan att känna till hur funktionsnedsättningen påverkar inlärningen. Detta betyder att elevers rätt till en likvärdig utbildning inte säkras, menar myndigheten. När skolproblem uppstod lades ofta problemen på individen snarare än på skolmiljön och lärares pedagogiska förmåga. Skolinspektionen har också granskat skolsituationen för elever med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder i 33 svenska gymnasieskolor (Skolinspektionen, 2010) 10. Granskningen visade allmänt att anpassningar i lärandemiljön var otillräckliga: det fanns lokaler som inte uppfyllde elevernas behov av tillgänglighet. Pedagogiska anpassningar (alternativa metoder och hjälpmedel) fungerade sällan tillfredsställande i praktiken och ansvarsfördelningen mellan undervisande lärare och assistenter var många gånger oklar. Brister fanns också i personalens förhållningssätt och kompetens. Intervjuade lärare upplevde att de saknade tillräcklig kunskap om och erfarenhet av olika elevers funktionsnedsättningar. Granskningen visade att det var vanligt att lärare inte följde de råd och anvisningar de fått i samband med att elever med funktionsnedsättning började på skolan. Personalen förlitade sig även på att eleverna själva skulle informera dem om eventuella svårigheter. Skolorna följde upp och utvärderade anpassningar och stödåtgärder på individnivå, men det förekom ingen uppföljning eller utvärdering av skolsituationen för elever med funktionsnedsättningar i skolan eller kommunen som helhet. I vissa fall upplevde eleverna bristande förståelse för deras olika villkor och förutsättningar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskningar av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grund- och gymnasieskolan i olika kommuner framkommer att huvudmän och skolpersonal ofta har höga ambitioner med att ge alla elever förutsättningar för en likvärdig utbildning men att ambitionerna 9 Studien om fattar drygt hundra intervjuer med elever, rektorer, skolpersonal, tjänstemän och politiker i fyra kommuner. 10 Resultaten stöds av vad som framkommit i Skolinspektionens regelbundna tillsyn och i flera av Skolverkets rapporter.

7 7 (15) inte alltid realiseras i det praktiska arbetet. Personalen har varierande kompetens kring funktionsnedsättningar och deras påverkan på lärandet. Lokaler och läromedel är inte alltid anpassade efter elevernas behov och det saknas många gånger en samlad uppföljning av insatser och resultat för elever med funktionsnedsättning. En granskning av gymnasieskolan visar också att personalen sällan har rutiner och system som säkerställer att elever med funktionsnedsättning får en likvärdig utbildning utan förlitar sig på att eleverna själva informerar personalen om något inte fungerar. Skolinspektionens granskningar (Skolinspektionen, 2012a) visade att kunskapen om elevernas stödbehov ofta är begränsad, att åtgärdsprogram inte alltid tas fram och att utredningarna ibland tar omotiverat lång tid. Arbetet med detta behöver förstärkas, särskilt på gymnasienivå, menar myndigheten. De utpekade bristerna riskerar att drabba unga med funktionsnedsättning särskilt hårt. Flera intervjuade under 2011 efterlyste bättre kunskap hos lärare och skolpersonal om behoven och möjligheter till stöd. Anpassningen av undervisningen för elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter gjordes vanligtvis genom insatser utanför den ordinarie klassens ram istället för att ingå som en del i den dagliga undervisningen något som behöver utvecklas, tyckte Skolinspektionen vid sin kvalitetsgranskning av grundskolor (Skolinspektionen, 2011). Myndigheten noterade även ett glapp mellan de aktuella elevernas behov och lärarnas kompetens på området. Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen, 2012:11) av elever i grundskolan med normal begåvning men diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) visade att de undersökta skolorna och deras personal i stor utsträckning saknade fördjupad kunskap om vilka behov de enskilda eleverna hade. Detta gör, enligt myndigheten, att skolorna får svårt att sätta in adekvata åtgärder som utgår från den enskilda elevens situation och svarar mot elevens behov. Åtgärderna blev istället av mer generell natur. Anpassningar i skolmiljön kan dock inte vara generella, anser myndigheten, utan måste utgå ifrån de individuella behov som varje elev Eftersom åtgärderna dessutom sällan följs upp blir det också svårt för skolorna att ändra åtgärderna så att eleven får ett bättre stöd att nå kunskapsmålen. Systematiskt arbetssätt kring uppföljning saknades. I sin granskning var Skolinspektionen även kritisk till att placering i speciell undervisningsgrupp (SUG) ofta verkade ses som en tillräcklig åtgärd utifrån bristfälligt utförda utredningar. SUG borde inte vara det enda alternativet till undervisning i ordinarie klass, anser myndigheten. Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen, 2012) av skolsituationen för elever i grundskolan med AST-diagnos visade att skolor och deras personal i stor utsträckning saknade fördjupad kunskap om vilka behov enskilda elever med AST-diagnos har. Detta gör att skolorna får svårt att sätta in adekvata åtgärder som utgår från den enskilda elevens situation och svarar mot elevens behov. Åtgärderna blir istället av mer generell natur. Anpassningar i skolmiljön kan dock inte vara generella utan måste utgå ifrån de individuella behov som varje elev, anser Skolinspektinen. Eftersom åtgärderna

8 8 (15) dessutom sällan följs upp systematisk blir det också svårt för skolorna att ändra åtgärderna så att eleven får ett bättre stöd att nå kunskapsmålen. Skolinspektionen anser i sin litteraturöversikt (Skolinspektionen 2012:11) att ett väsentligt granskningsområde är huruvida det görs en tillräcklig kartläggning och analys av hur enskilda elever med neuropsykiatrisk diagnos 11 (NPF) lär sig för att kunna anpassa utbildningen efter elevens förutsättningar och behov. Skolinspektionen frågar sig också huruvida undervisningen är anpassad efter hur den enskilde eleven med ADHD lär sig. Kunskapsöversikt Gotland En bred kunskapsöversikt över läget för gotländska elever och studerande med funktionsnedsättning inom saknas. Ingen kvalitetsgranskning eller riktad tillsyn har gjorts på området. Funktionsnedsättningsperspektivet finns inte tydligt representerat vare sig i det systematiska kvalitetsarbetet eller i nämndens balanserade styrkort. Dock lyfter Gotlands folkhögskola i sitt styrkort fram tillgänglighet kopplat till funktionshinder som en framgångsfaktor 12 (se bilaga). Verksamheternas bild av läget Våren 2012 presenterade GVF en beskrivning av arbetet med handikappfrågor inom nämndens ansvarsområde 13. Där beskrevs läget beträffande fysisk tillgängligheten till lokaler som i huvudsak ansågs vara anpassade för personer med funktionshinder. Förvaltningen hade också kartlagt antalet gymnasieungdomar med känd neuropsykiatrisk diagnos. Då handlade det om cirka 70 stycken på de nationella programmen och 60 (av totalt 120) på introduktionsprogrammen för obehöriga elever. Det finns fungerande överlämnanderutiner mellan grundskola och gymnasieskola kring de elever som har funktionsnedsättningar av olika slag. Gymnasieskolorna upplever att det saknas tillräckliga resurser och rätt kompetens för att motsvara behoven hos de obehöriga elever som kommer från grundskolan och saknar fullständiga slutbetyg 14. Frågan kring bristande resurser för elever med särskilda behov har också tagits upp i diskussioner kring gymnasielärares arbetsmiljö, liksom att andelen elever med neuropsykiatriska diagnoser hela tiden ökar, det stöd som ges sker på bekostnad av övriga elever och att fler specialpedagoguppgifter läggs på lärare. 15 Gotlands folkhögskola redovisar antalet funktionshindrade bland sina deltagare vid de längre kurserna i verksamhetsberättelsen för Läsåret 2012/13 hade 36 av totalt 373 deltagare vid de längre kurserna ett funktionshinder. 11 Exempelvis ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom. 12 Gotlands folkhögskolas styrkort Tjänsteskrivelse Arbetet med handikappfrågor inom gymnasie- och ( ) 14 Årsredovisning och bokslut 2012 (GVN) 15 Protokollsammanställning av gruppdiskussioner inom samtliga gymnasieskolor angående gymnasielärares arbetsmiljö

