Innehåll: En tillbakablick...3 Kortfattat om resultat...4 Förmåner en översikt...5 Trygghet genom hela livet...6 Försäkringskassan...

Transkript

1 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25

2 Innehåll: En tillbakablick...3 Kortfattat om resultat...4 Förmåner en översikt...5 Trygghet genom hela livet...6 Försäkringskassan...8 Fem frågor i fokus...13 Utrag resultatredovisningen...16

3 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 En tillbakablick Den 1 januari 25 bildades Försäkringskassan. De tidigare 21 självständiga allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs då samman till en myndighet och en av de största myndighetsomvandlingarna i Sverige hade startat. Bakom beslutet till omorganisationen av socialförsäkringsadministrationen låg bland annat problemet med den stora ökningen av långa sjukskrivningar, som pågått under många år. Målet var att skapa tydligare styrning av arbetet inom socialförsäkringsområdet och mer enhetlig tillämpning av lagar och regler. Det första verksamhetsåret för Försäkringskassan som en myndighet kan nu summeras. Arbetet med att forma den nya myndigheten har av naturliga skäl präglat det första året. Det kommer också att vara en central fråga de närmaste åren. Att slå samman organisationer, att förena olika kulturer, är en process som kommer att ta flera år. Som grund för det fortsatta arbetet har en målbild tagits fram. Den tar sikte på 28 och slår fast att Försäkringskassan då ska vara en myndighet i toppklass bra för medborgarna och bra för medarbetarna. Som ett av tre utpekade mål finns också att Försäkringskassan aktivt bidrar till färre sjukskrivna och fler i arbete. Arbetet med att minska sjukskrivningarna har glädjande nog börjat visa positiva resultat. Den sammanhållna organisationens möjligheter att ensa arbetssätt och sätta tydlig fokus på området är en av förklaringarna. Ohälsotalet har minskat samtidigt som utgiftsökningen har brutits. Färre tvingas nu vara sjukskrivna men kanske är det så vi har klarat av den enklaste sträckan nu och att den svåraste återstår. exempel på de möjligheter till kraftsamling som den nya myndigheten har. Att skapa enhetliga handläggningsprocesser är ett annat. Handläggningstiderna blir sakta men säkert kortare och allt fler ärenden handläggs nu på samma sätt på alla kontor. Det innebär att bedömningarna blir mer likformiga över landet, något som de försäkrade har rätt att kräva. Det var också avsikten med den nya Försäkringskassan. Administrationen av socialförsäkringen ska vara effektiv, rättvis och lätt att förstå. De försäkrade ska enkelt kunna utföra en stor del av tjänsterna själva och ta del av Försäkringskassans service över Internet och telefon. Handläggningen ska vara så utformad att medborgarna och skattebetalarna kan känna sig säkra på att det bara är de som har rätt till ersättning och bidrag som också får det. Det ska råda nolltolerans mot fusk. År 25 var det första året för Försäkringskassan som en myndighet. Mycket arbete återstår. Den stora förändringsresan har börjat. Stockholm i februari 26 Curt Malmborg Generaldirektör En betydande del av de långa sjukskrivningarna är inte ett ohälsoproblem i egentlig mening utan direkt eller indirekt en effekt av dagens arbetsmarknad. Många av de långtidssjukskrivna har med största sannolikhet både möjlighet och vilja att arbeta till viss del och det är av flera skäl angeläget att ta vara på denna del. Detta ställer stora krav på samverkan mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingarna. Som stöd för detta arbete har en handlingsplan tagits fram under 25. En av reformerna som genomförts under året är medfinansieringen för arbetsgivare. För att ge service till arbetsgivarna har Försäkringskassan under året byggt upp ett särskilt kundcenter. Enligt de undersökningar som gjorts har detta fungerat väl. Kundcentret är också ett 3

4 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Kortfattat om resultat Arbetet mot ohälsan Den sammanlagda frånvaron till följd av ohälsa minskar. Även de sammanlagda utgifterna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning har börjat sjunka. Den regionala spridningen i ohälsa minskar. Antalet sjukpenningdagar sjunker kraftigt. Inflödet av nya sjukfall fortsätter att minska. Sjukfallen blir kortare. Antalet personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning ökar fortfarande men i allt långsammare takt. Medfinansieringsreformen för arbetsgivare har införts med ett gott resultat. Övriga områden Pensionssystemet fungerar enligt förväntan. Rätt belopp betalas ut i rätt tid och till rätt person. Andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män ökar men långsammare än tidigare. Fler separerade föräldrar reglerar underhållet för barn de inte bor med direkt emellan sig. Kvalitet och produktivitet i verksamheten Handläggningstiderna minskar för de flesta ärendeslag, däribland sjukpenning, tillfällig föräldrapenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Förbättrade betyg från Försäkringskassans kunder. Den nya versionen av handläggarstödet har ännu inte givit de väntade rationaliseringsvinsterna. 4

5 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Förmåner en översikt Hälso- och sjukvårdspolitik Tandvård Tandvård Hälso- och sjukvård Sjukvård i internationella förhållanden Smittbärarersättning Ersättning vid arbetsoförmåga Ersättning vid arbetsoförmåga Sjukpenning Frivillig sjukförsäkring Närståendepenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Arbetsskadeersättningar Yrkesskadeersättningar Handikappersättning Åtgärder mot ohälsa Rehabiliteringsersättning Bidrag till arbetshjälpmedel Ekonomisk äldrepolitik Ersättning vid ålderdom Garantipension till ålderspension Bostadstillägg till pensionärer Äldreförsörjningsstöd Särskilt pensionstillägg Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Inkomstpension Tilläggspension Premiepension Handikappolitik Insatser för delaktighet och jämlikhet Assistansersättning Bilstöd Ekonomisk familjepolitik Försäkring Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Havandeskapspenning Barnpension Efterlevandestöd till barn Pensionsrätt för barnår Behovsprövade bidrag Bostadsbidrag Underhållstöd Vårdbidrag Generella bidrag Barnbidrag inklusive flerbarnstillägg Adoptionskostnadsbidrag Andra utbetalningar Aktivitetsstöd Dagpenning till totalförsvarspliktiga Familjebidrag Försäkring mot vissa semesterlönekostnader Försäkring mot kostnader för sjuklön Ersättning vid dödsfall Omställningspension Särskild efterlevandepension Änkepension Övrigt Frivillig pension Sjömanspension 5

6 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Trygghet genom hela livet Socialförsäkringen har stor betydelse för den enskildes ekonomiska trygghet och välfärd. Genom att omfördela pengar mellan olika grupper och olika skeden i livet gör socialförsäkringen det möjligt att till exempel ta hand om barnen när de är små, klara sjukdomsperioder och att få ekonomin att gå ihop när man blir äldre. Totalt finns närmare femtio olika försäkringar och bidrag inom socialförsäkringen. Socialförsäkringens utgifter var sammantaget 435 miljarder kronor år 25. Utbetalningar från socialförsäkringens huvudgrupper i förhållande till BNP Procent Ålderdom Sjukdom/handikapp Barnfamiljer Annan utbetalning Stöd till barnfamiljer Familjepolitiken består av ett antal olika förmåner som tillsammans ska omfördela ekonomiska resurser mellan familjer med och utan barn. Barnbidraget är den förmån som når flest. Administration 2 25 Föräldraförsäkringen ska göra det möjligt för kvinnor och män att förena familje- och arbetsliv. Med föräldrapenning kan föräldrarna vara hemma med barn under en längre eller kortare period. Föräldrapenningen är delad med hälften var när föräldrarna har gemensam vårdnad. Den tillfälliga föräldrapenningen ger ekonomisk kompensation när en förälder behöver avstå från sitt arbete för att vårda ett sjukt barn. Bostadsbidraget ser till att barnfamiljer med svag ekonomi kan ha bra bostäder. Underhållsstöd kan ges för barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Den förälder som barnet bor hos får stödet och den andra föräldern ska helt eller delvis återbetala utgifterna. Föräldrar till funktionshindrade barn kan få vårdbidrag för att kunna vårda barnet i hemmet. Vårdbidrag kan även ersätta de merkostnader som barnets funktionshinder medför. Sjukdom och rehabilitering Sjukpenning ersätter en del av inkomstbortfallet vid sjukdom. Rehabiliteringspenning ska underlätta arbetslivsinriktad rehabilitering av sjuka och skadade personer. I sjukförsäkringen ingår också sjuk- och aktivitetsersättning som sedan 23 ersatt förtidspension och sjukbidrag. Personer vars arbetsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel har rätt till aktivitetsersättning om de är i åldrarna år, eller sjukersättning om de är 3 64 år. Arbetsskadeersättning ger skydd vid inkomstbortfall på grund av bestående arbetsskada. Till sjukförsäkringen räknas också närståendepenning. Det kan den som avstår från arbete för att vårda en närstående svårt sjuk person få. Stöd till funktionshindrade Handikappersättning kan personer få som har ett funktionshinder som uppstått före 65 års ålder och som behöver hjälp av en annan person eller har ökade kostnader på grund av sitt funktionshinder. Assistansersättningen ger vissa funktionshindrade rätt till personlig assistans för ökade möjligheter att vara delaktiga i samhället. Bilstödet ska underlätta för funktionshindrade att förflytta sig på egen hand. Stödet är ett bidrag för köp eller anpassning av ett eget motorfordon. Pension Pensionssystemet består av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension. Alla inkomster under hela livet ligger till grund för pensionen. Totalt är avgiften 18,5 procent, varav 16 går till inkomstpensionen och 2,5 går till premiepensionen. Inkomstpensionen växer i takt med inkomstutvecklingen i samhället och premiepensionen med den avkastning man får på de fonder man kan välja. Garantipensionen finansieras via statsbudgeten och går till den som får låg eller ingen inkomstgrundad pension. 6