9 9 (15) Frågan om de sökande upplever sig ha svårigheter på något område tas upp samband med ansökan till folkhögskolan. Vid studerandeutvärderingar ställs också frågan om man har en funktionsnedsättning som påverkar studierna och hur skolan fungerar kopplat till funktionsnedsättningen. 43 av 150 (29 procent) på de långa kurserna uppgav att de hade något funktionshinder vid studerandeenkäten vårterminen På fråga om skolan fungerar bra i förhållande till funktionshindret blev resultatet 2,58 på en 4-gradig skala 16. Behovet av särskilt stöd Samtliga gymnasiala skolenheter har etablerade rutiner för anmälan av stödbehov enligt skollagen 3 kap. 8. Rutinerna, organisationen och resurserna kring särskilt ser dock lite olika ut på skolorna. Särskilt stöd ges i flera olika former. Möjlighet att studera i en anpassad miljö och med extra stöd från specialpedagog finns både i norra och södra Visby (s.k. aspergerstudio). På Komvux finns ett studietek samt en läs- och skrivverkstad riktad framför allt till studerande med läs- och skrivsvårigheter, där studerande erbjuds extra stöd av lärare, specialpedagoger samt datorstödda hjälpmedel. Läs- och skrivverkstaden är också öppen för vuxna som arbetar eller är arbetssökande. Nämnden har våren 2013 tillskjutit kronor extra för att bl.a. kunna bemanna verksamheten med en specialpedagog på 100 procents tjänst från tidigare 80 procents tjänst då behovet av insatser är stort 17. För att kunna nå upp till de resursbehov som finns krävs ytterligare finansiering från 1 januari Sedan nämnden bildades 2010 har ett anmälningsärenden kommit in till Skolinspektionen under 2013 som rör vuxenutbildningen beträffande bristande stöd och dyslexi. GVF har svarat och ärendet ligger hos myndigheten för handläggning och beslut. Vid en tillsyn av Komvux Gotland våren 2011 konstaterade Skolinspektionen att de elever som intervjuats ansåg att de fått det stöd de behövde för att kunna nå sina individuella mål. I senaste verksamhetsberättelserna för de kommunala gymnasieskolorna och Komvux 18 uppger samtliga gymnasieskolor att behovet av särskilt stöd ökar. Bristande tillgång till datorer och nätkapacitet påverkar de elever som särskilt har behov av tekniskt stöd, för att klara sin utbildning och varit vana vid att ha egna datorer i grundskolan 19. Komvux rektor anser i verksamhetsberättelsen att det finns ett dolt behov av läs- och skrivverkstans kompetens. I en kommentar till verksamhetsberättelserna för 2012 anser utbildningschefen att arbetet med särskilt stöd är ett av de viktigaste områdena att utveckla och att GVF under kommande läsår (2013/14) bör ta ett samlat grepp om frågan. Framför allt att se närmare på om GVF:s skolenheter arbetar effektivt med det 16 Svarsalternativen var: 1.) håller inte alls med = tolv personer. 2.) 116 personer. 3.) sju personer. 4.) håller helt med = 58 personer 17 I en ansökan om projektstöd ( ) till Specialpedagogiska skolmyndigheten uppger Komvux att av c:a 950 studerande som passerar vuxenutbildningen på Gotland under ett verksamhetsår bedöms minst 10 procent av dessa ha omfattande inlärningssvårigheter. 18 Kvalitetsrapport 3, 2012/13 (GVN) 19 Richard Steffengymnasiet