7 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Socialförsäkringens finansiering 25, mkr Kostnader Politikområde Verksamhetsområde Förmån/ bidrag Förvaltning 13 Hälso ochsjukvårdspolitik Tandvård Hälso- och sjukvård 594 Summa Inkomster Socialavgifter Stats- Finansiella Övriga till- Årets överbidrag intäkter förda medel /underskott Handikappolitik Insatser för delaktig- het och jämlikhet Summa Ersättning vid arbetsoförmåga Åtgärder mot ohälsa Ersättning vid arbetsoförmåga Summa Ekonomisk äldrepolitik Ersättning vid ålderdom Ersättning vid dödsfall Summa Ekonomisk familjepolitik Försäkring Behovsprövade bidrag 1 23 Generella bidrag Summa Övriga förmåner Summa Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Summa TOTALT 1) I totalbeloppet för förvaltningsutgifter ingår inte utgifter för FMC med 95 mkr, institutet för stressmedicin med 16 mkr, tjänste export och främmande tjänster hos RFV Data med 3 mkr. Totala förvaltningskostnader inklusive dessa poster blir mkr. Tabellen visar översiktligt socialförsäkringen finansieras år 25. Statsbidrag redovisas netto efter avdrag från influtna avgifter. Förvaltningskostnaderna hos Försäkringskassan finansieras till största del av socialavgifter, statsbidrag och medel från AP-fonden. Pensionsåldern är flexibel. Man kan börja ta ut pension från 61 års ålder. Man kan också ta ut pensionen i delar: 25, 5, 75 eller 1 procent. Även om utvecklingen vänt åt rätt håll finns det fortfarande problem. Till exempel utbudet av vårdande insatser inom psykiatrin. Det motsvarar inte behovet som verkar finnas bland de sjukskrivna. Jag hoppas dock att de extra medel på 1 miljard kronor per år som regeringen ställer till landstingens förfogande för att arbeta med sjukskrivningsfrågorna ska få avsedd effekt, säger Stig Orustfjord. Det finns mer att göra för att de som riskerar att få nej på sin begäran om sjukpenning ska få information om det så tidigt som möjligt, målet är inom tre dagar. Antalet avstämningsmöten måste också öka. Vid dessa möten diskuteras frågor om rehabilitering och att återvända till arbete mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren, läkaren och den sjukskrivne. Tandvården i ökad konkurrens Försäkringskassan har under flera år följt prisökningarna inom tandvården. Uppdraget har varit att stärka konsumenterna. Nu syns en avmattning i ökningarna. Stig Orustfjord välkomnar såväl att fler åker utomlands för att laga tänderna som att lågprisbolag etablerar sig. Det ökar konkurrensen. Minskade utgifter för sjukförsäkringen Det är inte bara tandvård utomlands som har ökat det senaste året utan också vanlig vård. Det mest glädjande under 25 är att vi i tid nått halvvägs när det gäller att få ner sjukskrivningarna till en mer rimlig nivå, säger Stig Orustfjord, försäkringsdirektör. En av de viktigaste förändringarna inom familje politiken under året har varit höjningen av barnbidraget och förändringen av flerbarnstillägget. Ökningen av utgifterna för sjukförsäkringen är bruten och för första gången på länge minskar utgifterna. Vi har satsat mycket på samverkan med arbetsgivare, sjukvården och arbetsförmedlingen. Det har gett resultat, menar Stig Orustfjord. Försäkringskassan har också försökt påverka attityderna till sjukskrivning. Fler har blivit medvetna om faran med lång och passiviserande sjukfrånvaro. Även medfinansieringen som infördes förra året där arbetsgivarna får en extra kostnad för medarbetare som är sjukskrivna på heltid har bidragit. Det lönar sig även ekonomiskt för arbetsgivarna att arbeta med sina långtidssjukskrivna och för en bra arbetsmiljö, säger Stig Orustfjord. Stig Orustfjord, försäkringskdirektör

8 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Försäkringskassan Allmänt ombud Styrelse Internrevision Personal Generaldirektör Överdirektör Antal anställda varav män Gemensam service Staber varav kvinnor Medelålder 47 år Försäkringsdivision Produktionsdivision Utvecklingsdivision varav män 45,7 år varav kvinnor 47,3 år Pension Sjukförmåner Produktionsutveckling Kund och kanaler Utveckling Drift och underhåll Genomsnittlig anställningstid 18,6 år Barn, familj och handikapp Resultat och produktionsstyrning varav män 16,3 år varav kvinnor 19,2 år Utvärdering Sjukfrånvaro 5,2% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Länsorganisationer Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten + Försäkringsdelegationer i varje län varav män 3,2% varav kvinnor 5,8% Våra målsättningar Försäkringskassan ska den 1 januari 28 vara en organisation som: Är i toppklass och har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och effektivitet. Aktivt bidrar till färre sjukskrivna och fler i arbete. Är en av landets mest utvecklande arbetsplatser, med mycket låg sjukfrånvaro. Antal kundmöten: 192 kundmöten per dag fördelat på Webb 15% Besök 1% Telefon 75% 8

9 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Försäkringskassan administrerar de försäkringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen i Sverige. 25 var första året för den nya Försäkringskassan: En myndighet i hela landet med gemensam ledning istället för som tidigare 22 olika myndigheter. 25 har därför varit ett år som präglats av förändringar. Försäkringskassan har runt 16 medarbetare och finns i varje län med ett antal kontor för att möta kunder och handlägga ärenden. I varje län finns ett länskontor. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen. Regeringen utser styrelse. Myndigheten leds av generaldirektör Curt Malmborg. Viktiga mål för Försäkringskassan gäller bland annat hur långa handläggningstiderna får vara, att rätt ersättning betalas ut och att sjukskrivna får stöd för att komma tillbaka i arbete. Försäkringskassan är uppdelad i olika divisioner, varav Produktionsdivisionen är den största och den som innefattar länsorganisationernas verksamhet. I varje län finns en försäkringsdelegation med förtroendevalda. De har bland annat till uppgift att bevaka Försäkringskassans verksamhet ur ett medborgarperspektiv. Försäkringskassans verksamhet ska utgå från kundernas behov. God tillgänglighet genom olika kanaler är viktigt. Varje dag har närmare 2 medborgare kontakt med Försäkringskassan via telefonsamtal, personligt besök på något av kontoren eller genom besök på webbplatsen Det är Försäkringskassan som utreder, beslutar och betalar ut ersättningar från socialförsäkringen. Beslut i vissa typer av ärenden fattas, efter beredning av handläggare på Försäkringskassan, av särskilda socialförsäkringsnämnder. I socialförsäkringsnämnderna sitter förtroendevalda. Försäkringskassan har också ansvaret för att samordna den rehabilitering som behövs för att sjukskrivna ska komma tillbaka till arbete. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare är Försäkringskassans medicinska rådgivare. Deras uppgift är att granska de underlag som kommer från behandlande läkare respektive tandläkare och förse handläggarna med underlag i medicinska frågor. Försäkringskassan informerar på flera olika sätt om socialförsäkringen bland annat genom broschyrer och på webbplatsen Försäkringskassan har ett omfattande IT-system. Det används för att registrera uppgifter och för att betala ersättningar men också för att direkt underlätta handläggningen av ärenden. Under året har ärendehanteringssystemet uppgraderats och innehåller nu också viss automatisk handläggning av tillfällig föräldrapenning. För några förmåner, bland annat inom föräldraförsäkringen, finns självbetjäningstjänster över Internet. Styra resurser och planera produktionen I Försäkringskassans ledning är produktionsdirektör Maivor Isaksson ansvarig för produktionen av Försäkringskassans olika tjänster. Hon är nöjd när hon blickar tillbaka på det första året. Det har varit fyllt av arbete med att genomföra och planera förändringar samtidigt som det ordinarie arbetet hela tiden har rullat på. Och hon menar att Försäkringskassan har tagit stora steg framåt. Inriktningen är att hela tiden förenkla för kunderna så att vår service blir bättre, säger hon. En av reformerna under året har varit medfinansieringen för arbetsgivare där Försäkringkassan byggt upp ett särskilt kundcenter med gott resultat. Försäkringskassans nya organisation har också gjort det möjligt att planera produktionen och styra resurser på ett annat sätt än tidigare. Det har bidragit till att vissa handläggningstider har kunnat kortas. Maivor Isaksson, produktionsdirektör. 9

10 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Hela organisationen har deltagit i att korta handläggningstiderna för en grupp kunder med arbetsskadeärenden. Detta var inte möjligt tidigare då ärendena var bundna till län. Försäkringskassan har arbetat över länsgränserna med ärenden inom tandvårdsförsäkringen vilket gjort att tandläkare och patienter har fått snabbare besked om rätt till eventuell ersättning. Det nya sättet att styra resurserna och planera produktionen, ibland över länsgränserna, var inte möjligt i den tidigare organisationen. Nu kan hela organisationens resurser användas på ett samlat sätt. Det är en av de största fördelarna men den nya organisationen. Den samlade ledningen för produktionen gör också att vi kan synliggöra våra resultat på ett mycket tydligare sätt än tidigare. Något som skapar stimulans att gå vidare, säger Maivor Isaksson som påpekar att organisationen 25 har nått fler av de mål som Försäkringskassan själv har satt upp än tidigare år. Under det första året har också flera beslut tagits för att på sikt förbättra Försäkringskassans service. Maivor Isaksson lyfter fram planerna på en förbättrad telefonkundtjänst som kommer att öka tillgängligheten till Försäkringskassans information och service. Ett annat område är förenklade blanketter som ska göra det lättare att ansöka om ersättning. Här är förändringarna inte genomförda men väl planerade. Ett av motiven för att skapa en samlad myndighet var att göra handläggning och bedömningar mer likformiga i landet. Arbetet med att skapa enhetliga handläggningsprocesser har pågått under året. Omkring 4 procent av ärendena handläggs nu i sådana processer, bland annat sjukpenningärenden. Det innebär att alla kontor nu arbetar på samma sätt med alla som begär sjukpenning. Försäkringskassan har sedan några år haft en Internettjänst framför allt för föräldrar men det är fortfarande relativt få som använder den. Maivor Isaksson vill satsa ytterligare. Det handlar om att på ett tydligare sätt sälja in tjänsterna till föräldrarna. Fördelarna är många, säger hon. Internettjänsten gör det lättare för föräldrarna samtidigt som den underlättar för handläggarna genom att fler ansökningar kan behandlas automatiskt. IT mitt i den övriga verksamheten Försäkringskassan har en mycket omfattande IT-verksamhet. Det handlar om drift och underhåll av ITsystem men också om utveckling av nya tjänster för medborgarna och bättre stöd till handläggarna i deras arbete. Den löpande driften omfattar bland annat beräkningar och utbetalningar av ersättningar och bidrag, utskick av brev, uppdatering av register med mera. Försäkringskassans IT-verksamhet finns samlad i Utvecklingsdivisionen. Divisionen ansvarar för drift av IT-systemen bland landets största samt utvecklingsprojekt. Mikael Strömbäck, utvecklingsdirektör, är tydlig med att IT är kopplat till förändringsarbete och verksamhetsutveckling och ska vara mitt i Försäkringskassans övriga verksamhet. Många av förändringarna under året har haft internt fokus och just handlat om att knyta ihop IT-verksamheten och utvecklingen av nya system med verksamheten ute på försäkringskontoren. Allt för att bli bättre på att förse organisationen och i förlängningen kunderna med de IT-stöd och tjänster som behövs. Tidigare såg man på utvecklingen av IT-verksamheten mer som en separat verksamhet, ganska långt från handläggning och annan verksamhet i Försäkringskassan. Nu gör vi en jätteresa för att ändra på det, säger Mikael Strömbäck. Utvecklingsdivisionen har nu ansvar för hela kedjan: Från idé till tillverkning och daglig leverans. Dessutom ska man se till att införandet av nya verktyg fungerar ute på försäkringskontoren. Han hoppas att resultatet ska bli ett minskat antal överlämningar inom organi- Mikael Strömbäck, utvecklingsdirektör 1