10 10 (15) särskilda stödet, om rätt metoder används, vad som är svårt att utföra och vilket resultat genomförda stödåtgärder haft. GVF (och framför allt gymnasieskolan) har vid möten inom BarnSam - regionens interna samverkansgrupp kring barn och unga i behov av särskilt samordnat stöd - lyft behovet av förtydliganden när det gäller uppdrag (och gränsdragning kring detta), ansvar och rutiner kring elever med psykisk ohälsa, problem med motivation och stress, oförmåga att bedriva studier inte sällan kopplat till någon form av kognitiv funktionsnedsättning. Kort sagt elever som är berörda av insatser från flera förvaltningar. Det är framför allt specialpedagogisk personal från gymnasieskolorna som lyft detta som ett angeläget förbättringsområde. Det stöd som ges inom skolans uppdrag är inriktat på att eleven ska nå kunskapsmålen och elevhälsoinsatser är av förebyggande karaktär. Vård, rehabilitering m.m. är ett kompetensområde som ligger utanför skolans uppdrag. Ett dialogmöte på detta tema genomförs den 6 september. Andel studieavbrott Hur många av de som inte fullföljer gymnasiet eller vuxenutbildningen och utgörs av funktionsnedsatta personer på Gotland vet vi inte. Det vi vet genom mätningar är att GVN:s verksamheter har en större andel som fullföljer sina gymnasiestudier vid den kommunala gymnasieskolan på Gotland inom fyra år än genomsnittet för riket 20. Vid mätningen 2012 var siffran 88 procent för Gotland och riket nådde 85 procent. Andelen kursdeltagare som slutfört kurs vid Komvux Gotland är också högre än riket slutförde 80 procent av kursdeltagarna på Gotland kurserna inom den grundläggande vuxenutbildningen - betydligt högre än rikets 60 procent. Även den gymnasiala vuxenutbildningen visar bättre värden än riket: 79 procent mot 73 procent. Andelen studieavbrott på Gotlands folkhögskola är också lägre än rikets. Studieavbrotten 2012 var på allmänna kurser 7,6 procent. Projektet Ungdomskraft arbetar med att fånga upp och erbjuda lämpliga individuella åtgärder för ungdomar 16 och 24 år som riskerar att hamna utanför samhället p.g.a. att de saknar fullständig gymnasieutbildning, arbete och sysselsättning. Det handlar om ungdomar som hoppat av sina gymnasiestudier eller inte är behöriga till gymnasiet, ungdomar som saknar motivation och isolerar sig hemma, har psykosocial problematik, lider av psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik, har inlärningssvårigheter eller intellektuella funktionshinder. Vårterminen 2013 hade drygt 100 ungdomar behov för stödinsatser för att komma vidare till studier, praktik, arbete och/eller egen försörjning. En av de brister som Ungdomskraft uppger i sin senaste verksamhetsrapport är att det saknas ett helhetsgrepp inom Region Gotland kring deras deltagare. Det är svårt att finna lämpliga aktörer att lämna över till efter att genomfört arbete med kartläggning, stöd och vägledning slutförts. Bristande ekonomiska resurser gör att verksamheter utanför GVF, som har ansvar för att stödja ungdomarna, har avgränsat sina arbetsuppgifter. Fysisk tillgänglighet 20 Årsredovisning och bokslut 2012 (GVN)

11 11 (15) Den fysiska tillgängligheten upplevs inte som något bekymmer ute i verksamheterna. Fysiska skyddsronder 21 genomförs årligen i samtliga skolenheter (oftast en gång per termin) som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med samverkansavtalet, liksom vid arbetsplatsträffar, samverkansmöten m.m. Det finns en överföringsrutin där grundskolan redan för elever i årskurs 8 redovisar kommande behov till GVF. Tillgänglighetsanpassningar genomförs vart efter elever med särskilda behov kommer in i gymnasieverksamheten. Det budgeteras regelmässigt resurser för att hantera uppkomna drifts- och investeringsbehov för att säkra fysisk tillgängligheten. Den strategiska lokalförsörjningsplanen beskriver det samlade och långsiktiga behovet av lokaler för verksamheterna. Planen ger riktlinjer kring kommande om - och tillbyggnader av verksamheter och fångar upp de mer omfattande behoven av