11 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 sationen och därmed ökat värde av de stora investeringar Försäkringskassan gör i att utveckla nya processer och system. Att det haltade i den tidigare organisationen blev tydligt när den del av det nya ärendehanteringssystemet som används i handläggningen av tillfällig föräldrapenning skulle tas i bruk. De problem som uppstod handlade till stor del om att systemutvecklingen och det förändringsarbete som krävs vid införandet av det nya stödet inte hade utvecklats som en helhet och inte så nära verksamheten som man skulle önska. Även om tekniken fungerar så kan det ändå glappa i mötet med handläggarna. Följderna blev besvärliga: Försening av utbetalningar och irritation hos kunder och medarbetare. I den nya organisationen är ansvaret nu tydligt för att undvika att detta upprepas i framtiden. Det nya sättet att arbeta ska göra det lättare att ta fram nya system men framförallt kommer de nya IT-stöden att fungera bättre när de väl tas i bruk. Att IT-frågorna har fått en mer central placering i Försäkringskassan hänger ihop med att produktionen av handläggning, beslut och utbetalning, har satts i centrum. Att IT-produktionen fungerar är avgörande för att hela produktionen ska fungera. Stannar datorerna stannar handläggningen. Och då blir det inga pengar till Försäkringskassans kunder. De stora utmaningar Mikael Strömbäck ser för framtiden handlar om att säkra IT-produktionen, det vill säga att minska avbrotten, och att stärka det nya arbetssättet med utveckling av nya system. Tidigare har många utvecklingsprojekt bedrivits utan att man klart har vetat vilka krav och förväntningar som funnits. Det har heller inte gått att mäta om våra investeringar har varit lönsamma. Nu vill vi bli säkra på att nå bra resultat genom att se till att IT och verksamhetsutveckling går hand i hand. När vi planerar förändringar ska vi veta vad vi vill uppnå så att vi sedan också kan mäta om vi når ända fram, säger Mikael Strömbäck. Pekka Kairento, som är chef för länsorganisationen, har varit med och infört den så kallade Primogruppen i Norrbotten. Och sedan dess har handläggningstakten ökat. Primogruppen tar emot alla nya sjukfall från hela länet och gör en snabb bedömning av rätten till sjukpenning. Målet är att 9 procent av de ärendena ska leda till utbetalningar inom 3 dagar. Dessutom ska de, som enligt Försäkringskassans bedömning inte har rätt till sjukpenning eller i de fall uppgifterna behöver kompletteras och utbetalningen därför kommer att dra ut på tiden, kontaktas inom tre dagar, förklarar Pekka Kairento. Det svåraste med de förändringar vi arbetar med i Norrbottens län har varit att hinna få medarbetarna att känna sig delaktiga i förändringarna på ett bra sätt samtidigt som de haft fullt upp med att klara alla produktionsmål. Vi börjar dock allt mer se fördelarna med att vara en del av en stor rikstäckande myndighet med all den kraft som finns i den. Ett exempel är den hjälp vi fått av Stockholms län med handläggning av en del arbetsskadeärenden vi annars haft svårt att klara av själva i tid, säger Pekka Kairento. Förhoppningarna är stora inför framtiden. Bättre arbetssätt med gemensamma arbetsprocesser samt ett nytt ärendehanteringssystem kommer definitivt att spara resurser. Detta kommer att innebära att handläggningen blir mer lika i landet samtidigt som den blir effektivare. Bra systemstöd i framtiden är en viktig fråga för oss. Gemensamma arbetsprocesser I Norrbottens län har ohälsotalet, från en hög nivå, sjunkit mest i landet. Framgångsreceptet består av flera ingredienser: en snabb första bedömning, bättre dialog med sjukskrivande läkare, nya gemensamma arbetsmetoder och ärendeprocesser och arbetsgivarnas större ansvarstagande i rehabiliteringsarbetet. Pekka Kairento, chef för länsorganisationen i Norrbotten 11

12 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Vi har jämförelsevis höga ohälsotal i länet och många långa sjukfall, fortsätter Pekka Kairento. Norrbotten är nöjda med sina resultat 25, ja, till och med mycket nöjda i vissa avseenden. Ohälsotalet sjunker mest i landet liksom antalet sjukfall. Dessutom har våra egna sjuktal bland medarbetarna sjunkit, säger Pekka Kairento. Omorganisationen har varit viktig Kristin Ritter var under 25 länsdirektör i Örebro län. Länet lyckades med att både nå många av de uppsatta målen och samtidigt ha nöjda medarbetare. I dag är Kristin Ritter chef för länsorganisationerna i Östergötland och i Södermanland. Den viktigaste frågan under det gångna året har varit arbetet med att rusta för framtiden där en omorganisation varit central i förändringen. Den har till stor del bidragit till att vi kommit närmare våra mål med ett bättre chefskap, lägre ohälsotal och kortare handläggningstider för sjukpenning och föräldrapenning, säger Kristin Ritter. Ett av de viktigaste resultaten för 25 i Örebro län som Kristin Ritter vill framhålla är medarbetarundersökningen. Medarbetarna är för andra året i rad bland de mest nöjda i hela organisationen. Örebro län har också varit mycket bra på att betala ut ersättning för tillfällig föräldrapenning inom 3 dagar som är målet. Länet har lagt ner mycket arbete på handläggningstiderna för arbetsskador som har blivit kortare. Vad gäller målet för ohälsoarbetet är det inte Örebros starkaste kort men det går framåt. Det handlar om ett bra lagarbete. Men vi har också en bra resultatkultur som betyder mycket, säger Kristin Ritter som menar att det också handlar om att kunna ge medarbetarna en bild av vart man ska. Ledarskapet har en avgörande betydelse för att nå resultat påpekar hon. Kristin Ritter vill till och med uttrycka det: ledarskapet ÄR förändring. Därför har arbetet med ett närmare chefskap med högst 25 medarbetare per chef varit centralt. Den största gemensamma frågan att ta itu med nu är, enligt Kristin Ritter, Försäkringskassans image. Hon har också stora förväntningar på den kund- och kanalstrategi som ska bli klar under 26. Kerstin Ritter, chef för länsorganisationerna i Östergötland och i Södermanland. 12

13 Fem frågor i fokus Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Sjukfrånvaro sjönk under 25 1 Sjukfrånvaron antalet personer med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning är ett våra mest allvarliga samhällsproblem. Regeringen har satt upp mål för sänkt sjukfrånvaro. Samtidigt ska antalet personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning begränsas. Försäkringskassan har dessutom målet att ohälsotalet ska sjunka till 37 dagar i slutet av 28. Ohälsotalet ger en samlad bild av hur många dagar med sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning som betalats ut per vuxen person. Ohälsotalet i december, fördelat på län Stockholm Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Gotland Skåne Riket Västra Götaland Östergötland Blekinge Kalmar Örebro Södermanland Dalarna Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Gävleborg Jämtland Norrbotten Dagar Antalet dagar med sjukpenning har sjunkit från 78,3 miljoner dagar till 67, 1 miljoner under år 25. Ohälsotalet har sjunkit med drygt en dag, från 42,5 till 41,3. Försäkringskassans bedömning är att det långsiktiga målet såväl vad gäller sjukdagar som ohälsotalet klart är i sikte. Under 25 har ett genombrott också ägt rum när det gäller sänkta utgifter för sjukfrånvaron. Under året har de långa sjukfallen minskat. Kvinnornas andel är närmast konstant sedan år 2. Bakom de positiva förändringarna finns många orsaker: Försäkringskassan har utvecklat en mer professionell och aktiv prövning av rätten till sjukpenning redan tidigt i ett sjukfall. Det innebär bland annat att fler har fått nej på sin begäran om sjukpenning antingen från början eller genom att sjukpenningen har dragits in (det rör sig om cirka 1 procent). Men det innebär också ett mer aktivt förhållningssätt till uppdraget att samordna rehabilitering. Avstämningsmöten där den enskilde, Försäkringskassan, arbetsgivaren och sjukvården träffas är ett verktyg för att få igång rehabiliteringsinsatser. 25 var också det första året med medfinansiering från arbetsgivarna. Medfinansieringen innebär att arbetsgivarna betalar 15 procent av sjukpenningkostnaden så länge sjukskrivningen pågår på heltid. Tanken är att arbetsgivaren för att undvika kostnaden ska sätta in mer aktiva insatser för att förhindra sjukskrivning och underlätta återgång i arbete för dem som är sjukskrivna. Utöver de ovan angivna orsakerna har också debatten om sjukskrivning som under en längre tid pågått ökat kunskaperna om sjukförsäkringen. Den har sannolikt också bidragit till att inflödet av nya sjukfall minskat. Fler vet att sjukskrivning medför risker för bland annat passivisering och utanförskap, vilket har påverkat såväl läkare som enskilda. Minskningen av de långa sjukfallen har påverkat inflödet till sjuk- och aktivitetsersättning. På kort sikt har minskningen av långa sjukfall fört med sig en ökning av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning, men på längre sikt kommer även det antalet att minska. Det är fortfarande få som lämnar sjuk- och aktivitetsersättning på annat sätt än genom ålderpension eller dödsfall. Men antalet som lämnar för ett arbete verkar öka. Totalt nybeviljades 6 3 personer sjuk- eller aktivitetsersättning under året. I slutet av året hade personer sjuk eller aktivitetsersättning. 13