lokalanpassningar. I planen som antogs av GVN ( ) för åren för , nämns inga lokalanpassningar kopplat till tillgänglighet. Däremot tas behovet av att tillgänglighetsanpassa folkhögskolans lokaler i Fårösund upp i GVN:s strategiska plan och budget för En hiss behövs till övervåningen i skolbyggnaden, där alla lektionssalar samt konferensrum finns. Fastigheten hyrs av privat fastighetsägare som ska lämna ett förslag på anpassningar av lokalerna och vilka förändringar i hyreskostnader detta kan föra med sig. Likabehandling Varje år uppdaterar gymnasieskolorna och Komvux sina respektive planer för att främja likabehandling och förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling - exempelvis funktionshindrade. Planerna innehåller mål, visioner och rutinbeskrivningar och lägger framför allt fokus på det psykosociala: attityder och bemötande som kan utgöra hinder i kontakten med andra. Den fysiska tillgänglighetsaspekten tas inte upp i dessa ur ett likabehandlingsperspektiv, vilket är ett utvecklingsområde. Varje gymnasieskola har en likabehandlingsgrupp. Eleverna är delaktiga i arbetet med att ta fram planerna och elevskyddsombuden är involverade i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. De årliga psykosociala skyddsronderna, den årliga elevenkäten samt medarbetarenkäten med frågor om trivsel, trygghet, trakasserier, kränkningar m.m. är några av de verktyg som används för att följa upp resultatet av likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling inom verksamheterna. Tillgänglighet och information Tillgänglighet handlar också om att ha tillgång till information och möjlighet till kommunikation. GVN har i sitt styrkort satt upp ett mål om att ge ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om de utbildningar nämnden ansvarar för. s hemsida är en viktig och naturlig kanal för information. följer WAI:s (Web Accessibility Initiative) riktlinjer för 21 Innefattar den fysiska arbetsmiljön, där även allergirond ingår.

12 12 (15) tillgänglig hemsida, vilka ligger till grund för i stort sett alla andra riktlinjer och rekommendationer som finns för webb. De anger hur man bör bygga webbplatser för att de ska kunna anses tillgängliga utifrån individers olika förmåga att ta till sig information och använda teknik oavsett funktionshinder, språksvårigheter, ålder eller förkunskaper. På s hemsida finns dessutom information på lättläst svenska samt även en talande webblösning för den som har lässvårigheter. Det finns verksamheter som GVN ansvarar för som ligger utanför s hemsida. Bland annat Komvux, Gotlands folkhögskola och Lärcentrum Gotland. Dock är Komvux på väg att flytta över sin information till gotland.se. Samrådspart önskar kompetensutvecklingsinsatser I barn- och utbildningsnämndens och GVN:s gemensamma handikappsamråd har frågan lyfts av den lokala Autism- och aspergerföreningen samt Attention 22 vilken kompetensutveckling rektorer, lärare och annan skolpersonal får när det gäller funktionsnedsättningar. Önskemål har kommit om obligatorisk kompetensutveckling på området för skolpersonal och att utbildning på området inte ska styras utifrån personligt intresse hos personal. Föreningsrepresentanterna har fört fram att i många sammanhang så stämmer inte personalens kunskaper och färdigheter överens med elevernas behov när det gäller personlig assistens. Likvärdigheten i resursfördelning mellan skolor har också diskuterats. Föreningarna har understrukit att rätten till och tillräckligt stöd för elever med neuropsykiatrisk diagnos och funktionsnedsättning är en ledningsfråga. Detta utifrån att man upplever att behovet av stödinsatser är större än de insatser som genomförs och att kompetensen är otillräcklig om behoven vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar liksom bemötande. 22 Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD (tvångssyndrom).