14 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Inflöde av sjukfall som varat längre än en månad, månadsuppgifter Antal Pensionssystemet är stabilt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sammantaget betalar Försäkringskassan ut ålderspension till omkring 1 65 pensionärer. Utöver dessa finns personer som har bland annat efterlevandepension av olika slag. En annan viktig förmån är bostadstillägg till pensionärer. Det nya pensionssystemet som infördes i början av 2-talet gör det möjligt för den enskilde att skaffa sig en god bild över hur stor pensionen kommer att bli. Varje år skickar Försäkringskassan och PPM ut en prognos över den allmänna pensionen i det orange kuvertet. De allra flesta har, utöver den allmänna pensionen, också någon form av avtalaspension från sin arbetsgivare. För att ge en möjlighet att överblicka hela sin pension har Försäkringskassan och PPM tillsammans med en rad pensionsbolag startat en pensionsportal på webben, minpension.se, som gör det möjligt för den enskilde att få en sådan överblick. Pensionsportalen hade 25 cirka 25 registrerade användare. Pensionssystemet ska vara finansiellt stabilt. Det innebär bland annat att systemets tillgångar ska vara större än systemets skulder. Balansen mellan tillgångar och skulder uttrycks i ett balanstal. Tillgångarna är dels värdet av avgiftsflödet, dels AP-fondernas kapital. Skulderna utgörs av summan av de pensionstillgodohavanden (pensionsbehållningar och värdet av ATP-poäng) och värdet av pensionsåtagande som är under utbetalning. När balanstalet är större än 1 är tillgångarna större än skulderna. Om balanstalet är mindre än 1 är skulderna större än tillgångarna. I sådana situationer aktiveras den automatiska balanseringen. Det innebär att räntan i pensionssystemet justeras ner till den takt som gör att pensionsskulden inte överstiger tillgångarna. På så sätt återställs balansen i systemet. Fler söker vård utomlands 3 Antalet personer som ansökt om ersättning för planerad vård i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har ökat kraftigt under 25. Under 25 beviljades 954 ansökningar om ersättning för planerad utlandsvård, det kan jämföras med år 24 då 147 ansökningar beviljades. Tandvård är den vanligaste vårdformen. Att vård är en tjänst som kan köpas på den internationella marknaden är en ny situation för de allra flesta. Men med en utökad europeisk integration där patientrörlighet kan bli en naturlig del av vardagen kräver också patienterna ökad information om sina rättigheter. Familjepolitiken spelar stor roll för hushåll med barn 4 Familjepolitikens mål är bland annat att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn. De olika försäkringar och bidrag som finns inom området jämnar ut skillnaderna men fortfarande har hushåll med barn sämre ekonomiska villkor än hushåll utan barn. Den disponibla inkomsten har heller inte ökat lika mycket för hushåll med barn som för andra hushåll under perioden 2 till 25. Familjepolitiken har störst betydelse för ensamståendehushåll men den andel av deras disponibla inkomst som kommer från familjepolitiken har minskat mellan åren 2 och 25. Hushåll bestående av sammanboende eller gifta har fått en ökad andel av sin disponibla inkomst från familjepolitiken. Transfereringarna till sammanboendehushållen består främst av försäkringar och generella bidrag medan de behovsprövade bidragen spelar störst roll för ensamståendehushållen. Föräldrapenningdagarna, totalt 48 dagar, är delade med hälften var till föräldrar som har gemensam vårdnad. Kvinnorna använder fler föräldrapenningdagar än männen. För barn födda de senaste åren går det dock att se att den genomsnittliga skillnaden i uttagna dagar mellan barnets föräldrar har minskat. Sett till alla uttagna dagar med föräldrapenning tog männen ut knappt 19,5 procent av dagarna under 25, det är en svag ökning jämfört med 24 då andelen låg på 18,7 procent. Försäkringskassan arbetar för en mer jämn fördelning av föräldrapenningdagarna mellan män och kvinnor genom 14

15 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet samt den ekonomiska familjepolitikens bidrag 25 (framskrivna värden) Ensamstående utan barn Ensamstående med 1 barn Ensamstående med 2 barn Ensamstående med 3+ barn Gift/samboende utan barn Gift/samboende med 1 barn Gift/samboende med 2 barn Gift/samboende med 3+ barn Barnhushåll Alla hushåll informationsträffar, annonskampanjer och via riktad information till föräldrar som har föräldrapenningdagar kvar för sitt barn. Ökade insatser mot fusk och fel 5 Kronor Inkomster och transfereringar Behovsprövade bidrag Försäkringar Generella bidrag Försäkringskassan har under 25 arbetat målinriktat med att fusk inte ska förekomma inom socialförsäkringen. Både preventiva insatser och ett antal riktade kontroller har genomförts. Område Barnbidrag/ Underhållsstöd Sjukersättning/ Aktivitetsersättning Sjukpenning Bostadsbidrag till barnfamiljer Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Bostadstilllägg till pensionärer Övriga förmåner Totalt Statistik över polisanmälningar visar att åtal väckts i 15 fall, det vill säga 22 procent av anmälningarna. Det är samma andel som för 24. Åtal och domar Antal ärenden där åtal väckts Antal ärenden med fällande dom Även antalet ärenden med fällande domar har mer än fördubblats sedan 24. Under året har riktade kontroller av aktivitetsstöd, underhållsbidrag, underhållsstöd, barnbidrag samt tillfällig föräldrapenning gjorts. Försäkringskassan följer upp antalet polisanmälningar som vidtagits till följd av misstanke om fusk inom samtliga försäkrings- och bidragsområden. Antalet polisanmälningar har under 25 ökat betydligt. Detta är framförallt ett resultat av den nya strategin att allt fusk ska polisanmälas. Antalet polisanmälningar

16 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Utdrag ur resultatredovisningen Ersättning vid arbetsoförmåga Politikområdets totalkostnader Försäkringskostnader, mkr Förvaltningskostnader, mkr Sjukpenning Försäkringskostnader, mkr beslut utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr beslut utbetalning Stycktider beslut 3,2 271,3 256,8 utbetalning 54,7 63,1 71,9 Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 9,8 1,3 Varav andelen korrekta beslut 94,4,9 Andel korrekta utbetalningar 99,,4 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 86, 1, Varav andelen korrekta beslut 98,2,5 Andel korrekta utbetalningar 99,3,2 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Sjukersättning Försäkringskostnader, mkr beslut utbetalningar Stycktider beslut 65,1 66,5 79,6 utbetalning 17 17,9 17,7 Genomströmningstid i dagar nedre kvartil median kvartil övre kvartil Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 97,8,5 Varav andelen korrekta beslut 99,1,4 Andel korrekta utbetalningar 99,6,2 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 97,6,6 Varav andelen korrekta beslut 99,3,3 Andel korrekta utbetalningar 99,7,2 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Aktivitetsersättning Försäkringskostnader, mkr beslut utbetalningar Stycktider beslut 1 35, ,7 utbetalning 42, ,7 Genomströmningstid i dagar nedre kvartil median kvartil övre kvartil Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 98,2,5 Varav andelen korrekta beslut 98,9,4 Andel korrekta utbetalningar 99,5,3 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 98,1,6 Varav andelen korrekta beslut 98,8,6 Andel korrekta utbetalningar 99,6,2 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 16 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25.

17 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Ekonomisk familjepolitik Politikområdets totalkostnader Försäkringskostnader, mkr Förvaltningskostnader, mkr Föräldrapenning Försäkringskostnader, mkr Medelersättning samtliga, kr kvinnor män barn utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr utbetalning Stycktider utbetalning,4 26,7 25,4 Andel män 42,7 43,2 43,6 Lönekostnaden för att öka männens fp-dagar, mkr 1) 3,2 2,6 2,9 Männens andel av utbetalda dagar 17,2 18,7 19,5 Andel korrekta ärenden 2) % Felmarg. % År 25 3) Tillräckligt beslutsunderlag 92,3,9 Varav andelen korrekta beslut 99,2,3 Andel korrekta utbetalningar 98,9,4 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 9,6 1, Varav andelen korrekta beslut 99,,4 Andel korrekta utbetalningar 99,,4 1) Kostnaden är schabloniserad utifrån den tidsredovisning som sker vid Försäkringskassorna. 2) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 3) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Barnbidrag Bidragskostnader, mkr barn bidragsmottagare kvinna man beslut utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr beslut utbetalning 5 Stycktider beslut 16,8 17,6 15,8 utbetalning,8,8,7 Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 96,2,8 Varav andelen korrekta beslut 99,2,4 Andel korrekta utbetalningar 99,7,3 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 93,6 1,1 Varav andelen korrekta beslut 99,3,4 Andel korrekta utbetalningar 99,6,4 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Bostadsbidrag Försäkringskostnader, mkr hushåll med bostadsbidrag beslut utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr beslut utbetalning Stycktider beslut 12,5 12,5 11,7 utbetalning 18,9 19,6 18,3 Genomströmningstid i dagar nedre kvartil median kvartil övre kvartil Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 96,6,7 Varav andelen korrekta beslut 96,4,8 Andel korrekta utbetalningar 99,8,2 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 94,5,9 Varav andelen korrekta beslut 96,5,8 Andel korrekta utbetalningar 99,6,3 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti

18 Försäkringskassan och socialförsäkringen 25 Handikappolitik Politikområdets totalkostnader Försäkringskostnader, mkr Förvaltningskostnader, mkr Assistansersättning Bidragskostnader brutto, mkr Inbetalt från kommunerna, mkr Bidragskostnader, netto beslut utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr beslut utbetalning Stycktider beslut 1411,8 1326,6 1263,4 utbetalning 12,3 117,5 11,4 Genomströmningstid i dagar nedre kvartil median kvartil övre kvartil Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 98,1,5 Varav andelen korrekta beslut 98,6,5 Andel korrekta utbetalningar 98,9,5 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 97,9,6 Varav andelen korrekta beslut 98,9,4 Andel korrekta utbetalningar 99,5,3 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Ekonomisk äldrepolitik Politikområdets totalkostnader Försäkringskostnader, mkr Förvaltningskostnader, mkr Ålderspension Försäkringskostnader, mkr utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr utbetalning Styckkostnader, kr, utomlands bosatta beslut Stycktider utbetalningar,5 2,6 2,5 Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 97,9,4 Varav andelen korrekta beslut 98,7,5 Andel korrekta utbetalningar 99,8,1 År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 95,9,9 Varav andelen korrekta beslut 98,8,6 Andel korrekta utbetalningar 99,8,2 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti 25. Bostadstillägg till pensionärer Bidragskostnader, mkr beslut utbetalningar Förvaltningskostnader, mkr Styckkostnader, kr beslut Stycktider beslut 85,6 89,9 86 utbetalning 1,5 9,3 8,9 Genomströmningstid i dagar nedre kvartil median kvartil övre kvartil Andel korrekta ärenden 1) % Felmarg. % År 25 2) Tillräckligt beslutsunderlag 96,5,7 Varav andelen korrekta beslut 96,2,7 Andel korrekta utbetalningar 99,9, År 24 Tillräckligt beslutsunderlag 93,5 1,7 Varav andelen korrekta beslut 96,2,7 Andel korrekta utbetalningar 99,9,1 1) Viss osäkerhet finns i jämförbarheten mellan åren. 2) Uppgiften är medel 12 till och med augusti

19

20 Försäkringskassan i landet Län Telefon Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Dalarna Gävleborg Kronoberg Värmland Uppsala Östergötland Stockholm Södermanland Västmanland Örebro Västra Götaland Halland Jönköping Kalmar Gotland Blekinge Skåne Servicetelefon , öppet dygnet runt FK