13 13 (15) Åtgärdsplan Utifrån ovanstående har följande åtgärdsplan och ambitionsnivå beslutats av nämnden för åren : Verksamhetsområde Aktivitet Tidplan (för aktiviteten) Kostnad/ resurser Ansvar GVF/gymnasies kolan GVN/GVF Gymnasieskolor Komvux Gymnasieskolor Komvux Gotlands folkhögskola Göra en samlad uppföljning och utvärdering av särskilda insatser/stöd till elever, inte minst med dokumenterad funktionsnedsättning, som en del av ett kvalitetsarbete. Vad gör vi, hur gör vi och vad har det fått för effekt? Revidera nämndens nuvarande styrkort så att FN-konventionens intentioner belyses och mål kopplat till denna mäts. Komplettera elev- /studerandeenkäter med frågor som har koppling till funktionsnedsättning, enligt folkhögskolans modell Komplettera likabehandlingsplaner med ett tillgänglighetsperspektiv Artikel 9 Tillgänglighet (rätten att få tillgång) Artikel 24 Rätten till utbildning Fortsatt satsning på studiemotiverande utbildning för arbetslösa unga vuxna utan grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen. Artikel 24 Rätten till utbildning Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning Läsåret 2014/15 (med hänvisning till omorganisati onen av gymnasieskol an tre skolor blir en höstterminen 2014 Januari 2015 Hösten 2014 Hösten 2014 Under planperioden befintliga personalre surser befintliga personalre surser befintliga personalre surser befintliga personalre surser Rektor genom kvalitetsut vecklare FC Rektor Rektor Rektor Komvux Stärka vuxenstuderandes Under Extra Rektor

14 14 (15) GVF möjligheter till specialpedagogiskt stöd för att kunna erbjuda vuxenutbildning på lika villkor. Satsning på permanent heltidstjänst för att öka resurserna i läs- och skrivverkstaden. Artikel 24 Rätten till utbildning Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning Förbättra samordningen av insatser kring gymnasieelever med neuropsykiatrisk diagnos, tvångstillstånd och liknande mellan HSF, SOF och GVF samt kontaktvägarna. Klargöra ansvar och uppdrag (gränsdragning). planperioden anslag 450 tkr/år Läsåret 2013/14 FC gm BarnSam Artikel 24 Rätten till utbildning Artikel 25 Rätten till bästa möjliga hälsa Artikel 26 Rätten till habilitering och rehabilitering Ungdomskraft (ansvarig för uppföljningsoch informationsans varet) Förbättra samordningen av insatser kring Ungdomskrafts målgrupp ungdomar utanför studier och arbete mellan HSF, SOF och GVF Fortlöpande under planperioden befintliga personalre surser FC Artikel 24 Rätten till utbildning Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning Gotlands folkhögskola Komvux Lärcentrum Se över och tillgänglighetsanpassa hemsidor utanför gotland.se, alternativt flytta in dem på gotland.se. Läsåret 2013/14 befintliga personalre surser Rektor och informatö r Artikel 9 Tillgänglighet (rätt att få tillgång till) Artikel 21 Rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Artikel 24 Rätten till

15 15 (15) utbildning Hela GVF Delar av GVF SYV inom GVF I verksamheterna ta ansvar för att ta emot praktikanter via praktikslussen som ett sätt att öka sysselsättningsgraden bland funktionsnedsatta Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning Stärka lärares kunskaper om funktionsnedsättningars påverkan på inlärning. Öka kunskapen om neuropsykiatriska diagnoser bland personal och hur man bemöter personer med dessa. Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Stärka studie- och yrkesvägledares kompetens om hur unga med funktionsnedsättning ska kunna få arbete eller fortsätta i studier. Fortlöpande från 2013/14 Under planperioden Under planperioden befintliga personalre surser befintlig budget befintlig budget FC, rektorer Rektor Rektor Artikel 27 Rätten till arbete och sysselsättning